9789144084862 by Smakprov Media AB

En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever

I den här boken har både teoretiker och praktiker bidragit med sina kunskaper och erfarenheter med syfte att sprida vetande om hur mottagande och introduktion av nyanlända elever ska kunna göras på bästa sätt, så att eleverna får en bra och gynnsam start på sin skoltid i Sverige. Eftersom det är många faktorer som påverkar hur barns och ungdomars möte med ett nytt land, språk och skola blir har vi i boken försökt att ge ett helhetsperspektiv, där språkliga, psykosociala, sociokulturella och hälsomässiga aspekter tas hänsyn till i mötet med eleverna. Skolan är den arena där alla dessa perspektiv möts och vi konstaterar också att skolan är den bästa resursen för att göra nyanlända elevers start i det nya landet lyckosam.

En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever

| En bra början

Svenska skolor har tagit emot elever från många länder under flera decennier och har försökt att ordna mottagandet efter bästa förmåga. Numera finns emellertid mycket forskning som berör nyanlända elever och många användbara erfarenheter har under denna tid också gjorts i praktiken.

Gilda Kästen-Ebeling Tore Otterup (red.)

Bokens redaktörer är Gilda Kästen-Ebeling, vid Göteborgs stads Center för skolutveckling med utveckling av mottagande och introduktion av nyanlända elever som uppdrag och Tore Otterup, fil.dr och universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Övriga författare är Henry Ascher, Inger Bergendorff, Laid Bouakaz, Elisabeth Elmeroth, Laila Lindberg, Charlotte Melander, Jan Mellgren, Live Stretmo, Rehan Taha och Inger Unenge.

Boken riktar sig i första hand till lärarstudenter, lärarutbildare, lärare och skolledare samt till politiker och beslutsfattare. Även andra personer som i sitt arbete kommer i kontakt med nyanlända elever kommer att kunna ha nytta av innehållet i denna bok liksom förstås en intresserad allmänhet.

Redaktörer Art.nr 36455 ISBN 978-91-44-08486-2

www.studentlitteratur.se

978-91-4408486-2_01_coverD.indd 1

Gilda Kästen-Ebeling Tore Otterup

9 789144 084862

2014-01-30 09.23

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36455 ISBN 978-91-44-08486-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: VladimirCeresnak/Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-08486-2_01_book.indd 2

2014-01-23 13:22

INNEHÅLL

Författarpresentation 9 Inledning 13 Ja n M e l l gr e n K apitel 1

Perspektiv 15

Gi l da K ä s t e n-E be l i ng Nyanländ flykting 15 Den svenska utvandringen 16 Andra världskrigets flyktingar 16 Arbetskraftinvandringen 17 Assimileringspolitiken 18 Invandrarpolitiken 19 Hemspråksreformen 19 ”Effektiviseringen” av hemspråksundervisningen 22 Hemspråket blir modersmål 23 Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik 23 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 26 En ny strategi för utbildning för nyanlända elever 27 Litteratur 29

978-91-44-08486-2_01_book.indd 3

2014-01-23 13:22

Innehåll K apitel 2

Nyanlända elever i Sverige 31

I nge r Be rge n d or f f Att utveckla skolintroduktion för nyanlända elever 35 Skolintroduktion för nyanlända elever 37 Del 1: mottagande med kartläggning 38 Del 2: förberedelsegrupp 40 Del 3: övergång till reguljär klass 41 Syskonen Hussein kommer till Sverige 43 Litteratur 47 K apitel 3

Interkulturell pedagogik 49

E l i s a bet h E l m e ro t h Globalisering – världen i Sverige 49 Turister och vagabonder 50 Transnationella identiteter 50 Normkritiska perspektiv 51 Sociala konstruktioner 52 Intersektionella perspektiv 53 Interkulturell pedagogik 54 Utmana rådande ordning 54 Postkolonial eller transnationell 55 Ett relationellt perspektiv 55 Litteratur 56 K apitel 4

Nyanlända elevers språkutveckling 57

T or e O t t e ru p Den svenska skolans mottagande av nyanlända elever 58 Mottagande och introduktion 58 Andraspråksinlärning och andraspråksutveckling 59 Modersmålsundervisning och undervisning på modersmålet 67 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 70 Språkutveckling – en tidskrävande process 72 Litteratur 73

978-91-44-08486-2_01_book.indd 4

2014-01-23 13:22

Innehåll K apitel 5

”Det är deras dröm – inte min!” Om en tonårings kamp i en mångkulturell miljö 77

L a i d B oua k a z o c h R e h a n Ta h a Interkulturellt förhållningsätt – vad innebär det? 79 Synen på föräldraengagemanget 82 Föräldrarnas förväntningar 84 Synen på skolan och lärarnas förväntningar 87 Diskussion och konklusion 91 Litteratur 93 K apitel 6

Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa 95

H e n ry A s c h e r Hur mår nyanlända barn? 96 Nyanlända barns erfarenheter 96 Före flykten 97 Under flykten 97 I Sverige 98 Vanliga traumasymtom 99 Traumasymtom i skolan 100 Skolans betydelse för nyanlända barns hälsa 103 Nyanlända barns egna tankar om hälsa och välbefinnande 105 Hur kan man arbeta med nyanlända barns hälsa och välbefinnande i skolan? 106 Stöd till barnet 107 Stöd till föräldrarna 108 Skolhälsovårdens roll 109 Barn som kräver särskild uppmärksamhet 110 Barn i behov av specialistinsatser 110 Papperslösa barn 111 Barn med uppgivenhetssyndrom 112 Samverkan utanför skolan 114 Stöd till skolans arbete med nyanlända barn 114 Mänskliga rättigheter som arbetsredskap 115

978-91-44-08486-2_01_book.indd 5

2014-01-23 13:22

Innehåll

Barn som avvisas 117 Till sist 117 Litteratur 117 K apitel 7

Den speciella situationen för ensamkommande barn i skolan 119

L i v e S t r et mo o c h C h a r l o t t e M e l a n de r Ensamkommande barn i ett globalt och historiskt ljus 119 Barnmigration – ett globalt fenomen 120 Ensamkommande barn – en definition 120 Internationell forskning om ensamkommande barn – fokus på skolan 121 Ensamkommande barn i svensk debatt och kontext 122 Skolans möte med ensamkommande barn 123 Mående och trivsel – ensamkommande barn som en särskilt utsatt grupp elever 125 Heterogena barn med annorlunda erfarenheter 127 Stöd och hinder för ensamkommande barns lärande och utveckling 131 Avslutande diskussion 138 Litteratur 139 K apitel 8

Erfarenheter 141

Gi l da K ä s t e n-E be l i ng STOP-modellen – ”Stoppa den kaotiska processen!” 142 Skolmottagning Välkomsten i Göteborgs stad Gunnared 144 Projektet skolintroduktion på sent anlända elevers villkor, etapp 1: en modell för flerspråkig förberedelseklass 148 Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor, etapp 2: Lärdomar från etapp 1 används i en traditionell förberedelseklass 150 Pedagogisk metod Välkommen till skolan! 151 Litteratur 151

978-91-44-08486-2_01_book.indd 6

2014-01-23 13:22

Innehåll K apitel 9

Barn i Väntan och Barn i Start – stödgrupper för flyktingbarn 153

I nge r U n e nge Stödgruppens möjlighet 154 Metoden 156 Teoretiska ramar – känsla av sammanhang, socialt erkännande och tillit 158 KASAM 159 Socialt erkännande och tillit 161 Effekter av stödgrupper 162 Litteratur 163 K apitel 10

Att leka och rita – barns sätt att göra obegripliga erfarenheter hanterbara 165

L a i l a L i n dbe rg Bakgrund 165 Syftet med en lekpedagogisk insats 166 Metod och förhållningssätt 166 Litteratur 171 K apitel 11

Skolan, den bästa resursen 173

Gi l da K ä s t e n-E be l i ng o c h T or e O t t e ru p Ett holistiskt perspektiv och ett interkulturellt förhållningssätt 173 Språk 175 Sociala nätverk 176 Socioemotionellt stöd 178 Litteratur 179

Person- och sakregister 181

978-91-44-08486-2_01_book.indd 7

2014-01-23 13:22

978-91-44-08486-2_01_book.indd 8

2014-01-23 13:22

FÖRFATTARPRESENTATION

Henry Ascher är professor i folkhälsovetenskap (NHV) samt docent och överläkare i barnmedicin. Han är lektor vid Enheten för socialmedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Angereds Närsjukhus samt i Flyktingbarnteamet i Göteborg. Hans forskning omfattar bland annat hälsa hos asylsökande barn och papperslösa. Han är ordförande för Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn och är medicinskt ansvarig för och en av grundarna till Rosengrenska-Röda korsets vårdförmedling för papperslösa. Inger Bergendorff är gymnasieadjunkt och arbetar som utvecklingsledare i Växjö kommun där hon precis startat Landningsbana Växjö för nyanlända familjer. Hon har arbetat med nyanlända elevers utbildning i 20 år som lärare, skolledare och undervisningsråd på Myndigheten för skolutveckling. Hon har bl.a. gjort en uppföljning av Göteborgs stads arbete med Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Just nu har Inger Bergendorff ett uppdrag för Skolverket kring studiehandledning på modersmål och tillsammans med Madeleine Médoc har hon skrivit ett stödmaterial som publicerats sommaren 2013. Laid Bouakaz är fil.dr i pedagogik. Han är i grunden språklärare i arabiska, engelska, franska och spanska. Laid disputerade 2007 med en avhandling om föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Han har även varit verksam som rektor för en mångkulturell skola i Landskrona kommun i två år. Han arbetar nu som universitetslektor i interkulturalitet och lärande på Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och som forskare vid Linnéuniversitet. Som lärare, forskare och rektor har Laid Bouakaz skaffat sig gedigen kunskap om den mångkulturella skolan samt om ledarskaps-, föräldra- och ungdomsfrågor i invandrartäta områden. © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08486-2_01_book.indd 9

2014-01-23 13:22

Författarpresentation

Elisabeth Elmeroth är professor i pedagogik och arbetar vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning och undervisning handlar om etniska relationer i skola och samhälle. Med sin forskning har hon visat hur ett normkritiskt perspektiv kan utmana den rådande ordningen och öppna blicken för olikheter som tillgång. Gilda Kästen-Ebeling arbetar vid Göteborgs stads Center för skolutveckling med utveckling av mottagande och introduktion av nyanlända elever som uppdrag. Hon har tidigare arbetat som lärare, introduktionssamordnare och projektledare inom detta område och har bl.a. skapat skolmottagningen Välkomsten i Göteborgs Stad Gunnared och skapat och lett projekten Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor, Etapp 1 och 2. Laila Lindberg, fil.kand. i pedagogik, har arbetat som specialpedagog och lekarbetspedagog. Hon har deltagit i utvecklingen av den lekarbetspedagogiska metodiken med start i slutet av 1970-talet och har senare anpassat metoden för arbete med krigstraumatiserade flyktingbarn med annat modersmål. Hon är initiativtagare till Pojkprojektet/Lillasyster, ett förebyggande arbete för barn i fem till tio års ålder. Hon är författare till boken Leken inom i idrotten liksom Att leka och rita – barns försök att förstå en obegriplig omvärld. Charlotte Melander är fil.dr i socialt arbete och verksam som lektor vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hon har tillsammans med Live Stretmo arbetat som forskare i en forsknings- och utvecklingsstudie kring mottagandet av ensamkommande barn i Göteborgsregionen vid FoU i Väst/GR under perioden 2011–2012. Jan Mellgren leder arbetet vid Center för skolutveckling i Göteborgs stad, vilket bl.a. har som uppdrag att stödja arbetet med nyanlända barn i stadens förskolor och skolor. Center för skolutveckling stödjer, inspirerar och utmanar till skolutveckling för huvudmän i Göteborgs stad. Barns och ungas rätt att vara delaktiga och medskapande i förskola och skola är ett viktigt fokus i arbetet. Jan har lång erfarenhet av ledarskap inom utbildningsområdet. Tore Otterup är fil.dr och universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han har under 10

978-91-44-08486-2_01_book.indd 10

2014-01-23 13:22

Författarpresentation

många år varit involverad i lärarutbildningen i svenska som andraspråk och bedriver också forskning som berör framför allt frågor om flerspråkighet och identitet, men även andraspråksutveckling och hur språk- och ämneskunskaper kan utvecklas samtidigt och med hjälp av varandra. Tore Otterup har också mångårig praktisk erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella grundskoleelever. Live Stretmo är verksam som doktorand i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och centrum för Europaforskning (CERGU) vid Göteborgs universitet. I sitt avhandlingsarbete jämför hon bl.a. nationell policy och mediedebatt kring ensamkommande barn i Norge och Sverige och vilka konsekvenser den officiella synen fått för ensamkommande barn och ungdomar. Under perioden 2005 till 2010 var hon medforskare i ett tvärvetenskapligt projekt om asylsökande barns hälsa och välbefinnande (GRACE) vid Göteborgs universitet, NHV och Södertörns högskola. Live har under 2011–2012 varit projektledare för ett ERF-finansierat forsknings- och utvecklingsprojekt vid FoU i Väst/GR som studerat mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen, där bl.a. skolans arbete med ensamkommande barn undersökts. Rehan Taha är fil.mag. i utbildningsvetenskap. Hon arbetar som lärare inom förskola och grundskolans tidigare år och är pedagogisk ansvarig på två fristående förskolor i Landskrona. Hon är verksam i ett forskningsprojekt om skolprestation och mångkulturell inkorporering och arbetar inom Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. Hon har särskilt intresserat sig för teori och praktik för förståelsen av mångkulturella skolfrågor samt skolframgång. Inger Unenge är socionom och samtalsterapeut med utbildning från St. Lukas. Hon har många års erfarenhet av socialt arbete inom den idéburna sektorn. Ett särskilt intresseområde är salutogena arbetsmetoder. Som reflekterande praktiker har Inger medverkat i en FoU-rapport om metoder i arbete med psykiskt funktionshindrade. Inger Unenge har senast arbetat med metodutveckling av stödgrupper för ensamkommande flyktingbarn inom ramen för forskningsstudier på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg och är i dag ansvarig för BIV/BIS stödgrupper i Göteborg. © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08486-2_01_book.indd 11

2014-01-23 13:22

978-91-44-08486-2_01_book.indd 12

2014-01-23 13:22

INLEDNING Ja n M e l l gr e n

Vi svenskar beskriver oss ofta som fördomsfria och menar att vi har ett samhälle där människor är lika mycket värda. Samtidigt ser vi i den hårda statistiken att arbete, jämställdhet och lika värde inte gäller alla människor i vårt land. För att Sverige ska förbli ett socialt stabilt land behöver vi utveckla och stärka arbetet med det mångkulturella samhället och använda oss av dess möjligheter. Ett väl fungerande, mångkulturellt Sverige, där vi lyckas frigöra de positiva krafter som finns i mötet mellan människor med olika bakgrunder, kulturer och religioner, är avgörande för utvecklingen framåt. Författarna till den här boken samlar tankar, idéer och forskning från några av Sveriges mest erfarna forskare, lärare och läkare som utifrån sina erfarenheter visar på hur man kan skapa goda förutsättningar för nya svenskar att bli en fullvärdig del av ett interkulturellt kompetent Sverige. Boken vänder sig till lärarstudenter, lärare, skolledare, beslutsfattare och andra människor som kommer i kontakt med de nyanlända eleverna. De är en kraftfull resurs för det svenska samhället. De kan exempelvis utgöra en länk till nya marknader för företag och därigenom stödja utvecklingen av arbetsmarknaden. Boken kan bli en viktig del av arbetet med att stärka den hållbara tillväxten, demokratin, jämställdheten och den sociala sammanhållningen. Boken ger oss många infallsvinklar, men ett av huvudbudskapen är be hovet av ett holistiskt betraktelsesätt vad gäller mottagande och introduktion av nyanlända elever. De ska ses som enskilda människor med en egen historia och med egna behov. Deras livserfarenheter och kunskaper är en utgångspunkt i vårt ömsesidiga möte. Vi behöver påminna oss att de som kommer till vårt land inte bara kommer till ett nytt land, de har också lämnat ett land och bär med sig erfarenheter och kunskaper som vi behöver ta vara på. Författarna till boken skriver ur olika perspektiv, allt från forskarens infallsvinkel till flera praktikers levande berättelser. Boken ger en grund © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08486-2_01_book.indd 13

2014-01-23 13:22

Inledning

för att utveckla nya holistiska arbetssätt, som möter varje människa utifrån hennes historia och behov, inte från färdiga mallar och åtgärdsplaner. Boken ger oss som möter de nyanlända eleverna kunskaper och insikter om hur vi kan utveckla ett kompetent och kunskapsbaserat, interkulturellt samhälle. Vår viktigaste resa bör påbörjas med insikten om att den förändringen börjar hos oss själva, vilket denna bok kan bidra till.

978-91-44-08486-2_01_book.indd 14

2014-01-23 13:22

K AP I T E L 3

Interkulturell pedagogik E l isa bet h E l m e rot h

Forskningen om barn och elever med invandrarbakgrund har under lång tid handlat om språk. Ofta har mottagandet av en elev som immigrerat till Sverige fokuserat på hur eleven ska lära sig svenska så fort som möjligt. I läroplanen 1980 tillkom ett ämne med beteckningen svenska som främmande språk. Samtidigt gavs elever med annat modersmål än svenska rätt till undervisning i det som då benämndes hemspråk. Språkforskning och samhällsdebatter har förändrat de olika språkbegreppen och ämnena har i läroplanerna fått beteckningarna svenska som andraspråk respektive modersmål. Forskningen om dessa ämnen har vuxit och var under slutet av 1900-talet omfattande. Möjligen handlar mottagandet av nyinvandrade elever fortfarande i stor utsträckning om språk. Det är inte så konstigt, för i ett första möte blir det uppenbart att kommunikationen är central och att det är viktigt för eleven att förstå det som sägs i klassrummet. Men på 2000-talet, ett halvt sekel efter det att elever med ett annat förstaspråk än svenska började bli synliga i skolan, har språken blivit en av flera faktorer som berör skolans arbete. Nu måste den interkulturella pedagogiken anta nya utmaningar och studera begrepp som globalisering, transnationella identiteter, normkritiska perspektiv och sociala konstruktioner i relation till de nyanlända eleverna. Förståelsen av dessa begrepp är avgörande för utvecklandet av den interkulturella pedagogiken.

Globalisering – världen i Sverige Världen har kommit till Sverige och Sverige har kommit till världen. Vi lever i modernitetens och globaliseringens tid där sammanhang och tillhörighet ständigt skapas, återskapas och vidgas. Globaliseringens villkor kan förstås ur såväl ett samhälls- som individperspektiv och får konsekvenser för skolan och eleverna. © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08486-2_01_book.indd 49

2014-01-23 13:22

Elisabeth Elmeroth

TURISTER OCH VAGABONDER

I globaliseringens tid har människors rörlighet över nationsgränser ökat. Drivkraften i migrationen har traditionellt beskrivits med utgångspunkt i så kallade pull- och pushfaktorer. I syfte att kategorisera olika invandrargrupper har ordet ”pull” knutits till den dragkraft som ledde till en omfattande arbetskraftsinvandring under 1900-talet, medan push handlade om de utstötningsprocesser som tvingar människor att lämna sina hemländer. Pull- och pushbegreppen har omtolkats genom de av Bauman (1998) skapade metaforerna turister och vagabonder. Metaforerna tydliggör de skillnader i villkor och omständigheter som den globala rörligheten erbjuder. I Baumans indelning tillhör de båda grupperna olika världar. I det som Bauman benämner första världen finns affärsmän, akademiker och kultur arbetare, medan den andra världen består av flyktingar och migranter. I den första världen finns turisten, i den andra vagabonden. Turisten rör sig i världen av eget val och egen önskan, medan vagabonden har tvingats iväg av yttre krafter. Vagabonden har inget annat val och är dessutom inte välkommen i det nya landet. Om vi överför begreppen till svenska sammanhang kan vi se hur motiven för arbetskraftsinvandrare och flyktinginvandrare varierar på samma sätt som turistens och vagabondens motiv för migration. De nyanlända eleverna kan på ett grundläggande plan förstås som barn till turister eller vagabonder. Men även om turister har valt att migrera gäller det inte alltid deras barn. För många nyanlända barn kan vi därför tala om en påtvingad flytt. Vagabondens tillvaro hotar den trygghet som Giddens (2003) benämner ontologisk. Den ontologiska tryggheten handlar om att tillvaron kan förstås genom fungerande rutiner som hos individen skapar tillit till omgivningen. När rutinerna försvinner, försvinner också tilliten och tryggheten i hanterandet av olika hot och faror. Vagabondbarnens meningssammanhang måste byggas upp och återskapa den ontologiska tryggheten. TRANSNATIONELLA IDENTITETER

Till globaliseringen och moderniteten hör den moderna kommunikationsteknologin som underlättar gränsöverskridande kontakter. Där en utvandring som den svenska till Amerika under 1800-talet blev ett oåterkalleligt 50

978-91-44-08486-2_01_book.indd 50

2014-01-23 13:22

3 Interkulturell pedagogik

avsked från hembygden, har dagens migration format en transnationell tillhörighet till en tidigare etnisk grupp. Begreppet diaspora används i detta sammanhang för att beteckna hur etniska grupper eller befolkningsgrupper har tvingats leva utspridda i olika delar av världen. Till begreppet har forskare ofta kopplat individens längtan efter sitt ursprungsland. I den transnationella identiteten kan tillhörigheten till en plats bli symbolisk. Ett transnationellt rum skapas och upprätthålls med hjälp av modern teknologi. På detta sätt påverkas våra nyanlända elever i diasporan, den transnationella identiteten blir ett viktigt inslag i deras identitetsutveckling. Tillsammans med den transnationella identiteten blir den socialisation som har skett i individens första hemland och den fortsatta socialisationen i det nya landet viktiga stenar i identitetsbygget.

Normkritiska perspektiv Den första socialisationen har utvecklat individens kulturella identitet, fylld med vanor, värden och olika sätt att förstå världen. Det vi med säkerhet kan säga om denna identitet är att den är unik, ingen är den andra lik. Det finns inte en gemensam identitet eller en gemensam erfarenhetsvärld. Genom detta konstaterande förstår vi att uppdelningen i ”vi och de andra” inte fungerar. Det finns inget homogent vi och inte heller något homogent de andra. Det blir på så sätt svårt att svara på frågor som ”Vilka är de?” eller ”Vilka är vi?”. Båda dessa frågor kan bemötas med det föga upplysande svaret ”De är olika” eller ”Vi är olika”. Särskilt när det handlar om att definiera den egna gruppen är det lätt att se att ”olika” är det enda rätta svaret. Den egna etniska identiteten upplevs inte som homogen. Det blir genast lättare när vi ska beskriva grupper utanför den egna. Då kontrasterar vi gärna; vi ser de andra i kontrast till oss själva. I alla samhällen finns dominerande tankemönster som leder till att individer kategoriseras som tillhörande majoriteten eller minoriteten. Denna kategorisering leder till skillnader i möjligheter i såväl skola som samhälle. För att skapa den skola för allas lika värde som styrdokumenten beskriver måste vi bli medvetna om de tankemönster som hotar likvärdigheten. Det är här det normkritiska perspektivet kommer in. Genom att inta ett normkritiskt perspektiv kan vi ifrågasätta de dominerande tankemönstren. Det första steget i denna process är att se kritiskt på normen. © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08486-2_01_book.indd 51

2014-01-23 13:22

Elisabeth Elmeroth

Normer bygger på oreflekterade förgivettaganden. Vi vet helt enkelt vad som är normalt, vi känner igen mönstren och delar in verkligheten i normalt och avvikande. Det gäller också på den sociala arena som skolan utgör. Rådande normer skapar sammanhållning och ontologisk trygghet men också makthierarkier. Utan ett normkritiskt perspektiv finns det en stor risk att skolan fortsätter att reproducera orättvisor i strid med det uppdrag som skollag och läroplan föreskriver. I ett normkritiskt perspektiv blir skolans uppdrag att utmana rådande ordning. SOCIALA KONSTRUK TIONER

De uppfattningar om norm och avvikelse som finns i skola och samhälle delar in människor i kategorier. Dessa kategorier är socialt konstruerade och inte av naturen skapade. De sociala konstruktionerna är i stället ett resultat av det sociala systemet. Konstruktionerna tilldelar olika kategorier skilda roller där innebörden i rollerna är underförstådd. Det handlar om en uppdelning av människor som styrs av rädsla och stereotypa föreställningar. Men som också får konsekvenser i form av skillnader i makt. Det är majoriteten som har makten att definiera vad som är norm och vad som är avvikelse. Majoriteten ges och tar sig rätten att benämna, betrakta och behandla andra som avvikande och möjliga att ifrågasätta. När individer grupperas på detta sätt, tillskrivs de egenskaper som särskiljer, men också rangordnar. I ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan vi hävda att förståelsen av olika kategorier skapas och återskapas genom de processer som leder till att människor handlar som de förväntas handla. Kategorisering av människor får ofta en stark social laddning då den innebär ett skillnadsskapande. Inom interkulturell forskning används begreppet andrafiering parallellt med stereotypifiering. Begreppet andrafiering innebär att utgångspunkten är den egna grupptillhörigheten, ingruppen. Det är ingruppen som definierar den andra gruppen, utgruppen. I denna definition ingår att tillskriva den egna gruppen positiva egenskapen, medan utgruppen tillskrivs motsatta egenskaper. Enskilda individer från utgruppen blir då betraktade som bärare av de negativa egenskaperna. Genom kategoriseringar blir individer representanter för en grupp och bärare av egenskaper i enlighet med rådande tankemönster. På detta sätt skapar vi de stereotyper som handlar om att vi betraktar människor från utgruppen som en homogen 52

978-91-44-08486-2_01_book.indd 52

2014-01-23 13:22

3 Interkulturell pedagogik

massa utan individuella egenskaper. Resultatet av dessa processer visar sig i det utanförskap som Bouakaz beskriver i sitt kapitel i den här boken. Att kategorisera och generalisera är ett sätt att förenkla för att kunna fungera i en komplex värld. Kategoriseringar är nödvändiga för att vi ska kunna hantera verkligheten. Men kategoriseringar drabbar! Vi måste därför synliggöra de skilda villkor som blir följden. Kategoriseringen utgår ofta från kön eller etnicitet, etniskt svensk eller etniskt icke-svensk. Gruber (2007) fann i sin forskning en rad etniskt impregnerade feminina och maskulina elevidentiteter. Hon visar med begreppet etniskt impregnerad att det inte bara handlar om skillnadsskapande mellan könen, utan att detta skillnadsskapande också utgår från etnicitet. Gruber beskriver hur ”invandrarkillen” omgavs av ambivalens, å ena sidan uppfattades han som macho och smått hotfull, å andra sidan som charmig och artig. Flickorna med invandrarbakgrund sågs som förtryckta av patriarkala könsrelationer. Gruber drar slutsatsen att lärarna genom skillnadsskapande producerar både olika och ojämlika villkor för eleverna. INTERSEK TIONELLA PERSPEK TIV

Identiteten kan sägas vara uppbyggd utifrån olika positioner. Den kan anses vara sammansatt av individens bild av sig själv, den bild andra har av henne och den bild hon tror att andra har. Genom denna syn på identitet förstår vi att individens identitetsutveckling kan uppfattas som en direkt respons på omgivningens tillskrivningar och förväntningar. Många forskare menar att identitet är en social konstruktion som utgår från språkliga kategoriseringar. Genom att kategorisera individer och tilldela dem etiketter som svenskar respektive invandrare, skapar vi olika identiteter. På motsvarande sätt fungerar andra kategorier som kan utgå från kön, ålder, religion, klass osv. Individen har inte bara en identitet utan flera olika. I forskningen har begreppet intersektionalitet lyfts fram. Inter handlar om ömsesidig påverkan och sektioner kan vi förstå som kategorier där individer stoppas in och får sina positioner. Med begreppet tydliggör vi hur olika positioner kan kombineras på en mängd sätt och genom inbördes relationer skapa multipla och alldeles unika identiteter. Ingen individ är bara svensk eller invandrad. Individen är också kvinna eller man, rik eller fattig, välutbildad eller lågutbildad osv. Positionerna tillskrivs genom språket olika © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08486-2_01_book.indd 53

2014-01-23 13:22

Elisabeth Elmeroth

innebörder, som i interaktionen kan förstärkas eller försvagas. Exempelvis skiljer sig konstruktionen av den svenskfödde pojken från konstruktionen av den utlandsfödde. Vi som möter dessa konstruerade kategorier måste vara medvetna om att ”skönheten ligger i betraktarens öga”. Det är med andra ord omgivningens tolkningar som tilldelar individen egenskaper och förväntningar. Skolan speglar inte enbart samhället och relationer i samhället, skolan är med i konstruktionerna. Genom sociala tillskrivningar och förväntningar skapas den identitet som omgivningen möter och bemöter. I skolan finns möjligheter att påverka och förändra strukturer och fördomar. Återigen blir ett interkulturellt förhållningssätt viktigt.

Interkulturell pedagogik Den interkulturella pedagogiken kräver, som all annan pedagogik, ett genomtänkt förhållningssätt. En grundläggande utgångspunkt är tron på förmågan att göra skillnad. När varje lärare i arbetslaget och hela skolan har tillit till denna förmåga, finns också en vilja att arbeta i en interkulturell riktning. Då kan professionella samtal kring skolan som interkulturell mötesplats bli utgångspunkter för arbetet. Det krävs en ”hela-skolan-ansats”. Begreppet syftar just på att alla måste vara med, såväl personal som elever. UTMANA RÅDANDE ORDNING

Konstaterandet att kategorier och villkor är socialt konstruerade öppnar möjligheter att ifrågasätta denna konstruerade verklighet. Vem är konstruktören? Vilka är konstruktionernas konsekvenser? Av ovanstående framgår en obalans som ger vissa positioner makt, medan andra lämnas maktlösa. Det framgår också att konsekvenserna ger olika livsvillkor för olika kategorier människor. Den viktiga frågan för varje enskild lärare blir då: Vill jag vara med och bejaka dessa konstruktioner? Eller kan jag inta ett pedagogiskt förhållningssätt med interkulturella förtecken? Vi har alla fördomar som bygger på det förgivettagna, på de normer som vi har skapat för att bedöma och döma. Just att normerna är förgivettagna leder till att de är svåra att få syn på. Det kan också kännas hotfullt. Att få syn på de egna normerna hotar både den individuella och den sociala identiteten. Den kritiska granskningen handlar i ett intersektionellt perspektiv om att 54

978-91-44-08486-2_01_book.indd 54

2014-01-23 13:22

3 Interkulturell pedagogik

lyfta fram de tankemönster som omger olika elevkategorier. Tänker vi på samma sätt om pojkar och flickor, om etniska svenskar och icke-etniska svenskar? Vad betyder eventuellt skilda tankemönster för mötet med eleven? Det kan inte få handla om att elever tvingas anpassa sig till rådande ordning för att passa in i gruppen. POSTKOLONIAL ELLER TRANSNATIONELL

I den rådande ordningen lever kolonialtidens tankemönster kvar. Elever med ursprung i ”Orienten” nedvärderas och bemöts med kolonialtidens krav på förändring och anpassning till västvärldens civilisation. I ett postkolonialt perspektiv betraktas eleverna som bärare av problem. Dessa problem kopplas regelmässigt till elevernas ursprung. Förklaringar till att elever är oroliga, har inlärningsproblem, sociala problem osv. söks i deras ursprung. Vi ser hur mönstret upprepas varje dag i varje utbildningssammanhang. Den rådande ordningen utgår från ett postkolonialt tänkande där problem ges stereotypa förklaringar. Det är dags att byta perspektiv, även om det är svårt. I en globaliserad värld finns inte längre den postkoloniala eleven. Den ontologiska tryggheten som Giddens (2003) talar om har bytts mot en tillvaro där diasporan är påtagligt närvarande i elevens identitetsbyggande. Vi möter inte längre elever vars identiteter kan fastslås på ett enkelt sätt. Den transnationella eleven har många identiteter. Även om den ontologiska tryggheten skakas i sina grundvalar, kan vi se hur globaliseringen berikar. På en konkret nivå kan den transnationella identiteten mötas med den interkulturella pedagogik som utgår från ett relationellt perspektiv. ET T RELATIONELLT PERSPEK TIV

Den ordning som råder i skolan måste utmanas av många anledningar. En anledning kan vara att elevgruppen har blivit alltmer heterogen. Denna heterogenitet handlar på ett djupare plan om identiteter och relationer. Med utgångspunkt i begreppet relationell pedagogik läggs betoningen på interaktionen. Om vi kopplar samman den relationella och den interkulturella pedagogiken uppstår tydliga krav på en gränsöverskridande och öppen undervisning. Det finns inte en elev, en referenselev, som undervisningen © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08486-2_01_book.indd 55

2014-01-23 13:22

En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever

| En bra början

Gilda Kästen-Ebeling Tore Otterup (red.)

Redaktörer Art.nr 36455 ISBN 978-91-44-08486-2

www.studentlitteratur.se

978-91-4408486-2_01_coverD.indd 1

Gilda Kästen-Ebeling Tore Otterup

9 789144 084862

2014-01-30 09.23