Bättre demensvård NU! är en unik arbetsbok
Boken vänder sig till alla som vill arbeta med att förbättra dagens demensvård – inte sen utan NU!
Bättre demensvård NU!
om förbättringsarbete anpassat till demensvårdens behov. Den vill inspirera läsaren att betrakta arbetet med demenssjuka med nya ögon. Innehållet illustreras i form av olika pusselbitar: bättre demensvård, kunskap om demens, palliativt arbetssätt, positivt tänkande, etiskt förhållningssätt, ständiga förbättringar, säkerhet och trygghet och praktisk pedagogik. Pusselbit för pusselbit knyts kapitlen ihop, till exempel … hur man går från ord till handling, hur man skapar en gemensam vårdfilosofi, arbetssätt och ett positivt arbetsklimat.
M A R G A R E TA S KO G
Från ord till handling
M A R G A R E TA S KO G
Bättre demensvård
NU!
Foto: Anki Almqvist
Margareta Skog, med. dr i neurovetenskap och leg. sjuksköterska, är rektor vid Stiftelsen Silviahemmet och vårdutvecklingssamordnare på Karolinska Universitetssjukhuset. Hennes skrift Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom blev en kioskvältare inom vården och belönades 2012 med Stockholms läns landstings kunskapspris, Gyllene Äpplet.
Best.nr 47-10547-2 Tryck.nr 47-10547-2
47105472 BÄTTRE DEMENS NU OMSLAG.indd 1
2012-03-21 14.32
ISBN 978-91-47-10547-2 © 2012 Margareta Skog och Liber AB Redaktör: Karin Sjögren Marklund Grafisk form och omslag: Anna Hild Illustrationer: Anna Hild Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2012
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08 690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08 690 93 30, fax 08 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
47105472 demens nu inlaga.indd 2
2012-03-16 07.42
Förord En dag ramlade polletten ner och flera pusselbitar föll på plats. Som en aha-upplevelse efter 30 år i vården, författare till tre läroböcker och ett vårdprogram samt fyra års slit med att skriva en doktorsavhandling om god demensvård och framgångsrik pedagogik insåg jag vad som oftast saknades. Det mesta som skrivs om god demensvård talar om hur det ska vara när det är som bäst. Men lite sägs om hur man gör för att nå dessa mål, till exempel att vården ska vara personcentrerad. Men vad innebär det? Vem avgör om den är det? Hur får man en samsyn i gruppen? Hur skapar man bra rutiner, och som alla sedan följer? Det tycks som självklart att just det svåraste kan alla. Oftast finns viljan och en förbättringsiver och några eldsjälar startar, men sen… Ibland är det piskan eller moroten som driver på förändringsarbetet. ”Måsten” gör att förändringen genomförs men arbetsglädjen och motivationen, var är den? I värsta fall har förändring åstadkommits men ingen förbättring. Ingen vinnare finns, ingen större glädje och ingen bättre vård har skapats. Mer arbetsuppgifter, fler rutiner och i värsta fall sämre välbefinnande för den demenssjuke och ifrågasättande närstående har i stället blivit resultatet. Vem vill då inte återgå till de gamla vanliga rutinerna? Det behöver verkligen inte bli på detta sätt. Kunskap om förbättringsarbete, goda råd på vägen och arbetsglädje samt stolthet kan göra att förbättringsarbetet gör alla till vinnare! Den demenssjuke känner harmoni, glädje och välbefinnande, närstående upplever trygghet, uppskattning och avlastning och du som vårdare upplever arbetsglädje, flyt i arbetet och medinflytande. Ditt arbetsteam och ledningen känner stolthet och ni har gemensamma mål för en säker, professionell, och empatisk demensvård som vilar på en god etisk grund.
47105472 demens nu inlaga.indd 3
2012-03-16 07.42
Den nya insikten innebär att vård och omsorg, nationella riktlinjer, vårdutveckling, positiv psykologi och pedagogik måste vävas samman i vardagen för att idéer om förbättringarna ska komma för att stanna. Det är detta jag hoppas kunna förmedla med boken ”Bättre demensvård NU!”. Sedan 1996 har Silviahemmet arbetat för att utveckla ett palliativt arbetssätt inom demensvården och denna bok utgår från denna vårdfilosofi. En gemensam syn på vårdandet underlättar det dagliga arbetet och skapar trygghet och god livskvalitet för den demenssjuke och de närstående. Det som krävs för att komma igång är ofta motivation. Motivation är inget vi kan få utan det skapar vi själva. Av den anledningen har jag skrivit denna bok, för att inspirera och få dig och dina arbetskamrater att komma igång. Fråga er vad förbättringen kommer att leda till, hur bra kommer det att bli? För att lyckas måste ni bestämma exakt vad ni vill uppnå, dela upp förbättringsarbetet i delar som var för sig blir spännande utmaningar, kanske njuta mer av vägen än målet, skapa en gemensam målbild och kunna lära även av det som inte fungerade som det var tänkt. Det viktigast är dock glädjen – glädjen i att göra gott för de demenssjuka, deras närstående och glädjen i att ha ett utmanande arbete tillsammans med spännande arbetskamrater. Lycka till!
47105472 demens nu inlaga.indd 4
2012-03-16 07.42
Figurförklaring och lästips Detta är en arbetsbok, det vill säga en bok som passar bra att arbeta med i det vardagliga arbetet. Boken vänder sig till dig som ska börja arbeta eller redan arbetar inom demensvården och som själv vill utvecklas men också kanske vill vara med och förbättra vården. Det är i mötet med den demenssjuke som mycket sker. Boken vänder sig också till arbetsgrupper som vill arbeta med förbättringsarbeten i vardagen. Sist men inte minst kan boken vara en inspirationskälla för chefer och ledare som vill ha stöd i att sätta igång och driva förbättringsarbeten för att skapa en ”Bättre demensvård NU!”. För att göra innehållet lättillgängligt och lätt att hitta i finns olika teckensymboler för de olika rutorna. Tänk till!
Stanna upp och tänk till. Var står du i frågan? Vad tycker du? Hur gör ni i er arbetsgrupp? Finns några etiska dilemman?
Reflektera över!
Att reflektera är att gå lite djupare i sitt tänkande. Det innebär att man gör en syntes av sina/gruppens kunskaper och erfarenheter, man lägger ihop olika kunskaper som man har för att ta ställning i frågan. Reflektion kan också vara att bryta ner, det vill säga analysera att det man reflekterar över och försöka identifiera olika beståndsdelar i frågeställningen. Ibland gör man både och.
Diskutera!
Det finns säkert olika sätt att se på frågor eller exempel i boken. Diskutera dem gärna med andra studie- eller arbetskamrater, eller varför inte med dina vänner?
Tips!
Det finns gott om tips i boken. Tänk på att det är tips och råd. Du måste själv sedan avgöra vad som bör användas i den enskilde vårdsituationen. Men med bra tips har man en mycket större omvårdnadsrepertoar att välja bland.
Exempel!
Exemplen är till för att praktiskt visa på frågeställningar i texten du läser, det vill säga att omsätta teorin i praktik. Tänk också på patientsäkerhet, vårdens kvalitet och om det kan finnas etiska frågeställningar när du läser exemplen.
Övning!
Tanken är att övningarna ska ge aha-upplevelser och nya insikter som kan integreras i det dagliga arbetet. Utmaningen är att verkligen testa övningarna. Hoppa inte över dem!
47105472 demens nu inlaga.indd 5
2012-03-16 07.42
• Till dig som studerar eller arbetar inom demensvården och vill utvecklas och förbättra vården kan Tänk till!, Reflekterar över!, Exempel! och Tips! vara till stor hjälp. • Till arbetsgrupper som vill arbeta med förbättringsarbete i vardagen kan också Diskutera! och Övning! leda förbättringsarbetet framåt. • Till arbetsledare och chefer kan Exempel!, Reflektera över! och Övning! vara extra viktiga att fokusera på.
47105472 demens nu inlaga.indd 6
2012-03-16 07.42
Innehåll 1 Bättre demensvård NU! 9
2 Kunskap om demens NU! 19
3 Palliativt arbetssätt NU! 35
4 Positivt tänkande NU! 59
5 Etiskt förhållningssätt NU! 81
6 Ständiga förbättringar NU! 95
7 Säkerhet och trygghet NU! 137
8 Praktisk pedagogik NU! 159
47105472 demens nu inlaga.indd 7
2012-03-16 07.42
Teori – Lättare sagt än gjort!
Praktik – Lättare gjort än sagt!
8
47105472 demens nu inlaga.indd 8
2012-03-16 07.42
Bättre demensvård
NU!
TÄNK KLOKT
TÄNK RÄTT
TÄNK POSITIVT TÄNK SMART TÄNK NYTT
9
47105472 demens nu inlaga.indd 9
8 2012-03-16 07.42
Var med och gör små underverk varje dag Det finns många bra böcker om vad som bör känneteckna en god demensvård, men få om hur man skapar den goda demensvården! Här ges svar på hur en bra demensvård kan utformas. Boken tar upp vanliga misstag som lätt kan undvikas, glädjen i att förbättra vård och omsorg och arbetsgruppens/teamets ovärderliga betydelse för ett bra resultat. Denna bok handlar om förbättringar i stort och smått, det vill säga allt från små viktiga förbättringar i vardagen till större förändringar som måste ske i form av projekt. Många läroböcker kan ses som ”facit” på hur god demensvård ska vara, men den här boken är annorlunda. Det är mer än en metodbok. Det är en bok i hur man praktiskt genomför det sista och viktigaste ledet i att förbättra vården. Det är inget som sker av sig självt, utan är ett mödosamt arbete som kräver målmedvetenhet.
Hur hänger demens, palliativt arbetssätt, positiv psykologi, etik, vårdutveckling och pedagogik ihop? För att skapa en bättre demensvård behövs kunskap inom flera områden. Som pusselbitar måste de olika delarna sedan fogas samman. Alla delar måste vara med, fattas en pusselbit så blir resultatet inte komplett. De viktiga pusselbitarna är: • Kunskap om demens • Ständiga förbättringar • Palliativt arbetssätt • Säkerhet och trygghet • Positivt tänkande • Praktisk pedagogik • Etiskt förhållningssätt
Kunskap om demens Ökad kunskap om demens väcker intresset I vården av demenssjuka måste man ha kunskap för att kunna se och identifiera symtomen men också för att kunna tillvarata den demenssjukes kvarvarande förmågor och resurser. Avsaknad av kunskap leder till att man som vårdare inte ser och förstår, bemöter den demenssjuke felaktigt, inte bryr sig, tar över, blir otålig och förmedlar 10
47105472 demens nu inlaga.indd 10
2012-03-16 07.42
1 stress samt i värsta fall blir utarbetad och riskerar att drabbas av utmattningstillstånd. Ökad kunskap gör att samma vårdsituation kan tolkas på ett annat sätt och att intresset väcks. Kunskap väcker också engagemang, bidrar till en bredare lösningsrepertoar, skapar en vilja att förbättra och inte minst inger trygghet och självförtroende. Exempel
Bertil vägrar att öppna munnen vid tandborstning. Alla tror att det beror på att han inte vill, men egentligen förstår inte Bertil vad han ska göra på grund av agnosi. Han ser tandborsten men förstår inte att det är en tandborste. När vårdaren, som har kunskap om agnosi, gapar med sin egen mun kan Bertil härma, och god vård har skapats.
Från ett ”okvalificerat” arbete till ett ”svårt” yrke En studie byggd på intervjuer med undersköterskor, som gick en 1-årig utbildning i demensvård vid Silviahemmet i Stockholm, belyser hur synen på personer med demenssjukdom och kunskapen om demens förändrades under ett års specialutbildning. Vid kursstart talade de studerande med värme om sina känslor för de demenssjuka. Trots det beskrev de studerande äldre med demenssjukdom klichéartat och stereotypt, till exempel ”de blir som barn igen”, ”är man dement så är man dement”. De studerande beskrev också sin syn på arbetet ur ett personalperspektiv. Efter några veckors utbildning började de ge uttryck för en förändrad syn på de demenssjuka och personalperspektivet tonades ner. Utbildningen gav ökad förståelse för demens som en sjukdom. Den demenssjuke sågs nu som ”patient” och sjukdomen fick högre status. Sjukdomsperspektivet tonades så småningom ned och ett personcentrat förhållningssätt växte sig starkare då den demenssjukes kvarvarande resurser och relationen kom alltmer i centrum. De studerande började se möjligheter mer än problem i arbetet. I slutet av utbildningsåret hade de studerande ett mer tydligt personcentrerat perspektiv, där den sjuke beskrevs som en unik medmänniska med en svår hjärnskada. Den ökade kunskapen gjorde arbetet lättare och mer innehållsrikt, men det 11
47105472 demens nu inlaga.indd 11
2012-03-16 07.42
blev också mer krävande. Att försöka förstå, vara steget före, analysera samt göra etiska överväganden gjorde arbetet mer komplicerat. Synen på arbetet förändrades från ett okvalificerat arbete till ett svårt yrke. Perspektiv
Synen på personen
Synen på arbetet
Personalperspektiv
Dementa ses som en homogen grupp
Arbetet är rutin- och uppgiftsorienterat
Ð Den dementa personen ses som någon i gruppen
Ð Det är inte mig som vårdare det är synd om
Ð Sjukdomsperspektiv
En person som avancerar till ställning som patient Ð Det finns alltid någonting friskt hos den demenssjuke Ð
Personcentrerat perspektiv
En unik medmänniska med en svårt skadad hjärna
Ð Vårdarbetet har status genom sjukdomsdiagnosen Ð Att ta tillvara det som finns = resursorienterat Ð Arbetet har blivit lättare fast det har blivit svårare
Tänk till!
Var befinner du dig i din syn på personer med demens och på ditt arbete med demenssjuka? Var befinner sig din arbetsgrupp?
Visst vill du bli en kompetent vårdare? Professionell utveckling är att agera eller handla på ett bättre och nytt sätt, inte bara att fylla på med mer vetande. Utveckling sker när vi gör nytt, övar och utmanar oss själva. Det är vanligt att man förväxlar kunskap med kompetens, men kompetens är inte bara kunskap. Hur är din förmåga till helhetslärande, det vill säga att lära, integrera och tillämpa? Det är detta lärande som leder till kompetens (och det är det som bör belönas i lönekuvertet). Att gå från ”att veta” till ”att göra” handlar oftast 12
47105472 demens nu inlaga.indd 12
2012-03-16 07.42
1 inte om att läsa en bok till eller att gå på en till föreläsning. Kompetens handlar om hur man hanterar kunskapen. Klokhet växer fram genom att man reflekterar över sina erfarenheter. Om man har lång erfarenhet, stor kunskap och yrkesskicklighet men samtidigt är negativ till förändringar eller förbättringar och inte vill lära sig nytt kan man inte sägas vara kompetent. För kompetens krävs också att rätt kunskap och färdighet finns vid rätt tillfälle. Du behöver kanske inte mer kunskap utan din utmaning är att använda den du redan har!? Det är bättre att läsa en bok och börja göra något än att läsa 100 och inte prova något.
Palliativt arbetssätt Palliativt arbetssätt är lösningsfokuserat och utgår från den personcentrerade vården Palliativt, det vill säga ett lindrade, arbetssätt innebär att man alltid arbetar med målet att ge den demenssjuke ett så gott liv som möjligt trots demenssjukdomen. Man når detta mål genom att förhindra eller lindra symtom (till exempel oro, sysslolöshet, matleda), involvera närstående, ha ett tillåtande klimat med goda relationer och ett väl fungerande teamarbete. Det palliativa arbetssättet är lösningsfokuserat och utgår från den personcentrerade vården, där fokus ligger på att lösa olika vårdsituationer på bästa sätt så att den demenssjuke känner välbefinnande, och tar utgångspunkt i den demenssjukes upplevelse av sin verklighet.
Positivt tänkande Arbetet blir roligare och mer spännande om vi har en positiv inställning till det vi gör Det finns en viss fördom mot arbete, nämligen att arbete är ansträngande och fritid är förknippat med nöje. Adam och Eva levde det fria livet. De arbetade inte, men när de åt av den förbjudna frukten dömdes de till arbete utanför Edens lustgård. Synen på arbete som ett straff har genom denna berättelse därmed blivit djupt rotat. Men studier visar det paradoxala att vi föredrar fritiden samtidigt som vi anger att vi har våra toppupplevelser på jobbet. 13
47105472 demens nu inlaga.indd 13
2012-03-16 07.42
För arbetsglädje krävs förutom positiv inställning till arbetet också att arbetet värderas positivt. Det ska inte bara vara roligt på jobbet, det ska också vara roligt att arbeta med demenssjuka. För hur ska du kunna ge den demenssjuke högre livskvalitet i livet om du själv inte är positiv och nöjd? Hur man ser på sitt arbete sammanfaller ofta med den syn man har på den demenssjuke personen. Om man ser den demenssjukes liv som meningslöst ser man kanske också på sina arbetsuppgifter som meningslösa. För att arbetet ska kännas meningsfullt så krävs att man uppfattar sitt arbete som meningsfyllt, intressant och utvecklande, att man ser möjligheterna och glädjeämnena. Att vårda människor med demenssjukdom är en mycket krävande uppgift. Positivt tänkande minskar oro och stress och arbetet blir mer spännande samt motståndet till förändringar minskar. Många gånger ser vi inte alla de möjligheter till arbetsglädje som ligger mitt framför fötterna. Som vårdare inom demensvården måste man vara utrustad med otroligt mycket tålamod och samtidigt vara flexibel. Ett sätt att träna sitt tålamod är att vara mer ”här och nu” i tanken. Flexibelt arbetssätt innebär att den sjukes behov snarare än rutiner styr arbetet. Feedback är också viktigt för arbetstillfredsställelsen, men inte bara från chefen utan även beröm från arbetskamraterna är viktigt. Även den bästa av arbetsgrupper kan dock drabbas av konflikter. Missförstånd i kommunikationen, dåliga relationer och personliga problem kan påverka arbetsklimatet. Men om man fokuserar för mycket på problemen uppstår ofta en situation där man får svårt att se lösningarna. Man kan alltid lära av det som händer och därmed utvecklas. Det viktigaste är att inte skämmas och dölja sina misstag utan att lära av dem och bli ännu bättre. Det utvecklar demensvården och förhindrar att andra upprepar samma misstag.
Reflektera över!
Varför arbetar du? Varför vill du arbeta med demenssjuka? Varför arbetar du just här?
14
47105472 demens nu inlaga.indd 14
2012-03-16 07.42
1 Etiskt förhållningssätt Våra handlingar avslöjar vår etik Vi visar vår etik i vår moral. Med det menas att de etiska värderingarna syns i de vårdhandlingar man utför. Det är i bemötandet och i hur den demenssjuke vårdas som kvaliteten på det etiska förhållningssättet blir synligt.
Att hantera etiska dilemman Etik handlar med andra ord om att fatta beslut. Att lösa etiska problem är svårt och något som vi måste lära oss. Om de etiska problemen förblir olösta känner vi lätt olust och arbetet känns tungt och svårt. Etiska dilemman kan uppstå mellan viljan att dels skydda den demenssjuke och lugna de närståendes i deras oro och dels respektera den demenssjukes egen vilja. Det är också viktigt att veta att den demenssjukes förmåga att fatta beslut varierar i olika situationer men också i olika frågor. Vi måste därför alltid ta ställning och välja våra handlingar i varje situation. Tänk till!
Hur brukar du/ni lösa etiska dilemman? Blunda inför frågan, sopa den under mattan, diskutera i arbetsgruppen eller be chefen lösa problemet?
Ständiga förbättringar Var med och utveckla dagens och morgondagens demensvård Arbetet blir mycket roligare och mer stimulerande om vi har en positiv inställning till det vi gör. Att vårda demenssjuka och inte minst att i det dagliga vilja göra dagen lite bättre är en del av den ständiga förbättringen av vård och omsorg. Förbättringar i dagliga rutiner måste göras, regelbundna kvalitetsuppföljningar visar om vi är på rätt väg. Förebyggande insatser måste till för att förhindra skador och för att öka 15
47105472 demens nu inlaga.indd 15
2012-03-16 07.42
säkerheten. Det är ofta mycket stimulerande frågor att ta tag i. För ett lyckat resultat krävs en viss systematik, ifrågasättande förhållningssätt, teamets samlade kunskap, uthållighet och tid för möten.
Nu handlar det om att täppa till gapet mellan kunskap och kompetens Glappet mellan de kunskaper ni har och era handlingar kan vara förklaringen till att de förbättringar i vården av de demenssjuka som ni vill ska ske, inte sker. Börja redan nu att tillämpa de kunskaper du har. Då skapas omgående kompetens i vården av de demenssjuka. Om dina argument är att det inte finns tid eller att det saknas pengar så kommer du aldrig igång. Börja nu! Om du tänker likadant på torsdagen som på tisdagen har du inte lärt dig något av onsdagen. Tänk till!
Förbättringsarbete kräver tid. Fundera över påståendet: ”Man måste ta sig tid för att vinna tid”. Vad tror du man menar med det?
Säkerhet och trygghet Vården av demenssjuka kräver en god säkerhetskultur i vardagen En viktig del av förbättringsarbetet är att se till att den demenssjuke har en säker och trygg miljö. Säkerhetsfrågor kan vara kopplade till medicinska orsaker, brister i omvårdnaden eller faktorer i vårdmiljön. Oftast tänker man kanske på tekniska hjälpmedel eller öppna ytterdörrar, men en av de viktigaste faktorerna är faktiskt vårdpersonalen. Bemanning, kunskap och kompetens är grunden för en säker och trygg vård för de demenssjuka. En säker och trygg miljö kan inte uppnås utan att det finns en gynnsam säkerhetskultur som kännetecknas av att medarbetare och ledning kan erkänna att fel kan inträffa, att de känner att de kan rapportera avvikelser utan rädsla för att bli tillrättavisade eller straffade, att det finns ett utvecklat samarbete för att lösa säkerhetsproblem och att det finns resurser för säkerhetsarbete. 16
47105472 demens nu inlaga.indd 16
2012-03-16 07.42
1 Reflektera över!
Kan du komma på någon situation där insatta vårdåtgärder för att skydda den demenssjuke från skada har lett till att den demenssjuke i stället känt sig otrygg eller blivit orolig?
Praktisk pedagogik Du är både vårdare och pedagog Att informera och stödja närstående, att skola in nyanställda, att införa nya rutiner och att reflektera över etiska frågställningar är några exempel på hur du använder pedagogik i det dagliga arbetet. Som akademiskt ämne är pedagogik ett tvärvetenskapligt ämne som bland annat innefattar psykologi, filosofi, ledarskap, organisationsoch kunskapsteori samt forskning om intelligens. Med andra ord är mycket av innehållet i denna bok kopplat till pedagogik. Med olika pedagogiska gruppövningar kan teamkänslan och teamarbetet utvecklas på en arbetsplats. Övningar kan vara i form av värderingsövningar, rollspel, läsa skönlitterära texter eller att med bilder och citat stimulera kreativiteten. De kan användas för att ”värma upp” och sätta igång gruppen men det är också ett bra sätt att skapa ett öppet diskussionsklimat och visa på att åsikter och erfarenheter är välkomna och värda att lyssnas på. En liten gruppövning kan göra underverk vid vanliga arbetsmöten när diskussionerna kört fast eller tystnaden lägger sig som en våt filt över gruppen. Tänk till!
Brukar du se dig själv som pedagog? Vård och pedagogik är oftast sammanvävt. När man har ett vårdperspektiv är den demenssjuke i fokus medan ett vårdpedagogiskt perspektiv fokuserar mer på frågor som vad ska förmedlas, när och varför.
17
47105472 demens nu inlaga.indd 17
2012-03-16 07.42
Nu är det dags! Pusselbit för pusselbit och kapitel för kapitel knyter vi ihop delarna för att utveckla en bättre demensvård (teori). För att lyckas – Tänk klokt, tänk positivt, tänk rätt, tänk nytt, tänk smart! (praktiken).
Bättre demensvård
Kunskap om demens
NU!
NU!
Positivt tänkande
Palliativt arbetssätt
NU!
NU!
Etiskt förhållningssätt
NU!
Säkerhet och trygghet
Ständiga förbättringar
NU!
Praktisk pedagogik
NU!
NU!
18
47105472 demens nu inlaga.indd 18
2012-03-16 07.42
Kunskap om demens
NU!
19
47105472 demens nu inlaga.indd 19
2012-03-16 07.42
Bättre demensvård NU! är en unik arbetsbok
Boken vänder sig till alla som vill arbeta med att förbättra dagens demensvård – inte sen utan NU!
Bättre demensvård NU!
om förbättringsarbete anpassat till demensvårdens behov. Den vill inspirera läsaren att betrakta arbetet med demenssjuka med nya ögon. Innehållet illustreras i form av olika pusselbitar: bättre demensvård, kunskap om demens, palliativt arbetssätt, positivt tänkande, etiskt förhållningssätt, ständiga förbättringar, säkerhet och trygghet och praktisk pedagogik. Pusselbit för pusselbit knyts kapitlen ihop, till exempel … hur man går från ord till handling, hur man skapar en gemensam vårdfilosofi, arbetssätt och ett positivt arbetsklimat.
M A R G A R E TA S KO G
Från ord till handling
M A R G A R E TA S KO G
Bättre demensvård
NU!
Foto: Anki Almqvist
Margareta Skog, med. dr i neurovetenskap och leg. sjuksköterska, är rektor vid Stiftelsen Silviahemmet och vårdutvecklingssamordnare på Karolinska Universitetssjukhuset. Hennes skrift Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom blev en kioskvältare inom vården och belönades 2012 med Stockholms läns landstings kunskapspris, Gyllene Äpplet.
Best.nr 47-10547-2 Tryck.nr 47-10547-2
47105472 BÄTTRE DEMENS NU OMSLAG.indd 1
2012-03-21 14.32