Innovation
BeGreppbart
Alf Rehn
Innovation ISBN 978-91-47-11358-3 © 2017 Alf Rehn och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Produktionsledare: Jürgen Borchert
Första upplagan 1 Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: People Printing, Kina, 2017
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post: kundservice.liber@liber.se
BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.
Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet mats.borjesson@buv.su.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi, Åbo Akademi alfrehn@mac.com
Ansvarig på Liber Helena Ekholm helena.ekholm@liber.se
Innehåll Tänk dig … en morgon lik många andra Del I. Innovation som lösning
5
10
Inledning: Vad är innovation, egentligen? 10 Hur kommer innovationer till? 18 Innovationens historia 27 Innovation på olika nivåer 34 Innovation i olika fält 46 Variationer på innovation 58 Att leda innovation 66 Att studera innovation 74 Del II. Innovation som problem
84
Inledning: You Underestimate the Power of the Dark Side 84 Innovation och ideologi – normalisering, legitimitet och innovationism 88 Diskurser, makt och performativitet inom innovation 94 Innovationsetik 100 Innovationspolitik – på flera plan 106 Kritisk innovationsforskning och innovationens framtid 113 Tänk dig… en innovativ kväll
Referenser 121 Register 124
4
119
Tänk dig … en morgon lik många andra
Tänk dig att du vaknar en tisdagsmorgon, precis som så många gånger tidigare. En sak skiljer dock denna morgon från de andra. Din partner har nämligen köpt en alarmklocka som inte väcker med ljud, utan med ljus. Hen förklarade upprymt hur mycket bättre det är att väckas av ljus än av en summer eller radion, eftersom det ”är mycket naturligare; som när man är ute i naturen”. Du orkade inte bråka om det, så nu väcktes du av att en lampa började skina i ditt ansikte. En rätt fin lampa, för all del. Huruvida den var värd pengarna är en annan fråga. Väl uppstigen går du till köket för att laga kaffe. Eftersom ni har en Nespresso-maskin är inte detta någon särdeles komplicerad manöver – du sätter in en kapsel i maskinen och försöker träffa rätt knapp. Det är nog bra att det är enkelt, eftersom du har lite svårt med komplicerade saker innan du fått kaffe. Medan kaffet rinner ner i koppen går du på toaletten. Med kaffet i din hand sätter du dig sedan vid frukostbordet, klickar på morgontidningens app i din iPad. Du har inte längre någon papperstidning. När du är färdig med frukosten tar du en snabb dusch, fixar till dig och sticker till jobbet. Du tar bussen dit och funderar på att ta en Uber-taxi tillbaka. Under bussresan hinner du både uppdatera Facebook och spela Candy Crush Saga, vilket får ses som effektivt. Väl framme på arbetet väntar ett projektmöte, ett utvecklingssamtal och en lång rad e-postmeddelanden som ska besvaras – och ett fax. En ganska vanlig morgon, alltså. Förutom kanske det där med ljus-alarmet. Det som är speciellt med den beskrivna situaTÄ N K D I G … E N M O RG O N L I K M Å N G A A N D R A
5
tionen är dock hur många innovationer en sådan vanlig, normal morgon innehåller.
Vår innovativa värld Vissa av innovationerna i berättelsen ovan träder fram väldigt tydligt. Vi är vana att se saker som nya väckarklockor, iPads och Facebook som innovationer. Likaså har vi blivit vana vid att exempel som Nespresso och Uber (och för all del Candy Crush Saga) lyfts fram som goda exempel på hur man kan skapa värde på nya sätt. Dessa är exempel på produkter, tjänster och företag som skrivs om i tidningarna, och som ofta används som exempel när politiker och tyckare ska hylla vår innovativa tidsålder. Frågar man vad innovation är för något, svarar många genom att hänvisa till något liknande – väldigt ofta dessutom genom att peka på en produkt som på något sätt är kopplad till internet och digitalisering. Men samtidigt fanns det i vår lilla berättelse en hel del andra innovationer. Många av dem ser vi knappt, eftersom de är så vanliga och så integrerade i vår vardag. Ta till exempel toaletten – vi tänker sällan på att vår moderna, hygieniska toalett är en innovation, men på många sätt är den en av mänsklighetens största. Den gjorde vårt liv oerhört mycket lättare och har räddat otaliga liv, eftersom den i kombination med nya kloaksystem minskade spridningen av sjukdomar. Likaså är vårt system med offentliga transporter (bussar, tåg, tunnelbana med mera) en radikal innovation som bland annat möjliggjorde våra moderna storstäder. I och för sig är det inte en pryl, men innovation är så väldigt mycket mer än nya mobiltelefoner. Sedan finns ju saker som är svårt att se som innovationer eftersom de håller på att försvinna. Toaletterna finns ju kvar, men hur många fax har du skickat på sistone? Faxen var en tid en av de riktigt stora innovationerna, men har i dag ersatts av e-post och appar som WhatsApp och Slack. På samma sätt kan man exempelvis se projektledningsmo6
TÄ N K D I G … E N M O R G O N L I K M Å N G A A N D R A
deller och utvecklingssamtal som innovationer. Inte för att alla tycker att dessa är särdeles spännande, eller kanske inte ens bra. Vem har inte irriterat sig på nya management-påfund? Men innovationer behöver inte älskas av alla, eller ens nödvändigtvis vara bra. Oavsett vad vi tycker om till exempel utvecklingssamtal så representerar de något som ursprungligen var en nyhet, och som nu är legio i de flesta företag och organisationer, och därmed uppfyller baskraven för att kunna kallas en innovation. Men sådana innovationer fokuserar mer på processen bakom någonting än på synliga ting, och sådant blir ofta bortglömt eftersom det är lättare att lägga märke till det som är väldesignat och väl marknadsfört. Oavsett ljusväckarklocka eller inte så lever vi alla med innovationer, från tidig morgon till sen kväll, oberoende vad vi tycker om det hela. Samtidigt är det där med tyckandet inte helt oviktigt.
Innovationstyckandets tidevarv Även om man kan dividera länge om vad som egentligen är en innovation, och hur innovativa olika saker är, så finns det en sak som inte går att förneka. Vi har aldrig talat lika mycket om innovation som vi gör i dag. Där detta tidigare var ett fenomen som intresserade framför allt forskare, och ett ord som användes främst av dem, har det idag blivit allmängods. Idag är det svårt att hitta den politiker eller företagsledare, för att inte tala om den samhällsdebattör som inte är beredd att hylla innovationen. Visserligen finns det diskussioner om vad innovation är och inte är, och om hur det hela bäst kan stödjas, men när det gäller grundfrågan – huruvida det hela är bra eller dåligt – finns det en obruten konsensus, nämligen att det är ”jättebra”. Samtidigt är det, som antyddes ovan, allt svårare att veta vad vi egentligen avser när vi säger ”innovation”. Från att ha varit ett ord som används om väldigt få saker har det hela blivit en term för allt mellan himmel och jord. Idag får det stå för såväl nya TÄ N K D I G … E N M O RG O N L I K M Å N G A A N D R A
7
sätt att använda bacon i hamburgare som mer tekniska uppfinningar i form av nya sätt att distribuera elektricitet. Det kan också handla om små förändringar i formeln som används för att göra en kemikalieprodukt eller om en konsumentprodukt som bygger upp nya förmögenheter samtidigt som den raserar gamla industrier. Inte undra på att alla vill liera sig med begreppet, och att så många vill vara den som får tala i innovationens namn. Vi har aldrig haft så många som avsätter så mycket tid på att tala och skriva om innovation, så det vore lätt att dra slutsatsen att vi aldrig har innoverat så mycket som idag. Men är det så? Här blir frågan plötsligt mycket svårare än man kanske skulle tro. Det är nämligen en sak att konstatera att såväl en toalett som ett nytt spel till plattan eller en väckarklocka som väcker en med ljus är innovationer, och en helt annan sak att jämföra dessa. Är många små innovationer bättre än en väldigt stor? Är något en innovation bara för att den finner sin marknad, eller ska definitionen innefatta att det hela ska skapa ett mer bestående värde? Och hur ska vi relatera oss till det arbete som ingår i att skapa det nya? Kan vi jämföra innovationen att skapa en radikalt ny produkt med väldigt lite resurser med arbetet bakom den flod av små förbättringar ett storföretag kan generera? Detta är ofta svåra frågor, men döljs vanligen bakom ett mer allmänt tyckande om innovation. Vi kan därför också fråga oss hur man ska förhålla sig till alla böcker, konferenser, politiska kommittéer, bloggar, rapporter, forskningsprojekt och tidningsartiklar som dykt upp kring innovationstyckandet. Driver allt detta utveckling i samhället, i våra organisationer och företag, eller blir det en dimridå som snarare får det att låta som om vi innoverar, samtidigt som situationen egentligen är en annan? Vilken inverkan har moden och trender här, och blir vi egentligen mera innovativa av att läsa tjogtals intervjuer med innovatörer? För att förstå innovation som något mer än bara ”nya saker, typ”, blir det viktigt att förstå hur det hela också är en diskurs, till och med en ideologi. 8
TÄ N K D I G … E N M O R G O N L I K M Å N G A A N D R A
Tillbaka till matbordet Så vad som kanske först verkade som en morgon som så många andra, kan den också innehålla en avsevärd mängd frågor om detta vi kallar innovation, såväl praktiska som filosofiska sådana. Kanske till och med politiska? För att kunna besvara dessa frågor ska vi i det följande se på olika perspektiv man kan anbringa på vad innovation är och vad innovation inte är, hur man kan vara innovativ på många olika sätt, hur man kan (eller kanske inte kan) leda innovation, och också se lite på vad som krävs för att få till stånd en innovation. Längre fram i boken, i del 2, ska vi också se på hur vi kan förstå innovation i en bredare kontext, och hur vi ska förstå just innovationssnacket. Vi ska även se på huruvida det är möjligt att kritisera innovation, särskilt i en tid som verkar göra allt för att hylla densamma. Vem vet, mot slutet kanske vi till och med kan förstå den där väckarklockan med ljus …
TÄ N K D I G … E N M O RG O N L I K M Å N G A A N D R A
9
Del I
Innovation som lösning Inledning: Vad är innovation, egentligen? En av de mest förvirrande sakerna med innovation är hur varierande den är. Små förbättringar i en väckarklocka kan som sagt kallas för en innovation, liksom helt nya sätt att samla in pengar till välgörenhet. Eller ett infrastruktursystem; eller bara det faktum att vi idag kan använda toaletten utan att vara rädda för dysenteri. Man kan fråga sig om det är någon poäng att använda ett ord som kan beskriva så många olika saker. Samtidigt finns det saker som binder samman alla dessa fenomen, och som gör det möjligt att tala om innovation som begrepp, åtminstone ibland. Men om vi ska använda begreppet innovation på ett mer konstruktivt sätt, måste vi dock vara mera specifika. Vi måste dels tala om definitioner, dels om variationer, och dessutom måste vi se på hur dessa samspelar. För att skapa en fullödig beskrivning av innovation, måste vi också se på de kontexter, de omständigheter och de nätverk inom vilka den uppstår och utvecklas. Detta kan handla om hur ett land stöder eller inte stöder innovation, men också om hur vi ibland ser att det bara är i vissa kontexter som innovation finns ”på riktigt” (vi tänker inte alltid på att en ändring i exempelvis äktenskapslagstiftningen mycket väl kan vara en innovation). För att göra det ännu mer komplicerat dyker också frågan om ”Vem? ” upp, såsom ”Vem är det egentligen som skapar innovationen – den stora firmans ingenjörer eller smarta användare och hobby-utvecklare?” Många frågor blir det, men samtidigt kan svaret på dessa frågor vara väldigt värdefulla ...
10
D E L I . I N N O VAT I O N S O M L Ö S N I N G
Vad innovation inte är Ofta inleder man böcker av den här typen med att presentera en definition av begreppet man vill diskutera. Vi ska här göra något liknande, men med vissa förbehåll. Det finns nämligen många, många definitioner av innovation. Upp emot hundra, faktiskt, och bland dessa dussintals som används ofta och av många (för en analys, se t.ex. Baragheh m.fl. 2009). Problemet är dock att innovation är en term som inte är helt lätt att definiera, eftersom innovation förändras över tid och dessutom har blivit ett laddat begrepp. Eftersom det därtill är en term som åtminstone tidvis har representerat ett visst symboliskt kapital (och idag definitivt representerar ett sådant), har det också kunnat vara värdefullt att få vara den som får bestämma över och definiera termen. En sak som man dock är rörande överens om i litteraturen är att det finns två saker som definitivt måste hållas isär från innovation: kreativitet å ena sidan och uppfinningar å den andra. Till en del handlar detta om att vara precis i sina definitioner, men samtidigt visar det på hur svårt det är att dra gränser mellan fenomen. Om vi börjar med den senare, uppfinningen, så kan det verka som om skillnaden mellan en uppfinning och en innovation är väldigt liten, särskilt eftersom väldigt många innovationer faktiskt är just uppfinningar. Det trassliga är att begreppet ”uppfinning” hänvisar till något som samtidigt kan vara både större och mindre än innovation. Uppfinning är såtillvida ett större begrepp än innovation genom att uppfinningar också omfattar många saker som aldrig blir innovationer. Tänk dig samtliga uppfinningar som världens samtliga uppfinnare hittat på. De inkluderar givetvis oerhört intelligenta, användbara saker – innovationer i ordets sannaste bemärkelse. Men samtidigt inkluderar gruppen ”alla uppfinningar” också oerhört många saker som kanske inte är fullt så intelligenta, eller användbara. En del kommer att vara direkt löjliga, och för varje behov – som till exempel behovet att bli väckt på morI N L E D N I N G : VA D Ä R I N N O VAT I O N , E G E N T L I G E N ?
11
gonen – kommer det att finnas många undermåliga lösningar. Egentligen är det bara ett fåtal av alla uppfinningar som är bra nog för att bli mer utbrett använda, samtidigt som det inte alltid är den bästa som blir ”hittad”. För att en uppfinning ska bli en innovation måste den nämligen hitta till sina användare – annars står den bara i uppfinnarens hylla och samlar damm. Så en uppfinning kan bli en innovation, men den är inte automatiskt det. Samtidigt är en uppfinning ett mindre begrepp än en innovation i och med att något, för att bli en innovation, måste ha en koppling till en större kontext – en användning, en marknad, och en acceptans i sin omgivning. Där ”att uppfinna” hänvisar till en relativt begränsad form av problemlösning – skapandet av en (oftast) teknisk lösning för något – så hänvisar ”att innovera” till en mera komplex process där såväl kommunikation som att förstå lösningens användning är nödvändiga delar. Vi ska återkomma till detta. Det andra som innovation inte är, är kreativitet. Precis som i fallet med uppfinningar är det lätt att se hur man kan blanda ihop de två, men det är också viktigt att inse hur de skiljer sig åt. Kreativitet, och dess syskonbegrepp fantasi, hänvisar till de mentala processer via vilka vi människor kan skapa nya idéer, lösningar eller annat tankegods. Den kreativa processen är den som möjliggör för oss att ta en lösning som använts i en sfär (t.ex. en all-you-can-eat-buffé) och använda den i en helt annan (t.ex. som när Netflix erbjöd en tjänst som en slags allyou-can-watch). Samtidigt är också kreativitet och fantasi det vi använder när vi exempelvis drömmer oss bort till en fantasivärld med snälla troll och elaka vättar, eller en med rymdmonster och laservapen. Relationen mellan de två begreppen kreativitet och innovation blir således följande: All innovation behöver ett mått av kreativitet, men all kreativitet leder inte till innovation. Som ett exempel kan vi tänka oss frågan: Hur kan vi skapa ett innovativt sätt att lära oss främmande språk i skolan? Vi kan tänka oss en hel serie möjligheter, men vi ska koncentrera oss på tre: mobilt lärande, nanoteknologi och Babelfisken. Den första 12
D E L I . I N N O VAT I O N S O M L Ö S N I N G
möjligheten bygger på att använda det faktum att de flesta elever har en mobiltelefon med kapacitet att köra komplexa applikationer, och åtminstone vissa lär sig lättare via den än genom traditionell klassrumsundervisning. Den andra möjligheten bygger på en idé där man skulle skapa nanorobotar som kunde programmera om elevers hjärnor så att de efter detta kunde tala exempelvis franska flytande. Den tredje möjligheten utnyttjar Douglas Adams idé från boken Liftarens guide till galaxen, där en mycket liten fisk kan sättas in i en persons öra, och där personen därefter förstår alla universums språk tack vare fiskens lingvistiska förmåga och den i det närmaste telepatiska länk denna skapar med sin hemorganism när den blir placerad i ett öra. Alla tre av dessa möjligheter är kreativa, och den sista är antagligen den mest kreativa. Dock är det svårt att tro på att Babelfisken någonsin blir realiserad – i alla fall i form av en fisk som kan alla språk i universum … Applikationer som kan lära ut främmande språk finns redan, så denna kreativa idé kan sägas vara en innovation. Och nanoteknologin kan tänkas utvecklas inom låt oss säga hundra år till en nivå där ”franska som ett piller med nanorobot-lärare” kunde bli möjlig och därmed en innovation. Babelfisken, å sin sida, är en fantastiskt fantasifull tanke, men man ska ha väldigt mycket tillit till världsalltets möjligheter för att tro att en sådan någonsin skulle kunna skapas/hittas.
Vad innovation (kanske) är Så en uppfinning räcker inte, och kreativitet ensamt räcker inte. Vad krävs det då för att benämna något en innovation? Vi kan, genom att utgå från de två problem vi sagt att innovation inte är, komma med en definition: En innovation är en kreativ idé eller uppfinning som realiserats och som hittat sin användning och marknad.
Det finns alltså tre nivåer i detta: Något nytt, något nytt som fungerar och något nytt som fungerar och som någon vill anI N L E D N I N G : VA D Ä R I N N O VAT I O N , E G E N T L I G E N ?
13
Innovation Innovation … alla talar om det, men vad är det egentligen? Hur kommer innovationer till, och är det faktiskt så viktigt som folk säger? Alf Rehn presenterar en översikt av innovation, från små förbättringar till stora systemutvecklingar, från ledning till etik, från klassisk teori till ny kritik – Innovation ger en bred bild av ett brett begrepp. Äntligen en liten ”lätt” bok om ett stort och ”tungt” ämne. Rehn vägleder läsaren med en pedagogisk och systematisk metod genom att skapa en bred och praktiskt förankrad förståelse för innovation. Boken fungerar utmärkt som introduktion till ämnet och fenomenet innovation, men också – inte minst den mer provokativa andra delen av boken – som bas för mer avancerade studier. Marcus Lindahl, professor i Industriell teknik, Uppsala universitet BeGreppbart
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Best.nr 47-11358-3 Tryck.nr 47-11358-3