Issuu on Google+

Fallstudien är den kanske vanligaste formen av vetenskapligt arbete på grundnivån inom det samhällsvetenskapliga fältet. Robert K Yins bok har hunnit bli en internationell klassiker inom området och kommer nu i uppdaterad utgåva i svensk översättning. Det är en innehållsrik presentation av fallstudien som metod som täcker många aspekter – problemformulering, utformning, insamling och analys av data samt rapportens struktur. Författaren visar fallstudiemetodens tillämpning inom områden som sociologi, psykologi, historia, ekonomi, socialt arbete och pedagogik. Fallstudien som forskningsstrategi jämförs också med andra strategier som experiment, surveyundersökningar och historiskt inriktade studier. Boken utgör en gedigen introduktion till fallstudier och passar bra för både nybörjare och mer erfarna forskare. Robert K.Yin är historiker och experimentell psykolog.

Robert Yin har under lång tid varit bland de världsledande inom fältet fallstudiemetod. Det är därför glädjande att hans tredje omarbetade upplaga av denna klassiker från 1984 nu kommer i svensk översättning. Yins omdiskuterade idé om ”analytiska generaliseringar”, och hans argumentation för att fallstudier bör liknas vid en serie ”upprepade experiment”, har tilldragit sig stort intresse inom flertalet samhällsvetenskapliga discipliner. Denna bok borde även med fördel kunna läsas av utredare inom statlig och kommunal förvaltning, eftersom Yin i stor utsträckning riktar sig till medarbetare i störe projektorganisationer, och rikligt exemplifierar med hänvisning till utvärderingsforskning.” Jan Teorell, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet

Robert K.Yin Fallstudier: design och genomförande

Fallstudier: design Robert K.Yin | Liber och genomförande

Fallstudier: design Robert K.Yin | Liber och genomförande

Best.nr 47-08643-6 Tryck.nr 47-08643-6-01

OMSLAG_Fallstudier.indd 1

11-06-16 15.38.00


Fallstudier: design Robert K.Yin | Liber och genomförande I översättning av Björn Nilsson

Sid001-016.indd 1

07-02-23 12.48.03


Fallstudier – Design och genomförande ISBN 978-91-47-08643-6 © 2006 Robert K. Yin Originalets titel: Case Study Research ISBN 0-7619-2553-8 Svensk copyright © 2007 Liber AB Redaktör: Peter Söderholm Fackgranskning: Jan Teorell Omslag: Mats Mjörnemark Omslagsteckning: Cecilia Waxberg Typografi: Fredrik Elvander Upplaga 1:2 Sättning: Eva Persson, Printing Malmö AB Typsnitt: Brödtext, Sabon 10,5/14, rubriker, Scala Sans Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

Authorized translation from the English language edition. All rights reserved. No part of this book may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopying, recording or by any information storage retrieval system, without permission from SAGE Publishing. SWEDISH language edition published by LIBER AB, Copyright © 2007

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Sid001-016.indd 2

11-06-16 15.29.39


Denna bok tillägnas Hans–Lukas Teuber, som gjorde forskning till ett livslångt mål för alla som studerade för honom.

Sid001-016.indd 3

07-02-23 09.42.04


Innehåll Förord av Donald Campbell................................................................9 Författarens förord............................................................................13 Om denna upplaga............................................................................15 1 Inledning...........................................................................................17 Fallstudien som forskningsstrategi.....................................................17 Jämförelser mellan fallstudier och andra forskningsstrategier inom samhällsvetenskapen................................................................19 När ska respektive strategi användas?...............................................22 Vanliga fördomar om fallstudier som forskningsstrategi....................27 Olika slag av fallstudier men med samma innebörd...........................29 Definition av fallstudien som forskningsstrategi................................29 Variationer avseende fallstudier som forskningsstrategi.....................32 Sammanfattning................................................................................34 Övningar och tillämpningar..............................................................35 2 Design av fallstudier..........................................................................37 Generellt angreppssätt när det gäller utformning av fallstudier..........37 Definition av forskningsdesign..........................................................39 Komponenter som ingår i en forskningsdesign..................................40 Teorins roll vid designarbetet............................................................47 Kriterier för bedömning av forskningsdesignens kvalitet...................54 Begreppsvaliditet...............................................................................55 Extern validitet..................................................................................57 Reliabilitet.........................................................................................59 Fallstudiedesign.................................................................................60 Vilken potential rymmer en enfallsdesign (typ 1 och typ 2)?..............61 Tänkbara flerfallsdesign (typ 3 och 4)...............................................67 Ett anspråkslöst råd när det gäller val av fallstudiedesign..................75 Ett eller flera fall?..............................................................................76 Slutna eller flexibla former av design?...............................................77 Övningar och tillämpningar..............................................................78

Sid001-016.indd 4

07-02-23 09.42.05


3 Att genomföra en fallstudie – förberedelser för datainsamlingen.......80 Färdigheter som en fallstudieforskare bör ha.....................................81 Att ställa frågor.................................................................................82 Lyssnande..........................................................................................84 Anpassning och flexibilitet................................................................84 En förståelse av de frågeställningar som studeras..............................85 Undvik skevheter...............................................................................86 Utbildning och föreberedelser för en konkret fallstudie.....................86 Träning inför en fallstudie i form av seminarier.................................88 Problem som ska hanteras.................................................................91 Fallstudiens protokoll........................................................................92 Översikt av fallstudieprojektet...........................................................95 Procedurer under fältarbetet..............................................................97 Fallstudiefrågor.................................................................................99 Anvisningar för fallstudierapporten.................................................102 Val av fall........................................................................................103 Pilotfallet.........................................................................................105 Val av pilotfall.................................................................................105 Pilotundersökningens art.................................................................106 Rapporter från pilotfallen...............................................................107 Sammanfattning..............................................................................107 Övningar och tillämpningar............................................................108 4 Genomförande av fallstudier – information och belägg...................109 Sex datakällor.................................................................................111 Dokument.......................................................................................113 Arkivmaterial..................................................................................115 Intervjuer........................................................................................116 Direkta observationer......................................................................120 Deltagande observation...................................................................122 Fysiska artefakter............................................................................124 Sammanfattning..............................................................................125 Tre principer för datainsamlingen....................................................125 Princip nummer ett: användning av flera informationskällor...........125 Princip nummer två: skapa en databas för fallstudien......................129 Princip nummer tre: skapa en beläggs- eller beviskedja....................133 Sammanfattning..............................................................................135 Övningar och tillämpningar............................................................135

Sid001-016.indd 5

07-02-23 09.42.05


5 Analys av fallstudiens data och belägg.............................................137 En analytisk strategi är något mer än enbart bekantskap med analytiska redskap...................................................................138 Behov av en analytisk strategi..........................................................138 Tre generella strategier....................................................................140 Mönsterjämförelser (”pattern matching”).......................................145 Att bygga upp en förklaring............................................................150 Tidsserieanalyser.............................................................................154 Promologiska modeller....................................................................159 Syntes utifrån olika fall...................................................................160 Krav på analyser av hög kvalitet......................................................162 Sammanfattning..............................................................................164 Övningar och tillämpningar............................................................165 6 Fallstudierapporten.........................................................................167 Vem riktar sig fallstudierapporten till?............................................169 Att förmedla information med hjälp av fallstudier...........................171 Att inrikta fallstudierapporten på målgruppens behov.....................172 Olika utformning när det gäller skriftliga fallstudierapporter..........172 Fallstudierapporten som en del av en mer omfattande undersökning som rymmer flera olika metoder................................176 Exempel på strukturer när det gäller samverkan mellan en fallstudie och andra metodiska inriktningar....................178 Linjära-analytiska strukturer...........................................................179 Komparativa strukturer...................................................................180 Kronologiska strukturer..................................................................180 Teorigenererande strukturer............................................................181 Spänningsinriktade strukturer (”suspense-strukturer”)....................181 Icke-sekventiella eller ”oordnade” strukturer..................................182 Procedurer i samband med fallstudierapporten................................183 När och hur man ska ge sig i kast med rapportens struktur.............183 Information som gör att undersökta fall och personer kan identifieras.................................................................185 Granskning av utkastet till fallstudien – ett validerande tillvägagångssätt......................................................186 Vad gör en fallstudie exemplarisk?..................................................189 Fallstudien måste vara viktig eller betydelsefull...............................190

Sid001-016.indd 6

07-02-23 09.42.05


Fallstudien ska vara ”fullständig”...................................................191 Fallstudien måste beakta alternativa perspektiv...............................192 Fallstudien måste inrymma tillräckliga belägg.................................193 Fallstudien måste ”komponeras” på ett engagerande sätt................194 Övningar och tillämpningar............................................................194 Litteratur...............................................................................................196 Index.....................................................................................................207

Sid001-016.indd 7

07-02-23 09.42.05


Sid001-016.indd 8

07-02-23 09.42.05


Förord av Donald Campbell Det är ett privilegium att få skriva ett förord till denna strålande bok, som sammanfattar en forskningsmetod som går ut på att få fram hållbara slutsatser om skeenden utanför laboratoriet men som samtidigt håller fast vid de kunskapsmål som en experimentell vetenskap ställer upp. Jag har i allt större utsträckning kommit fram till uppfattningen att kärnan i vetenskaplig metodik inte är experimenterande i sig utan snarare den strategi som frasen ”sannolika rivaliserande hypoteser” är ett uttryck för. Denna strategi kan inledas med problemlösning utifrån empiriska belägg eller utifrån hypoteser. I stället för att presentera denna hypotes eller dessa belägg på det kontextoberoende sätt som hör samman med en positivistisk (eller till och med postpositivistisk) bevisföring, beskrivs de i form av omfattande nätverk av implikationer som, även om de aldrig är kompletta, ändock är avgörande vid en bedömning av vetenskaplighet. Denna strategi inbegriper ett klargörande av andra konsekvenser som hypotesen ger upphov till när det gäller tillgängliga data och en beskrivning av hur dessa data passar in i sammanhanget. Strategin inbegriper även en strävan att formulera rivaliserande hypoteser på grundval av de belägg som finns och att avgöra hur pass sannolika hypoteserna är. Hur pass rimliga de rivaliserande hypoteserna är avgörs ofta genom en uteslutningsprocess, det vill säga att man undersöker deras konsekvenser när det gäller andra uppsättningar av data och hur dessa passar in i sammanhanget. Hur långt man ska gå när det gäller dessa potentiellt ändlösa uppgifter är beroende av de synsätt som det vetenskapliga kollektivet vid olika tider omfattar och av vilka konsekvenser och plausibla rivaliserande hypoteser som har formulerats. Det är utifrån en sådan grundval som en framgångsrik vetenskaplig samfällighet uppnår konsensus och kumulativa resultat utan att någonsin komma fram till någon evig sanning. Ändå var det dessa egenskaper som kännetecknade en framgångsrik vetenskap som flagrant har negligerats av de logiska positivisterna och som inte utnyttjats i tillräcklig utsträckning av samhällsvetarna, oberoende av om de haft en kvalitativ eller kvantitativ inriktning. En sådan kontroll av alternativa konsekvenser och ett avfärdande av rivalise­rande hypoteser är också kännetecknande för den validitetsinriktade forskningen inom humanvetenskapen, vilket inkluderar såväl den hermeneutik som Schleiermacher, Dilthey, Hirst och Habermas står för som den aktuella forskningen när det gäller tolkningen av antika texter.

Sid001-016.indd 9

07-02-23 09.42.05


10

Fallstudier, Design och genomförande

På liknande sätt är denna strategi lika användbar för en historikers tankar om en viss händelse som för en naturvetares påståenden om en eller annan naturlag. Det är tråkigt att framstående riktningar inom samhällsvetenskapen använder termen ”hermeneutik” som liktydig med att man av­säger sig validitetskrav och diskussioner om vem som har rätt när det gäller rivaliserande tolkningar av empiriska belägg. Förutom det kvantitativa och kvasi-experimentella synsätt på fallstudier som Yin förespråkar, behöver vår samhällsvetenskapliga arsenal också en humanistiskt inriktad och validitetsgrundad fallstudiemetodologi som utan att tillämpa kvantifieringar eller signifikansprövningar kan fungera med samma frågeställningar och ha samma kunskapsmål som syfte. Som alternativ till denna strategi rörande plausibla rivaliserande hypoteser finns två paradigm i den experimentella metoden som samhällsvetare kan försöka efterlikna. Vår utbildning har gjort oss benägna att i första hand tänka på de randomiserande tillvägagångssätt som tillämpas vid agrikulturella studier, psykologiska experiment och medicinsk forskning samt i statistikernas matematiska modeller. Randomisering innebär att man vill kontrollera oändligt många rivaliserande hypoteser, utan att man i förväg har specificerat vad någon av dem innebär. Randomisering kan aldrig ge total kontroll över dessa rivaliserande hypoteser, men vi kan få dem att bli osannolika i den grad som en eller annan statistisk modell förutsäger. Det andra och äldre paradigmet har sitt ursprung i naturvetenskapliga laboratorier och kännetecknas av experimentell isolering och laboratoriemässig kontroll av variabler och faktorer. Det är här vi återfinner bland annat isolerade och blyinfattade väggar, kontroll av tryck, temperatur och fuktighet och skapandet av vakuum. Denna äldre tradition skapar kontroll över relativt få men explicit specificerade rivaliserande hypoteser. Kontrollen är aldrig perfekt, men tillräckligt bra för att göra hypoteserna osannolika. Vilka rivaliserande hypoteser som kontrolleras är en följd av de debatter och diskussioner som vid olika tidpunkter är aktuella i det vetenskapliga kollektivet. Längre fram kan man upptäcka att det hade behövts andra slags kontroller. Fallstudiemetoden som den beskrivs i denna bok (det gäller även kvasiexperiment i allmänhet) är mer lik det experimentella isoleringsparadigmet än randomiseringsmodellen genom att varje rivaliserande hypotes måste specificeras och kontrolleras var och en för sig. Den grad av säkerhet eller konsensus som det vetenskapliga kollektivet uppnår är vanligtvis mindre när det gäller samhällsforskning utanför laboratoriet, vilket beror på att man uppnår minskad plausibilitet när det gäller de rivaliserande hypoteserna. Omöjligheten att replikera en situation som man vill – och att skapa

Sid001-016.indd 10

07-02-23 09.42.06


Förord

11

den variation som krävs för att utesluta specifika rivaliserande hypoteser – är en del av problemet. Vi bör använda oss av dessa säregna eller speciella fallstudier (som aldrig kan replikeras) i så stor utsträckning som möjligt, men vi ska också vara medvetna om möjligheten att genomföra avsiktligt replikerade fallstudier. Med tanke på Robert Yins bakgrund (doktor i experimentell psykologi och med ett dussintal publikationer på det området) är det inte särskilt förvånande att han hävdar att fallstudiemetoden ska genomföras i enlighet med vetenskapliga mål och metoder. Men en sådan utbildning och forskarkarriär brukar också innebära en viss intolerans mot de tvetydigheter som forskning utanför laboratoriet innebär. Jag vill gärna tro att denna omsvängning underlättades av hans experimentella forskning om den stimulus som svårligen låter sig specificeras – människans ansikte – en erfarenhet som gjorde honom medveten om den viktiga roll som mönster och kontext spelar när det gäller kunskapsbildning. Denna viktiga bakgrund har inte avhållit honom från en gedigen genomgång av klassiska samhällsvetenskapliga fallstudier och att genom detta bli ledande när det gäller icke-laboratoriemässig samhällsvetenskaplig metodologi. Jag känner inte till någon text som kan jämföras med denna. Den uppfyller ett långvarigt behov, och jag är förvissad om att den kommer att bli ett standardverk i kurser i samhällsvetenskaplig metod. Donald T. Campbell Bethlehem, Pennsylvania, USA

Sid001-016.indd 11

07-02-23 09.42.06


Sid001-016.indd 12

07-02-23 09.42.06


Författarens förord Fallstudier har sedan länge beskrivits på ett stereotypt sätt som en inte helt ”riktig” samhällsvetenskaplig metod. Forskare som gör fallstudier kan få höra att de har degraderat sin akademiska disciplin. Fallstudier har på liknande sätt förringats genom att man påstått att metoden saknar precision (det vill säga kvantifiering), objektivitet och stringens. Denna stereotypa uppfattning uppkom på 1900-talet och den fortsätter att vara stark även i början av 2000-talet, framför allt i jämförelse med de datoriserade metodiska framsteg som gjorts inom den kvantitativa samhällsforskningen, till exempel CATI (”computor-assisted telephone interview”), SEM (”structural equation modeling”) och HLM (”hierarchical linear models”). Jag önskar att jag kunde ge en annan bild, men denna fördomsfulla uppfattning existerar och min varning blir därför enkel: gör gärna fallstudier, men gör dem utifrån en insikt om att metoden kommer att ifrågasättas utifrån både rationella och irrationella aspekter och att de resultat man får fram kommer att underskattas. Samtidigt kan man hämta tröst från det faktum att fallstudier (trots uppfattningen att det är en svag metod) fortsätter att användas i stor utsträckning inom samhällsvetenskapen, och det inbegriper både de traditionella disciplinerna (psykologi, sociologi, statsvetenskap, social- eller kulturanatropologi, historia och ekonomi) och mer praxisinriktade områden som stadsplanering, offentlig förvaltning, management, socialt arbete och utbildningsvetenskap. Metoden förekommer även flitigt i avhandlingar av olika slag inom alla dessa områden. Dessutom blir fallstudier allt vanligare även inom utvärderingsforskningen, där man ofta menar att andra metoder som surveyundersökningar och kvasi-experiment har den viktigaste rollen. Allt detta visar på en paradox – om fallstudiemetoden rymmer allvarliga svagheter, varför fortsätter forskarna att så ofta använda sig av den? Ett möjligt svar på den frågan är att vissa människor inte vet bättre och inte är utbildade på andra metoder. En genomgång av de konkreta fallstudier som tas upp i denna bok visar dock att de utförts av framstående forskare, några av dem dessutom ledande inom sina respektive områden. En annan men inte lika trolig anledning är att de federala myndigheterna i USA har försvårat och byråkratiserat survey- och intervjuundersökningar genom att ställa mycket höga krav som ska uppfyllas innan man får genomföra sådana studier med statliga medel. Den typen av forskning dominerar emellertid inte i USA, Europa eller andra länder. Dessutom brukar

Sid001-016.indd 13

07-02-23 09.42.06


14

Fallstudier, Design och genomförande

idag även fallstudier kringgärdas av strikta krav när det gäller offentligt finansierad forskning. Till skillnad från detta erbjuder denna bok en tredje möjlighet, nämligen att den stereotypa uppfattningen om fallstudiemetoden kan vara felaktig. Enligt denna spännande möjlighet tyder den relevans som metoden har haft och fortfarande har på att vi kan ha missuppfattat metodens starka och svaga sidor och att vi därför behöver ha en annan infallsvinkel. Den här boken utgör ett försök till ett sådant nytt synsätt genom att skilja fallstudien som forskningsmetod från (a) fallstudier i pedagogiska sammanhang, (b) etnografiska studier och deltagande observation och (c) kvalitativa metoder. Det som utgör de särskiljande egenskaperna för fallstudiemetoden är temat för denna bok – problemformulering, utformning, datainsamling, analys av data samt sammanställning och rapportskrivande. Bokens syfte är att ge råd och handledning åt de studenter och forskare som ska genomföra en fallstudie med ett rigoröst vetenskapligt tillvägagångssätt. Jag anser att boken är speciell på flera olika sätt. För det första utgör den en allsidig presentation av fallstudien som metod. Där andra texter enbart tar upp vissa faser kan denna text användas som en förhållandevis heltäckande ”kokbok” när det gäller fallstudier. För det andra har jag ett ingående fokus på design och analys av fallstudier (normalt får man bara läsa om datainsamling). Design och analys har fått alldeles för liten uppmärksamhet i andra texter som finns i ämnet, trots att det är dessa aspekter som ger upphov till de svåraste problemen för dem som genomför en fallstudie. För det tredje innehåller den här boken exempel på fallstudier inom många olika ämnesområden. Boken är slutligen också speciell för att den har visat sig hålla för tidens tand – den första upplagan kom ut 1984, en reviderad upplaga 1989 och ytterligare en upplaga 1994. De idéer som tas upp i denna bok härstammar från kurser i fallstudiemetodik vid Massachusetts Institute of Technology och American University samt vid årligen återkommande seminarier vid Århus Handelshögskola. Idéerna har emellertid utvecklats och mognat under ett antal forskningsprojekt som genomförts vid COSMOS Corporation från 1980 och framåt och som givit nya möjligheter till och krav på att förbättra hantverket och på att dela med sig av kunskaper och erfarenheter till andra. Många av de citerade tillämpningarna av fallstudiemetoden kommer från COSMOS. Jag har fått många värdefulla råd och synpunkter av Leonard Bickman, Debra Rog, Barbara Broka, C. Deborah Laughton och Gillian Dickens. Deras stöd, uppmuntran och uppmaningar om att fortsätta har utgjort en

Sid001-016.indd 14

07-02-23 09.42.06


Förord

15

god drivkraft till att få boken färdig. Jag har förstås själv det fulla ansvaret för texten och för denna tredje upplaga av boken. Naturligtvis har idéer om fallstudier och om samhällsvetenskaplig metod över lag djupare rötter. Mina går tillbaka till de två discipliner jag utbildades i – historia som student och experimentell psykologi som doktor. Historia och historiografi gjorde mig medveten om vikten av metodologi inom samhällsvetenskapen. Det speciella med grundforskning i experimentell psykologi lärde jag mig på MIT, och jag har efter det fått insikt om att framsteg inom den empiriska forskningen bara blir möjliga då de åtföljs av teori och logiska aspekter, inte då de behandlas som något mekaniskt eller som något som bara handlar om datainsamling. Denna lärdom visade sig bli ett grundläggande tema för fallstudiemetoden. Jag har därför dedicerat denna bok till den person på MIT som lärde mig detta på bästa sätt och under vars handledning jag skrev min avhandling om tolkning av ansikten, även om han (om han hade levt idag) skulle ha svårt att känna igen det som var och det som är.

Om denna upplaga Denna nya upplaga har fräschats upp med många nya exempel på fallstudieforskning, det har tillkommit nya titlar i referenslistan och jag diskuterar den senaste utvecklingen när det gäller andra metoder, till exempel randomiserade fältförsök (”randomized field trials”) i kapitel 1 och datorstödda kodningstekniker i kapitel 5. Under denna uppdatering har det varit en utmaning att få till en balans mellan citat och referenser från tidigare skeden (jag fruktar att de kanske kan gå förlorade för alltid för en ny generation av forskare) och införlivandet av nyare citat och referenser. Denna kamp liknar den mellan viktigt historiskt bakgrundsmaterial och det som har aktuell relevans. Jag hoppas att denna tredje upplaga av boken håller fönstren öppna åt båda hållen. Det som emellertid är viktigare än denna uppdatering är de utvecklade eller nya diskussionerna om olika aspekter av fallstudiemetoden. Som reak­ tion på vad andra har kommenterat om bokens innehåll återfinns det nya i huvudsak i kapitlen 2 och 5 (vilka även i fortsättningen tycks fungera som bra vägledning för dem som genomför fallstudier). Det är framför allt i kapitel 2 som jag beskriver styrkan med multipla fallstudier jämfört med fallstudier där man bara undersöker ett enda fall (”enfallsstudier”); det är särskilt värdet med flerfallsstudier som jag vill framhäva. I kapitel 5 presenteras utförligt fem huvudsakliga analystekniker med ett visst fokus på

Sid001-016.indd 15

07-02-23 09.42.06


16

Fallstudier, Design och genomförande

användningen av logiska modeller för styrning av analysen (detta har gjort att jag strukit en tidigare diskussion om analystekniker). Dessa och även andra exempel – bland annat diskussionen om hur man kan använda fallstudier vid så kallad screening (kapitel 3) och fallstudier som en del av en flermetodsanvändning (kapitel 6) – visar att kunskaperna om och färdigheterna i fallstudier inte bara kan uppdateras utan också uppgraderas. Det sistnämnda ger upphov till en andra utmaning, nämligen att undvika de ytterligheter som innebär att jag beskriver en metodologi som antingen är för basal och enkel eller för komplicerad och svårbegriplig. Mitt syfte med boken är fortfarande att förmedla praktiska och hållbara råd som passar för både nybörjare och mer erfarna. Ytterligare en generell förändring i denna nya upplaga utgörs av att jag har tagit med nya referenser när det gäller exempel på konkreta fallstudier. Dessa återfinns i min bok Applications of Case Study Research (2003) som fyller ett annat behov som funnits under flera år, nämligen att ha tillgång till en utförlig beskrivning av fallstudier och inte bara få råd om hur man ska utföra sådana. Denna och föreliggande bok stärker bandet mellan principer för praktiken (denna bok) och exempel från praktiken (den andra boken). Trots dessa förändringar och uppdateringar är strukturen från föregående upplaga i stort sett densamma. Jag har noga gått igenom texten för att få språket att flyta bättre – en process som är utan slut, men jag hoppas att texten har blivit mer lättillgänglig, även om den blivit något längre. Jag avslutar dessa inledande anmärkningar med att tacka alla dem som använt tidigare upplagor av boken. Kommentarer som jag fått under årens lopp visar att det praktiska kunnandet när det gäller fallstudier fortsätter att utvecklas. Kunskaper om metoden verkar också ha blivit vanligare, även om inte alla använder sig praktiskt av den. För tjugo år sedan verkade fallstudiemetoden utgöra en specialiserad nisch inom den samhällsvetenskapliga metodrepertoaren, men idag kan figur och bakgrund ha bytt plats. De flesta samhällsvetare, oberoende av om de tillämpar fallstudier eller ej, besitter idag en medvetenhet och kunskap om metoden och tillämpar kanske också den tillsammans med andra metoder. Det är uppmuntrande; återigen tack.

Sid001-016.indd 16

07-02-23 09.42.06


1 Inledning

Fallstudier är bara ett av många sätt som man bedriver samhällsvetenskap på. Andra sätt omfattar bland annat experiment, surveyundersökningar, livsberättelser och analys av källmaterial. Varje sådan strategi har sina både för- och nackdelar, något som styrs av (a) vilken problemformuleringen eller forskningsfrågan är, (b) den kontroll som forskaren har över det konkreta beteende som ska studeras och (c) om fokus ligger på nuvarande faktorer eller historiska företeelser. Generellt sett är fallstudier den metod som föredras då frågor om ”hur” eller ”varför” ställs, då man har ringa kontroll över den situa­tion som studeras och då fokus ligger på aktuella skeenden i ett konkret socialt sammanhang. Den typen av förklarande fallstudier kan också kompletteras med två andra, nämligen explorativa och deskriptiva fallstudier. Oberoende av vilken typ som är aktuell, måste forskaren lägga ner stor möda på utformningen och genomförandet av fallstudien för att kunna bemöta den kritik som av tradition riktas mot metoden.

Fallstudien som forskningsstrategi Att använda fallstudier i forskningssyfte förblir en av de mest utmanande uppgifterna inom samhällsvetenskaperna. Syftet med denna bok är att hjälpa både noviser och mer erfarna att anta denna utmaning. Det gemen­ samma målet är att designa fallstudier av god kvalitet och att samla in, presentera och analysera data på ett hederligt sätt. Ytterligare ett mål är att avsluta fallstudien genom att skriva en övertygande och hållbar rapport, artikel eller bok. Som forskningsstrategi kommer fallstudiemetoden till användning i många olika situationer med syftet att bidra till den samlade kunskapen om individuella, gruppmässiga, organisatoriska, sociala och politiska före­ teelser. Det är inte förvånande att fallstudier har utgjort en vanlig forsk­

Sid017-036.indd 17

07-02-23 09.34.18


18

Fallstudier, Design och genomförande

ningsstrategi inom psykologi, sociologi, statsvetenskap och socialt arbete (Gilgun, 1994), affärslivet (Ghauri & Grønhaug, 2002) och samhällspla­ nering. Vi hittar fallstudier även inom ekonomi, där strukturen inom en viss industri eller kommuns ekonomi kan studeras med hjälp av fallstudie­ metoden. I alla dessa fall aktualiseras behovet av fallstudier utifrån en öns­ kan om att förstå komplicerade sociala företeelser. Fallstudiemetoden gör i korthet det möjligt för forskare att bibehålla helheten och det meningsfulla i verkliga händelser, till exempel individuella livscykler, organisations- och ledningsprocesser, grannskapsarbete, internationella relationer och en in­ dustrigrens tillväxt och mognad. Den här boken behandlar de typiska dragen för fallstudien som forsk­ ningsmetod. Den är avsedd att vara en hjälp då man ska hantera några av de svårlösta frågor som brukar negligeras av andra texter om vetenskaplig metod. Jag har alltför ofta fått frågor från studenter och kolleger om (a) hur de ska definiera det fall de studerar, (b) hur de ska avgöra vilka rele­ vanta data som ska samlas in och (c) vad de ska göra med sina data när de väl är insamlade. Den här boken ger svar på sådana frågor och många fler därtill, då jag går igenom alla faser som ingår i en fallstudie: design, data­ insamling, analys och rapportskrivning. Boken täcker dock inte alla tänkbara tillämpningar av fallstudiemeto­ den. Den ger till exempel ingen hjälp åt dem som ska använda fallstudier som undervisningsmetod, något som sedan länge varit populärt inom bland annat juridik, ekonomi och medicin (se Llewellyn, 1948; Stein, 1952; Towl, 1969; Windsor & Greanias, 1983), men som idag också förekommer inom alla akademiska ämnesområden, naturvetenskaperna inbegripna. När det gäller undervisning behöver fallstudien inte innehålla en fullständig eller korrekt beskrivning av konkreta skeenden, utan dess syfte är snarare att utgöra en grund för diskussioner bland studenter. Kriterierna för utveck­ ling av goda exempel på fallstudier i undervisningssyfte (det handlar all­ tid om ett enda fall, inte några flerfallsstudier) skiljer sig stort från dem som gäller då man genomför en fallstudie i forskningssyfte (se Caulley & Dowdy, 1987). När det gäller pedagogiska fallstudier behöver man inte ägna energi åt en strikt och rättvis genomgång av empiriska data, vilket dock är fallet med forskningsinriktade fallstudier. Den här boken tar inte heller upp de situationer då olika fall används som en form av journalförande eller registrering. Fall som rör medicinska journaler, akter inom socialt arbete och andra former av arkivarbete an­ vänds för att praxis ska underlättas inom bland annat medicin, juridik och socialt arbete. Kriterierna för att utveckla goda fallexempel för praktiker skiljer sig också de från de kriterier som gäller inom forskningen.

Sid017-036.indd 18

07-02-23 09.34.19


Inledning

19

Till skillnad från dessa nu nämnda användningsområden är utgångs­ punkten för denna bok att fallstudier allt oftare används som forsknings­ verktyg (Hamel, 1992; Perry & Kraemer, 1986) och att en samhällsfors­ kare har behov av att veta hur man lägger upp och genomför en enkel eller multipel fallstudie (det vill säga en studie som består av ett enda eller flera fall eller situationer – enfalls- respektive flerfallsstudier) i syfte att utveckla en viss frågeställning. Det kan räcka med att man använder fallstudien som enda metod, men den kan också ingå som del av ett mer omfattande projekt där många metoder kommer till användning (se kapitel 6). I vilket fall som helst ligger fokus i denna bok på de problem som uppkommer vid utformning och analys av fallstudier. Det handlar inte enbart om en handbok för hur man samlar in data och andra belägg, och i det avseendet fyller boken ett tomrum inom den litteratur som rör samhällsvetenskap­ lig metodologi. Denna har nämligen dominerats av texter om ”fältarbete” och ”fältforskning” och på senare tid även av ”kvalitativa metoder” – men den innehåller få råd om hur man inleder en fallstudie, analyserar data eller hur man på ett enkelt sätt sammanställer en rapport.

Jämförelser mellan fallstudier och andra forskningsstrategier inom samhällsvetenskapen När och varför ska man göra en fallstudie över ett visst tema? Man ska kanske göra ett experiment i stället eller en surveyundersökning? Kanske en livsberättelse eller en datorbaserad analys av källmaterial som rör eko­ nomiska trender eller studentprestationer? Dessa och andra valmöjligheter representerar olika forskningsstrategier, som utgör olika sätt varpå man samlar in och analyserar empiriskt material som alla har sin egen logik. Varje strategi har dessutom både för- och nackdelar. För att få ut så mycket som möjligt av en fallstudie är det viktigt att man tar ställning till sådana skillnader. En vanlig missuppfattning går ut på att de olika forskningsstrategierna kan ordnas på ett hierarkiskt sätt. Många samhällsvetare är fortfarande djupt övertygade om att fallstudier enbart passar under en explorativ fas av en undersökning, att surveystudier och livsberättelser passar en deskrip­ tiv fas och att experiment är det enda man kan använda i förklarande eller kausala undersökningar (se Shavelson & Townes, 2002). Detta hierarkiska  Den här diskussionen gäller endast de strategier som kommer till användning inom samhällsvetenska­ pen, och jag säger egentligen ingenting om hur man ska använda experiment inom exempelvis fysik och astronomi.

Sid017-036.indd 19

07-02-23 09.34.19


20

Fallstudier, Design och genomförande

synsätt förstärker uppfattningen att fallstudier bara utgör en preliminär eller inledande forskningsstrategi och inte kan användas för att beskriva eller pröva propositioner och hypoteser. Detta hierarkiska synsätt kan emellertid ifrågasättas. Experiment med ett explorativt eller utforskande syfte har förvisso alltid funnits. Dessutom har formuleringen av kausala förklaringar sedan länge varit en viktig fråga för historiker, något som framgår av det område inom historia som kallas historiografi. På liknande sätt är fallstudier något betydligt mer än enbart en explorativ strategi. Några av de bästa och mest berömda fallstudierna har varit både förklarande (se temaruta 1 för en beskrivning av Allison & Zelikows Essence of Decision: Explaining the Cuban Missile Crisis (1999) och deskriptiva (se temaruta 2 för en beskrivning av Whytes Street Corner Society (1943/1955).

Temaruta 1. En bästsäljande förklarande fallstudie av ett enda fall (en ”enfallsstudie”) Under mer än trettio år har Graham Allisons (1971) enfallsstudie – Kuba­ krisen, där en konfrontation mellan Sovjetunionen och USA kunde ha lett till ett kärnvapenkrig – varit en bästsäljare när det gäller statsvetenskaplig litteratur. I boken formuleras tre konkurrerande men också komplementära teorier som förklaring av krisen: att USA och Sovjet utgjorde (a) rationella aktörer, (b) komplexa byråkratier eller (c) politiskt motiverade grupper av individer. Allison jämförde hur pass väl dessa tre alternativ kunde förklara det som hände under krisen – varför Sovjet över huvud taget placerade of­ fensiva (och inte bara defensiva) missiler eller robotar på Kuba, varför USA reagerade på detta med en blockad och inte med ett luftangrepp eller en invasion (robotarna fanns ju redan på Kuba!) och varför Sovjet till slut tog tillbaka sina missiler. Undersökningen visar hur fallstudier av ett enda fall kan rymma för­ klarande och inte enbart deskriptiva eller explorativa faktorer. Lärdomarna från denna fallstudie anses också kunna generaliseras inte bara till andra utrikespolitiska skeenden utan även till många andra komplicerade aktio­ ner och insatser från statens sida. På så sätt visar denna bok (inte minst dess andra upplaga, Allison & Zelikow, 1999) tydligt och övertygande hur en enfallsstudie kan utgöra grund för viktiga förklaringar och generaliseringar.

 Andra exempel på förklarande fallstudier presenteras i sin helhet i Applications of Case Study Re­ search (Yin, 2003), kapitlen 4–7. Två exempel på beskrivande fallstudier återges också i sin helhet i kapitlen 2–3 i samma bok.

Sid017-036.indd 20

07-02-23 09.34.19


Inledning

21

Temaruta 2. En berömd deskriptiv fallstudie Street Corner Society av William F. Whyte (1943/1955) har under flera decen­ nier varit kurslitteratur inom olika delar av sociologin. Boken är ett klassiskt exempel på en beskrivande fallstudie. Den tar upp utvecklingen av sociala skeenden under en längre tid, beskriver en subkultur som sällan studerats tidigare och lyfter fram viktiga företeelser (till exempel karriärmöjligheterna för ungdomar från låginkomstgrupper och deras förmåga eller oförmåga att bryta banden med sin omgivning). Studien har ansetts vara av god kvalitet, trots att den är ett exempel på en enfallsstudie av ett enda område (”Cornerville”) som gjordes för mer än sjuttio år sedan. Innehållets värde ligger paradoxalt nog i dess generaliser­ barhet när det gäller individuella prestationer, gruppstruktur och områdets sociala struktur. Senare forskare har upprepade gånger funnit kvarlevor av Cornerville i sina arbeten, trots att de har studerat andra områden vid an­ dra tidpunkter.

En riktigare och mer adekvat bild av dessa olika strategier är mer omfat­ tande och mångfaldig. Varje strategi kan användas i alla tre syften (det vill säga explorativt, deskriptivt och förklarande). Det finns utforskande, beskrivande respektive förklarande fallstudier (Yin, 1981a, 1981b) och det finns explorativa, deskriptiva och förklarande experiment. Det som skiljer de olika strategierna åt är inte någon sådan hierarkisk ordning utan tre an­ dra betingelser som behandlas i kommande avsnitt. Det är dock viktigt att vara medveten om att detta inte innebär att gränserna mellan strategierna (eller mellan de situationer där de tillämpas) alltid är skarp eller tydlig. Även om respektive strategi har sina typiska kännetecken, överlappar de varandra i flera avseenden. Målet är att undvika en dålig passform, det vill säga att välja en viss strategi då en annan skulle vara bättre.

Sid017-036.indd 21

07-02-23 09.34.19


22

Fallstudier, Design och genomförande

Tabell 1.1. Relevanta situationer för användning av olika forskningsstrategier (COSMOS Corporation). Typ av forskningsfråga

Krävs det en kontroll av beteendet?

Fokus på aktuella händelser?

Hur, varför?

Ja

Ja

Survey

Vilka, vad, var, hur många, hur mycket?

Nej

Ja

Analys av källor

Vilka, vad, var, hur många, hur mycket?

Nej

Ja/nej

Historisk studie

Hur, varför?

Nej

Nej

Fallstudie

Hur, varför?

Nej

Ja

Strategi Experiment

När ska respektive strategi användas? De tre nämnda betingelserna innebär (a) vilken typ av forskningsfråga som formulerats, (b) den grad av kontroll som forskaren har över det konkreta skeendet och (c) om fokus ligger på aktuella eller historiska skeenden. Tabell 1.1 beskriver dessa tre betingelser och visar hur var och en av dem är relaterad till de fem huvudsakliga forskningsstrategier som jag disku­ terar (experiment, surveyundersökningar, källanalyser, historiskt inriktade studier och fallstudier). Innebörden av respektive betingelse när det gäller att skilja mellan de fem strategierna är som följer.

Typ av forskningsfråga Den första betingelsen täcker den eller de forskningsfrågor som formu­ lerats (Hendrick, Bickman & Rog, 1993). Ett grundläggande kategorise­ ringsschema för de slags frågor som är aktuella är den bekanta följden ”vem”, ”vad”, ”var”, ”hur” och ”varför”. Om problemformuleringen eller frågeställningen i huvudsak är inriktad på vad-frågor blir en av två möjligheter aktuella. För det första är vissa vad-frågor explorativa till sin karaktär, till exempel: ”Vad kan vi lära oss av ett studium av en effektiv skola?” En sådan fråga är en legitim grund för en explorativ studie med målet att utveckla relevanta hypoteser och pro­ positioner för fortsatt forskning. Om det handlar om en explorativ under­ sökning, kan vilken som helst av de fem forskningsstrategierna användas, till exempel en explorativ surveyundersökning, ett explorativt experiment eller en explorativ fallstudie. Det andra slaget av vad-frågor antar formen av ”hur många” eller ”hur mycket”, till exempel: ”Vilka blev resultaten av en viss omstrukturering av ledarskapet?” Då man vill identifiera sådana resultat brukar man välja en surveyundersökning eller en källforsknings­

Sid017-036.indd 22

07-02-23 09.34.19


Inledning

23

strategi. En survey kan till exempel lätt utformas så att man får reda på ”vad”, medan en fallstudie inte är en fullt lika lämplig strategi i en sådan situation. På liknande sätt passar den andra formen av vad-frågor (”hur många” och ”hur mycket” men också vem- och var-frågor) bra för surveystrategier eller källforskning, till exempel i ekonomisk forskning. Dessa strategier är gynnsamma då forskningssyftet är att beskriva förekomsten av en viss före­ teelse eller då man vill förutsäga vilka konsekvenserna blir av en eller an­ nan insats. Typiska exempel är studiet av rådande politiska attityder (då en survey eller en vallokalsundersökning kan vara den strategi som passar bäst) eller av utbredningen av en sjukdom som aids (då en epidemiologisk analys av sjukstatistiken kan vara den strategi som väljs). Till skillnad från detta är hur- och varför-frågor oftare av förklarande art och gör att man som forskningsstrategi sannolikt väljer fallstudier, en historisk studie eller ett experiment. Anledningen till det är att sådana frå­ gor rör de operationella kopplingar som man behöver följa över tid, till skillnad från frekvens eller förekomst. Om man således vill ta reda på hur exempelvis en kommun hanterade följderna efter det att den största arbets­ givaren lagt ner sin verksamhet (till exempel ett regemente, se Bradshaw, 1999), är det inte troligt att man skulle använda sig av en survey eller en­ bart analysera källmaterial utan snarare ta till en historiskt inriktad studie eller en fallstudie. Om man i stället vill veta varför vittnen till en nödsitua­ tion under vissa omständigheter inte tar kontakt med polisen, kanske man utformar och genomför ett experiment (se Latané & Darley, 1969). Jag ska ta upp ytterligare två exempel. Om man studerar ”vem” som drabbats av en terroristattack och ”hur stor” skada som uppstod, kan man göra en surveyundersökning med de personer som bodde eller befann sig där attacken ägde rum, gå igenom hur de drabbade företagen klarat sig ekonomiskt (analys av källmaterial) eller genomföra en icke-representativ survey (”windshield survey”). Om man till skillnad från det vill veta ”var­ för” attacken gjordes, måste man förutom intervjuer utnyttja en bredare uppsättning dokumentär information. Om man har fokus på ”varför” när det gäller flera terroristhandlingar, måste man förmodligen genomföra en multipel fallstudie (en flerfallsstudie). Om man vill ta reda på ”vilka” följderna blev av en viss statlig åtgärd, kan man få svar på den frågan genom att göra en surveystudie eller ana­ lysera ekonomisk information (allt beroende på vilken typ av åtgärd som var aktuell). Med hjälp av en fallstudie kan man besvara frågor som: ”Hur många personer påverkades av insatsen?”, ”Vilka fördelar eller förmåner var inbegripna?” eller ”Hur ofta utnyttjades olika typer av förmåner?”

Sid017-036.indd 23

07-02-23 09.34.19


24

Fallstudier, Design och genomförande

Men om man vill veta ”hur” eller ”varför” åtgärden fungerade (eller miss­ lyckades), bör man använda sig av ett fältexperiment eller en fallstudie. För att sammanfatta: den första och viktigaste betingelsen för ett val eller en åtskillnad mellan olika forskningsstrategier innebär att man identi­ fierar vilket slags forskningsfråga som är aktuell. Vad-frågor kan i generell bemärkelse vara antingen explorativa (och då kan vilken som helst av stra­ tegierna användas) eller också så handlar de om förekomst eller frekvens (och då passar en survey eller en källanalys bäst). Hur- och varför-frågor utforskas bäst med hjälp av fallstudier, experiment eller historiskt inrik­ tade studier. Att definiera forskningsfrågorna (problemformuleringen) är förmodli­ gen det viktigaste steget i en undersökning, och därför bör man vara tål­ modig och ägna tillräckligt med tid åt denna uppgift. Grunden är en insikt om att forskningsfrågor rymmer både substans (det vill säga vad undersök­ ningen handlar om) och form (frågor om ”vem”, ”vad”, ”var”, ”varför” eller ”hur”). Andra har haft fokus på någon av dessa frågeställningar (se Campbell, Daft & Hulin, 1982), men syftet med den diskussion jag nu fört är att typ av fråga kan ge en viktig ledtråd när det gäller vilken forsknings­ strategi som ska tillämpas. Det är viktigt att hålla i minnet att strategierna överlappar varandra i ganska stor utsträckning, vilket gör att det för vissa forskningsfrågor finns valmöjligheter när det gäller vilken strategi man ska ta till. Man ska slutligen vara medveten om att man kan vara benägen att tillämpa en viss strategi oberoende av vilken forskningsfrågan är. Om så är fallet, är det bäst att formulera frågan på sådant sätt att den matchar den strategi man helst vill använda.

Grad av kontroll över beteendet och om fokus ligger på aktuella eller historiska skeenden Om vi utgår ifrån att det är frågor om ”hur” och ”varför” som står i fokus för undersökningen, handlar ytterligare en distinktion när det gäller his­ toriska studier, fallstudier och experiment om vilken grad av kontroll och vilken tillgång forskaren har när det gäller de konkreta situationer där ett visst beteende uppvisas. En historisk strategi är att föredra om man i prak­ tiken inte har någon kontroll alls eller inte har möjlighet att studera re­ levanta situationer direkt. Det speciella bidrag som en historiskt inriktad studie rymmer är att man med den kan hantera ”det förgångna”, det vill säga då inga personer längre finns kvar som kan berätta om vad som skett (inte ens retrospektivt). Då måste man förlita sig till primärkällor, sekun­ därkällor och kulturella och fysiska artefakter som huvudsakliga källor till empiriska belägg. En historisk studie kan man förstås göra även då det

Sid017-036.indd 24

07-02-23 09.34.20


Fallstudien är den kanske vanligaste formen av vetenskapligt arbete på grundnivån inom det samhällsvetenskapliga fältet. Robert K Yins bok har hunnit bli en internationell klassiker inom området och kommer nu i uppdaterad utgåva i svensk översättning. Det är en innehållsrik presentation av fallstudien som metod som täcker många aspekter – problemformulering, utformning, insamling och analys av data samt rapportens struktur. Författaren visar fallstudiemetodens tillämpning inom områden som sociologi, psykologi, historia, ekonomi, socialt arbete och pedagogik. Fallstudien som forskningsstrategi jämförs också med andra strategier som experiment, surveyundersökningar och historiskt inriktade studier. Boken utgör en gedigen introduktion till fallstudier och passar bra för både nybörjare och mer erfarna forskare. Robert K.Yin är historiker och experimentell psykolog.

Robert Yin har under lång tid varit bland de världsledande inom fältet fallstudiemetod. Det är därför glädjande att hans tredje omarbetade upplaga av denna klassiker från 1984 nu kommer i svensk översättning. Yins omdiskuterade idé om ”analytiska generaliseringar”, och hans argumentation för att fallstudier bör liknas vid en serie ”upprepade experiment”, har tilldragit sig stort intresse inom flertalet samhällsvetenskapliga discipliner. Denna bok borde även med fördel kunna läsas av utredare inom statlig och kommunal förvaltning, eftersom Yin i stor utsträckning riktar sig till medarbetare i störe projektorganisationer, och rikligt exemplifierar med hänvisning till utvärderingsforskning.” Jan Teorell, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet

Robert K.Yin Fallstudier: design och genomförande

Fallstudier: design Robert K.Yin | Liber och genomförande

Fallstudier: design Robert K.Yin | Liber och genomförande

Best.nr 47-08643-6 Tryck.nr 47-08643-6-01

OMSLAG_Fallstudier.indd 1

11-06-16 15.38.00


9789147086436