9789140690432

Mia LĂśvheim & Magdalena Nordin (red.)

Sociologiska perspektiv pĂĽ religion i Sverige

Författarpresentation Mia Lövheim (red.), teologie doktor och professor i religionssociologi vid teolo­ giska institutionen, Uppsala universitet.

Magdalena Nordin (red.), filosofie doktor i religionssociologi, lektor i religions­ sociologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.

Tomas Axelson, teologie doktor, docent i religionssociologi vid Uppsala universi­ tet och lektor i religionsvetenskap med medieinriktning vid Högskolan Dalarna.

Marta Axner, teologie doktor i religionssociologi, forskare med anknytning till Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet.

Anna Davisson Bremborg, teologie doktor, docent i religionssociologi, präst i Svenska kyrkan.

Karin Jarnkvist, filosofie doktor i religionsvetenskap, lektor i sociologi vid Mitt­ universitetet.

Maria Klingenberg, teologie doktor, forskare vid Centrum för forskning och religion och samhälle, Uppsala universitet.

Annette Leis-Peters, teologie doktor i religionssociologi, førsteamanuensis och prefekt vid Diakonhjemmet høgskole i Oslo, docent i religionssociologi vid Uppsala universitet.

Jonas Lindberg, teologie doktor i religionssociologi vid Uppsala universitet, präst i Svenska kyrkan, journalist och ledarskribent i Kyrkans Tidning.

Martha Middlemiss Lé Mon, teologie doktor i religionssociologi, föreståndare för Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet.

Per Pettersson, teologie doktor, professor i religionssociologi, Karlstads univer­ sitet och gäst­professor i religionssociologi vid Uppsala universitet.

Anders Sjöborg, teologie doktor, docent och lektor i religionssociologi vid teo­ logiska institutionen, Uppsala universitet.

Erika Willander, filosofie doktor i sociologi, forskare vid analysenheten på Svens­ ka kyrkans kyrkokansli.

Förord Författarna till denna bok är alla engagerade som lärare och forskare i religions­ sociologi vid olika universitet och högskolor i Sverige. Vi har i mötet med studenter, forskarkollegor och representanter för religiösa, sociala och politiska organisationer mött ett behov av en bok som på ett enkelt sätt presenterar grundläggande frågor, teorier, begrepp och metoder som används i studiet av religion från ett sociologiskt perspektiv och som visar hur dessa kan tillämpas på exempel från aktuell forskning.

Vi som redaktörer hoppas att denna bok ska möta detta behov och läsas, användas och diskuteras vid universitet och i samhället i övrigt.

Vi vill särskilt tacka våra kollegor och medförfattare som lagt tid och energi mitt i en stressig vårtermin på att skriva och skriva om kapitlen i boken. Ett varmt tack till vår projektledare Ulf Wagner på Gleerups för stöd och engage­ mang i redigeringsprocessen. Vi vill också tacka Eila Helander, professor eme­ rita vid Helsingfors universitet, och Carolina Wilse, masterstudent vid Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund, för värdefulla kommentarer. Slutligen vill vi tacka Stiftelsen Berndt Gustafssons minnesfond för kyrko- och religions­ sociologisk forskning, Religionssociologiska föreningen i Sverige och Sigtu­ nastiftelsen, utan vilkas stöd i olika former denna bok inte hade kommit till.

Mia Lövheim och Magdalena Nordin Uppsala/Lund i juni 2015

Innehåll 1. Inledning

9

Mia Lövheim & Magdalena Nordin

2. Religion i Sverige: Kontinuitet och förändring

37

Per Pettersson & Annette Leis-Peters

3. Religiositet och sekularisering

53

Erika Willander

4. Religion i ungas vardagsliv

69

Maria Klingenberg & Anders Sjöborg

5. Sociologiska perspektiv på riter

91

Anna Davidsson Bremborg & Karin Jarnkvist

6. Religiösa organisationer och civilsamhället

107

Annette Leis-Peters, Martha Middlemiss Lé Mon & Magdalena Nordin

7. Religion och politik

123

Jonas Lindberg & Marta Axner

8. Religion och medier

143

Mia Lövheim, Tomas Axelson & Marta Axner

Referenser

161

Register

175

1 Inledning Mia Lövheim & Magdalena Nordin Vilken betydelse har religion i Sverige i dag? Sedan slutet av 1990-talet har religion blivit mer synligt i medier och i politiska diskussioner. Under senare tid har vi till exempel kunnat läsa om en barnmorska i Eksjö som vägrar utföra aborter med hänvisning till sin kristna tro och diskussioner om radikalisering av unga muslimer som rest till Syrien eller Somalia för att delta i inbördeskrig där IS och andra islamistiska grupper strider. Det diskuteras om skolavslut­ ningar ska kunna äga rum i kyrkor och om skolelever med en muslimsk tro ska undantas från simundervisning. Mindfulness och yoga rekommenderas som stresshantering och avslappning på bloggar och andra sociala medier för träning och livsstil. Som vi ska se i nästa kapitel, är över hälften av svenskarna fortfarande medlemmar i Svenska kyrkan eller andra samfund och känner en kulturell tillhörighet till kristendomen. Samtidigt sticker svenskarna ut som det mest sekulariserade folket i världen i internationella jämförelser (se vidare kap. 3), som mäter antal människor som tror på Gud och tar del i gudstjänster och andra religiösa samlingar. Sammanfattningsvis är religion i högsta grad närvarande i det svenska samhället i dag, men på ett sätt som leder till nya och komplicerade frågor.

Den här boken ger en introduktion i hur sociologiska perspektiv bättre kan hjälpa oss förstå och förklara religion i dagens Sverige. Vårt fokus ligger framför allt på det svenska samhället och de uttryck för religion som är mest vanliga däri. Det innebär ett fokus framför allt på Svenska kyrkan och kristna frikyrkor, men också på mer nyligen anlända religiösa traditioner. Boken ger inte en beskrivning av vad religion är eller vad religiösa människor gör i bety­ delsen att den redogör för olika religiösa trosföreställningar och praktiker. Vårt syfte är i stället framför allt hur vi kan förstå och tolka religion som en del av samhället. Bokens kapitel ger exempel från aktuell forskning om olika teman och visar hur sociologiska teorier och metoder kan användas för att förstå och förklara detta.

9

Mia Lövheim & Magdalena Nordin

Vad är religionssociologi?

Religionssociologi handlar om att studera religion från ett sociologiskt per­ spektiv. Det innebär för det första, att se på religion som ett socialt fenomen som formas i samspelet mellan människor. Religion har därmed inte något absolut och evigt innehåll. Religion får betydelse genom hur den används i samspel mellan människor, genom människors uttalanden och handlingar. För det andra innebär religionssociologi att studera religion i samspel med samhället.

Detta samspel ses som dynamiskt och föränderligt. Inom religionssociologin sätts religiösa identiteter och organisationers uppkomst och förändring i sam­ band med förändringar i det omgivande samhället. Religionssociologer är intresserade av hur religiösa föreställningar, handlingar och organisationer formas av till exempel förändringar i skolundervisning, familjeförhållanden, välfärd eller medier, men också hur religion som föreställningar, handlingar och institutioner format och formar till exempel vetenskap, könsroller, svensk kultur eller demokrati. Religionssociologi handlar i stor utsträckning om sociala förändringar och sociala skillnader kopplade till religion. Religionssociologi har slutligen en tydlig empirisk inriktning och använder kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga metoder för insamling och analys av data, såsom enkäter, intervjuer och olika typer av textanalys.

Vad är sociologi?

Sociologi handlar om studier av samhället och de sociala relationer som finns inom detta. Sociologer intresserar sig för att identifiera och studera de grund­ läggande delar som formar samhällen – och som uttrycks i mänskligt samspel eller social interaktion på olika nivåer. Detta kan uttryckas som sociala fakta, regelbundna och återkommande mönster i mänskligt beteende, som tillsam­ mans formar en social struktur eller ett system. Sociologer kan också intres­ sera sig för att studera symboler, idéer och språksystem som de grundläggande elementen i samhället. Detta är en central del i den inriktning som kallas kultursociologi (se Johansson m.fl. 1999).

En central fråga i sociologin handlar om sociala förändringar. Här ligger fokus på långsiktiga, generella trender i samhällsutvecklingen. I sociologins början vid mitten av 1800-talet handlade de sociala förändringarna om processer som formade det framväxande moderna samhället i Europa. De tidiga betydelsefulla sociologerna, som Karl Marx (1818–1883), Émile Durkheim (1858–1917) och Max Weber (1864–1920), utvecklade vad som kan kallas klassiska teorier om rationalisering, social sammanhållning och differentiering samt om produk­ tionsförhållanden och klass för att förklara betydelsen av att jordbruksekonomi alltmer ersattes med industriell produktion, hur former för social gemenskap 10

1. Inledning förändrades när människor flyttade in till städer, hur marknadsekonomi och relationen ägare–arbetare förändrade värderingar och identiteter samt hur upp­ lysningsidealen kom att påverka synen på kunskap, auktoritet och sanning. Sam­ hällets differentiering – den process där olika sektorer som utbildning, ekonomi, politik, juridik, sjuk- och hälsovård alltmer delas upp och specialiseras i sina funktioner och värderingar – är ett centralt begrepp i denna utveckling.

I mer nutida sociologi har de sociala förändringar som studerats mycket handlat om processer av globalisering, det vill säga det ökade utbytet av handel, kapital, teknik och information mellan länder, och dess följder för samhället, som ökad migration, turism och utbyte av idéer och livsstilar. Det här får bland annat som följd att nationalstaten som en grund för samhällets uppbyggnad luckras upp och transnationella gemenskaper, institutioner och identiteter i stäl­ let uppstår. Exempel är EU och European Islam, en beteckning som till exempel används av den muslimske teologen Tariq Ramadan för att beskriva en form av islam som utgår från västeuropeisk kultur mer än traditionella och nationella tolkningar. Hur västvärldens tidigare kolonialisering av till exempel Afrika, Asien och Latinamerika påverkar förhållanden mellan länder och människors identiteter i dag hör till de frågeställningar som står i centrum för postkoloniala teorier. En pågående globalisering ställer också nya frågor om religionens be­ tydelse i det svenska och europeiska sammanhanget. Dessa frågor återkommer vi till senare i kapitlet.

Ytterligare en central frågeställning inom sociologi är studiet av sociala skillnader. Intresset för sociala skillnader hänger nära samman med studiet av sociala förändringar. Dessa förändringar kan på ett sätt ses som generella processer, i det att de påverkar förutsättningarna för alla som lever i ett sam­ hälle i en viss tid, men betydelsen av dem – det vill säga hur de påverkar män­ niskors självförståelse, sätt att agera och möjligheter i samhället – ser olika ut beroende på sociala skillnader. Här fokuserar sociologer på betydelsen av sociala kategorier som klass, kön, ålder, etnicitet och sexualitet. Hur dessa kategorier samspelar med religion kommer vi att diskutera mer nedan.

Religion inom sociologi När sociologin växte fram som en vetenskaplig disciplin vid slutet av 1800-talet fanns ett tydligt intresse för att studera religion. De olika kristna kyrkornas do­ minerande ställning i det europeiska samhället före 1900-talet (se kap. 2) gjorde att de blev en central beståndsdel i sociologernas studier av omvandlingen till ett modernt samhälle. Från denna tid återfinns den tyske sociologen Max Webers arbeten Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (Die protestantische Ethik under der Geist des Kapitalismus, 1905) och Religionssociologi (Gesammelte Aufsätze zur Religionssozologie, 1920). Samhällets differentiering eller uppdelning i olika 11

Mia Lövheim & Magdalena Nordin sektorer som var och en fungerade utifrån ett eget värdesystem var Webers huvud­fråga samt hur den framväxande kapitalismen med sitt instrumentella och rationella värdesystem kom att bli alltmer dominerande. Weber utgick från religion som en drivkraft för mening och handling i tillvaron. Religiösa idéer kunde därför påverka utvecklingen i samhället, men de mötte också konkur­ rens av andra idéer som rationalitet. Den franske sociologen Émile Durkheim använde sig också av religion för att förklara det framväxande moderna sam­ hället i bland annat Självmordet (Le Suicide, 1897) och i Det religiösa livets elementära former (Les formes éleméntaires de la vie religieuse, 1912). Durkheim var liksom Weber intresserad av konsekvenserna av samhällets uppdelning i olika sfärer, men för honom var kärnfrågan vad detta betydde för social sammanhåll­ ning. Durkheim använde sig i Det religiösa livets elementära former av beskriv­ ningar av religion i australiensiska stamsamhällen som ett exempel på detta.

Uppdelningen mellan heligt och profant i de religiösa grupper han studerade kom att bli grundläggande för hans förståelse av religion som ett uttryck för social sammanhållning och för grundläggande värden, och hur denna uppdel­ ning förändras med social differentiering och individualisering.

I den tidiga sociologin var den dominerande tanken att religion skulle få en minskad betydelse i samhället. Denna tanke var baserad på idén om att förändrade materiella och sociala villkor i samhället, såsom urbanisering eller utflyttning från det lokala samhället till städerna, industrialisering och differen­ tiering eller uppdelningen av olika sektorer i samhället, förändrade religionens roll från att vara en övergripande institution (se faktaruta om institutioner s. 21) med inflytande över andra samhällsområden till att bli ett bland flera områ­ den. För religiösa organisationer som Svenska kyrkan och dess representanter medförde detta att de, som vi ska se närmare i kapitel 2, förlorade sin roll att kontrollera och påverka samhällsutvecklingen. Förutom dessa sociala föränd­ ringar baserades tanken om religionens minskade betydelse på framväxten av ett rationellt vetenskapligt kunskapssystem, som innebar att religiöst grundade förklaringsmodeller fick konkurrens och förlorade sin giltighet för individer och i samhället. Sammantaget innebar detta att religionens inflytande begrän­ sades till något som rör privatlivet och till ett individuellt val. Denna process, som kan sammanfattas i begreppet sekularisering, diskuteras närmare nedan.

Vid mitten av 1900-talet, dominerades sociologin av generella teorier som försökte förstå och förklara samhället som ett socialt system. Den amerikanske sociologen Talcott Parsons (1902–1979) och hans tyske kollega Niklas Luhmann (1927–1998) kan ses som tongivande representanter för detta. Religion fanns med som en del av dessa teorier. Luhmann (1982) menade att religion som en följd av samhällets differentiering blir alltmer privatiserad, det vill säga en fråga för den enskilde individen, men förlorar sin betydelse i samhället i stort.

Under 1960-talet präglades sociologin starkt av inflytande från teorier med 12

1. Inledning

Privat eller offentlig religion?

Sociologen Jeffrey Weintraub (1997) menar att uppdelningen mellan privat och offentligt är en central del i formandet av det moderna samhället, men att gränsen mellan dessa sfärer inte är självklar. Han presenterar två typer av uppdelningar mellan privat och offentligt, dels kollektivitetsdistinktioner – som skiljer det som är enskilda angelägenheter från sådant som det fattas gemensamma beslut kring – och dels synlighetsdistinktioner – som skiljer det som är dolt och hemligt från det som är öppet, synligt och tillgängligt. Båda dessa distinktioner kan finnas i olika modeller för att förstå relationen mel­ lan privat och offentligt, men ofta är antingen kollektivitets- eller synlighets­ distinktioner dominerande. Weintraubs resonemang är intressant när det gäller frågan om religion som en offentlig eller privat fråga. Om vi med det offentliga framför allt menar det som rör ett kollektiv eller hela sam­hället, handlar religion som en offentlig fråga om vilken roll religiösa idéer och representanter ska spela i frågor som rör staten, medier eller civilsamhälle (se vidare i kap. 6). Om man däremot talar om privat och offentligt i synlig­ hetstermer, blir religionen privat om den utövas i hemmet eller av individer i enskildhet, men offentlig när den utövas utanför hemmet där andra kan se. Att dela upp beskrivningen av det offentliga som kollektivt eller synligt visar hur svår gränsdragningen är. Mycket handlar om dominerande upp­ fattningar i ett samhälle. Det som är offentligt enligt det ena synsättet kan vara privat i det andra och tvärtom. Ett exempel som rör religion kan vara religiös klädsel som hijab, turban eller kippa. Enligt den första dimensionen om kollektivitet kan bärandet av religiös klädsel ses som en privatsak, då det rör en individs uttryck för religiös tro utan anspråk på att vara en offentlig fråga, medan det i den andra dimensionen om synlighet kan ses som något offentligt, eftersom det är en manifestation av religiös tillhörighet som blir synlig och därmed en fråga att förhålla sig till för andra. De olika synsätten kan också användas när vi diskuterar om en rit är privat eller offentlig, som vi ska se i kapitel 5. Ett uttryck för sorg, som att tända ett ljus, kan ses som en privat handling när den görs i hemmet men som en offentlig sådan när den görs till exempel utanför en olycksplats eller på en webbsida på internet.

fokus på samspelet mellan individuella aktörer snarare än samhället som system (se nedan om olika perspektiv). Symbolisk interaktionism och pragmatism är två betydelsefulla inriktningar som bland annat presenterades av de amerikanska forskarna George Herbert Mead och Erwin Goffman. De försökte förstå och förklara hur socialt samspel gick till i 1920-talets USA där många olika grup­ per av migranter från skilda nationer, kulturer och religioner möttes. Den 13

Mia Lövheim & Magdalena Nordin tysk-österrikiske sociologen Peter Berger och hans kollega Thomas Luckmann inspirerades av dessa tankar i boken Kunskapssociologi (The Social Construction of Reality, 1966), som kom att starkt prägla religionssociologisk undervisning och forskning bland annat i Sverige. Berger och Luckmann utgår från en syn på samhället som skapat av individer, men också av individen som skapad av samhället. Denna process sker i ett samspel, där individers sätt att förstå sig själva och agera i tillvaron över tid utvecklas till mönster som kommer att uppfattas som objektiva, existerande oberoende av individerna. När dessa mönster överförs till nya medlemmar av samhället kommer de att uppfattas som givna i betydelsen det ”vanliga” och ”riktiga” sättet att handla eller vara, och därmed upprepas de och förstärks ytterligare. Användning och tolkning av symboler genom språket spelar en grundläggande roll som redskap för denna process. Ytterligare ett centralt begrepp som Berger och Luckmann lanserade var symboliskt universum. Ett symboliskt universum är ett övergripande tolknings­ system som består av de idéer vi tar för givna och naturliga om hur människor och tillvaron fungerar och har till syfte att förklara den institutionaliserade handlingsstrukturen så att den blir begriplig och accepteras av individerna i ett samhälle. Ett symboliskt universum består i hög grad av vardagskunskap och är inget vi vanligen reflekterar över, utom i situationer där något hotar eller ifrågasätter den kunskapen och vi behöver söka efter andra förklaringsmodeller.

Peter Berger beskrev i boken The Sacred Canopy (1969) hur religion fungerade som ett symboliskt universum. Religionens övergripande och givna karaktär försvagas av samhällets uppdelning i olika samhällssektorer och uppkomsten av flera konkurrerande tolkningssystem. Därmed försvagas religionens ställ­ ning i samhället. Dock finns religion kvar i en privat form. Thomas Luckmann utvecklade idén om att religion finns kvar utanför de religiösa organisatio­ nerna i The Invisible Religion (1967). Religion kan alltså fortfarande fungera som ett meningssystem för individen, även om den inte har kvar sin karaktär som övergripande symboliskt universum i samhället.

Sociologins uppblomstring och storhetstid under 1960-talet kom att innebära att den delades upp i olika inriktningar, såsom politisk sociologi, rättsociologi och ungdomssociologi. Bland dessa inriktningar återfanns också religionssocio­ logi. Den tidiga religionssociologin kom att ha fokus på individens religiositet och på kristna kyrkor och samfund som religiösa organisationer. Detta skedde parallellt med att sociologiska metoder och perspektiv under början och mitten av 1900-talet kom att få en ökad betydelse inom det teologiska fältet. Ett skäl till detta var att teologiska företrädare menade att de därigenom bättre kunde förstå det omkringliggande samhället och därmed kunna förändra det i kristen rikt­ ning. Ett annat skäl var att man inom samfunden med hjälp av religionssocio­ logi menade sig kunna bygga upp bättre och effektivare religiösa organisationer.

Inom nutida sociologi kan vi från slutet av 1980-talet märka ett nytt intresse 14

1. Inledning

Religionssociologi i Sverige Berndt Gustafsson, docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet, var en av de första som introducerade kyrko- och religionssociologi vid svenska universitet. Vid sin död 1975 stod han inför utnämnande som den första professorn i religionssociologi vid Lunds universitet, med ansvar även för forskarutbildning i Uppsala. Professuren kom i stället att tillfalla Göran Gustafsson (docent i Lund). En professur vid teologiska fakulteten i Uppsala inrättades 1988 med Thorleif Pettersson som den första innehavaren. I dag finns religionssociologi som forskningsämne vid teologiska institutionen i Uppsala och vid Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund.

Religionssociologisk forskning i Sverige illustrerar den utveckling som beskrevs i början av kapitlet. Under den tidiga historien hade ämnet främst en inriktning mot kristna kyrkor och samfund, bland annat genom det av Berndt Gustafsson grundade religionssociologiska institutet (1962) samt samarbete med forskning om kyrkostatistik inom Svenska kyrkan.* Som en följd av relationsförändringen mellan staten och Svenska kyr­ kan år 2000 samt de processer av ökad globalisering, medialisering samt religiös och kulturell mångfald som beskrevs ovan har ämnet fått en bre­ dare inriktning. Religionssociologisk forskning i dag i Sverige inkluderar kristna kyrkor och samfund, men också studier av islam och judendom.

Denna inriktning innebär att religionssociologi i dag också studeras i andra­ämnen inom religionsvetenskap. Vid Uppsala universitet är till exem­pel religionssociologi på grundutbildningsnivå sedan 2008 samordnat med religionspsykologi och religionshistoria. Vid Lunds universitet ingår religionssociologi i kurser inom religionshistoria, teologi och religions­ vetenskap. Även vid ett flertal andra universitet och högskolor i Sverige finner man kurser i religionssociologi inom lärarutbildningarna och andra­ reli­g ionsvetenskapliga program. Däremot återfinns religionssociologi mycket sällan inom de sociologiska utbildningarna eller inom socionom­ programmen vid svenska lärosäten. * Se www.http://berndtgustafsson.se/dir/index.php/historik [2015-06-14] för infor­ mation.

för religion, som också kommer till uttryck inom statsvetenskap och ekonomi.

Det kan ses som en följd av globalisering och en ökad etnisk och kulturell pluralism i västerländska samhällen, men även av ett ökat intresse för livsstils­ frågor, identitetsutveckling och flexiblare ledarskaps- och organisationsstruk­ turer i samhället. Denna förändring har inneburit en ny inriktning också inom religionssociologin, både vad som studeras och hur det studeras. Den här boken 15

Mia Lövheim & Magdalena Nordin är ett exempel på hur religionssociologer i dag alltmer kommit att intressera sig för religion i sammanhang utanför de religiösa organisationerna, som skola, civilsamhälle, politik och medier.

Den brittiska religionssociologen Linda Woodhead beskriver hur det religiösa landskapet i norra Europa i dag förändras från centraliserade religiösa byråkra­ tiska och hierarkiska organisationer till mer flexibla sammanslutningar i form av små grupper, tillfälliga mötesplatser som workshops och festivaler och digitala nätverk (2012 s. 27). Många av dessa samlas omkring teman som livsstil, identi­ tetsutveckling, hälsa och hållbar utveckling och har nära koppling till en fram­ växande marknad för olika typer av sådana tjänster och till medier. I boken The Spiritual Revolution: Why Religion Is Giving Way to Spirituality (­Heelas &­ Woodhead 2005) presenterar hon tillsammans med Paul Heelas tesen att en ny form av and­ lighet kommer att ersätta den traditionella religionen. Ett svenskt exempel på reli­ gionssociologisk forskning med denna inriktning är Lena Löwendahls avhandling Religion utan organisation – om religiös rörlighet bland privatreligiösa (2005). Intresset för religion utanför de religiösa organisationerna märks också i ökad forskning om hur människor lever religion i vardagen, som beskrivits av de amerikanska religionssociologerna Meredith McGuire i Lived Religion. Faith and Practice in Everyday Life (2008) och Nancy Ammerman i Every­day Religion. Observing Modern Religious Lives (2007). Ett svenskt exempel är Ann af Buréns avhandling Living Simultaneity: On religion among semi-secular Swedes (2015).

Inriktningen på fler sammanhang där religion aktualiseras i dag har också inneburit nya sätt att tänka omkring religionens plats i samhället. Beskriv­ ningen av hur moderniseringen skulle leda till sekularisering i betydelsen en försvagning av religionens betydelse i samhället dominerade fram till 1960-talet men har i dag fått konkurrens av andra teorier. Sekularisering är alltså ett om­ stritt begrepp inom religionssociologin, och vi återkommer till en diskussion av detta längre ner i kapitlet samt i kapitel 3. De tidiga sociologerna Weber och Durkheim var framför allt upptagna med att förklara betydelsen av sam­ hällets modernisering för den då i Europa dominerande formen av religion, de kristna kyrkorna. Som vi ska se i nästa kapitel var den formen av religion tätt samman­kopplad med politisk makt och med samhällets administrativa indel­ ning – i Sverige i byar och socknar. Senare studier har visat att den utvecklingen varken var enhetlig eller allmängiltig.

Redan 1987 argumenterade den engelska sociologen David Martin för att de moderniseringsprocesser som den tidiga sociologin beskrev ser olika ut i olika sammanhang och att konsekvenserna för religionens roll både på samhällsnivå och bland individer också är olika. I Västeuropa där de kristna kyrkorna haft en så stark ställning i samhället kunde förändringar som inflyttning till städer, in­ dustrialisering och kapitalism leda till en försvagning av religionens övergripande funktion, men så såg det inte ut i till exempel USA, Asien eller Latinamerika.

16

1. Inledning Under 1990-talet lanserades också en teori som byggde på tanken om att utbudet av religion i ett samhälle snarare än människors efterfrågan av den­ samma, var avgörande för om den religiösa aktiviteten ökade eller minskade.

Teorin, som går under namnet Rational Choice Theory (Young 1997), närmade sig religion som en vara på en marknad som liksom andra varor styrs av indivi­ dernas önskan att maximera vinsten och minimera kostnaden av sina investe­ ringar i form av resurser, som tid, pengar och engagemang. Teorin förespråkade också att ett samhälle som det svenska, som länge präglats av Svenska kyrkans monopolsituation, skulle ha mindre religiös aktivitet än ett samhälle som det amerikanska, där olika samfund får konkurrera om de intresserade individernas resurser. Teorin har varit svår att tillämpa i de nordiska länderna och har väckt mycket kritik (se Gustafsson 1994; Furseth & Repstad 2005 s. 117). Dock är den ett tydligt exempel på hur religionssociologer sökt nya vägar för att förstå varför religion växer i vissa moderna samhällen och inte i andra.

Dessa teorier har det gemensamt att de ifrågasätter tanken om sekularise­ ring och hävdar att religion finns kvar också i starkt moderniserade och indi­ vidualiserade samhällen. Den spansk-amerikanske statsvetaren José Casanova presenterade 1994 boken Public Religions in the Modern World, som kom att bli mycket inflytelserik. I denna ifrågasatte han sambandet mellan samhällets dif­ ferentiering, förskjutningen av religion till en privat i stället för offentlig sfär och religionens minskade betydelse i samhället.

En strömning inom framför allt teologi har beskrivit denna förändring inom främst europeisk politik och vetenskap som ett postsekulärt tillstånd, där sekulariseringen av samhället drivits så långt att ett intresse för och behov av religion återkommit (Sigurdson 2009). Många religionssociologer är dock tveksamma till den beskrivningen och menar att religion aldrig försvunnit från det moderna samhället och därför heller inte kan återkomma.

Från början av 2000-talet kan det inte längre sägas finnas ett dominerande synsätt på religiös förändring inom religionssociologi. Som kapitlen i den här boken visar används i dag flera olika perspektiv med en gemensam nämnare av kritisk reflektion över relationen mellan modernisering och sekularisering.

Religion samspelar med samhällsförändringar på flera olika sätt.

Vad religionssociologer gör: definitioner, teorier och metoder Efter att vi kort har visat vad sociologi är och lyft fram religionens plats inom ämnet ska vi nu gå närmare in på religionssociologin och några av de teman och frågor som dagens religionssociologer ägnar sig åt. Religionssociologi innebär sociologi med fokus på fenomen kopplade till religion, familjesociologi innebär sociologi med fokus på familj och rättssociologi innebär sociologi med fokus på rättssystem och människors förhållande till lagar.

17

4 Religion i ungas vardagsliv Maria Klingenberg & Anders Sjöborg

Inledning Om man ur ett sociologiskt perspektiv vill förstå vilken roll religion spe­ lar i dagens svenska samhälle är en tänkbar ingång att studera unga och om, och i så fall hur, religion blir en faktor i deras liv. I det här kapitlet kommer vi att presentera forskning om i vilka sammanhang unga möter religion i det nutida svenska samhället. Vi kommer sedan att ta dessa resultat och placera dem i ett vidare perspektiv: På vilket sätt kan forskning om ungas attityder och värderingar gällande religion belysa den mer övergripande religiösa förändring som sker i det svenska samhället?

Merparten av de resultat som vi presenterar om unga och religion i Sverige är baserade på kvantitativ forskning. I det här fallet innebär detta att vi pre­ senterar resultat från enkätundersökningar där frågor är standardiserade, det vill säga ställda på samma sätt till ett stort antal personer, och antas vara repre­ sentativa för unga i Sverige. Kvantitativa studier medför vissa begränsningar.

Dessa studiers översiktlighet medför till exempel att mer innehållsliga frågor om vad resultaten betyder och innebär förblir obesvarade. Vi kommer därför också att ägna en del utrymme åt att diskutera resultaten ur ett metodologiskt perspektiv och belysa såväl vad resultaten säger oss i fråga om unga och religion som vilka frågor som förblir obesvarade. Vi kommer också i anslutning till det att presentera forskning som har bedrivits med hjälp av fallstudier för att i viss mån komplettera den bild som de kvantitativa forskningsresultaten ger.

Forskning om ungdomar kan ske ur olika teoretiska perspektiv. Vi kommer att diskutera resultaten dels i förhållande till socialisationsteori, dels till en teori om värderingsförändringar. En hörnsten inom sociologin är att människor både påverkar och påverkas av sin sociala omgivning, och socialisationsteorier syftar till att försöka identifiera centrala aspekter i de inlärningsprocesser som individer är med om under sina liv. Efter att vi har presenterat ett axplock av resultat om unga och religion kommer vi därför att diskutera dem i relation till teorier om socialisation, närmare bestämt religiös socialisation.

69

Maria Klingenberg & Anders Sjöborg Frågan om hur unga påverkar och påverkas av sin sociala omgivning väck­ er i sin tur frågor om de större sociala sammanhang, den kulturella kontext, som de är del av. Av de tidigare kapitlen har det framgått att unga svenskar växer upp i ett samhälle som präglas av flera samtidiga förändringsprocesser. Å ena sidan finns det flera tecken som pekar på minskad anknytning till den religiösa majoritetskulturen i Sverige då såväl medlemskap i Svenska kyrkan som delta­ gandet i svenskkyrkliga riter minskar. Å andra sidan ökar den kulturella och religiösa mångfalden i samhället, vilket ger nya impulser för dess invånare. Det är också särskilt intressant att studera uppfattningar om religion bland unga, eftersom de är den enda åldersgrupp i befolkningen som oavsett personligt intresse kommer i regelbunden kontakt med frågor om tro och religion genom skolans religionsundervisning. Vad händer i denna lärandeprocess i ett samhälle präglat av sekularisering och ökad religiös mångfald? Vi kommer därför också att relatera dessa forskningsresultat till en mer övergripande diskussion om vad värderingar är och hur värderingsskillnader mellan grupper kan förstås.

Innan vi går vidare behöver vi säga något om vad vi menar med begreppet ungdomar. Vi börjar med att säga att denna fråga inte har ett självklart svar: hur gamla ungdomar är och vilken grad av självständighet och ansvar som unga har varierar från ett samhälle till ett annat och förändras också över tid. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) förstås till exempel alla under 18 år som barn, och enligt svensk lag blir en person myndig när hen fyller 18. Men är man vuxen då – förväntas en svensk artonåring kunna ta ett helhetsansvar för sitt liv? Man skulle lika gärna kunna fråga sig det motsatta – ska alla under 18 verkligen förstås som barn? För bara 50 år sedan betraktades man till exempel i vissa samhällsklasser som vuxen vid 14–15 års ålder och då förväntades man bidra till eller svara för sin egen försörjning. Av det här fram­ kommer att ungdomar är en socialt konstruerad kategori: vem som är ung, och vad det innebär, är en kulturell och social överenskommelse som också i viss mån ständigt omförhandlas, om än på ett så småskaligt sätt att det är svårt att upptäcka i vardagen (se även kap. 1).

I det här kapitlet ser vi unga som personer som inte längre förstås som barn i alla bemärkelser, men ändå inte har det ansvar för försörjning och eventu­ ella egna barn som tillkommer vuxna. Unga befinner sig alltså i ett mellanskede, där de antas ta ett ökat ansvar för sina egna liv, men samtidigt inte ses som fullt kapabla att helt bestämma över sina egna angelägenheter.

Ett exempel på detta är hur unga i det svenska samhället antas, och förväntas, vara upptagna av sin utbildning, och det finns en rad utbildningsinstanser som ungdomar kan ta del av. När unga avviker från det förväntade i det här avse­ endet uppfattas det ofta som ett problem som vuxenvärlden bör lösa på något sätt: tänk exempelvis på hur frågor som ungdomsarbetslöshet eller avhopp från gymnasieskolan diskuteras. I takt med att utbildningssystemet byggts ut har 70

4. Religion i ungas vardagsliv antalet år unga tillbringar i skola eller högre utbildning vuxit explosionsartat, vilket i sin tur också påverkar förståelsen av vad unga ska ägna sig åt. I den här meningen är det möjligt att tala om ungdomstiden i det nutida samhället som förlängd, vilket i sin tur också påverkar villkoren för vuxenblivande (Kåks 2009). I den studie som vi nu ska presentera resultat från förstods exempelvis unga som alla mellan 16 och 24 år – att en 24-åring förstås som en del av ung­ domspopulation kan alltså ses som en konsekvens av den förlängda ungdoms­ tiden i det svenska samhället.

Unga och religion i Sverige – empiriska exempel En förutsättning för att diskutera religionens plats och funktion för unga svenskar är att religion över huvud taget är något som unga menar att de mö­ ter i sitt vardagsliv. Just därför börjar vi här med att presentera svaren på en enkätfråga om i vilka sammanhang unga kommer i kontakt med tro och reli­ gion. De sammanhang som kartlades var allt från familj och vänner till skola, arbetsplats och medier (se tabell 4.1). Frågan antyder inte att tro och religion

Urval och generalisering En fördel med en kvantitativ undersökning är att det kan vara möjligt att dra slutsatser om en större grupp än den som man undersökt. Det kallar man att generalisera. En förutsättning för att detta ska vara möjligt är att urvalet är gjort på ett korrekt sätt. Vanligast i vetenskapliga undersökningar är ett så kallat obundet slumpmässigt urval (OSU). Det innebär att alla i den grupp som man vill uttala sig om (= urvalsramen) har lika stor chans att komma med i det urval man gör. Dessutom är det viktigt att man har ett tillräck­ ligt stort urval i sin undersökning och att svarsfrekvensen är tillräckligt hög. Detta för att inflytandet av slumpmässiga mätfel ska vara så litet som möjligt. En annan form av urval är stratifierade urval, där man tar hänsyn till hur stora olika undergrupper är i den grupp som man vill studera. Det är kanske viktigt att kunna se hur olika åldersgrupper eller boende i olika landsdelar svarar. I så fall kan man inom de undergrupper (=strata) som man vill inkludera göra obundna slumpmässiga urval.

I tidningar kan man ibland läsa undersökningar gjorda bland läsarna ge­ nom tidningens hemsida. Som regel är en sådan undersökning inte möjlig att generalisera till några andra än just de som besvarat enkäten. Anledningen är helt enkelt att man inte har någon kontroll på vilka som har sett frågan och sedan valt att besvara den.

71

Maria Klingenberg & Anders Sjöborg

Begrepp i kvantitativ forskning Enheter: Den/det/de som undersöks i en studie. Oftast individer, men kan även vara kommuner, församlingar eller hemsidor.

Variabel: Det som mäts, egenskaper som varierar bland enheterna. Om va­ riabeln är ögonfärg kan variabelvärdena vara blå, bruna, gröna och så vi­ dare. Om variabeln är utbildningsnivå kan variabelvärdena vara till exempel grundskola, gymnasium, respektive högskoleutbildning.

Manifesta variabler: En del ämnen går att undersöka genom att observera direkt eller ställa en rak fråga, till exempel ”Vilken är din månadsinkomst, före skatt?”, ”Är du medlem i Svenska kyrkan?”.

Latenta variabler: Vissa ämnen passar inte att undersöka med en direkt fråga, utan forskaren får ställa en annan fråga, eller kanske flera frågor för att skapa ett mått på den latenta variabeln. Ett exempel på latent variabel är religio­ sitet, som kan mätas till exempel genom att fråga om hur individen ser på sig själv, om individen brukar delta i religiösa gudstjänster eller möten, om personen brukar be, om personen anser att religion är viktig för egen del.

tas upp på samma sätt i alla dessa sammanhang, men den gör det möjligt att kartlägga fler områden på en gång för att förstå var frågor om tro och religion aktualiseras och även jämföra graden av kontakt i olika sammanhang. Resulta­ ten är hämtade från en enkät som utfördes hösten 2014. Enkäten, som utfördes via en webbpanel, hade som syfte att studera religionens roll för unga svenskars livsvillkor och värderingar. De resultat som presenteras i tabell 4.1 nedan bygger på ett obundet slumpmässigt urval.

Då vi räknar samman alla som markerat att de någon gång stött på tro och religion i något av dessa sammanhang, markerar nio av tio kontakt med tro och religion på något område. De allra vanligaste sammanhangen är olika former av medier. En majoritet uppger att de har kommit i kontakt med tro och religion genom internet, i tidningar eller på tv åtminstone en gång un­ der de senaste sex månaderna. De skillnader mellan flickor och pojkar som återfinns i materialet är förhållandevis små, men när de förekommer är det för att flickor är mer benägna att svara att de stött på tro och religion åtmins­ tone då och då, medan killarna svarar ”inte alls” på motsvarande fråga. Så är till exempel fallet när det gäller att ha stött på religion på tv eller i böcker.

Däremot är likheterna mellan flickor och pojkar större än skillnaderna för de flesta efterfrågade sammanhang.

72

4. Religion i ungas vardagsliv Tabell 4.1 Fördelning av svar på frågan ”I vilka av följande sammanhang har du det senaste halvåret stött på tro och religion?”

På internet I tidningar På tv I familjen Bland vänner I böcker I skolan I kyrkan/annan religiös lokal På arbetet

Åtminstone en gång/vecka

Då och då

Inte alls

Totalt

13 10 8 8 7 4 6 5

55 50 60 30 51 39 36 31

32 40 32 62 42 57 58 64

100 100 100 100 100 100 100 100

5

28

67

100

Kommentar: Religion som resurs? 2014, webbpanel 16-24 år (n = 1003), procent.* * ”Åtminstone en gång/vecka” är en sammanslagning av kategorierna ”Varje dag” och ”En eller ett par gånger i veckan”. ”Då och då” är en sammanslagning av ”Någon eller några gånger (under det senaste halvåret)” och ”En eller ett par gånger per månad”.

Det är också intressant att notera att de sammanhang som traditionellt har förståtts som betydande för religiös traditionsförmedling, familj och religiösa lokaler, inte alls är de sammanhang där unga oftast stöter på tro och religion.

Merparten menar till exempel att de inte alls har stött på tro och religion i fa­ miljen under det senaste halvåret, och precis som väntat utifrån vad som är känt från tidigare forskning är också andelen som besökt kyrkan eller någon annan religiös lokal ganska låg. Det här betyder att de unga som här har uppgivit att de på veckobasis har stött på frågor om tro och religion i familjen eller i en religiös lokal utgör en minoritet bland ungdomar i allmänhet.

Den här enkätfrågan ger oss därför värdefull information om i vilken mån unga över huvud taget kommer i kontakt med frågor om tro och religion i sin vardag och på vilket sätt. Däremot kan vi inte med säkerhet säga att unga har förstått begreppen tro och religion på samma sätt, det vill säga hur de har reso­ nerat när de har besvarat frågan. Det är tänkbart att en person som intresserar sig för religion och tro också kommer att komma ihåg när hen har stött på sådana frågor, åtminstone i jämförelse med någon som är förhållandevis oin­ tresserad av tro och religion. Det är också fullt tänkbart att de som har mycket personlig erfarenhet av religiösa sammanhang har såväl kunskap som ett visst språk som gör att de identifierar fenomen som religiösa i mycket högre grad än unga som inte har sådan erfarenhet.

Det finns också skäl att fundera över vad det innebär att unga i så hög grad stöter på frågor om tro och religion genom medier. Vad detta innebär och hur det ska förstås är frågor som vi återkommer till i kapitel 6. Det är rimligt att 73

Maria Klingenberg & Anders Sjöborg anta att det finns ett visst mått av valfrihet i mediekonsumtion och att de medier som individen väljer att ta del av i alla fall till viss del speglar hens intressen och preferenser. Ur ett sådant perspektiv skulle resultaten spegla att en del unga av personligt intresse sökt upp program, texter och sociala medier som tar upp religiösa frågor, medan andra har låtit bli. Ett annat perspektiv på resultaten är dock att de speglar en förändring, där medierna, och inte de personliga rela­ tionerna, blivit det huvudsakliga sammanhang där religion i dag aktualiseras.

Här ser vi en av begränsningarna med kvantitativa data: tabell 4.1 ovan visar hur många som kommer i kontakt med religion genom till exempel medier, men ger ingen information om varför det sker och med vilka konsekvenser.

Det finns dock fog för att utgå från att tidigare erfarenheter och personligt intresse för religion påverkar hur den här frågan har besvarats. I Religion som resurs? (Lövheim & Bromander 2012) presenterades resultat från en enkätun­ dersökning om religionens roll och plats i unga svenskars vardagsliv, och i den studien ställdes samma fråga som vi diskuterat ovan.3 I resultatrapporteringen indelades de som svarat på enkäten i tre grupper utifrån hur de hade beskrivit sig själva och sitt hem i förhållande till religion, sin religiösa aktivitet och den religiösa traditionens inverkan på deras livssyn. De organiserat religiösa (9 %) identifierade sig som troende och beskrev sina hem som präglade av aktiv religiös tro. Denna grupp hade också deltagit i aktiviteter som ordnats av en religiös förening eller organisation under det senaste halvåret och ansåg att deras livssyn åtminstone i någon mån var påverkad av en religiös tradition. De individuellt religiösa (24 %) betecknade sig som troende eller sökande och ansåg också att deras livssyn var påverkad av en religiös tradition, men i denna grupp var religionens sociala förankring inte lika tydlig, varken i form av en aktiv religiös tro hemma eller i form av ett engagemang i en religiös organisation.

De icke-religiösa (67 %) kännetecknades av att på många sätt vara de organiserat religiösas motsats. För dem var avsaknaden av religiös tro hemma och i form av religiöst engagemang påtaglig, och de icke-religiösa valde också att beteckna sig som ateister i åtminstone någon mån (Lövheim 2012a). Om vi ser på hur unga i dessa tre grupper svarat när det gäller i vilka sammanhang de har stött på frågor om tro och religion tydliggörs intressanta mönster och skillnader dem emellan (fig. 4.1).

De organiserat religiösa kännetecknas av att vara den grupp som i högst grad kommer i kontakt med religion i sammanhang som traditionellt sett förknippas 3 Syftet med studien var att ”skapa fördjupad kunskap om i vilken mån och hur religion kan fungera som resurs för unga” (Lövheim & Bromander 2012 s. 9). Forskarna utgick inte från att religion nödvändigtvis är en resurs, utan såg det också som tänkbart att religion kan vara en faktor som begränsar eller bidrar till omgivningens krav på en ung människa. Studien byggde på en postal enkät, det vill säga en enkät som sändes ut per post, till svenskar i åldern 16–24 år (n = 1316).

74

4. Religion i ungas vardagsliv 3,5 Organiserat religiösa Individuellt religiösa Icke-religiösa

3,0 2,5 2,0 1,5

ke r öc Ib

er ko på lan ar elle be r an te na I t n kyr re ka lig n iö el s l le ok r al På tv På in te rn et It id ni ng ar Is

vä nn

Bl an d

If

am

ilje n

1,0

Figur 4.1 Sammanhang för kontakt med frågor om tro och religion.

Medelvärden för tre grupper med olika förhållningssätt till religion. Värdena ­motsvarar svar på frågan ”hur ofta”: (1) Aldrig eller nästan aldrig, (2) Någon eller några gånger, (3) En eller ett par gånger per månad, (4) En eller ett par gånger i veckan och (5) Varje dag. (Sjöborg 2012a s. 115)

med religiös traditionsförmedling: i familjen, bland vänner och i en religiös lokal. De organiserat religiösa är dock också de som stöter på frågor om tro och religion allra oftast oavsett sammanhang. Bland de individuellt religiösa och de icke-religiösa ser vi ett annat slags mönster: här är det tv, tidningar, skola och vänner som utgör de sammanhang där frågor om tro och religion aktualiseras. De icke-religiösa, som utgör majoriteten av unga svenskar, är de som genomgående rapporterar den mest sporadiska kontakten med frågor om tro och religion. Resultaten från Religion som resurs? visar med andra ord att alla unga inte kommer i kontakt med frågor om religion och tro på samma sätt och att bakgrundsfaktorer som familjens och det egna intresset för religiösa frågor spelar roll för var man stöter på dessa frågor, och därmed varifrån kunskap om religion och tro inhämtas (se också Sjöborg 2012a). De här resultaten ger också stöd åt idén att ett personligt intresse för tro och religion verkar färga blicken så att den som har ett sådant intresse också har en tendens att identifiera tro och religion på olika områden i jämförelse med dem som är ointresserade av sådana frågor.

Frågan om i vilka sammanhang unga kommer i kontakt med tro och religion ger därför värdefull information om vilka sammanhang som över huvud taget 75

Maria Klingenberg & Anders Sjöborg ska beaktas då vi försöker förstå vilken roll religion spelar i ungas vardagsliv.

Resultaten ovan motiverar också varför vi nu går vidare till att diskutera skolans roll i hur attityder till religion formas bland unga.

Religion i skolundervisning Unga får alltså sina bilder av religion från skilda håll. Som framgick tidigare är det massmedier men också skolan som står för en stor andel av den religiösa kunskapsförmedlingen för det stora flertalet unga. När staten omreglerade kristendomsundervisningen till ett religionskunskapsämne (grundskolan 1969; gymnasieskolan 1970) innebar detta en principiellt viktig förskjutning från fostran in i en viss tradition, den kristet protestantiska, till orientering om olika religioner (Löfstedt 2011). Även om läroplanerna av historiska skäl ger viss prioritering åt kristendomen är obligatorisk morgonbön avskaffad redan sedan 1950-talet och varje år orsakar frågan om huruvida skolor ska få ha sina avslut­ ningar i religiösa rum engagerade debatter (Pettersson 2011).

En nationell studie av gymnasieelevers uppfattningar om religionskunskaps­ ämnet visade att elevernas religiositet, tillsammans med faktorer som kön, studieinriktning och föräldrarnas utbildningsnivå, bidrog till olika attityder till religion och religionskunskapsämnet (Sjöborg 2013a). Den elevgrupp som består av flickor som läser studieinriktat program, identifierar sig som religiösa och har högskoleutbildade föräldrar är den grupp som mest sannolikt också uppskattar religionskunskap. Studien visade också att även när det gäller attityderna till religiös mångfald och religionens roll i samhället fanns betydande skillnader mellan religiösa och icke-religiösa elever (Sjöborg 2013b). Elever som inte såg sig som troende eller religiösa hade betydligt svårare att se att religionsämnet handlade om just dem. Här ser vi alltså att med en kvantitativ undersökning är det möjligt att få syn på och jämföra inflytandet av flera olika sociala fakto­ rer. Tidigare studier av elevers inställning till andra skolämnen pekar också på betydelsen av faktorer som kön, studieprogram och föräldrars utbildningsnivå, men det nya här gällde betydelsen av elevernas religiositet, sett tillsammans med övriga bakgrundsfaktorer.

Utifrån detta kan det vara intressant att lyssna närmare på hur gymnasie­elever talar om religion. Den ovan nämnda studien omfattade även fokus­grupper med 45 gymnasieelever från skilda studieprogram, bostadsmiljöer, etnisk och reli­ giös bakgrund respektive kön. Fokusgruppsintervjuerna visade att när eleverna pratade om religion och religion i skolan betonade de värden som autonomi, individens frihet och reflexivitet (Sjöborg 2012b; Sjöborg 2013b). Beroende på om eleverna själva var religiösa eller inte uttryckte de sig på lite olika sätt. De elever som beskrev sig själva som icke-religiösa uttryckte också att de såg sig som del av ett samhälle som är upplyst och modernt och präglat av ett vetenskapligt 76

8 Religion och medier Mia Lövheim, Tomas Axelson & Marta Axner

Inledning: Medier och samhälle Vårt samhälle genomsyras i dag av medier i en högre grad än någonsin ti­ digare i historien. Som vi såg i kapitel 4 kommer unga människor framför allt i kontakt med religion genom medier som tv, tidningar och internet. Under början av 2000-talet har religion också varit synligt i medierna i samband med stora internationella händelser, som attacken mot Twin Towers i New York 2001, morden i en pingstförsamling i Knutby 2004, protesterna mot publika­ tioner av Muhammed-karikatyrer i danska Jyllands-Posten 2006 samt attacken mot redaktionen för den franska satirtidskriften Charlie Hebdo i Paris våren 2015. Uppmärksamheten av dessa händelser i medierna gör det tydligt att reli­ gion inte har försvunnit från det samtida svenska samhället. Religion är i hög grad närvarande. Exemplen gör det också tydligt hur det är medierna som gör religion synlig för oss genom hur de tolkar religionens betydelse i samhället.

Religionens synlighet i Sverige i dag är i mycket hög grad medierad eller för­ medlad genom massmedier, som dagstidningar och tv, underhållningsmedier, som spelfilm, och digitala medier, som webbsidor och bloggar. Vilken bild ger då medierna av religion? Varför ser den bilden ut som den gör? Och vad gör människor med den bild av religion de får genom olika medier? Bestämmer medier vår bild av religion, eller kan medier även vara en resurs för att skapa mening och religiös gemenskap? Det är några av de frågor som kommer att diskuteras i det här kapitlet.

Kapitlet inleds med en beskrivning hur religion skildras i svensk media, framför allt i dagstidningar, och presenterar därefter några teorier och metoder som kan användas för att förstå hur medier påverkar bilden av religion i dag på individ- och samhällsnivå. Men först behöver vi veta något om hur medier fungerar i samhället.

143

Mia Lövheim, Tomas Axelson & Marta Axner

Vad är medier?

I vardagen pratar vi ofta om medier som konkreta ting – tidningen, mobil­ telefonen eller tv-skärmen – eller som institutioner och koncerner – DN, SVT eller Google. Men medier är mer än sådana verktyg eller kanaler. Medie­ forskaren Joshua Meyrowitz (1993) utgår i stället från vilka funktioner medier kan ha i samhället: • som kanal: medier överför information om vad som händer i samhället • som språk: medier är inte bara en neutral kanal utan formar också informa­ tionen genom urval och framställning • som miljö: förutom att överföra information fungerar medier också som en mötesplats där betydelser, identiteter och sociala relationer utbyts och skapas.

Hur medier som kanal, språk och miljö förhåller sig till den sociala och kulturella verklighet vi lever i kan sammanfattas i två olika modeller (Hodkinson 2013).

Den ena modellen utgår från medier som formande samhället. Det sätt medier överför och formar information påverkar också människor och hur samhället utvecklas. Den andra modellen ser medier som speglande samhället. Medier återspeglar händelser, beteenden, identiteter och sociala relationer som redan ses som viktiga i samhället. Vi kan ta mediers rapportering om kvinnor som ett exempel för att förtydliga detta. Med den första modellen, den formande, ses medier som skyldiga till att kvinnor marginaliseras i samhället genom att använda stereotyper om kvinnors intressen och egenskaper. Med den andra modellen, den speglande, ses medier som neutrala. De förmedlar bara upp­ fattningar om kvinnors ställning i samhället, och vill vi ändra på dessa får vi ändra på samhället. I båda fallen är det tydligt att medier inte bara överför information, utan också spelar en roll för att skapa uppfattningar om kvinnors ställning i samhället. Detta samspel är ett exempel på den tredje funktionen medier har i samhället, som miljö för att detta sker. Och om vi ser medier som en miljö eller mötesplats blir det också tydligt att båda modellerna är förenklade.

Relationen mellan mediernas bild av verkligheten och den sociala verklighet vi lever i skapas i ett samspel mellan medier och samhället: medier väljer ut vissa delar av verkligheten och presenterar dem på ett visst sätt, men vi som använder medier har också kunskaper och möjligheter att tolka dessa bilder och hur vi agerar utifrån dem, vilket medier i sin tur tar upp och kommunicerar vidare.

144

8. Religion och medier

Religion i dagstidningar Vilken bild ger då svenska medier av religion? Hur förhåller sig den bilden till det vi vet genom andra källor om religion i Sverige i dag? Har bilden förändrats över tid? Den här delen av kapitlet utgår från studier om hur reli­ gion skildras i svensk dagspress. Dagstidningarnas roll som nyhetsmedier har förändrats sedan 1950-talet, både med införandet av flera tv-kanaler och inte minst med utvecklingen av digitala medier sedan slutet av 1990-talet. I den yngsta ålders­g ruppen minskar tidningsläsandet kraftigt, men fortfarande läser över 60 procent av den svenska befolkningen dagligen en dagstidning (Nordicom 2014).

Resultaten från studier av dagstidningar visar att antalet artiklar som rap­ porterar om religion har ökat i Sverige sedan början av 1980-talet. I jämförelse med Danmark och Norge är ökningen emellertid inte så stor (Niemelä & Chris­ tensen 2013). Det är också tydligt att rapporteringen om religion i dagstidningar framför allt ökade under årtiondet 1990–2000. Även när det gäller innehållet har det skett en förändring i tidningarnas skildring av religion. Andelen artiklar som handlar om kristendom och Svenska kyrkan är fortfarande i majoritet men har sjunkit under de senaste åren. I Sverige minskade antalet artiklar som handlade om Svenska kyrkan från 55 procent 1998 till 15 procent 2008, medan antalet artiklar som handlade om islam ökade från 2 till 29 procent (Niemelä & Christensen 2013). Ökningen handlar framför allt om artiklar om islam med koppling till internationella konflikter som inbördeskriget i det forna Jugoslavien 1991–1999.

Vi kan också se en förändring i vilka sorters artiklar religion förekommer.

Antalet krönikor där religiösa företrädare själva skriver om olika frågor kopp­ lade till religion minskar starkt medan antalet debattartiklar om religion ökar, framför allt rörande integration, mångfald och jämlikhet, slöja, religiöst moti­ verad slakt och religiösa högtiders plats i skolsystemet. I Sverige ökade andelen debattartiklar om islam från 2 procent 1988 till 27 procent 2008 (Niemelä & Christensen 2013).

Hänvisningar till religion – diskussion om religion?

Det är viktigt att inte dra förenklade slutsatser mellan en ökning av mängden hänvisningar till religion över tid och mediernas intresse för att diskutera re­ ligion. En mer detaljerad analys av vad som faktiskt står i texter som hänvisar till religion visar att bilden är mer komplicerad.

Dagstidningarnas ledarartiklar är en typ av tidningstext som av tradi­ tion i Sverige varit ett forum för politisk diskussion. En studie av svenska ledartexter (Lövheim & Linderman 2015) visade att hänvisningar till religion 145

Mia Lövheim, Tomas Axelson & Marta Axner

Innehållsanalys som metod Studier av religion i medier som använder kvantitativ innehållsanalys ut­ går ofta från ett antal sökord för att hitta texter som tar upp olika former av religion. Några exempel på sökord som kan användas är: kristen, Gud, moské, Buddha, präst, helvete, burka, mystik, munk, andlighet och ängel.

De texter som identifieras genom sökorden kodas sedan i olika kategorier, som till exempel­religiös tradition, tidningsnamn, genre (nyhet, reportage, debatt eller krönika) och storlek (huvudnyhet eller notis). Slutligen analy­ seras materialet med hjälp av olika datoriserade statistikprogram, såsom SPSS eller Excel. En sådan metod ger möjlighet att se tendenser över tid och att bearbeta ett stort material. Exempel på sådana studier är det nordiska projektet ”The Role of Religion in the Public Sphere” (NOREL). Inom detta analyserades över 5 000 tidningsartiklar från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige åren 1988, 1998 och 2008. Dessa samlades in under fyra tvåveckorsperioder för 1988, 1998 respektive 2008: före jul, påsk, Ramadan samt en vanlig vecka i oktober. I ett annat projekt, ”Religionens återkomst?!

En studie av religion och modernitet i Sverige med dagspress som typfall”, analyserades cirka 4 800 ledartexter i tidningarna Aftonbladet, Arbetet, Expressen, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Göteborgs-Posten, Göteborgs-Tidningen, Kvällsposten, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad under perioden 1976–2010 (Lövheim & Linderman 2015).

Ett problem som uppstår vid kvantitativa studier som använder sökord är att dessa studier inte berättar något om sammanhanget i vilket ett visst ord, som ”muslim”, ”präst” eller ”andlig”, förekommer. Det kan också vara så att en ordstam, det vill säga ett sökord som kan inkludera flera olika ändelser, kan leda till ett felaktigt resultat. Ett exempel är ordstammar som ”sekt*” samt ”bön*”. I stället för att bara fånga in ”sekter” och ”böner” kan ord som ”sektor” och ”bönder” räknas som referenser till religion. Att upptäcka en sådan felaktighet i reliabiliteten (se kap. 1) i en kvantitativ studie kräver att den kompletteras med en noggrannare kvalitativ analys, där även samman­ hanget i vilket ett ord används studeras.

ökade från strax över 20 procent 1976 till över 45 procent under perioden 1991 till 1996, för att sedan minska till strax över 30 procent 2010. Ökningen av hänvisningar till religion i ledarna handlade dock inte så mycket om att religion diskuteras mer. De flesta av texterna i studien, 45 procent, an­ vände religiösa ord som beskrivningar av individer, grupper eller länder, som till ex­ empel ”den kristna högern”, ”protestantiska och katolska grupper”, ”muslimska länder” eller ”islamistiska grupper”. Mer än hälften av dessa texter handlade 146

8. Religion och medier om en internationell händelse, ofta pågående krig eller konflikter. Religiösa ord används också till stor del som metaforer, för att förstärka en beskrivning av någon nationell, politisk händelse. Politiska ledare uppfattas ”profetera” om miljöhot eller ”predika” om LAS och jämlikhet. Det hänvisas till domedag och löntagarfonders ”välsignelsebringande” verkan, eller ”slakt av en helig ko som länge spelat en framträdande roll i socialdemokratisk politik”.

Det mindre antal texter, ungefär 20 procent, som verkligen diskuterar reli­ gion, uttrycker framför allt ett negativt förhållningssätt, där religion ses som något som skapar konflikt eller som står i ett motsatsförhållande till viktiga demokratiska värden, som tolerans, jämlikhet, mänskliga rättigheter och ytt­ randefrihet. Men det finns också texter som argumenterar för en större tolerans för att olika former av religion är en nödvändighet i ett demokratiskt samhälle.

Följande citat från en ledare i Expressen den 1 januari 1996, som diskuterar islam­i Sverige, är ett exempel på detta: För de gamla och nya svenskarnas skull måste Sverige bryta upp från homogena standardlösningar och bli ett land där människor får utveckla sin särart. Sverige måste på allvar ge utrymme åt andra kulturer och andra tänkesätt – självklart med en bibehållen kärna av demokratin, toleransen, rättsväsendet och svenska läroplaner.

Bilden av islam i svenska tidningar Som vi sett ovan är det tydligt även i svenska tidningar att de allra flesta ar­ tiklar nämner muslimer i relation till krig, konflikter och terrorism. Muslimer kopplas – antingen som förövare, offer eller genom associationer – ihop med våld, hot och spänningar i samhället (Axner 2015). Den palestinsk-amerikanske forskaren Edward Said (1997) har visat att ända sedan den iranska revolutionen 1979 har islam och muslimer systematiskt framställs negativt, som terrorister eller extremister, kvinnoförtryckande och ociviliserade eller bakåtsträvande.

Denna negativa mediebild av islam och muslimer är dock inte helt oemotsagd.

I USA såväl som Europa har muslimska organisationer och olika mediekritiska aktörer försökt påverka skildringen av muslimer och ge andra bilder. Den ame­ rikanska medieforskaren Nabil Echchaibi (2012) har påpekat att dessa försök ofta handlar om att porträttera muslimer som goda medborgare och patrioter, fredliga och moderna.

Perspektiv på medier Bilden av religion i dagspress som beskrevs ovan ger visst fog för att dra slut­ satsen att religion fått en ökad synlighet i medierna. Men det är också tydligt att medier ger en viss bild av religion. Religion tas oftast upp i samband med 147

Sociologiska perspektiv på religion i Sverige Mia Lövheim & Magdalena Nordin (red.)

Sverige framställs i internationella undersökningar som det mest sekulari­ serade landet i världen. Samtidigt har religion kommit att bli alltmer synlig i samhället på ett sätt som leder till nya och komplicerade frågor. Hur vi kan få kunskap om, förstå och tolka religion som en del av samhället? I den här boken används sociologiska perspektiv för att förstå och förklara religion i dagens Sverige.

Fokus i boken ligger framför allt på de uttryck för religion som är vanligast förkommande i det svenska samhället. Det innebär främst Svenska kyrkan och kristna frikyrkor, men också till exempel islam och kristet ortodoxa kyrkor.

Med exempel från aktuell forskning utifrån olika teman, som exempelvis medier och religion, politik och religion och religionens relation till civilsam­ hället, ger författarna nya perspektiv på religion i dagens svenska samhälle.

Mia Lövheim är teologie doktor och professor i religionssociologi vid teolo­ giska institutionen, Uppsala universitet.

Magdalena Nordin är filosofie doktor och lektor i religionssociologi vid cent­ rum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.

ISBN 978-91-40-69043-2

9 789140 690432