9789147103621

Page 1

Sandelin | Andersson

VÅR P L A N E T 1 och 2

VÅR PLANET VĂ„r planet geografi 1 och 2 Ă€r utformad för att möta kraven i de nya Ă€mnesplanerna geografi 1 och geografi 2. LĂ€romedlet Ă€r framtaget med syftet att ge lĂ€saren en helhetsförstĂ„else för de olika företeelser som formar planeten jorden. Vilka skeenden, villkor och förlopp Ă€r det som som styr och pĂ„verkar jorden och vĂ„rt livsutrymme dĂ€r? Vilka Ă€r de naturgivna förutsĂ€ttningarna, och vad gör vi sjĂ€lva för att omforma biosfĂ€ren eller styra vĂ„ra verksamheter? VĂ„r planet ger eleverna verktyg för att förstĂ„ och

VÅR PLANET GEOGRAFI 1och 2

analysera den förÀnderliga omvÀrld som vi lever i.

Sandelin | Andersson

Best.nr 47-10362-1 Tryck.nr 47-10362-1

Geografi 1 och 2_omslag.indd 1

11-05-30 08.14.38


InnehĂ„ll InnehĂ„ll Landskapet i arida miljöer 95 Landskapet i arida Sverige miljöer befolkas 95 166 Landskapet i humida miljöer Landskapet 96 i humida Svenskarna miljöer blir 96 fler 167 Jordens skrift 5Jordens skrift 5 Landskapet i subarktiska miljöer Landskapet 97 i subarktiska Immigration miljöer och emigration 97 169 De fyra sfĂ€rernaDe6 fyra sfĂ€rerna 6 Sveriges Natur och kultur Natur 7 och kultur 7 Landformer i Sverige 98 Landformer i Sverige 98 befolkning pĂ„ kartan 170 Geografisk analys 172 De geografiska De komponenterna geografiska komponenterna 8 8 – Sveriges vanligasteMorĂ€n MorĂ€n jordart – Sveriges vanligaste jordart LĂ€nder, regioner LĂ€nder, och geografiska regioner och geografiska 98 98 STADENS GEOGRAFI 174 namn 12 namn 12 Svenska landskapstyper 100Svenska landskapstyper 100 Kultur och identitet Kultur16 och identitet 16 Geografisk analys 102 Geografisk analys 102 staden 175 Den eviga Geografisk analys Geografisk 20 analys 20 Stadens lokalisering 176 KLIMATOLOGI 104 KLIMATOLOGI Stadens 104 funktionalitet 177 KARTOGRAFIKARTOGRAFI 22 22 Den sĂ„rbara staden 178 Luft – det tredje elementet 105 Luft – det tredje elementet 105 Kartan 23 Kartan 23 Klimatet 105 Klimatet 105 Stadstyper 178 Klassiska stadsmodeller 180 Kartans bestĂ„ndsdelar Kartans 25 bestĂ„ndsdelar 25 AtmosfĂ€ren 106 AtmosfĂ€ren 106 StĂ€der Kartans sprĂ„k Kartans 34 sprĂ„k 34 VĂ€derprocesserna 108 VĂ€derprocesserna 108i en hierarki 183 Geografiska informationssystem Geografiska informationssystem – – stĂ€der i vĂ€rlden 185 Lokalklimat 118 LokalklimatTre 118 GIS 37 GIS 37 Extremt vĂ€der 120 Extremt vĂ€der Tammerfors 120 – industristaden 185 Kartans mĂ„ngfald Kartans 38 mĂ„ngfald 38 KlimatförĂ€ndringar 122 KlimatförĂ€ndringar Paris 122 – primatstaden 186 NĂ„gra svenskaNĂ„gra kartorsvenska kartor 42 VĂ€rldens klimat 128 42 VĂ€rldens klimat Brasilia 128 – den nya staden 187 Geografisk analys Geografisk 46 analys 46 Klimatzoner 128 KlimatzonerStĂ€der 128 i Sverige 188 FrĂ„n bonde Klimatet i Skandinavien 137 Klimatet i Skandinavien 137till borgare 188 RivningsvĂ„gen och miljonENDOGENA PROCESSER ENDOGENA PROCESSER 48 48 LĂ„gtryck frĂ„n Nordatlanten LĂ„gtryck 137 frĂ„n Nordatlanten 137 programmet 189 VĂ€stliga vindar 138 VĂ€stliga vindar 138 Eld – det andraEld elementet – det andra 49 elementet 49 Stadens Frontal nederbörd 139socioekonomiska struktur Jordens uppbyggnad Jordens49uppbyggnad 49 Frontal nederbörd 139 Geografisk analys 140 Geografisk analys190 140 De endogena processerna De endogena 53processerna 53 Geografisk analys 193 Jordens byggstenar Jordens 62 byggstenar 62 BEFOLKNING 142 BEFOLKNING 142 Utblickar i vĂ€rlden Utblickar 64 i vĂ€rlden 64 Neapel – underNeapel Vesuvius – under skuggaVesuvius 64 skugga 64 pĂ„ jorden 143 MĂ€nniskan pĂ„VATTNET MĂ€nniskan jorden 143196 Vatten – det 144 fjĂ€rde elementet 197 Geotermisk energi Geotermisk pĂ„ Islandenergi 65 pĂ„ IslandVar 65bor alla mĂ€nniskor? 144Var bor alla mĂ€nniskor? Hydrologiska146 kretsloppet 197 Den vĂ€xande befolkningen Den svenska berggrunden Den svenska 67 berggrunden 67Den vĂ€xande befolkningen 146 Hav 199 Den demografiska transitionen Den 148 demografiska transitionen 148 Geografisk analys Geografisk 72 analys 72 Havets 202 Befolkning – en börda eller tillgĂ„ng? Befolkning – en bördaresurser eller tillgĂ„ng? Det frusna vattnet 203 150 EXOGENA PROCESSER EXOGENA PROCESSER 74 74 150 Vattendrag 204 Sjukdomar 152 Sjukdomar 152 Jord – det första Jord elementet – det första 75 elementet 75 Migration 154 Migration 154Sjöar 205 Landskapet bryts Landskapet ner 75 bryts ner 75 Grundvatten Befolkningsprognoser 157 Befolkningsprognoser 157 206 Vittring 76 Vittring 76 ÖversvĂ€mningar 206 En hĂ„llbar befolkningsutveckling En hĂ„llbar befolkningsutveckling Massrörelser 79 Massrörelser 79 Det tillgĂ€ngliga vattnet 208 158 158 Det rinnande vattnet Det rinnande 81 vattnet 81 Konsumtionen av vatten 209 Befolkningskontroll i vĂ€rlden Befolkningskontroll i vĂ€rlden 163 163 VĂ„gor 84 VĂ„gor 84 Överuttag av vatten BarnbegrĂ€nsning i Indien
BarnbegrĂ€nsning 163 i Indien
 163 210 Vind 86 Vind 86 Konflikter kring vatten 211 
och i Kina 163 
och i Kina 163 Landisar och glaciĂ€rer Landisar88 och glaciĂ€rer 88 Vattnetsaknas i vĂ€rlden 60 miljoner flickor saknas 164 60 miljoner flickor 164212 Jord, jordart ochJord, jordmĂ„n jordart91 och jordmĂ„n 91 Vatten som handelsvara 212 Sveriges befolkning Sveriges befolkning 166 166 Landformer i vĂ€rlden Landformer 95 i vĂ€rlden 95 Sveriges vatten 216 VAD ÄR GEOGRAFI? VAD ÄR GEOGRAFI? 4 4

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 2

11-05-25 15.35.15


GIS–GEOGRAFISKA DE FATTIGA OCH Sveriges avrinningsomrĂ„den Sverige befolkas 217 166 Sveriges avrinningsomrĂ„den 219DE RIKA 338 217 Östersjön 221 Svenskarna blir fler 167 Östersjön 221 223 INFORMATIONSSYSTEM 288 En tudelad vĂ€rld? 339 Geografisk analys Immigration 224 och emigrationPriniciper 169 Geografisk analys 226 utveckling 341 224 Att mĂ€ta för GIS 289 Sveriges befolkning pĂ„ kartan GIS 170 – en process 290 Utveckling och underutveckling 344 analys EKONOMISKGeografisk GEOGRAFI 226172 EKONOMISK GEOGRAFI 228 226 VĂ€gar till utveckling 348 Geografiska data 294 FjĂ€ranalys 297 Den ekonomiska vĂ€rlden 227 Den ekonomiskaInternationellt vĂ€rlden 227 229 utvecklingsarbete STADENS GEOGRAFI 174 351 Global Positioning System –NĂ€ringslivets GPS NĂ€ringslivets indelning 228 indelning 230 228 Skuldavskrivningar 352 302 Lokaliseringsfaktorer 229 175 Lokaliseringsfaktorer 231 229 Den eviga staden Stora utmaningar Geografisk analys 303 NĂ€ringsliv under förĂ€ndring 238 176 NĂ€ringsliv under förĂ€ndring 240 352 238 Stadens lokalisering Regional utveckling 240 Regional utveckling 242 Stadens funktionalitet 177 VĂ€rldens240 chans 354 Handel 241Den sĂ„rbara staden 178 Handel 241 243 FrĂ„n ord till handling 354 HÅLLBAR UTVECKLING 306 VĂ„r resursanvĂ€ndning 248 246 Ă„r 2015 355 Stadstyper246 178 PĂ„ vĂ€g mot Vad Ă€r hĂ„llbar utveckling 307VĂ„r resursanvĂ€ndning Jordbruk 249 Jordbruk 249 251 Klassiska stadsmodeller 180 Den hĂ„llbara utvecklingens tre Sverige – ett rikt land 358 StĂ€der252 i en hierarki 183 Jordbruk i vĂ€rlden Jordbruk i vĂ€rlden 254 252 Ekonomiska skillnader i vĂ„rt eget delar 308 stĂ€der i vĂ€rlden 185 SvedjebrukTre253 Svedjebruk 253 255land 359 En planet 309 Tropiskt vĂ€xelbruk 254 – industristaden 185 256bistĂ„nd 360 254 Tammerfors Svenskt I globaliseringens spĂ„r 310 Tropiskt vĂ€xelbruk Plantagejordbruk Plantagejordbruk 257 255 Paris –255 primatstaden 186 Geografisk analys 361 Hur hĂ„llbara Ă€r vi? 312 Risodling 256 Risodling 256 258 Brasilia – den nya staden 187 VĂ„r tillvĂ€xtekonomi – ett sjĂ€lvSpannmĂ„lsodling SpannmĂ„lsodling 259 257 bedrĂ€geri? 313 SAMHÄLLSPLANERING StĂ€der i 257 Sverige 188 Blandjordbruk 258 Blandjordbruk 260 258 FrĂ„n bonde till borgare 188 Endast det lĂ„ngsiktiga Ă€r hĂ„llbart I SVERIGE 364 Boskapsskötsel 259 Boskapsskötsel 259 261 313 RivningsvĂ„gen och miljonDet ordnade samhĂ€llet 365 Ekonomisk och social hĂ„llbarhet Svenskt nĂ€ringsliv Svenskt nĂ€ringslivMĂ„l programmet 189 260 262 260 och medel för samhĂ€lls317 Stadens socioekonomiska struktur Strukturomvandling 261 Strukturomvandling 263 366 261 planering Turismens geografi 320 190264 Sverige i vĂ€rlden Sverige i vĂ€rlden 266 planering 368 264 Fysisk Turismens historia 320 GeografiskGeografisk analys 268analys 193 Geografisk analys 270 268 Geografisk analys 378 Svensk turism 321 Internationell turism 323REGIONALGEOGRAFI 270 REGIONALGEOGRAFI 270 VATTNET 196 198 UPPGIFTER272 382 Turism och hĂ„llbar utveckling 323 271 Regionen 271 Regionen 273 Vatten – det fjĂ€rde elementet 197 199 Register 398 Mot en hĂ„llbar vĂ€rld 326 Hydrologiska kretsloppet 197 199 Det regionalgeografiska perspekDet regionalgeografiska perspekFrĂ„n miljöarbete till hĂ„llbar 201 tivet 272 Hav 199 tivet 272 274 utveckling 327 Havets resurser 202 204 GrĂ€nser 276 GrĂ€nser 276 278 Ett hĂ„llbart Sverige 332 Det frusna vattnet 203 205 Regioner i vĂ€rlden Regioner i vĂ€rlden 277 279 277 Ekonomiska och sociala utmaningar Vattendrag 204 206 Regioner alltSjöar viktigare Regioner allt viktigare 277 279 332 207 277 205 Det svenska miljöarbetet 333 Grundvatten 208 Den Europeiska Unionen 206 277 Den Europeiska Unionen 277 279 Geografisk analys 335 ÖversvĂ€mningar 208 Den amerikanska södern 278 206 Den amerikanska södern 278 280 Det tillgĂ€ngliga vattnet 208 210 Regioner i Sverige Regioner i Sverige 280 280 282 Konsumtionen av vatten 209 211 Bergslagen och MĂ€lardalen 282 Bergslagen och MĂ€lardalen 282 284 Överuttag av vatten 210 212 Öresundsregionen 284 Öresundsregionen 286 284 Konflikter kring vatten 211 213 GeografiskVattnet analys i 286 Geografisk analys 286 288 vĂ€rlden 212 214

Vatten som handelsvara 212 214 Sveriges vatten 216 218

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 3

UPPGIFTER Register 290 288 Register 300

11-05-25 15.35.15


VÄr planet sedd pÄ avstÄnd frÄn rymden.

VAD ÄR GEOGRAFI? Ordet geografi hĂ€rstammar frĂ„n grekiskans geo som betyder jord och grafein som betyder beskrivning eller skrift. Ämnet vill alltsĂ„ beskriva och förstĂ„ naturen och de avtryck mĂ€nniskan lĂ€mnat pĂ„ jordytan. Haven, kontinenterna och atmosfĂ€ren som omger jorden skapar tillsammans den livsmiljö som vi mĂ€nniskor lever i. Betraktar vi jorden frĂ„n avstĂ„nd kan vi ana det smala utrymmet som livet Ă€r hĂ€nvisat till. UtifrĂ„n det perspektivet kan man frĂ„ga sig hur vi mĂ€nniskor tar hand om vĂ„r planet och den gemensamma miljön.

4

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 4

11-05-24 12.19.01


Jordens skrift

I

dag lever nÀra sju miljarder mÀnniskor pÄ jorden under helt olika förhÄllanden och i de mest skiftande livsmiljöer. NÄgra lever i överflöd i angenÀma klimat med bra Äkerjordar och tillgÄng till inkomstbringande naturresurser. Andra lever i fattigdom i samhÀllen dÀr de knappt kan försörja sig och fÄ mat för dagen. Att det Àr sÄ beror dels pÄ de givna naturliga förutsÀttningarna, dels pÄ vad vi mÀnniskor gjort med naturen. TillgÄngen pÄ vatten, odlingsbara jordar och andra naturresurser avgör hur det gÄr att leva pÄ olika platser. Lika avgörande Àr hur vi lyckats organisera samhÀllet och hur vi grÀvt, tagit bort, jÀmnat ut och byggt till. Kort sagt hur vi omformat jordytan för att ordna vÄr försörjning.

Maltkornet vajar sakta i den ljumma julivinden. Skörden ser Äterigen ut att bli bra pÄ Norrby gÄrd utanför Stockholm.

Inom geografiÀmnet studerar vi samspelet mellan mÀnniska, samhÀlle och natur. Syftet Àr att utveckla kunskaper om olika livsmiljöer, hur de förÀndras och om vÄra gemensamma resurser. Intressant Àr ocksÄ naturens och samhÀllets sÄrbarhet liksom möjligheten till en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling.

Torka har gjort att mÀnniskorna har fÄtt överge sin boskap och mÄste förlita sig pÄ hjÀlpsÀndningar frÄn omvÀrlden. Fotot Àr frÄn Garissa i östra Kenya.

5

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 5

11-05-24 12.19.02


De fyra sfÀrerna VÀrlden kan indelas i fyra olika sfÀrer. De hÀr sfÀrerna innefattar tillsammans allting, hela jordklotet och allt levande som finns dÀr.

AtmosfÀr BiosfÀr

HydrosfÀr

GeosfÀr

innehÄller nÀringsÀmnen och vatten som olika organismer drar nytta av. BergsomrÄden och lÄgland skapar skilda miljöer med olika villkor för vÀxter och djur. HydrosfÀren innefattar allt vatten pÄ jorden. De absolut största mÀngderna finns i haven, men vatten förekommer ocksÄ i atmosfÀren och som is och rinnande vatten pÄ och i jordskorpan. BiosfÀren omfattar alla levande organismer pÄ vÄr planet och Àr beroende av de tre andra sfÀrerna. Luftens olika gaser, nÀringsÀmnen i jorden och vatten Àr nödvÀndiga för att vÀxter och djur ska kunna leva. Livet pÄ jorden förekommer endast i denna grÀnszon mellan de olika sfÀrerna. VÄr livsmiljö

AtmosfÀren utgör det lufthav som omsluter vÄr planet. Genom atmosfÀren sker ett utbyte av vattenÄnga liksom syre och koldioxid med de andra sfÀrerna. AtmosfÀren reglererar ocksÄ jordens temperatur, vilket gör atmosfÀren till en förutsÀttning för liv. GeosfÀren bestÄr av den fasta berggrunden och de jordlager som bygger upp vÀrldsdelarna liksom de vÀldiga mÀngderna smÀlt material i jordens inre. Det tunna jordtÀcket

Luft

Hav

Jord

VÀxter och djur liksom mÀnniskor Àr begrÀnsade till det tunna lagret i grÀnssnittet mellan hav, land och luften som omger planeten. VÄr livsmiljö Àr pÄ mÄnga sÀtt sÄrbar och kÀnslig för störningar.

6

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 6

11-05-24 12.19.04


Natur och kultur

omrÄde som behandlas ur sÄvÀl naturgeografiska som kulturgeografiska aspekter. Geografi Àr ett tvÀrvetenskapligt Àmne. Med det menas att Àmnet tÀcker frÄgestÀllningar som Àr förankrade i flera andra Àmnesdiscipliner. Genom att anlÀgga ett tvÀrvetenskapligt synsÀtt kan vi nÄ en djupare förstÄelse för olika problem. För att exempelvis förstÄ orsaker till och konsekvenser av olika miljöproblem kan det vara nödvÀndigt att studera dem ur bÄde ett naturvetenskapligt och ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv. För att hitta fungerande lösningar kan kunskaper om sÄvÀl biologi, samhÀllsekonomi som teknik och fysik behövas. AngreppssÀttet gör geografiÀmnet lÀmpligt Àven för andra angelÀgna frÄgor som exempelvis befolkningstillvÀxt och resursförbrukning.

GeografiÀmnet kan delas in i tre olika delar, naturgeografi, kulturgeografi och regionalgeografi. Uppdelningen i en naturvetenskaplig och en samhÀllsvetenskaplig del gör det lÀttare att pÄ ett systematiskt sÀtt beskriva vÀrlden. Naturgeografin omfattar naturliga förhÄllanden och processer som omformar landskapet. HÀr studeras sÄdant som berggrund, landformer, klimat, vegetation och hydrologi. Kultur- eller samhÀllsgeografin fokuserar istÀllet pÄ mÀnniskan, dÀr bland annat befolkning, ekonomi, resursfrÄgor, energi och miljö behandlas. OmvÀrlden kan ocksÄ beskrivas ur ett regionalgeografiskt perspektiv. HÀr Àr utgÄngspunkten ett geografiskt avgrÀnsat

Geografi – ett tvĂ€rvetenskapligt Ă€mne hĂ€ Sam

llsvetenskap

Historia Statskunskap SprÄk

Sociologi

Ekonomi

Demografi Geografi

Kartografi

Religion Ekologi Matematik

Meteorologi Astronomi Geologi N a tu

Biologi Kemi Fysik

r vetenskap

7

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 7

11-05-24 12.19.05


De geografiska komponenterna Inom geografiĂ€mnet anvĂ€nds ett antal viktiga begrepp. LĂ€get anger var pĂ„ jorden en plats ligger. LĂ€get kan ange den exakta positionen men kan ocksĂ„ anvĂ€ndas för att beskriva avstĂ„ndet, nĂ€rheten, till andra platser. TĂ€thet och spridning beskriver den rumsliga fördelningen över en yta. Med tĂ€thet avses relationen antal per ytenhet, medan spridningen beskriver ifall fördelningen Ă€r jĂ€mn över ytan eller koncentrerad till vissa platser, sĂ„ kallade kluster. Alla fenomen som kan ges ett lĂ€ge pĂ„ jordytan har ocksĂ„ en geografisk utbredning. Vissa geografiska förhĂ„llanden, som exempelvis Östersjöns storlek, Ă€r i det nĂ€rmaste att betrakta som statiska, medan exempelvis

A

B

packisens utbredning över det Norra ishavet varierar med tiden. Utbyten av varor, tjÀnster eller information mellan olika platser, interaktion, kan beskrivas som olika typer av flöden. Flödet kan ocksÄ vara enkelriktat, som exempelvis vid ett miljöutslÀpp i havet. Riktning beskriver Ät vilket hÄll ett flöde eller spridning sker. Med hjÀlp av kompass och vÀderstreck kan vi ocksÄ ange riktningen till olika platser. FörstÄr vi begrepp som lÀge, tÀthet och avstÄnd kan vi lÀttare förstÄ och analysera olika geografiska samband. Vi kan dÄ besvara geografiska frÄgor som till exempel varför hyrorna ofta Àr högre i de centrala delarna av en stad. Det rumsliga perspektivet kan i mÄnga fall hjÀlpa oss att se frÄgor frÄn andra hÄll, och dÀrmed kan vi hitta nya vÀgar att lösa olika problem som vi stÀlls inför.

C

Även om antalet punkter, tĂ€theten, Ă€r lika över de tre ytorna gör spridningen att olika mönster uppstĂ„r. LinjĂ€r spridning (A) kan exempelvis uppstĂ„ lĂ€ngs vĂ€gar eller vattendrag medan kluster (B) ofta bildas kring stĂ€der. Ibland Ă€r spridningen till synes slumpmĂ€ssig (C) och vi kan inte se nĂ„got sĂ€rskilt mönster.

8

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 8

11-05-24 12.19.05


Landskapet Varje mĂ€nniska har en egen bild av landskap. Ofta far tankarna till natursköna platser som vi kanske förknippar med en semestervistelse, eller sĂ„ tĂ€nker vi i första hand pĂ„ den vĂ€lbekanta hembygden. PĂ„ samma sĂ€tt som lĂ€ge och tĂ€thet Ă€r landskap ett centralt begrepp inom geografiska sammanhang. HĂ€r skiljer vi mellan naturlandskap och kulturlandskap. Naturlandskapet utgör den ursprungliga naturmiljön, medan kulturlandskapet Ă€r ett resultat av mĂ€nniskans verksamheter. Vi kan ocksĂ„ beskriva skilda delar av kulturlandskapet. Är vi exempelvis intresserade av energifrĂ„gor kan landskapets fysiska installationer i form av kraftverk, ledningsnĂ€t och stĂ€llverk beskrivas. Men beskrivningen kan Ă€ven rymma sĂ„dant som produktion,

elpriser och konsumtionsmönster. PÄ samma sÀtt kan vi urskilja och beskriva ett jordbrukslandskap, stadslandskap och industrilandskap i kulturlandskapet.

Kulturlandskapet, spĂ„ren frĂ„n mĂ€nniskan kan i mĂ„nga fall förĂ€ndra det ursprungliga landskapet helt och hĂ„llet som i det hĂ€r fallet vĂ€gen–en del av transportlandskapet.

Det förÀnderliga landskapet

Naturlandskapet förÀndras vanligen mycket lÄngsamt, medan kulturlandskapet förÀndras snabbare i takt med den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Samtidigt som Sverige förvandlats frÄn ett jordbrukssamhÀlle till ett industriland har ocksÄ genomgripande förÀndringar skett i landskapet. I den moderna postindustriella landskapsbilden breder stadsbebyggelse och infrastruktur ut sig över tidigare Äkermarker och Àngar. Landskapsutvecklingen sker ofta lÄngsamt och stegvis, vilket gör att vi kan ha svÄrt att mÀrka förÀndringarna i nuet. Men skulle vi gÄ bara ett par generationer tillbaka i tiden skulle vi se att mycket har hÀnt.

Bonden Evert Locking fÄr 8000 nya grannar nÀr de nya hyreshusen breder ut sig. RÄslÀtt i utkanten av Jönköping 1972.

9

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 9

11-05-24 12.19.05


A N A LY S !

Geografisk analys Ortnamn – den inre betydelsen En gĂ„ng för lĂ€nge sedan utgjorde Skanderna, Skotska höglandet och Appalacherna i Nordamerika en sammanhĂ€ngande bergskedja. Under Ă„rmiljonerna har sedan kontinentaldriften dragit isĂ€r och splittrat upp bergen samtidigt som Atlanten bildades. Vi kan pĂ„ sĂ„ vis sĂ€gas ha nĂ„gonting gemensamt med mĂ€nniskor som lever pĂ„ de Brittiska öarna och i Nordamerika. Studerar vi kartan litet nĂ€rmare kan vi se att det ocksĂ„ finns andra kopplingar mellan dessa omrĂ„den och vĂ„rt land. Orten Grimsby pĂ„ den engelska ostkusten har ett klart skandinaviskt klingande namn vilket platsen troligen fick kring 1000- eller 1100-talen dĂ„ nordbor företog sig vikingatĂ„g dit. Ännu lĂ€ngre bort, pĂ„ den amerikanska kontinenten, finns ocksĂ„ orter som har namn med skandinaviska rötter. I samband med att utvandrare frĂ„n Sverige slog sig ner pĂ„ den nya kontinenten i vĂ€ster fick de nya boplatserna ibland namn med anknytning till hemlandet, som exempelvis Swedesboro i New Jersey och Lindstrom i Minnesota. PĂ„ samma sĂ€tt Ă€r New England och Haarlem ”importerade” namn frĂ„n England och Holland.

fÄtt sina namn pÄ grund av att romerska legioner var stationerade dÀr i lÀger. Namn pÄ platser kan delas in i naturnamn och kulturnamn. Naturnamnen beskriver naturförhÄllandena vid en plats, som exempelvis Haparanda som har sitt ursprung i finskan och betyder aspstrand. Kulturnamnen beskriver istÀllet mÀnniskans verksamhet vid platsen, sÄsom Köping som betyder handelsplats. Delar av ortnamnet kan Àven sÀga oss nÄgonting om platsens historia och betydelse för

Ortnamn i Sverige som slutar pĂ„ ”-rum”.

Namnen berÀttar nÄgot

Ortnamn kan ocksÄ sÀga nÄgot om platsen i sig, som exempelvis det engelska chester, som betyder lÀger frÄn det latinska ordet castra. StÀder som Manchester och Colchester har

72

03-Geografi_1_048-073 Endogena.indd 72

11-05-24 12.24.21


A N A LY S ! mĂ€nniskan. Namn som exempelvis slutar pĂ„ ”–rum”, som HĂ€llerum i SmĂ„land, betyder röjning eller öppen plats. Namnet hĂ€rstammar frĂ„n vikingatiden och förekommer framförallt i SkĂ„ne, Blekinge, SmĂ„land, Östergötland samt pĂ„ Öland och Gotland. De hĂ€r platserna antas ha anvĂ€nts som Ă€ngs- och betesmarker en gĂ„ng i tiden.

Platser vars namn slutar pĂ„ ”–hytta” hittar vi framförallt i Svealand norr om MĂ€laren. HĂ€r anlades hyttor dĂ€r jĂ€rnet frĂ„n regionen utvanns. Hyttorna byggdes ofta i nĂ€rheten av vattendrag för att utnyttja kraften i det rinnande vattnet till att driva blĂ„sbĂ€lgar och hammare.

Betydelsen av vanliga svenska ortnamn

Ortnamn i Sverige som slutar pĂ„ ”-hyttan”.

-boda; förvaringsbodar alternativt fĂ€bod. -hem; plats dĂ€r man har slagit sig ner, hemort eller inhĂ€ngnad. -hult; liten skog, skogsdunge. -löv; arvegods, egendom. -mark; grĂ€ns, grĂ€nsomrĂ„de, grĂ€nsskog alternativt nyodling i skog. -mĂ„la; avgrĂ€nsat, uppmĂ€tt jordstycke. - ryd; röja, skogsröjning. -torp; stĂ€ngsel, inhĂ€ngnad alternativt nybygge. -tuna; inhĂ€ngnad plats, handelsplats alternativt befĂ€st plats. NĂ€r vi studerar vĂ„ra ortnamn kan de sĂ€ga oss nĂ„got om Ă€ldre tiders kulturlandskap. Även om verksamheten vid bruket för lĂ€nge sedan lagts ner och Ă„kermarken numera Ă€r igenvuxen, kan vi fortfarande se spĂ„ren av tidigare generationers liv. Genom ortnamnen lever delar av vĂ„rt Ă€ldre sprĂ„kbruk kvar. Finns det kanske nĂ„gra spĂ€nnande ortnamn i nĂ€rheten av dĂ€r du bor?

73

03-Geografi_1_048-073 Endogena.indd 73

11-05-24 12.24.21


Ibland blir det tydligt hur naturlandskapet pÄverkar oss mÀnniskor. Kustdynen har nÀstan helt fÄngat den gamla fyren som tagits ur drift. Foto frÄn nordvÀstra Danmark.

EXOGENA PROCESSER Nedbrytande krafter

VÄr omgivning förÀndras stÀndigt av naturens krafter. De exogena processerna bryter ner jordskorpan genom att vÀder och vind fÄr verka under lÄng tid, sÄ att fast berg sönderdelas. I mÄnga fall verkar de hÀr krafterna sÄ lÄngsamt att vi endast kan ana deras nÀrvaro. Man talar om vattendroppen som urholkar stenen. I andra fall kan processerna ske mycket snabbt som vid stora jord- eller bergskred. De nedbrytande krafterna pÄverkar geosfÀrens ytskikt och leder pÄ lÄng sikt till att detta utjÀmnas. Under nedbrytningen sker en bortförsel av material, vilket ofta resulterar i att bÄde mÀrkliga och vackra landformer uppstÄr. 74

04-Geografi_1_074-103 Exogena.indd 74

11-05-24 12.27.30


D

en naturliga miljön kan ibland skapa gynnsamma förutsÀttningar, medan den i andra fall kan begrÀnsa mÀnniskans aktiviteter. I samband med nedbrytningen av jordskorpan frigörs nÀringsÀmnen, som vÀxter och djur sedan kan dra nytta av. MÀnniskor har i första hand bosatt sig i omrÄden med nÀringsrika och brukbara jordar, som i floddalar och lÀngs kuster. Ibland kan de nedbrytande krafterna vara vÄldsamma och utgöra en risk för mÀnniskor. I samband med hÀftiga skyfall eller jordbÀvningar kan jordlager sÀttas i rörelse, som ibland leder till förluster i mÀnniskoliv. PÄ mÄnga hÄll i vÀrlden kan jordskred och slamflöden Àven orsaka stor materiell förödelse, dÄ vÀgar, broar och hus förstörs. Med bÀttre kunskaper Àr det ibland möjligt att förutse riskerna och dÀrmed Àven begrÀnsa effekterna av sÄdana naturkatastrofer.

Eld

Vatten

he tig

rm e

Luft

Fu k

VĂ€

t

la

rh

= Erosion

To r

Jord

Nedbrytningen av landskapet drivs huvudsakligen av solens energi. Solen vÀrmer upp land och hav olika mycket pÄ skilda platser vilket sÀtter atmosfÀren i rörelse. PÄ sÄ vis uppstÄr krafter som vindar och havsströmmar som tillsammans med vattendrag och is bryter ned landskapet. Klimatet har dÀrmed stor betydelse för hur de yttre, exogena, krafterna verkar i olika omrÄden pÄ jorden. Men berggrundens motstÄndskraft Àr ocksÄ viktig. I sedimentÀr berggrund Àr nedbrytningen snabbare Àn i omrÄden med magmatiska bergarter. De exogena processerna Àr kraftigast i unga landskap som nyligen formats av de inre, endogena, krafterna. Allt eftersom tiden gÄr och landskapet nöts ner kommer nedbrytningens hastighet att avta till dess det endast ÄterstÄr en mer eller mindre plan yta, ett sÄ kallat peneplan. Under Ärmiljoner avklingar nednötningen tills dess att landskapet Äterigen omformas av exempelvis en bergskedjebildning. Oavsett vilken av de nedbrytande krafterna vi studerar kan vi se att processen i stort sett bestÄr av tre olika steg, nÀmligen erosion, transport och deposition. = Transport

= Deposition

Ky

et

Jord – det första elementet

Landskapet bryts ner

De gamla grekerna ansÄg att jord var motsatsen till luft och var det kalla och torra element som lÄg nÀrmast mittpunkten. Jord, liksom vatten, Àr ett av de tunga elementen som rör sig nedÄt i tillvarons förutbestÀmda ordning.

Med erosion menas sjÀlva nedbrytningen av berggrunden eller jordtÀcket. NÀr material vÀl har lösgjorts kan det transporteras bort av exempelvis strömmande vatten. NÀr kraften sedan avtar upphör transporten och en avsÀttning eller deposition sker. I mÄnga fall bildar avsÀttningarna karaktÀristiska landformer, ofta unika för respektive exogen kraft.

75

04-Geografi_1_074-103 Exogena.indd 75

11-05-24 12.27.32


Extremt vÀder

Frekvensen av dessa stormar Àr sÀrskilt hög under sensommaren, dÄ vattentemperaturen i dessa omrÄden Àr som högst. Det hÀr intrÀffar under perioden augusti till september pÄ det norra halvklotet. Orkanernas banor följer de stora vindsystemen tills de nÄr land dÀr de kan orsaka mycket stor förstörelse. NÀr orkanen avancerar över land avtar den snabbt i styrka, bland annat pÄ grund av att den förlorar mycket energi i samband med den hÀftiga nederbörden som orkanen avger och att det inte tillförs ny vattenÄnga frÄn havet. Vindstyrkor hos en tropisk orkan Àr alltid över 35 meter per sekund. I samband med stormen följer ofta kraftiga översvÀmningar till följd av regn eller stormflodvÄgor vid kusten. Andra namn för tropiska orkaner Àr Hurricanes i Nordamerika och Tyfoner i Asien.

De olika vÀderprocesserna i atmosfÀren sker ofta utan att vi mÀrker av dem, men kan ibland ske under katastrofartade former. Extrem vÀderlek i olika former skördar varje Är förluster i mÀnniskoliv och raserar ekonomiska vÀrden av ibland ofattbar storlek.

Tropiska orkaner Mycket kraftiga stormar, sĂ„ kallade tropiska orkaner, kan bildas över varma havsytor. Orkanerna Ă€r mycket djupa lĂ„gtryck och krĂ€ver en vattentemperatur pĂ„ omkring 27 till 28 plusgrader, vilket gör att de endast uppstĂ„r nĂ€ra ekvatorn. Orkanerna bildas i de vĂ€stra, varma, delarna av haven varifrĂ„n de sedan kan dra in över land. ÅSKA

Åska Ă€r elektriska urladdningar som framförallt sker under varma sommardagar, ofta i samband med bymoln, cumulunimbus. För att Ă„ska skall kunna utvecklas krĂ€vs att de nedre luftlagren Ă€r varmare Ă€n högre liggande luftlager. Den elektriska laddningen uppkommer dĂ„ nimbusmolnets övre delar stiger uppĂ„t genom atmosfĂ€ren. Den hĂ€r processen Ă€r Ă€nnu inte helt klarlagd, men troligen har vertikala rörelser av regn och snö inuti molnet en betydelse. De lĂ€gre delarna blir negativt laddade medan de övre delarna blir positiva. NĂ€r skillnaden i spĂ€nning blir tillrĂ€ckligt stor sker en urladdning. Blixten som bildas följer en blixtkanal som upphettas kraftigt för ett ögonblick. Luften expanderar lĂ€ngs blixtkanalen med överljudsfart vilket ger upphov till de smĂ€llar som hörs vid Ă„ska. Ofta sker flera urladdningar lĂ€ngs samma blixtkanal vilket ger upphov till flera blixtar och muller.

km 10

–25° HĂ€r avkyls luften och börjar sjunka. Vattendropparna fryser till is (hagel)

UppÄtstigande och nedsjunkande luft ger elektriska strömmar 5

En varm dag har solen uppvÀrmt marken och luften stiger. 0

+20°

120

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 120

11-05-24 12.32.41


Stormens hÀrjningar. Resultatet av orkanen Katrina, Long Beach Mississippi augusti 2005.

Tropiska orkanbanor

STILLA KrÀftans vÀndkrets

Ekvatorn

ATLANTEN

STILLA HAVET

Stenbockens vÀndkrets

HAVET

INDISKA OCEANEN

0

5 000 km

26ÂșC i ytvattnet

VĂ„r planet - sid 111 Tropiska orkanbanor wo_trop_orkan.eps

27ÂșC i ytvattnet 28ÂșC i ytvattnet

121

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 121

11-05-24 12.32.42


Isstormar Oftast medför underkylt regn blixthalka, vilket kan stÀlla till problem för trafiken, men i vissa fall kan det underkylda regnet pÄverka i större omfattning genom sÄ kallade isstormar. En isstorm medför egentligen inte sÀrskilt hÄrt vÀder utan innebÀr ett ihÄllande, under flera dagar fallande, underkylt regn i samband med kyla. En varmare luftmassa glider upp pÄ en kallare, hÀvs och utvecklar nederbörd. Ifall regnet som passerar genom den kalla luftmassan inte kan frysa kring en kondenskÀrna, kan det kylas ned till omkring 15 minusgrader pÄ sin vÀg ner mot marken. NÀr regnet nÄr markytan fryser det sedan omedelbart till is som snabbt vÀxer till en tung ismantel. PÄ detta sÀtt kan trÀd, elledningar och telefonnÀt förstöras, skador som medför stora kostnader att reparera.

Vid kraftig nedisning knÀcks lÀtt trÀd av isens tyngd och river ner kraft- och telefonledningar.

KlimatförÀndringar

VĂ€xthuseffekten

En teori om hur klimatet med tiden kan förÀndras pÄ ett naturligt sÀtt har presenterats av den jugoslaviske astronomen M. Milankovic. Han utförde berÀkningar pÄ jordens bana kring solen och kom fram till att jordbanan pendlar mellan en ellipsform och en mer cirkelrund form. De hÀr förÀndringarna sker med en regelbundenhet om 95 000 Är. AvstÄndet till solen och jordaxelns lutning förÀndras ocksÄ i cykler, vilket tar 21 000 respektive 42 000 Är. NÀr dessa tre faktorer samverkar, menade Milankovic, kan jordens klimat pÄverkas kraftigt. BerÀkningar har senare visat att de hÀr lÄngsiktiga förÀndringarna delvis överensstÀmmer med klimatdata som tagits fram ur olika borrkÀrnor av sediment och is.

Även mĂ€nniskan pĂ„verkar det globala klimatet. Genom att atmosfĂ€ren tillförs olika drivhusgaser som koldioxid, metan, kvĂ€veoxid, ozon eller freoner höjs temperaturen pĂ„ jordklotet. Drivhusgaserna stĂ€nger in en större del av den lĂ„ngvĂ„giga strĂ„lningen som annars skulle ha strĂ„lat tillbaka ut i rymden, vilket ger ett varmare klimat. UtslĂ€ppen av de hĂ€r gaserna sker bland annat vid förbrĂ€nning av fossila brĂ€nslen, men Ă€ven frĂ„n industri och jordbruk. AnvĂ€ndningen av fossila brĂ€nslen, liksom utslĂ€ppen av koldioxid, har ökat dramatiskt under de senaste 100 Ă„ren. År 1900 tillfördes atmosfĂ€ren uppskattningsvis 500 miljoner ton kol genom förbrĂ€nning, vilket kan jĂ€mföras med över 6 000 miljoner ton kol idag. PĂ„ grund av att den Ă„rliga avverkningen av skog i

122

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 122

11-05-24 12.32.43


vÀrlden Àr större Àn ÄtervÀxten frigörs ocksÄ stora mÀngder koldioxid. Den ökande anvÀndningen av fossila brÀnslen Àr orovÀckande, eftersom vi vet att det leder till en global temperaturhöjning och att de nuvarande klimatgrÀnserna förskjuts. En varmare atmosfÀr innebÀr Àven att mÀngden vattenÄnga ökar, och den totala energimÀngden i atmosfÀren blir större. Det hÀr kan leda till fler och allt kraftigare orkaner och stormar samt ökade nederbördsmÀngder runt om i vÀrlden.

Havsytan höjs Mycket tyder pÄ att polarisar och glaciÀrer har börjat smÀlta, vilket gör att havsytan höjs. Vattnet i haven tar ocksÄ mer plats om temperaturen ökar, termisk expansion, vilket skulle fÄ havsytan att stiga ytterligare. Under 1900-talet har havsytans nivÄ stigit med 10-20 cm, och detta tros fortsÀtta. Enligt FN:s klimatpanel kan havsytan komma att höjas med 78 cm under 2000-talet vilket skulle leda till stora problem i mÄnga kustomrÄden. Det Àr emellertid svÄrt att rÀkna ut hur vÀxthuseffekten kommer att pÄverka havsnivÄn. Man vet bland annat frÄn forskning pÄ Antarktis att det snöar mer om temperaturen nÀrmar sig noll, vilket kanske skulle kunna kompenserar avsmÀltningen lÀngs Antarktis kuster. En mÄttlig temperaturökning gör inte att all polaris skulle försvinna, eftersom det fortfarande skulle vara kallt över polomrÄdena. En högre temperatur gör att en större del av vinternederbörden faller ut som regn istÀllet för snö. Det kan leda till fler översvÀmningar vintertid i vÄr del av vÀrlden, vilket ocksÄ visat sig i Centraleuropa under senare tid.

OsÀkra prognoser

KlimatförÀndringarnas alla verkningar Àr emellertid inte enkla att förutse. SÄ kallade Äterkopplingsmekanismer i atmosfÀren förvÀntas till en del uppvÀga en höjd temperatur. Ett större fuktinnehÄll i atmosfÀren borde rimligen resultera i ökad nederbörd Àven över vÀrldens kalla omrÄden. HÀr skulle inlandsisar och glaciÀrer dÄ istÀllet kunna vÀxa sig större. En större mÀngd solinstrÄlning skulle dÄ kunna reflekteras av snö och is med en avkylning som följd. FrÄgan om vÀxthuseffekten fick under 1980-talet stor uppmÀrksamhet bland allmÀnhet och beslutsfattare. Allt sedan dess har det pÄgÄtt en intensiv diskussion kring orsakerna till och konsekvenserna av den pÄgÄende temperaturhöjningen. Andra faktorer som kan orsaka globala förÀndringar Àr vulkanutbrott och meteoritnedslag. Vid utbrotten eller nedslagen frigörs enorma mÀngder stoft som reflekterar solstrÄlning vilket kan leda till ett kallare klimat. SÄdana katastrofartade hÀndelser tros ha kunnat ligga bakom dinosauriernas undergÄng för omkring 65 miljoner Är sedan. Om mÀnniskan skulle utkÀmpa ett fullskaligt kÀrnvapenkrig skulle pÄ samma sÀtt oerhörda mÀngder stoft tillföras atmosfÀren sÄ att klimatet skulle pÄverkas. Det talas dÀrför ibland om en atomvinter som ett skrÀmmande scenario orsakat av kÀrnvapnen.

123

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 123

11-05-24 12.32.43


KONSEKVENSBESKRIVNING – NÄR NILDELTAT SÄTTS UNDER VATTEN

Mycket tyder pĂ„ att mĂ€nniskan genom förbrĂ€nningen av fossila brĂ€nslen förstĂ€rker vĂ€xthuseffekten. I takt med att klimatet förĂ€ndras förvĂ€ntas ocksĂ„ havsytan att höjas. Enligt flera prognoser kan havet komma att stiga med nĂ€rmare en meter under de nĂ€rmaste 100 Ă„ren, men osĂ€kerheten Ă€r stor. Även om det vore möjligt att förutspĂ„ hur högt havet skulle stiga Ă€r konsekvenserna i det nĂ€rmaste omöjliga att överblicka. SĂ„vĂ€l ekonomiska som kulturella vĂ€rden stĂ„r pĂ„ spel liksom framtiden för miljontals mĂ€nniskor som idag Ă€r bosatta och brukar jorden i vĂ€rldens kustomrĂ„den. Ett sĂ€tt att beskriva konsekvenserna Ă€r att redogöra för den hĂ€r klimatfrĂ„gan ur ett geografiskt perspektiv. PĂ„ en karta gĂ„r det lĂ€ttare att överblicka vilka omrĂ„den som Ă€r hotade. Med hjĂ€lp av höjdkurvorna

Kustlinje vid en halv meters höjning av havsnivÄn.

Rosetta

kan havsytans förvÀntade nivÄ föras in pÄ kartmaterialet. All terrÀng som ligger under denna nivÄ kommer dÄ att tÀckas med vatten. För att gardera sig mot det oförutsedda Àr det vanligt att inom prognostisering utarbeta flera olika scenarier. De olika utfallen kan sedan jÀmföras med varandra och den nuvarande situationen.

Kustlinje vid dagens havsnivÄ.

Rosetta

Alexandria

Port Said Mataria Manzala

Damanthur Ismailia

Kustlinje vid en meters höjning av havsnivÄn.

Rosetta

Damietta

Port Said Mataria Manzala

Damietta

Alexandria

Alexandria

Damanthur

Damietta

Port Said Mataria Manzala

Damanthur Ismailia

Det lÄglÀnta Nildeltat och mÄnga andra kustomrÄden kommer att drabbas hÄrt om havsytan stiger. Redan vid en relativt liten höjning, nÄgon decimeter, kan effekterna bli ödesdigra. Det kan vara tillrÀckligt för att de vÀrsta stormarna ska bryta igenom skyddsvallar och översvÀmma lÄglÀnt terrÀng.

Ismailia

KĂ€lla: UNEP.

124

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 124

11-05-27 15.21.23


Nildeltat som Àr ett av vÀrldens mest tÀtbefolkade omrÄden kan komma att drabbas hÄrt av vÀxthuseffekten. I det hÀr exemplet har en höjning av havsytan pÄ 0,5 respektive en meter förts in pÄ en karta över omrÄdet. Redan vid en höjning pÄ 0,5 meter kommer delar av deltat att översvÀmmas och de tÀtbefolkade omrÄdena kring Alexandria och Port Said lÀggs under vatten. Om vattennivÄn skulle höjas ytterligare en halvmeter skulle en betydande del, omkring 4 500 km2, av Nildeltats vÀrdefulla jordbruksmarker försvinna under havsytan. OmrÄdet skulle ocksÄ fÄ ökade problem med saltvattenintrusion som förorenar grundvattnet. Vidare hotas Àven turistanlÀggningar och det rika kulturarvet i omrÄdet. PÄ Nildeltat lever idag uppemot sex miljoner mÀnniskor pÄ platser som kan komma att översvÀmmas om havsytan höjdes med en meter.

VAD KAN VI LÄRA OSS AV NILDELTAT?

De hÀr scenarierna kan utgöra ett planeringsunderlag för hur egyptierna ska kunna möta översvÀmningshotet. En grafisk presentation Àr ofta lÀttare att ta till sig och kan utgöra ett bra komplement till annan information. Materialet ger en uppfattning om var det behöver uppföras skyddande vallar och var det Àr mindre lÀmpligt att satsa pÄ infrastruktur och uppföra nya byggnader. Vid samhÀllsplanering anvÀnds ofta den grafiska presentationen för att redovisa miljökonsekvenser för olika alternativ av resursutnyttjande eller markanvÀndning. Metoden kan Àven anvÀndas som ett planeringsverktyg vid exempelvis bygget av dammar för vattenkraft. DÄ kan man enkelt se hur stora arealer som kommer att tÀckas av kraftverksdammens vatten. MÄnga svenska kommuner anvÀnder sig av liknande metoder i GIS för att lÀttare kunna hantera tillfÀlliga översvÀmningar.

Det Àr inga stora förÀndringar i havsytans nivÄ som behövs för att mÄnga mÀnniskor ska drabbas av översvÀmning. Fotot Àr frÄn Nildeltat i Egypten.

125

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 125

11-05-30 07.37.08


StĂ€der i Sverige FrĂ„n bonde till borgare I Sverige kom industrialiseringen igĂ„ng under 1800-talet, dĂ„ de första moderna industrierna i egentlig mening etablerades. Tidigare hade tillverkningen varit smĂ„skalig och hantverksmĂ€ssig, vilket inte nĂ€mnvĂ€rt pĂ„verkade mĂ€nniskornas sĂ€tt att leva pĂ„ landsbygden. DĂ€r arbetade mĂ€nniskorna med tillverkning av olika produkter pĂ„ vintern, dĂ„ arbetet inom jordbruket var begrĂ€nsat. I samband med fabrikernas tillkomst kom behovet av arbetskraft att öka, vilket medförde att arbetarbostĂ€der och servicefunktioner började att byggas och inrĂ€ttas i anslutning till tillverkningen. Samtidigt ökade behoven av energi och transporter, och det ledde till att vattenkraften byggdes ut och att jĂ€rnvĂ€g anlades. Runt 1920 fanns omkring 15 000 kilometer jĂ€rnvĂ€gsspĂ„r i landet. Den ekonomiska omstĂ€llningen frĂ„n jordbruksproduktion till industriproduktion inledde en urbanisering av Sveriges befolkning som pĂ„gĂ„tt fram till idag. År 1850 levde om-

TÄTORTER

Som tÀtort rÀknas i Sverige samhÀllen med minst 200 invÄnare dÀr husen inte ligger glesare Àn 200 meter frÄn varandra. Denna definition av tÀtort anvÀnds ocksÄ i övriga Norden. I andra delar av vÀrlden definieras tÀtorter annorlunda. Det hÀr gör det problematiskt att jÀmföra graden av urbanisering lÀnder emellan. I exempelvis Japan gÄr grÀnsen vid 50 000 invÄnare.

kring 90 procent av befolknngen pĂ„ landsbygden vilket kan jĂ€mföras med runt 25 procent idag. Trots att urbaniseringen i stort sett har avstannat förekommer Ă€ndĂ„ en relativt stor omflyttning i landet. MĂ„nga vĂ€ljer att flytta till större orter för studier eller arbete, och de största stĂ€derna vĂ€xer ocksĂ„ snabbast. SVERIGES TIO STÖRSTA STÄDER 1800 Stockholm Göteborg Karlskrona Norrköping GĂ€vle Uppsala Falun Uddevalla Malmö

1900 Stockholm Göteborg Malmö Norrköping GÀvle Helsingborg Karlskrona Jönköping Uppsala

2010 Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping VĂ€sterĂ„s Örebro Norrköping Helsingborg

Landskrona

Örebro

Jönköping

En konsekvens av urbaniseringen i Sverige har varit att infrastrukturen byggts ut kraftigt. Tack vare bilen har mÀnniskor blivit mer rörliga Àn nÄgonsin och anvÀnder den dagligen för resor till och frÄn jobbet eller för alla olika sorters inköp av livsmedel, klÀder eller kapitalvaror. Att skapa plats för och styra biltrafiken runt flaskhalsar och bostadsomrÄden har blivit en central uppgift för mÄnga stads- och samhÀllsplanerare. Den ökade bilismen Àr ocksÄ starkt bidragande till miljöproblemen i vÄra stÀder. Avgaser frÄn bilköer och tÀt trafik, tillsammans med partiklar frÄn vÀgbanan som rivs upp, sprids i luften som vi mÀnniskor sedan andas in. Biltrafiken bidrar Àven till vÀxthuseffekten, ett problem som kan mildras med hjÀlp av alternativa drivmedel.

188

07-Geografi_1_174-197 Stadens geografi.indd 188

11-05-24 12.38.47


RivningsvÄgen och miljonprogrammet Under 1960- och 70-talen kom de svenska stÀderna att förÀndras i mycket hög utstrÀckning genom rivningar och nybyggen. Orsakerna till de omfattande rivningarna i nÀstan alla landets stÀder var flera. Vid den hÀr tiden fanns statliga bidrag som gynnade rivning av Àldre och nedslitna fastigheter framför renovering. Samtidigt upplevde Sverige de sÄ kallade ekonomiska rekordÄren, och framtidstron var mycket stark: Det gamla skulle bort och ersattes av nya och mer funktionella bostÀder och affÀrsbyggnader. De nya byggnaderna som uppfördes gick i tidens anda och var ofta stora och fyrkantiga. Under 1970-talet kom de statliga bidragen att istÀllet börja gynna renovering av Àldre fastigheter vilket bidrog till att stoppa rivningsvÄgen. Det sÄ kallade miljonprogrammet, sÄ mÄnga nya bostÀder skulle byggas mellan 1965 och 1975, spelade ocksÄ en stor roll i stadsmiljöns

omvandling. MÄlsÀttningen var att alla skulle ha rÄd med en egen lÀgenhet med god standard, vilket ledde till att snabbt uppförda grÄ betongklossar blev ett nytt inslag i stadsbilden i stÀdernas utkanter och i förorterna.

Kvarteret Bladet vid Kungsgatan i Norrköping 1950- samt 1980-talet.

189

07-Geografi_1_174-197 Stadens geografi.indd 189

11-05-24 12.38.47


Stadens socioekonomiska struktur Staden kan beskrivas utifrÄn dess lokalisering, funktion och fysiska struktur, men det finns ocksÄ en annan bild av staden. Studerar vi de sociala och ekonomiska aspekterna av stÀder upptÀcker vi ofta skillnader mellan olika stadsdelar. SÄdana skillnader Àr sÀrskilt framtrÀdande i vÄra storstÀder. Ser vi pÄ Sverige som helhet har Stockholms lÀn den högsta medelinkomsten i lan-

det. Men det Àr samtidigt dyrare att leva i en storstadsregion. I vÀxande och attraktiva regioner som Stockholms, Uppsala och SkÄne lÀn Àr exempelvis huspriserna lÄngt mycket högre Àn i VÀsternorrlands och VÀsterbottens lÀn. De största inkomstskillnaderna finner vi emellertid lokalt mellan olika kommuner eller kommundelar. I Danderyd och Lidingö Àr medelinkomsten nÀstan dubbelt sÄ hög som i Botkyrka och NorrtÀlje.

Inkomstfördelning i Sverige Inkomstfördelning i Stockholms lÀn Norrbottens LÀn

VĂ€sterbottens LĂ€n

JĂ€mtlands LĂ€n

VĂ€sternorrlands LĂ€n

NorrtÀlje

Medelinkomst per lÀn

Sigtuna

(Per kommun i Stockhoms lÀn)

över 400 000 375 001 - 400 000 350 001 - 375 000

GĂ€vleborgs LĂ€n

325 001 - 350 000

Dalarnas LĂ€n Uppsala LĂ€n VĂ€rmlands VĂ€stmanlands LĂ€n LĂ€n Stockholms LĂ€n Örebro LĂ€n Södermanlands LĂ€n Östergötlands VĂ€stra LĂ€n Götalands LĂ€n Jönköpings Gotlands LĂ€n LĂ€n Kalmar LĂ€n Hallands LĂ€n Kronobergs LĂ€n SkĂ„ne LĂ€n

300 001 - 325 000 275 001 - 300 000 250 001 - 275 000

Nykvarn

Vallentuna Upplands Bro Upplands VĂ€sby ÖsterĂ„ker TĂ€by Sollentuna JĂ€rfĂ€lla Danderyd Vaxholm Sundbyberg Lidingö Solna Ekerö VĂ€rmdö Nacka Stockholm Tyresö Salem Huddinge Botkyrka

225 001 - 250 000 200 001 - 225 000 under 200 000

Haninge

SödertÀlje NynÀshamn

SCB

Blekinge LĂ€n

190

07-Geografi_1_174-197 Stadens geografi.indd 190

11-05-24 12.38.48


VÄr resursanvÀndning All produktion och alla transporter innebÀr ett utnyttjande av naturresurser. Det betyder i sin tur att all konsumtion leder till nÄgon form av pÄverkan pÄ naturmiljön. Sker detta i negativ riktning kan vi tala om miljöförstöring. Den hÀr pÄverkan kan ske i olika led i ekonomin, frÄn produktion till konsumtion. Vid sjÀlva utvinningen av rÄvaror sker en direkt miljöpÄverkan. NÀr kol bryts i dagbrott river vi upp stora sÄr i jordskorpan, nÀr vi bygger kraftverksdammar hindras laxen att nÄ sina lekplatser lÀngre upp i vattendraget och i jakten pÄ nya betesmarker avverkas skogsomrÄden vilket utarmar mÄnga vÀxt- och djurarter. Dessutom leder energi- och resursanvÀndningen under tillverkningen till en miljöbelastning. LÀgg sedan till distributionen av varor med transporter, omlastningar och

VÀrldens energiförsörjning 1973 Förnybara brÀnslen och avfall 11,8% Vattenkraft 1,8% KÀrnkraft 0,9%

Övrigt* 0,1%

Olja 45%

Kol 24,8%

Naturgas 16,2% 6 035 Mtoe

* Geotermisk energi, sol, vind m.m.

emballage. PÄverkan upphör inte heller vid konsumtionen, utan mÄnga produkter som kylskÄp, bilar, klÀder och datorer förbrukar dessutom ansenliga mÀngder energi under sin livslÀngd. Slutligen hamnar mÄnga av vÄra konsumtionsvaror pÄ sophögen dÀr kemikalier kan lÀcka ut i den omgivande miljön.

Miljöskuld Allt för sÀllan betalar företagen som utvinner resurserna priset för den miljöförstöring som produktionen leder till. Priset pÄ olja, bensin och mÄnga andra produkter inkluderar inte den miljöskuld som uppstÄr. För att uppnÄ en mer hÄllbar energiproduktion mÄste priset pÄ energi Àven tÀcka kostnaderna för att ÄterstÀlla skadorna.

VÀrldens energiförsörjning 2004 Förnybara brÀnslen och avfall 10,6%

Övrigt* 0,4%

Vattenkraft 2,2%

Olja 34,3%

KĂ€rnkraft 6,5%

Kol 25,1% Naturgas 20,9%

mtoe = miljoner ton oljeekvivalenter. 11 059 Mtoe

246

09-Geografi_1_226-269 EKONOMISK.indd 246

11-05-25 13.33.22


Trycket ökar Den globala efterfrÄgan pÄ rÄvaror har under de senaste decennierna ökat kraftigt och inget tyder pÄ att behoven kommer att minska i framtiden. I grunden handlar det om att vi blir fler mÀnniskor pÄ jorden och att vÄra inkomster ökar vilket leder till mer konsumtion. PÄ trettio Är den har globala energianvÀndningen nÀstan fördubblats. Vilken typ av energikÀllor som anvÀnds och mÀngden energi som förbrukas skiljer sig dock mycket mellan olika lÀnder. Vi som lever i den industrialiserade delen av vÀrlden, det vill sÀga 20 procent av jordens befolkning, svarar för mer Àn hÀlften av jordens samlade energiförbrukning. PÄ samma sÀtt ökar trycket pÄ vÄra vattenresurser, jordbruksmarker och mineraltillgÄngar.

Kortsiktig vinst - lĂ„ngsiktig förlust Det rĂ„der inga tvivel om att vi blir rikare och att fler mĂ€nniskor i vĂ€rlden lyfts ur fattigdom. Det Ă€r sjĂ€lvklart positivt, men problemet Ă€r att de ekonomiska framstegen i mĂ„nga fall vilar pĂ„ ett ohĂ„llbart utnyttjande av naturen. Risken Ă€r att vi fĂ„r betala ett högt pris i framtiden. Idag Ă€r de flesta forskarna eniga om att anvĂ€ndningen av fossila brĂ€nslen leder till en negativ miljöpĂ„verkan. Ett varmare klimat kan exempelvis leda till fler ovĂ€der, översvĂ€mningar och torka vilket ger direkta ekonomiska kostnader genom materiella skador och förstörda skördar. Ett ohĂ„llbart resursutnyttjande kan ocksĂ„ pĂ„verka vĂ„r ekonomi indirekt. Om vi förĂ€ndrar ett ekosystem riskerar sĂ„dant som naturen ger oss ”gratis”, sĂ„ kallade ekosystemtjĂ€nster, gĂ„ förlorade. Det kan handla om understödjande funktioner som exempelvis

vattnets kretslopp eller nÀringscykler som pÄverkas. Skulle en specifik del av ekosystemet störas, som exempelvis den pollinering som bin och andra insekter bidrar med, talar man om reglerande funktioner som skadas. Dessutom kan mÄnga vÀxt- och djurarter samt processer i naturen bidra med viktiga funktioner som vi Ànnu inte kÀnner till.

Förnybara och icke förnybara resurser De icke förnybara resurserna Äterskapas i en sÄ lÄngsam takt att de, ur ett mÀnskligt tidsperspektiv, kan betraktas som begrÀnsade. Hit rÀknas brÀnslen som olja och uran, vilka krÀver miljontals Är för att bildas. SÄ fort vi börjar nyttja dessa resurser nÀrmar vi oss ocksÄ den dag dÄ de tar slut. Andra icke förnybara resurser som metaller, sten, sand och grus kan i princip ÄteranvÀndas hur mÄnga gÄnger som helst. Till förnybara resurser rÀknas energikÀllor som sol, vind, rinnande vatten och geotermisk energi. DÄ dessa resurser hela tiden Äterbildas blir miljöpÄverkan begrÀnsad vid energiutvinningen. Ibland talas det Àven om betingat förnybara resurser som biobrÀnslen (energiskog och torv) och fiskebestÄnd. De Àr förnybara sÄ lÀnge uttaget inte överstiger ÄtervÀxten.

Att vÀlja vÀg Det kan verka sjÀlvklart att vÀlja förnybara resurser framför icke förnybara resurser. Men samhÀllets resursutnyttjande bygger sÀllan pÄ ekologisk hÀnsyn utan styrs oftare av pris och tillgÄng pÄ olika rÄvaror. Det kan dessutom vara svÄrt att jÀmföra olika resursalternativ ef-

247

09-Geografi_1_226-269 EKONOMISK.indd 247

11-05-25 13.33.23


L IVSCY KE LANALY S – MILJÖPÅVERK AN F RÅN ”VAGGAN ” TI L L ”GRAVEN ”

Genom en livscykelanalys, (LCA), kan man bilda sig en uppfattning om hur en vara eller tjĂ€nst belastar miljön frĂ„n ”vaggan” till ”graven”. En sĂ„dan undersökning omfattar hela produktens livslĂ€ngd frĂ„n utvinning av rĂ„varor och produktion till anvĂ€ndning och slutligen Ă„tervinning eller skrotning. Livscykelanalysen bestĂ„r av tre steg. Inledningsvis undersöks de utslĂ€pp och den energianvĂ€ndning som sker i varje fas av varans livscykel. DĂ€refter sker en klassificering av utslĂ€ppens miljöbelastning. Det kan röra sig om vattenförbrukning, bidrag till vĂ€xthuseffekten, försurning, övergödning, uttunning av ozonskikt och miljögifter. Slutligen sker en vĂ€rdering av miljöpĂ„verkan.

RĂ„varor

RĂ„vara 1

RĂ„vara 2

RÄvara 3 EnergirÄvara

Vid en livscykelanalys av exempelvis en stekpanna ingÄr stÄl (stekpanna), plast (handtag och stekyta) liksom distributionen samt de utslÀpp som uppstÄr vid en Ätervinning av produkten. Genom noggranna livscykelanalyser kan man fÄ svar pÄ om den ena varan Àr miljömÀssigt bÀttre Àn den andra eller om det Àr gÄr Ät mer energi att Ätervinna en produkt jÀmfört med att förbrÀnna den och tillverka en ny. En fransk studie har exempelvis visat att 41 procent av klimatpÄverkan frÄn ett par jeans kommer under konsumtionsfasen. HÀr förutsÀtter man att byxan anvÀnds en gÄng i veckan under fyra Är och att de tvÀttas (tvÀttmaskin klass C) och stryks efter att de burits tre gÄnger. Torktumlas dessutom plagget ökar energiförbrukningen avsevÀrt. Det betyder att vi som konsumenter har ett stort ansvar, inte bara vid valet av produkt, utan ocksÄ i anvÀndningsfasen.

Tillverkning Stekpanna

Ytbehandling AnvÀndning Distribution

AnvÀndning Resthantering

Återvinning

248

09-Geografi_1_226-269 EKONOMISK.indd 248

11-05-25 13.33.23


Hur hÄllbara Àr vi? Det Àr svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, att berÀkna exakt hur lÀnge jordens resurser kommer att rÀcka. Vissa menar att vÄr planet skulle kunna livnÀra 10-11 miljarder mÀnniskor om all odlingsbar mark utnyttjades för livsmedelsproduktion.

Ekologiska fotavtryck Bland miljöorganisationer har det pÄ senare tid blivit populÀrt att pÄ olika sÀtt försöka bedöma miljöeffekterna av vÄr konsumtion. VÀrldsnaturfonden (WWF) berÀknar exem-

pelvis vilka ekologiska fotavtryck som uppstÄr genom vÄr livsstil. Varje mÀnniska pÄ jorden har ungefÀr 1,8 hektar (ungefÀr tre fotbollsplaner) till sitt förfogande. Det vill sÀga den yta som finns tillgÀngligt för produktionen av allt det var och en behöver (Äkermark, skog och fiskevatten), för bebyggelse och för att absorbera utslÀppen frÄn energisektorn. Enligt WWF Àr den nuvarande utvecklingen ohÄllbar. I takt med att vi blir allt fler mÀnniskor pÄ jorden minskar det ekologiska utrymmet för varje person. Samtidigt blir vi allt rikare vilket leder till en mer mark-, vatten- och energikrÀvande livsstil. Redan under 1970-talet passerade vi jordens bÀrkraft och för nÀrvarande ligger de genomsnittliga ekologiska fotavtrycket kring 2,7 hektar. Det betyder alltsÄ att vi tÀr pÄ jordens resurser och tar av framtiden. Ett och ett halvt jordklot skulle med andra ord behövas för att klara dagens resursutnyttjande. Vi överskrider alltsÄ vÄr ekologiska budget för Äret redan i augusti mÄnad. De ekologiska fotavtrycken skiljer sig mycket mellan olika lÀnder. Skulle alla mÀnniskor leva som en genomsnittlig indier (0,9 hektar) skulle vi bara utnyttja halva jordens kapacitet. Om alla istÀllet skulle ta efter amerikanernas livsstil (8 hektar) skulle det krÀvas fyra och ett halvt jordklot. USA, med stor konsumtion, och Kina, med stor befolkning, Àr de tvÄ lÀnder som totalt gör de största ekologiska fotavtrycken pÄ vÄr jord.

I vÄr del av vÀrlden föds vi praktiskt taget in i konsumtion. Det kan göra det svÄrt att Àndra pÄ vÄr livsstil.

312

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 312

11-05-25 15.58.18


VĂ„r tillvĂ€xtekonomi – ett sjĂ€lvbedrĂ€geri? MĂ€nniskor styrs av en drift att stĂ€ndigt försöka förbĂ€ttra sina levnadsvillkor. Vi hittar hela tiden nya tekniska lösningar och effektiviserar arbetet för att öka produktionsvolymerna av livsmedel och konsumtionsvaror. Vi har helt enkelt vant oss vid en ekonomisk tillvĂ€xt och vi har svĂ„rt att hejda oss trots varningsklockorna. Ett problem Ă€r att vi mĂ„nga gĂ„nger har svĂ„rt att se konsekvenserna av vĂ„rt handlande. I vĂ€stvĂ€rlden lever mĂ„nga av oss lĂ„ngt ifrĂ„n naturen, vilket gör det svĂ„rt för oss att koppla vĂ„r konsumtion till de resurs- och miljöproblem som uppstĂ„r vid produktionen. Dessutom sker tillverkningen ofta i avlĂ€gsna lĂ€nder, vilket i mĂ„nga fall osynliggör sĂ„dana samband. Ett annat problem Ă€r det kortsiktiga ekonomiska tĂ€nkandet som genomsyrar hela vĂ„rt samhĂ€lle dĂ€r tillvĂ€xten sĂ€tts i första rummet. NĂ„got som blir sĂ€rskilt tydligt inom nĂ€ringslivet dĂ€r aktieĂ€garnas förvĂ€ntningar pĂ„ snabb ekonomisk avkastning gör det omöjligt för mĂ„nga företag att planera och verka lĂ„ngsiktigt.

Endast det lÄngsiktiga Àr hÄllbart VÀgen till en hÄllbar samhÀllsutveckling ligger i mÄngfalden av lösningar, anpassade till olika samhÀllen. I grunden handlar det om att vi mÄste Àndra vÄra prioriteringar. Men dÄ mÄste beslutsfattare, företag och hushÄll dra Ät samma hÄll. För att vÄr livsstil ska bli lÄngsiktigt hÄllbar mÄste vi förÀndra vÄrt sÀtt att bÄde producera och konsumera varor. I praktiken innebÀr det

RĂ€kodlingar trĂ€nger undan mangroveskogen pĂ„ Borneo. MangrovetrĂ€sken fungerar som ”barnkammare” för mĂ„nga fiskarter och nĂ€r skogen avverkas utarmas fiskbestĂ„ndet i omrĂ„det.

att vi behöver minska vÄrt uttag av icke förnybara och betingat förnybara resurser. Vi mÄste ocksÄ anpassa vÄr förbrukning genom att vÀlja mer skonsamma alternativ i vÄr produktion och konsumtion. Genom att effektivisera vÄr energi- och resursanvÀndning kan vi dessutom bli energisnÄlare och minska anvÀndningen av rÄvaror. Det kan handla om en sÄ enkel sak som att lÀgga pÄ kastrullocket nÀr man kokar vatten. 313

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 313

11-05-25 15.58.19


Industrin En miljömÀssigt hÄllbar utveckling krÀver en effektivare resursanvÀndning. Det gÀller bland annat att komma ifrÄn industrins linjÀra flöde av materia, frÄn rÄvara via produkt till avfall. Genom att Ätervinna en större del av avfallet skulle behoven av ny rÄvara minska och mÀngden avfall begrÀnsas. Generellt krÀvs ocksÄ mindre energi om Ätervunnet material anvÀnds vid tillverkningen av nya produkter. Det finns gott om exempel pÄ hur ny teknik har effektiviserat vÄr energianvÀndning och minskat behoven av vatten, metaller och andra rÄvaror inom industrin. Dels genom effektivare tillverkningsprocesser och dels ge-

nom nya resurssnÄla material som ersÀtter gamla. Genom smarta lösningar kan mÄnga av vÄra vanligaste konsumtionsvaror ocksÄ göras mer resurssnÄla. Ett sÀtt Àr att tillverka varor dÀr trasiga delar kan bytas ut istÀllet för att hela produkten ersÀtts. Kan flera funktioner dessutom integreras i produkten Àr mycket vunnet, som exempelvis skrivare, kopiator och fax i en och samma kontorsapparat. Genom god kvalitet och design kan ocksÄ varans livslÀngd förlÀngas.

EK OL OGI SK RESI L I EN S

Ett brutet kretslopp

Skogen Åkern Gruvan

RĂ„varor

Återvinning

FörÀdling

Sopberget Avfall

Förbrukning

Transporter

NÀr du pantar burkar bidrar du till att minska energiÄtgÄngen och behovet av rÄvaran bauxit vid aluminiumframstÀllning. Genom att anvÀnda Ätervunnet aluminium som rÄvara kan industrins energianvÀndning minskas med upp till 95 procent.

Med begreppet ekologisk resiliens menas ekosystemens förmÄga att klara av störningar utan att naturen pÄ lÄng sikt övergÄr i att annat (nytt) tillstÄnd. Det handlar alltsÄ om ekosystemets förmÄga att bÄde stÄ emot stress och förÀndringar och att Äteruppbygga viktiga funktioner efterÄt. Det kan exempelvis handla om hur en skog klarar av en att stÄ emot en storm och hur den ÄterhÀmtar sig efter stormen. En skog med variation av trÀdslag minskar generellt risken för stormskador. Genom ett förstÄndigt skogsbruk dÀr den biologiska mÄngfalden sÀkerstÀlls kan alltsÄ skadorna pÄ naturen begrÀnsas och de ekonomiska förlusterna minimeras. Det Àr ett bra exempel pÄ hur den biologiska mÄngfalden Àr en förutsÀttning för sÄvÀl ekologisk resiliens som social resiliens, det vill sÀga samhÀllets motstÄndskraft. Utarmas den biologiska mÄngfalden kan det leda till en ovÀntad och plötslig ekologisk kollaps vilket i sin tur pÄverkar mÀnniskan.

314

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 314

11-05-25 15.58.20


Jordbruket I det traditionella sjÀlvhushÄllande jordbruket Àr kretslopptÀnkandet en naturlig del i produktionen. Djurens spillning anvÀnds exempelvis som gödning pÄ Äkrarna sÄ att nÀringsÀmnen Äterförs till jorden. Men i samband med att jordbruket moderniseras och i mÄnga fall inriktas antingen mot vÀxtodling eller enbart mot djurhÄllning uppstÄr sÄ kallade brutna kretslopp. Det innebÀr att spannmÄlsodlare mÄste tillföra konstgödsel till sina jordbruk. Det ökar risken för lÀckage av nÀringsÀmnen som bidrar till övergödning av vattendrag,

sjöar och hav. Samtidigt mÄste kött- och mjölkproducenten köpa in djurfoder till gÄrden, foder som i mÄnga fall importerats frÄn utlandet. Genom ekologisk odling kan mÀngden kemiska bekÀmpningsmedel och handelsgödsel minskas högst avsevÀrt. Men problemet Àr att det ekologiska jordbruket ofta har en lÀgre produktionskapacitet. DÀrför menar mÄnga, skulle en total ekologisk omstÀllning inte kunna tillgodose det vÀxande globala livsmedelsbehovet.

Transportsektorn Transportsektorn Àr av flera orsaker sÀrskilt svÄr att miljöanpassa. Alla former av transporter krÀver nÀmligen energi, och transportbehoven ökar i takt med att vi blir allt fler mÀnniskor och vÀrldshandeln vÀxer. En utbyggnad av transportkapaciteten Àr ocksÄ mÄnga gÄnger nödvÀndig för ekonomisk utveckling. DÀrför mÄste extra anstrÀngningar göras för att minska transporternas negativa miljöpÄverkan. Effektivare förbrÀnningsmotorer eller andra sorters motorer, alternativa drivmedel, bÀttre trafikplanering och utbyggnad av kollektivtrafik Àr nÄgra exempel pÄ tÀnkbara ÄtgÀrder. Transportsektorn skulle ocksÄ kunna anpassas till mer miljövÀnliga alternativ. Skulle en större del av person- och godstrafiken ske med jÀrnvÀg och bÄt skulle energiÄtgÄngen minska och miljön skonas.

I staden Calgary i Kanada har myndigheterna valt att satsa pÄ en miljövÀnlig kollektivtrafik. SpÄrvagnarna som Àr gratis att Äka med drivs med el frÄn vindkraftverk.

315

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 315

11-05-25 15.58.21


Energisektorn

HushÄllen

Energibehovet ökar i rasande takt och fossila brÀnslen svarar i dagslÀget för omkring 80 procent av den globala energiförbrukningen. I vissa lÀnder finns dock förutsÀttningar för en utbyggnad av alternativa energikÀllor, som vattenkraft och biobrÀnslen. Men problemet Àr att de förnybara energikÀllorna i dag inte kan ersÀtta all den energi som tas ur olja, kol och naturgas. Dessutom vÀxer livsmedelsbehoven, vilket gör att vi behöver Äkrarna för matproduktion, inte för produktion av biobrÀnslen. Det bÀsta vore att hitta sÀtt att utnyttja solljuset pÄ ett mer effektivt sÀtt. Den mÀngd solenergi som dagligen nÄr jorden Àr omkring 10 000 gÄnger större Àn motsvarande anvÀndning av fossila brÀnslen. Trots detta svarar solenergin endast för en brÄkdel av den globala energiförsörjningen.

De flesta miljö- och resursproblem grundar sig i mÀnniskors vardagsbeteende. Det handlar om vilken mat vi Àter, vilka klÀder vi köper, hur vi transporterar oss och hur vi vÀljer att bo. Kort sagt om hela vÄr livsstil. Det positiva Àr att detta skapar stora möjligheter för oss som konsumenter att pÄverka utvecklingen. Vi kan mÄnga gÄnger vÀlja mer miljövÀnliga alternativ i vÄr konsumtion, utan att det pÄverkar vÄr livsstil nÀmvÀrt. Det bÀsta Àr dock att minska konsumtionen eller att helt avstÄ. Genom att kÀllsortera hushÄllsavfall bidrar vi ocksÄ till att mycket kan ÄteranvÀndas eller Ätervinnas. I vÄr del av vÀrlden har mycket gjorts för att nÄ en mer miljövÀnlig konsumtion. Men problemet Àr att konsumtionen ökar i volym vilket till stora delar Àter upp miljövinsterna.

Alla fyra i familjen Melander Àr samlade i köket. PÄ bordet stÄr de livsmedel som den tyska familjen konsumerar under en vecka.

316

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 316

11-05-25 15.58.21


Ekonomisk och social hÄllbarhet För att minska fattigdomen och de sociala orÀttvisorna i vÀrlden mÄste vi skapa förutsÀttningar för mÀnniskor att försörja sig sjÀlva. Men problemet Àr att mÄnga av de allra fattigaste mÀnniskorna bor i lÀnder dÀr vÀpnade konflikter pÄgÄr eller pÄgÄtt, som exempelvis Sudan och Afghanistan. I sÄdana lÀnder fungerar sÀllan de mest grundlÀggande samhÀllsfunktionerna som vattenförsörjning, matdistribution och vÀgunderhÄll, vilket försvÄrar allt utvecklingsarbete. Att skapa fred och sÀkerhet Àr dÀrför av yttersta vikt för en positiv samhÀllsutveckling. MÄnga fattiga mÀnniskor lever ocksÄ i lÀnder dÀr demokratiska fri- och rÀttigheter inte respekteras. HÀr har det internationella samfundet, via exempelvis FN och EU, en viktig roll genom att verka för en demokratisering.

Svenska Sida driver exempelvis flera utvecklingsprojekt i syfte att förbĂ€ttra rĂ€ttssĂ€kerheten i olika samarbetslĂ€nder. I de flesta utvecklingslĂ€nderna förbĂ€ttras dock de ekonomiska villkoren, och de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna stĂ€rks. Men den utvecklingen sker oftast i landets centrumomrĂ„den, medan landsbygdsbefolkningen i periferin sĂ€llan fĂ„r ta del av framstegen. Infrastruktursatsningar Ă€r mĂ„nga gĂ„nger avgörande för utveckling. Satsningar pĂ„ vattenförsörjning och fungerande avloppssystem leder exempelvis med automatik till en förbĂ€ttrad mödrahĂ€lsa, minskad barnadödlighet och underlĂ€ttar dessutom hushĂ„llsarbetet. Även förbĂ€ttringar av elförsörjningen och en utbyggnad av vĂ€gnĂ€tet kan mĂ„nga gĂ„nger bidra till industriell utveckling och stimulera handel.

Familjen Mustapha frÄn Tchad har samlats utanför huset. PÄ mattan har de dukat fram all den mat som de Ätta familjemedlemmarna konsumerar under en vecka.

317

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 317

11-05-25 15.58.22


A N A LY S !

Geografisk analys Landskapsanalys — Lockarp Kulturlandskapet formas av mĂ€nniskan, men Ă€r i hög grad beroende av de förutsĂ€ttningar naturlandskapet ger. DĂ€rför Ă€r det viktigt att inleda analysen av kulturlandskapets utveckling med studier av den fysiska miljön pĂ„ platsen och i dess omgivningar. Jordartskartor och topografiska kartor kan i mĂ„nga fall vara till hjĂ€lp för att vi ska förstĂ„ dagens markanvĂ€ndning och resursutnyttjande.

Att tolka kulturlandskapet NÀr vi beskriver kulturlandskapet Àr det viktigt att anlÀgga ett historiskt perspektiv. Ibland ligger nyckeln till att förstÄ dagens landskap lÄngt tillbaka i historien, medan den i andra fall ligger nÀrmare vÄr egen tid. NÀr vi ska analysera utvecklingen pÄ en plats Àr det ofta nödvÀndigt att bryta ner kulturlandskapet i sina bestÄndsdelar, som odlings-, stads-, infrastruktur- och energilandskapet. DÀrmed kan vi nÄ en djupare förstÄelse och detaljkunskap. Ibland Àr det ocksÄ nödvÀndigt att studera landskapsutvecklingen i ett större sammanhang eftersom en stad eller en by sÀllan förÀndras isolerad frÄn omgivningen. I mÄnga fall kan historiska kartor, som stads- och hÀradskartor, ge vÀrdefull information. De kan sedan jÀmföras med moderna stadsplaner och fastighetskartor. Genom att studera omrÄdets lokalhistoria gÄr det att hitta beskrivningar av kulturlandskapets utveckling. SÄdan information gÄr ofta att hitta pÄ statsbiblioteket. Det kan Àven vara vÀrt att

kontakta hembygdsföreningen, nÄgot muséum eller intervjua Àldre mÀnniskor som kan bidra med djupare kunskap. I det hÀr exemplet ska vi studera det lilla skÄnska samhÀllet Lockarp utanför Malmö.

Landskapet kring Lockarp Lockarps by ligger pĂ„ SöderslĂ€tt, den del av det skĂ„nska slĂ€ttlandskapet som strĂ€cker sig lĂ€ngs kusten i syd och sydvĂ€st upp mot Malmö. Landskapet utgörs av ett böljande lĂ„gland med mindre morĂ€nkullar. Jordarterna bestĂ„r frĂ€mst Lockarp av morĂ€nleror som inlandsisen skapat ur den SöderslĂ€tt kalkrika berggrunden. Det övre jordtĂ€cket bestĂ„r av en bördig brunjord, som Ă€r den bĂ€sta jordbruksmarken i Sverige. Klimatet Ă€r ocksĂ„ fördelaktigt för odling dĂ„ vegetationsperioden strĂ€cker sig över 200 dagar per Ă„r och nederbörden Ă€r riklig. I SkĂ„ne finns de Ă€ldsta spĂ„ren av mĂ€nniskor i Sverige, och vi vet att det i trakterna kring Lockarp fanns bosĂ€ttningar redan under yngre stenĂ„lder (4000 f.Kr – 1800 f.Kr.). I omrĂ„det finns dessutom ett stort antal fornlĂ€mningar frĂ„n bronsĂ„ldern, som exempelvis gravhögar. Nutida utgrĂ€vningar har visat att platsen fick en bestĂ€ndig bebyggelse i slutet av vikingatiden. SjĂ€lva byn Lockarp kan hĂ€rledas tillbaka till tidig medeltid dĂ„ platsen troligen fick sitt nuvarande namn. Förledet Lock- syftar till ett mansnamn (som Laukr, Lokki eller Lokke), medan efterledet -arp (-torp) Ă„syftar en varaktig bebyggelse. Landskapet förĂ€ndrades successivt i takt med att skogen avverkades för att ge plats Ă„t

378

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 378

11-05-26 06.57.05


A N A LY S ! betesmarker och odlingar för att försörja den lÄngsamt vÀxande befolkningen. Den Àldsta bevarade kartan frÄn 1660 visar att byn dÄ bestod av 17 gÄrdar eller hemman. Med tiden utökades gÄrdarnas storlek genom nyodlingar. I samband med arvskifte eller försÀljning delades ibland Àgorna i tvÄ eller flera delar, sÄ kallad hemmansklyvning. Som mest har Lockarps by, under 1700-talet, bestÄtt av 19 bondgÄrdar.

Jordbruket rationaliseras I samband med 1700- och 1800-talens skiftesreformer kom det skĂ„nska jordbrukslandskapet att omvandlas. Före skiftena hade varje gĂ„rd sina Ă„ker- och Ă€ngsmarker splittrade pĂ„ ett stort antal platser kring byn. PĂ„ sĂ„ vis fick alla gĂ„rdar del av sĂ„vĂ€l den goda som den mindre produktiva jorden. Systemet var dock ineffektivt eftersom arbetet krĂ€vde samordning inom byn. I syfte att effektivisera jordbruket genomfördes under 1700-talets senare hĂ€lft en skiftesreform med början i SkĂ„ne. I Lockarp genomfördes storskifte 1764. Även om antalet Ă€gor (tegar) minskade i samband med sammanslagningen förblev Ă„ker- och Ă€ngsmarken splittrad. Först i samband med enskiftet 1805 skedde den stora förĂ€ndringen dĂ€r gĂ„rdarnas marker kom att samlas till sammanhĂ„llna enheter. Byn splittrades, eftersom mĂ„nga gĂ„rdar flyttades ut

År 1700

till de nya Àgorna, och ett nytt vÀgnÀt av grusvÀgar byggdes. I byn fanns endast fem gÄrdar kvar efter enskiftet. I andra delar av Sverige, utanför slÀttbygderna, kom sammanslagningen av jordbruksmarkerna först i samband med laga skifte 1827.

År 1764 Storskifte

Större ÄkerfÀlt och fÀrre gÄrdar Odlingslandskapet har ocksÄ kommit att pÄverkas av den tekniska utvecklingen inom jordbruket. Redan i slutet av 1700-talet dikades vÄtmarker omkring Lockarp, i syfte att utvidga jordbruksmarkerna. NÀr man sÄ smÄningom började anvÀnda olika jordförbÀttringsmedel, som exempelvis mÀrgel (kalkhaltig lera), minskade behovet av

År 1805 Enskifte

379

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 379

11-05-26 06.57.05


A N A LY S ! naturligt gödsel. Men det var först i samband med att konstgödsel slog igenom i början av 1900-talet som djurhĂ„llningen och dĂ€rmed ocksĂ„ antalet foderproducerande Ă€ngar minskade i omrĂ„det. DĂ€rmed tilltog specialiseringen mot en ensidig vĂ€xtodling. NĂ€r jordbruket mekaniserades uppstod ett behov av större sammanhĂ€ngande Ă„kerfĂ€lt. Öppna diken ersattes med tĂ€ckdiken, nedgrĂ€vda betongrör som för bort överskottsvattnet. Åkerholmar togs bort för att jordbruksmaskinerna skulle fĂ„ bĂ€ttre svĂ€ngrum och kunna arbeta effektivare. NĂ€r Ă„kermarker pĂ„ det hĂ€r viset lagts samman har den biologiska mĂ„ngfalden samtidigt minskat i landskapet. Under senare delen av 1900-talet har mĂ„nga mindre jordbruk lagts ner, och idag karaktĂ€riseras strukturen av smĂ„ tĂ€tt liggande byar och större glest liggande gĂ„rdar.

JĂ€rnvĂ€gen Mellan Ă„ren 1898 och 1967 hade Lockarp en egen jĂ€rnvĂ€gsstation, vilket gjorde att man enkelt kunde resa med tĂ„g in till Malmö eller Trelleborg. Under senare tid har utbyggnaden av jĂ€rnvĂ€gstrafiken i Malmöregionen kommit att pĂ„verka samhĂ€llet. Vid Lockarp finns idag ett förbindelsespĂ„r som ansluter tĂ„gtrafiken frĂ„n Öresund till Ystadbanan och kontinentalbanan mot Trelleborg. JĂ€rnvĂ€gsbygget har inneburit att fastigheter rivits och KyrkvĂ€gen stĂ€ngts och jĂ€rnvĂ€gen klyver byn i tvĂ„ delar.

Landskapet kring Lockarp bestÄr av ett sammanhÀngande odlingslandskap prÀglat av skiftesreformerna. Det nya jÀrnvÀgsbygget medför omfattande markarbeten. Till höger i bild syns yttre ringvÀgen samt nÄgra industribyggnader i utkanten av Malmö. Fotot Àr taget mot vÀst. Lockarp

380

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 380

11-05-26 06.57.05


A N A LY S ! Dagens kulturlandskap Jordbrukslandskapet kring Lockarp har, liksom övriga SkÄne, pÄverkats av skiftesreformerna i hög utstrÀckning. Vi ser Àn idag spÄr av detta genom den spridda bebyggelsen och det tÀta nÀtet av vÀgar som följer ÀgogrÀnsernas rÀta linjer. Dagens landskap kÀnnetecknas av en intensiv markanvÀndning och domineras av ett öppet sammanhÀngande odlingslandskap. Under senare tid har det dock tillkommit nya inslag i landskapsbilden. Strax norr om Lockarps by finns numera en motorbana för gokart och sedan 1992 finns i sydost Àven en 18hÄls golfbana. NÀrheten till Malmö har ocksÄ haft stor betydelse för bygdens utveckling. I takt med att Malmö har expanderat har bebyggelse och vÀgar krupit allt nÀrmare Lockarp. Idag finns en sammanhÄllen stadsbebyggelse drygt en kilometer frÄn Lockarps kyrka.

A R B E TA M E D O C H D I S K U T E R A

GEOGRAFI SK AN ALYS

‱ Hur kan den intensiva markanvĂ€ndningen i trakterna kring Lockarp förklaras? UtgĂ„ ifrĂ„n natur- och kulturgeografiska förhĂ„llanden. ‱ Diskutera utvecklingen i Lockarp. Vilka Ă€r de positiva respektiva negativa konsekvenserna för de boende pĂ„ platsen? ‱ Redogör för kulturlandskapets utveckling dĂ€r du bor. Samla information och försök teckna en bild av landskapet för 50 Ă„r sedan, och jĂ€mför med idag. Vad har hĂ€nt?

MarkanvÀndning SöderslÀtt Bebyggelse Bete

Åker

Skog

PÄ SöderslÀtt utgör den allemansrÀttsliga marken endast tvÄ procent av ytan, vilket begrÀnsar möjligheterna till rekreation och friluftsliv i omrÄdet. Det kan jÀmföras med i genomsnitt 48 procent i SkÄne och hela 93 procent i riket som helhet.

381

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 381

11-05-26 06.57.06


UPPGIFTER

Vad Àr geografi? GrundfrÄgor 1.

Redogör för hur geografiÀmnet bidrar med förstÄelse och kunskap om levnadsförhÄllanden och förutsÀttningar för mÀnskligt liv pÄ jorden.

2.

UtgÄ frÄn geografins olika sfÀrer och förklara hur de ger upphov till mÀnniskans livsvillkor och diskutera pÄ vilka sÀtt mÀnniskans livsmiljö Àr sÄrbar.

3.

GeografiÀmnet skiljer sig frÄn andra Àmnen pÄ olika sÀtt. a) Vad Àr det som skiljer geografi frÄn andra vetenskaper? b) Vilka andra vetenskaper ryms inom geografiÀmnet?

4.

a) Vilka fördelar har det geografiska angreppssÀttet jÀmfört med andra vetenskaper för att förstÄ och lösa de problem du identifierat? 6.

Redogör för nÄgra geografiska teorier eller modeller och förklara vad de kan anvÀndas till. Ta hjÀlp av boken, men Àven andra kÀllor och ge konkreta exempel.

7.

Ibland kan det vara av betydelse att dela in jorden i olika delar för att fÄ syn pÄ samband eller diskutera likheter och olikheter ur olika perspektiv. Ge exempel pÄ hur jorden kan delas in och förklara fördelar och nackdelar med de olika indelningarna samt i vilka sammanhang indelningen kan vara anvÀndbar. AnvÀnd boken och en atlas.

Inom geografin anvÀnds flera viktiga begrepp, skalor, verktyg, modeller och teorier. a) Ange nÄgra centrala begrepp som geografen ofta utgÄr ifrÄn för att beskriva en företeelse eller ett fenomen pÄ jordytan. b) Förklara varför kartan har en central inom geografin. c) Vilka tre övergripande skalor arbetar geografen med för att beskriva och analysera olika skeenden och förhÄllanden?

FördjupningsfrÄgor 5.

UtgÄ frÄn boken, men identifiera Àven andra exempel pÄ problemomrÄden dÀr geografin kan fÄ avgörande betydelse för förstÄelse och lösning pÄ problemen.

382

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 382

11-05-26 06.57.06


Kartografi

göra flera olika val för att din karta ska bli anvÀndbar. a) Diskutera vilken betydelse en kartograf har och vilka faktorer kartografen kan pÄverka. Fundera ocksÄ pÄ vem som ska anvÀnda din karta. b) VÀlj vilken skala du vill göra din karta i. Motivera varför du vÀljer en viss skala. Diskutera vad det skulle innebÀra om du valde en annan skala. Gör ett skalstreck. c) VÀlj vilka ytor du vill visa (vatten, fÀlt, skog, bebyggd yta, industrier etc.). Vilken fÀrg ska de olika ytorna ha? d) Vad ska mer synas pÄ din karta? (vÀgar, vattendrag, parkeringsplatser, trÀd, hus, skolan, fotbollsplaner, lekparker etc.). Vad Àr det du vill visa med din karta? e) Arbeta med att förenkla, utjÀmna, omflytta och omvandla tills du blir nöjd! Ta hjÀlp av boken för att förstÄ innebörden av begreppen. f) MÀrk ut vÀderstrecken. Boken nÀmner nÄgra olika sÀtt du kan anvÀnda för att ta reda pÄ var norr Àr, förutom att du anvÀnder en vanlig kompass. Pröva gÀrna de olika sÀtten. I din karta ska det finnas nÄgon form av nordpil. g) Som du mÀrkt Àr det Àr mÄnga olika val du behöver göra som kartograf i form av generaliseringar och avgrÀnsningar. Vad innebÀr det för den som gör kartan och för den som anvÀnder den?

GrundfrÄgor 1.

Vad uttrycker en karta? Ge Àven exempel pÄ kartans betydelse i ett historiskt perspektiv.

2.

Jorden Àr rund och kartan Àr platt och dÀrför mÄste kartografen kompromissa. a) Vilka problem uppstÄr nÀr den runda jorden ska avbildas pÄ en platt karta? b) Vad innebÀr de olika projektionerna du hittar pÄ s. 28-29?

3.

Redogör för begreppen latitud och longitud och förklara varför det behövs olika koordinatsystem.

4.

Förklara vad GIS betyder och ge nÄgra exempel pÄ vad kan informationen anvÀndas till.

5.

En kartas skala beskriver hur mÄnga gÄnger omrÄdet förminskats. Det betyder att 1 cm pÄ kartan motsvaras av en viss strÀcka i verkligheten. a) Vad motsvarar skalan 1:50 000, 1:5 000 och 1:500 i verkligheten? b) JÀmför skalan 1:10 000 och 1:100 000 och förklara vilken av skalorna som Àr storskalig respektive smÄskalig

FördjupningsfrÄgor 6.

Du ska nu fÄ agera kartograf och tillverka en karta över ditt nÀromrÄde, antingen skolans eller dÀr du bor. Arbetet kan göras enskilt eller i grupp, men diskutera dina val tillsammans med minst en person till. VÀlj en arbetsmetod som passar dig beroende pÄ den utrustning du har tillgÄng till. Oavsett vilken typ av utrustning du har tillgÄng till sÄ behöver du som kartograf

7.

Gör en tematisk karta! Ta hjÀlp av boken, atlas och internet för att fÄ idéer och uppslag kring vilka olika typer av tematiska kartor som finns. VÀlj ett tema och ta sen reda pÄ statistik. I statistiken fÄr du reda pÄ hur mÄnga eller hur mycket av nÄgot det finns pÄ en viss plats. Du ska nu med kartans hjÀlp visa den hÀr fördelningen. Du kan visa med cirkeldiagram, fÀrger, större och mindre ytor etc. och du vÀljer ett tema som passar dig. Var kreativ!

383

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 383

11-05-26 06.57.06


Endogena processer

c) Vilka Àr de vanligaste bergarterna i Sverige och hur har de bildats? c) Kan det ske nya orogeneser i Sverige?

GrundfrÄgor 1.

Vad innebÀr begreppet endogen kraft och vad Àr det som driver dessa krafter?

2.

Sedan jorden bildades för ca 4, 6 miljarder Är sen har jordskorpan omvandlats i ett samspel mellan endogena och exogena krafter. PÄ den geologiska tidsskalan pÄ s. 50-51 finns angivet nÄgra större omvandlingar som skett.

FördjupningsfrÄgor 6.

a) Vilka processer ligger bakom bildandet av vulkanerna? b) Vilken typ av vulkan har skapats? c) Hur pÄverkar vulkanen mÀnniskor i omrÄdet? Diskutera bÄde fördelar och nackdelar i ditt svar och fördjupa diskussionen med hjÀlp av Internet kring varför mÀnniskor vill bo just pÄ den hÀr platsen! d) Varför tror du generellt att vi mÀnniskor vÀljer att bosÀtta oss vid plattgrÀnser?

a) Vad visar den geologiska tidsskalan? b) Vad Àr det i den geologiska tidsskalan som Àr direkt kopplat till endogena krafter? 3.

Jordklotet bestÄr av olika delar. a) Vilka olika delar bestÄr jordklotet av? b) Vad bestÄr jordens kÀrna av? c) Varför har just dessa Àmnen en högre koncentration just i jordens kÀrna? d) Varför Àr det sÄ varmt i jordens inre?

4.

7.

Effekten av att kontinentalplattorna rör sig Àr flera. Beskriv processerna bakom följande fenomen och anvÀnd relevanta begrepp som du hittar i boken:

Den svenska berggrunden Àr ett resultat av flera olika bergskedjeveckningar vilket skapat de bergarter vi har idag. a) Varför har vi inte sÄ mÄnga spetsiga och höga berg i Sverige? b) Vilka orogeneser ligger bakom det landskap vi har i Sverige idag? Förklara i stora drag med hjÀlp av boken.

Japan drabbades av stora katastrofer 2011 pÄ grund av landets lÀge pÄ en plattgrÀns. a) Vilken typ av katastrofer drabbade Japan i mars 2011? Förklara sÄ noga du kan med hjÀlp av boken och internet de processer som orsakade katastrofen. b) Diskutera om och pÄ vilket sÀtt mÀnniskans handlingar pÄverkade dessa katastrofer. c) Vad kan behöva förÀndras för att minska mÀnniskornas sÄrbarhet i framtiden?

a) jordbÀvningar b) vulkaner c) tsunamis d) bergbildning (orogenes) e) förkastningsbrant 5.

Vulkaner kan uppstÄ pÄ olika sÀtt, vilket gör att de ser olika ut och fÄr olika egenskaper. Du ska nu med hjÀlp av boken, Internet och en Atlas jÀmföra Vesuvius i Italien, Kilauea pÄ Hawaii och supervulkanen i Yellowstone utifrÄn följande faktorer:

8.

”Varje sandkorn har varit ett berg” kan du fĂ„ höra ibland och rent vetenskapligt stĂ€mmer det! Förklara sĂ„ noga du kan med utgĂ„ngspunkt frĂ„n bergartscykeln i pĂ„ vilket sĂ€tt detta stĂ€mmer. Ta hjĂ€lp av boken och internet för att besvara frĂ„gan.

384

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 384

11-05-26 06.57.06


BILDFÖR T E CKNING BILDFÖRTECKNING Siff rorna anger sida och bildens placering pĂ„rorna sidan. Siff anger sida och bildens placering pĂ„ sidan. Omslag: Lanting, Omslag: Frans/Corbis/Scanpix Photodisc Vol. Vol. 34 34 Space Space Scapes Scapes Photodisc

Soltan, FrĂ©dĂ©ric/Sygma/Corbis/Scanpix Abd Halim, Zainal/Reuters/Scanpix 330 Abramovich, Eitan/AFP/Scanpix 338330 Abd Halim, Zainal/Reuters/Scanpix Adams, Ed/Montana State Adamson, Toby/Alamy 63:2University/Science Photo Library/IBL BildbyrĂ„ AGE Fotostock/Nordic Photos171:2 9:1 Aflo/Nature o/naturepl.com Afl Picture49Library/IBL BildbyrĂ„ 55 AFP TV/Scanpix AFP/Scanpix 160 345 AFP/Scanpix 246& Cherry/Arctic Photo 145 Alexander, Bryan Ahlgren, Sven-Olof/Scanpix 9:1 Andarve, Anders/www.pixgallery.com 176 Alexander, Bryan & Cherry/Arctic Photo 135 Andersson, Karl 74 Andarve, Anders/www.pixgallery.com Argus Fotoarchiv/Lucky Look 329:1 396 Andersson, Karl 83 Arthus-Bertrand, Yann/Corbis/Scanpix 95:1, Argus 210 Fotoarchiv/Lucky Look 329:1 Arthus-Bertrand, Yann/Corbis/Scanpix Arthus-Bertrand, Yann/Still Pictures 66 89:1, 179 Craig/Corbis/Scanpix 57:1 Aurness, Arthus-Bertrand, Yann/Still Pictures Barnes, David A./Lucky Look 274:1 60 Aurness, Craig/Corbis/Scanpix 51:1 Bathurst, Otto/Jon Arnold Images/Scanpix 273 Austen,John/Science David/Zefa/Corbis/Scanpix 244 Bavosi, Photo Library/IBL B.S.P.I./Corbis/Scanpix 274 BildbyrĂ„ 344 Baker, Greg/AP/Scanpix Behring, Natalie/OnAsia 280 Images 163 Barnes, David A./Lucky Look 270:1 Bein, Steve/Corbis/Scanpix 129:1, 131 Bathurst, Otto/Jon Bergkvist Insjön ABArnold 220 Images/Scanpix 269 Bavosi, John/Science Photo65:1 Library/IBL Bettmann/Corbis/Scanpix BildbyrĂ„ 372Nanna/Scanpix Denmark 312 Bisp BĂŒchert, Bean, Andrew Tom/Corbis/Scanpix 68 Bliss, 82:1 Behring, Natalie/OnAsia Images 153,Look 214 Boethling, Joerg/Still Pictures/Lucky Bein, Steve/Corbis/Scanpix 119:1, 121 329:2 Bengtsson, Museum 234 Boliden ABJoel/VĂ€stergötlands 70 Bergkvist Insjön ABPictures/Lucky 188 Bond, Martin/Still Look 315 Bettmann/Corbis/Scanpix 239, 276:1 Brandenburg, Jim/Minden 59:1, Pictures/Scanpix Bisp 306BĂŒchert, Nanna/Scanpix Denmark 318 Bliss, Andrew 74 Brott, Victor/Global Reporting Sweden 263 Boethling,Torbjörn/Sydsvenskan Joerg/Still Pictures/Lucky Look Carlsson, Bild/IBL 329:2 BildbyrĂ„ 270 Boliden AB 64 Chesley, Paul/Getty Images 242 Bond, Martin/Still Pictures/Lucky Chikara, Narendra/OnAsia Images Look 243 321 Brandenburg,Peter/Masterfi Jim/Minden Pictures/Scanpix Christopher, le/IBL BildbyrĂ„ 312 253:3, 257 Brecelj, Bojan/Corbis/Scanpix 126 Chung, Jean/OnAsia Images 241 Brott, Victor/Global Reporting Sweden Cintract, Romain/hemis.fr/AFP Photo/ 229 Carlsson, Bild 266 ScanpixTorbjörn/Sydsvenskan 311 Chesley,A/TDR/WHO/Science Paul/Getty Images210 Photo Crump, Chikara, Narendra/OnAsia Library/IBL BildbyrĂ„ 345Images 211 Christopher, Peter/Masterfile/IBL BildbyrĂ„ Damberg, Anders/GeoBild 77, 81, 87, 98 219:3, 223 Davidson, Bruce/Nature Picture Library/IBL Chung, Jean/OnAsia Images 209 BildbyrĂ„ 48 Cintract, Romain/hemis.fr/AFP Davis, Joanne/AFP/Scanpix 49 Photo/ ScanpixKhaled/AFP 317 Desouki, Photo/Scanpix 318 Corbis/Scanpix 18, 277Pictures/Lucky Look Dickinson, Nigel/Still Crump, 329 A/TDR/WHO/Science Photo Library/IBL BildbyrĂ„ 373 Look 356 Duthie, Karin/Alamy/Lucky Damberg, Anders/GeoBild 57, 70, 71, 79, 85, Earthy, Mark/Scanpix 192, 269 92 Ekman, Bengt/Naturfotograferna/IBL Davidson, 42 BildbyrĂ„ Bruce/naturepl.com 68 Davis,Gerry/Minden Joanne/AFP/Scanpix 55 Ellis, Pictures/Scanpix 125 Demarthon, Jacques/AFP/Scanpix 342

Elmelid, Jan/Naturfotograferna/IBL Desouki, Khaled/AFP Photo/ScanpixBildbyrÄ 324 93 Dickinson, Engman, Anders Nigel/Still 267 Pictures/Lucky Look 331 Dima, Gacrysh/Gamma/IBL Essick, Peter/Aurora/Getty Images/All BildbyrÄ 238 Over Duthie, Press 196 Karin/Alamy/Lucky Look 384 Earthy, Mark/Scanpix Etchart, Julio/Still Pictures 237, 410 119 Ekman, Bengt/N-Naturfotograferna Fabiansson, Ulf/Naturfotograferna/IBL 62 BildbyrÄ Elmelid, 101:3 Jan/N-Naturfotograferna 87 Engman, Anders Forsberg, Jonas/Naturfotograferna/IBL 233 BildbyrÄ Essick, 57:2 Peter/Aurora/Getty Images/All Over Frkovic, Press 164 Damir/Masterfile/IBL BildbyrÄ 129:4, Etchart, 132 Julio/Still Pictures 117 Fabiansson, Fukada, Shiho/N.Y. Ulf/Naturfotograferna Times/Scanpix95:3 61 Forsberg, Jonas/N-Naturfotograferna GFC/Colletion/Alamy 94:2 51:2 Freeman, Michael/Corbis/Scanpix Goetgheluck, Pascal/Science Photo249 Library/IBL Frkovic, BildbyrÄ Damir/Masterfi 85 le/IBL BildbyrÄ 119:5, Gooch, 122 Edward/Getty Images/All Over Press 147 Giaccone, Fausto/Anzenberger/Ina Grunewald, Olivier/Oxford ScientifiAgency c 78 356 Goetgheluck, GrÀns, Staffan/VÀgverket Pascal/Science 367Photo Library/IBL Guang BildbyrÄ Niu/Getty 77 Images 309 Goldwater, Mike/Alamy Gustafsson, Mikael/Naturfotograferna/IBL /Lucky Look 248 Gooch, BildbyrÄ Edward/Getty 110:1 Images/All Over Press 137 Grillo, Al/AP/Scanpix Hagman, Tore/Naturfotograferna/IBL 344 BildbyrÄ Grunewald, 101:1 Olivier/Oxford Scientific 72 GrÀns, Staff Halaska, Jacob/IndexStock/Scanpix an/VÀgverket 417 177 Guang Niu/Getty Halling, Sven/Naturbild/Johnér Images 315 BildbyrÄ 252:1, Gustafsson, 258 Mikael/N-Naturfotograferna 109:1 Hagman, Hanes, Malcolm/Scanpix Tore/N-Naturfotograferna 47 95:1 Halaska, Hannu/Great Hautala, Jacob/IndexStock/Scanpix Shots/NordicPhotos 397 Halling, 129:2, 133 Sven/Naturbild/Johnér BildbyrÄ 218:1, Hayson, 224 Philip/Photo Researchers/IBL BildbyrÄ Hanes, 63:1 Malcolm/Scanpix 41 Hautala, Hannu/Great Hedström, Lars/www.skysport.se Shots/NordicPhotos 322 Helgesson, 119:4, 123Bruno/Naturfotograferna/IBL Helgesson, BildbyrÄ 101:2 Bruno/N-Naturfotograferna 95:2 Heritage/IBL Herbert, Gerald/AP/Scanpix BildbyrÄ 352 202 Hertzog, Patrick/AFP/Scanpix 95:2 89:2 Hjort, HÄkan/Johnér BildbyrÄ 217 185 Holzer, Jurek/Scanpix Horner, Jeremy/Corbis/Scanpix 360 245 Horner, Hyse, Lennart/Scanpix Jeremy/Corbis/Scanpix 229, 283213 Howells, David/Gamma/IBL Johanson, Roland P/Naturfotograferna/IBL BildbyrÄ 198 Hyse, BildbyrÄ Lennart/Scanpix 56 197, 289 IBL BildbyrÄ Johansson, Pelle/Upsala 387 Nya Tidning 372 Imagine Jurka, Janos/Naturfotograferna/IBL China/Gamma/IBL BildbyrÄ BildbyrÄ 281 266 ITAR-TASS/Scanpix Kamoshida, Koichi/Getty 351 Images/AsiaPac/All Jackson, Over Press Chris/Getty 203 Images/All Over Press 150 Jennersten, Kautsky, Hans Ola/N-Naturfotograferna 222 84, 263 Johanson, King, Simon/Nature Roland P/N-Naturfotograferna Picture Library/IBL 50 Johansson, BildbyrÄ 129:5, Pelle/Upsala 134 Nya Tidning 422 Johnson, Kolloff el,Mark Mike/Still Allen/ZUMA/Corbis/Scanpix Pictures/Lucky Look 352 Kord, 346 Russell/Alamy 230 Jurka, Janos/N-Naturfotograferna Kristiansen, Ingemar D/ Sydsvenskan 232 Bild/IBL Kamoshida, BildbyrÄ 369 Koichi/Getty Images/AsiaPac/All Kristiansson, Over Press Bo/Naturfotograferna/IBL 171:1 BildbyrÄ Karle, 100:1Ulf/KungÀlv Energi AB 260 Kautsky, Hans LagerbÀck, Robert/SGU 190 90:2 Kheiber, Faleh/Reuters/Scanpix Lagerek, Christian 238 343 King, Simon/Nature Langevin, Jacques/Corbis/Scanpix Picture Library 349 119:3, 124 Klamar, Joe/AFP/Scanpix Lanting, Frans/Corbis/Scanpix 175 104, 313 Koall,Jason/Reuters/Scanpix Lee, Karsten/Getty Images/All 142 Over Press 245 Kolloffel, Mike/Still Levenson, David/REX/IBL Pictures/Lucky BildbyrÄLook 16 380

402

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 402

11-05-26 07.23.08


Lilja, Peter/Naturfotograferna/IBL Kristiansen, Ingemar D/ Sydsvenskan BildbyrĂ„ Bild/IBL 100:3 Lilja, BildbyrĂ„ Torbjörn/Naturfotograferna/IBL 419 BildbyrĂ„ Kristiansson, 69 Bo/N-Naturfotograferna 94:1 Kristof, Emory/National Lindberg, Per 209, 338, 375 Geographic/Getty Lindholm, Images 170 Magnus/Alamy 229 LagerbĂ€ck, Robert/SGU Ljungquist, Axel/Naturfotograferna/IBL 82:2 BildbyrĂ„ Lagerek, 82:2 Christian 207 Landerberg, Lundberg, Tor/Naturfotograferna/IBL Mats/IBL BildbyrĂ„ 365 BildbyrĂ„ Langevin, 97, 100:2, Jacques/Corbis/Scanpix 138 377 Lanting, Frans/Corbis/Scanpix Malglaive, Etienne de/Gamma/IBL 98, 319 BildbyrĂ„ Lee, 5:2,Jason/Reuters/Scanpix 165 132 Levenson, David/REX/IBL Marka/Alamy/Lucky Look 252:2, BildbyrĂ„ 256340 Lilja, Peter/N-Naturfotograferna Maslennikov, AndrĂ©/Scanpix 282 94:3 Lilja, Torbjörn/N-Naturfotograferna Mattsson, Stefan/Aftonbladet Bild 293 63 Lindberg, Maze, Stephanie/Corbis/Scanpix Per 178, 366, 425 253:4, 5, 259 Ljungquist, McNew, David/Getty Axel/N-Naturfotograferna Images/All Over75 Press Lundberg, 274:2 Tor/N-Naturfotograferna 91, 94:2, 128 Löfqvist,Gideon/Corbis/Scanpix Mendel, Thomas/Sydsvenskan Bild/IBL 341 BildbyrĂ„ Menzel, 402 Peter/Menzel Photo Archives/Ina Magnusson, Agency 316, Hreinn/KĂĄrahnjĂșkar 317 Hydropower Moos, Project Viviane/Corbis/Scanpix 199 154 Malglaive, Munir, Mufti/AFP/Scanpix Etienne de/Gamma/IBL 207 BildbyrĂ„ Murphy, 5:2, 155Tom/Getty Images 59 Marka/Alamy/Lucky MĂ€tcenter 290 Look 218:2, 222 Maslennikov, Nackstrand, Sven/Scanpix AndrĂ©/Scanpix 71 288 Mattioli, NASA/Corbis/Scanpix Deniele/Anzenberger/Ina 83 Agency 316 Maze, NelsĂ€ter, Stephanie/Corbis/Scanpix Hans/Pixel Factory 376 219:4-5, 225 McNew, Nilsson, Daniel/Scanpix David/Getty Images/All 358:1 Over Press Nilsson, 270:2 L-G./Skylight BildbyrĂ„ 110:2, 3, 4, 5, 6 Mendel, Nilsson, Ove Gideon/Corbis/Scanpix 288 369 Menzel, Nilsson, Åke/SLU Peter/Menzel 92 Photo Archives/Ina Nordeng, Agency Perry/Citytunneln 322, 323 380 Moos, Norrköping Viviane/Corbis/Scanpix stadsmuseum 189:1,144 2 Munir, Nyman,Mufti/AFP/Scanpix Lars/Scanpix 5:1 176 Murphy, Olsson, Rolf/Sydsvenskan Tom/Getty Images Bild/IBL 53 BildbyrĂ„ 285 MĂ€tcenter OnAsia Images 296 232 Nackstrand, Orti, Dagli/Th Sven/Scanpix e Art Archive 65143 NASA/Science Pettersson, Per 364 Picture Library/IBL BildbyrĂ„ Pettersson, 99, 255 Per-Anders/Getty Images 340 Nattsson, PhotodiscStefan/Aftonbladet Vol. 34 Space Scapes 299 4 NelsĂ€ter, Pool, Smiley Hans/Pixel N./DallsFactory Morning 426News/Corbis/ Nilsson, ScanpixDaniel/Scanpix 121 386:1 Nilsson, Samad, Jewel/AFP/Scanpix L-G./Skylight BildbyrĂ„ 60 109:2, 3, 4, 5, 6 Nilsson, Sandbring, Ove HĂ„kan/Sydpol/IBL 294 BildbyrĂ„ 377 Nilsson, Sandelin,Åke/SLU Marko 156, 86 213, 219, 253:1, 254, 325 Nordeng, SAS 320 Perry/Citytunneln 430 Norrköping Saussier, Gilles/Still stadsmuseum Pictures 409:1, 211 2 Nyman, Scania BildbyrĂ„ Lars/Scanpix 260 5:1 Olsson, Scanpix Rolf/Sydsvenskan 358:2 Bild 247, 291 OnAsia Schlenkler, Images Jochen/Masterfi 200 le/IBL BildbyrĂ„ 129:3, Oneborg, 135 Tomas/Scanpix 398 Orti, Schytte, Dagli/Th Jorgen/Still e Art Archive Pictures/Lucky 133 Look 353 Parks, Serrao,Peter/AFP/Scanpix John/Photo Researchers/IBL 254 BildbyrĂ„ 76 Pettersson, Silverberg, Jacob/Getty Per 414 Images/All Over Press Pettersson, 212 Per-Anders/Getty Images 368 Platt, Sion, Touhig/Corbis/Sygma/Scanpix Spencer/Getty Images/All Over244 Press 88:2 Pleul, Sjöberg, Patrick/Scanpix Sven-Erik/Scanpix 253 9:2, 170 Pool, Sohlenius, Smiley Gustav/SGU N./Dalls Morning 90:1 News/Corbis/ Souders, ScanpixPaul 112A./Corbis/Scanpix 65:2 Poulin, Sprague,Pierre Sean/Still Paul/Corbis/Sygma/Scanpix Pictures 162 113 Price, Stuart/AFP/Scanpix 282

Staquet,Chris/Corbis/Scanpix Daniel/Gamma/EyeDea/IBL BildbyrĂ„ Rainier, 358 319 Rumpenhorst, Frank/Scanpix 215 Sundkvist, Jenny 80 Samad, Jewel/AFP/Scanpix 54 Svenska Aero-Bilder AB 236 BildbyrĂ„ 427 Sandbring, HĂ„kan/Sydpol/IBL Svensson,Marko Sven A./VĂ€stergötlands Museum 166 Sandelin, 146, 187, 219:1, 220 Svensson,Gilles/Still Tommy/Scanpix 122 Saussier, Pictures 180 Thaewjatturat, Images 253:2, 255 Scania BildbyrĂ„Aroon/OnAsia 226 The Bridgeman Art Library/IBL BildbyrĂ„ 146 Scanpix 257, 386:2 Tidman,Kevin/Corbis/Scanpix Roger/Corbis/Scanpix240 94:1 Schafer, Tompson, Tim/Corbis/Scanpix 96 BildbyrĂ„ 119:2, Schlenkler, Jochen/Masterfile/IBL Turnley, 125 David/Corbis/Scanpix 155 Uimonen, Ikka/Magnum/IBL BildbyrĂ„ 215 Schytte, Jorgen/Still Pictures/Lucky Look 381 Valasseris, Patrick/AFP/Scanpix 347 4, 99 Science Photo Library/IBL BildbyrĂ„ Vallee, Genevieve/Alamy/Lucky Look 187 Silverberg, Jacob/Getty Images/All Over Press VEAB, 181 VĂ€xjö 333 Werner, Otto/AGE/IBL BildbyrĂ„ 174 Simonsson, Anna/SvD/Scanpix 189 Wiklund, Anders/Scanpix 178 Sion, Touhig/Corbis/Sygma/Scanpix 212 von Sydow, Alexander/Scanpix Sjöberg, Sven-Erik/Scanpix 9:2,182 160 Wrobleski, Brad/Masterfi le/IBL BildbyrĂ„ 129:6, Souders, Paul A./Corbis/Scanpix 59:2 130 Sean/Still Pictures 152 Sprague, Wu, George/OnAsia Images 226 Staquet, Daniel/Gamma/EyeDea/IBL BildbyrĂ„ Xinhua/Gamma/IBL BildbyrĂ„ 88 325 Young-Joon, Ahn/AFP/Scanpix 276 Su, Keren/China Span/Alamy 252 Svenska Aero-Bilder AB 204, 235 Teckningar: Svensson, Sven A./VĂ€stergötlands Museum 156 Typoform Tommy/Scanpix 261 Svensson, Tobias Charles/REX/IBL Flygar 334 Sykes, BildbyrĂ„ 285 © Bertil Lybeck/BUS 2008 271 Söderlund, Tommy/Gotlands Tidningar/Scanpix 205 Tedesjö, Eva/Scanpix 158 Thaewjatturat, Aroon/OnAsia Images 219:2, 221 The Bridgeman Art Library/IBL BildbyrĂ„ 136 Tidman, Roger/Corbis/Scanpix 88:1 Tompson, Tim/Corbis/Scanpix 90 Topham picturepoint/TopFoto/Scanpix 355 Turnley, David/Corbis/Scanpix 145 Töve, Jan/N-Naturfotograferna 82:1 Uimonen, Ikka /Magnum/IBL BildbyrĂ„ 183 Valasseris, Patrick/AFP/Scanpix 375 Vallee, Genevieve/Alamy/Lucky Look 407 Wallis, Robert/Corbis/Scanpix 242 VEAB, VĂ€xjö 333 Werner, Otto/AGE/IBL BildbyrĂ„ 394 Wrobleski, Brad/Masterfile/IBL BildbyrĂ„ 119:6, 120 Wu, George/OnAsia Images 194 Xinhua/Gamma/IBL BildbyrĂ„ 80 Young-Joon, Ahn/AFP/Scanpix 341 Ögren, Lotta/Scanpix 251 Teckningar Typoform Tobias Flygar 334 © Bertil Lybeck/BUS 2008 267

403

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 403

11-05-26 07.23.09


ISBN 978-91-47-10362-1 © Marko Sandelin, Karl Andersson och Liber AB Redaktör: Anders Wigzell Bildredaktör: Inga-Britt Liljeroth Formgivare: Lotta RennĂ©us Teckningar: Typoform Kartor: Liber kartor/Alistair Dinwiddie, LantmĂ€teriverket (s. 35, 36, 38, 42–45, 97, 103) och SGU (s. 44, 70, 102) Uppgifterna Ă€r gjorda av Göran Dessen och Lotta Jankell SamhĂ€llsplaneringskapitlet har granskats av Åke Sjöberg, miljöchef vid Leksands kommun. Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering utöver lÀrares rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal Àr förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är, samt bli skyldig erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

404

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 404

11-05-26 06.57.09


Sandelin | Andersson

VÅR P L A N E T 1 och 2

VÅR PLANET VĂ„r planet geografi 1 och 2 Ă€r utformad för att möta kraven i de nya Ă€mnesplanerna geografi 1 och geografi 2. LĂ€romedlet Ă€r framtaget med syftet att ge lĂ€saren en helhetsförstĂ„else för de olika företeelser som formar planeten jorden. Vilka skeenden, villkor och förlopp Ă€r det som som styr och pĂ„verkar jorden och vĂ„rt livsutrymme dĂ€r? Vilka Ă€r de naturgivna förutsĂ€ttningarna, och vad gör vi sjĂ€lva för att omforma biosfĂ€ren eller styra vĂ„ra verksamheter? VĂ„r planet ger eleverna verktyg för att förstĂ„ och

VÅR PLANET GEOGRAFI 1och 2

analysera den förÀnderliga omvÀrld som vi lever i.

Sandelin | Andersson

Best.nr 47-10362-1 Tryck.nr 47-10362-1

Geografi 1 och 2_omslag.indd 1

11-05-30 08.14.38


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.