9789172059481 by Smakprov Media AB

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Formativ bedömning i praktiken Formativ bedömning ökar elevernas förståelse för hur kunskap och förmågor kan bedömas och ger läraren möjlighet att kontinuerligt utvärdera och utveckla sin undervisning.

Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska och fil. mag. i specialpedagogik. I boken berättar hon engagerat och med många konkreta exempel från sin egen vardag i skolan hur man kan planera, genomföra och utveckla sin undervisning med hjälp av ett formativt synsätt. S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

Helena Wallberg

Ett formativt förhållningssätt ger eleverna mer information om vad läraren ser i deras arbete och öppnar fler vägar att nå målen. Eleverna blir själva medvetna bedömare av kvalitet och arbetssätt och kan på så sätt ta ökat ansvar för sitt lärande. Dessutom blir vardagen i klassrummet roligare och mer kreativ när bedömningen integreras med undervisningen.

Formativ bedömning i praktiken

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

ISBN 978-91-72-05948-1

789172 059481

ildning Gothia Fortb ra böcker, ba gör använd ningar som kurser och tid tenskap ve kopplar ihop ger dig Vi . tik ak med pr iration och kunskap, insp k oss på sö verktyg. Be ng.se. ni ild rtb fo gothia

g n i n m ö d e b v Formati i praktiken else

ling till förstå

Från förmed Helena Wall

berg

Innehåll

Förord 7 1. Tankar om lärarrollen, skolan och lärande

Vad innebär egentligen begreppet formativ bedömning? 10 Stress 12 Min drömvision om skolan 14 Lärarrollen 16 2. Begreppsdefinitioner

3. Terminsstart: planera för ett nytt förhållnings- och arbetssätt

Vad säger styrdokumenten? 22 Förstå kunskapskraven och förbered för att diskutera dem med eleverna 23 Begreppen i kunskapskraven 29 Förhållandet mellan centralt innehåll, ämnets syfte och kunskapskraven 30 Fundera över hela bedömningsprocessen fram till betygsättningen 31 4. Planera terminen och kursen

Det kollegiala lärandet 33 Gamla elevexempel 37 Sambedömning 38

5. De första lektionerna

Förstå det centrala innehållet 39 Fundera över orsakssammanhangen i kursen eller ämnet 43 Smarta mål 45 Portföljer 47 Formulera en första lärloggsfråga 50 6. Lektionernas innehåll

Tydliggör syfte och mål med lektionen 52 Skapa ritualer 53 Planera för elevaktiviteter 54 Fiskskålen 56 Bikupor 56 Låt eleverna undervisa 56 Utställningar istället för redovisningar 57 Det flippade klassrummet och genomgångar som läxa 58 Synliggör och uppmuntra strategier för framgång 59 Frigör tid för respons och återkoppling 68 Avsluta med lärlogg och lärkvitto 70 7. Informellt bedömningsunderlag

Tala med eleverna om informellt bedömningsunderlag 73 Dokumentera det informella bedömningsunderlaget 74 8. Formellt bedömningsunderlag: planera och sätta igång en uppgift

En planeringsmodell 78 Checklistor och arbetsplaner 82 Visa exempel och börja med att jobba tillsammans 83 Vilken ska bort? 85

Bedömningsmallar 86 Utmanande uppgifter och genrepedagogikens roll 90 Bestäm hur resultaten ska noteras 95 Utvecklingsschema 97 9. Återkoppling och uppföljning under arbetets gång

Mindset 99 Syftet med återkopplingen 102 Snabb återkoppling 103 Kort och koncis återkoppling 105 Beskrivande återkoppling istället för värderande kommentarer 106 Motiverande återkoppling 109 Både muntlig och skriftlig återkoppling 109 Individuell och kollektiv återkoppling 110 Kamratbedömning 113 Verktyg för kamratbedömning 115 Återkoppling och reflektion kring både uppgift och arbetssätt 117 Lärloggens betydelse för motivationen 118 Ett kvitto på hur undervisningen fungerar 119 10. Nationella prov

122

Använd elevexemplen från de nationella proven 122 Skapa ett uppdrag utifrån de nationella proven 124 Formativ bedömning av resultaten 124 11. Samla ihop underlag samt betygssamtal

Bedömningsprocessen 126 Vad saknas? Notera det som INTE är uppnått i utvecklingsschemat 128 Diagnos och prognos 129 Att kommunicera slutbetyg 131

126

12. Utvärdera kursen, terminen eller läråret

132

Använd tavlan för utvärdering i grupp 132 Muntlig utvärdering som fungerar formativt 134 Anonyma skriftliga utvärderingar 135 13. Mitt specialpedagogiska perspektiv på formativ bedömning

136

Lärloggar och lärkvitton effektiva verktyg 138 Återkopplingens betydelse 138 Stress som hinder för inlärning 139 Sammanfattning

141

TLC och din egen handlingsplan 143 Slutligen 143 Källor 144

Förord

En dag i en helt vanlig gymnasieskola, i en helt vanlig ort i Mellan sverige, kom några elever fram till mig och ville prata. De hade uppfattat att jag förespråkar formativ bedömning och hade synpunkter. ”Helena”, sa de, ”det här med formativ bedömning är ju bara skit!” ”Jasså”, sa jag, ”hur menar ni då?” Jag tänkte att det var lite märkligt att de visste att det fanns något som heter formativ bedömning men höll god min. ”Jo”, sa eleverna ”det innebär att vi får för lite återkoppling. Vi får tillbaka våra arbeten mycket senare än förut och vi förstår inte återkopplingen”. ”Ojdå”, sa jag. ”Vad tror ni att det beror på?” ”Jo, för nu sitter lärarna bara på sina arbetsrum och håller på med formativ bedömning!” Situationen illustrerar det faktum att många lärare har upplevt formativ bedömning som en mer noggrann bevisföring av elevers resultat. Med den här boken vill jag dela med mig av hur jag arbetar med formativ bedömning. Tanken är att om du som läsare får se exempel på hur det kan gå till i olika sammanhang i skolan, kan du lättare härma exemplen och utveckla dem i ditt eget arbete. Metoderna kan utformas på många sätt. Mina sätt är inte de enda, men jag hoppas med denna bok kunna ge råg i ryggen åt dig som känner dig tyngd av blanketter och matriser och istället vill ägna mer tid åt lärandet tillsammans med eleverna. Min övertygelse är att den kreativa och systematiska formativa bedömning som sker i klassrummet är första steget till en roligare vardag i skolan för både elever och lärare. När man som lärare har vant sig vid att dokumentera genom att samla allt elevarbete och genom att dagligen återkoppla i och utanför klassrummet, kommer den formella delen med noteringar av resultat att kännas mindre betungande eftersom den sker i samarbete med eleverna. Att följa det jag skriver till punkt och pricka kan för en del vara ett bra sätt att pröva på olika sätt att arbeta med formativ bedömning. 7

För andra blir det ett övermäktigt projekt som behöver delas upp. Förmodligen gör du redan en hel del av det som står i boken och då hoppas jag att du finner bekräftelse och får tankar som kan utveckla ditt arbete. Boken är indelad i läsårets olika perioder för att du ska kunna använda boken under hela året. Inte bara som inspiration som rinner undan när tempot ökar under året och det känns svårare att byta ut något till förmån för formativa processer. Många av de exempel jag delar med mig av är skapade i digitala former. Formativ bedömning är som sagt ett förhållningssätt och kräver inte datorer eller internet, men jag tycker att arbetet blir mer systematiskt och tydligare med hjälp av digitala verktyg, inte minst med hjälp av digitala portföljer. De digitala verktygen möjliggör också flera sätt att uttrycka kunskaper på och underlättar ett processuellt arbete där jag som lärare kan ge snabbare återkoppling än utan digitala verktyg. Min förhoppning är att du ska få inspiration och lust att testa några av mina exempel och att du tillsammans med kollegor (på skolan eller i det utökade kollegiet i de sociala medierna) utvärderar och utvecklar det du har prövat. På så sätt hjälps vi åt att bli en del av den nya skolan där vi lärare tillsammans skapar förutsättningar för alla elever att bli kompetenta bedömare av kvalitet och kompetenta lärande människor. En del av mina exempel är på engelska eftersom jag undervisar i det ämnet. Men alla exempel är tänkta som inspiration och kan förstås översättas till alla ämnen. Jag vill passa på att tacka min familj för tålamod och värdefulla kommentarer. Även mina kollegor från olika skolor i Sverige får här ett tack för kloka tips och råd. Helena Moreau tackar jag för granskning och pedagogiska diskussioner liksom min redaktör Stina Andersson för ett fantastiskt samarbete. Självklart vill jag också tacka alla mina elever genom åren för inspiration, motivation och gemensamt lärande! Stockholm, september 2013 Helena Wallberg 8

2. Begreppsdefinitioner

Bedömning för lärande – ett begrepp som också används för att beskriva formativ bedömning. Förkortas ofta BFL. Bedömningsmall – en lista på kriterier, kvaliteter eller kunskapskrav som är specifika för en uppgift. En bedömningsmall kan innehålla betygssteg eller bara symboler för hög kvalitet respektive lägre kvalitet. Mallen används för att synliggöra för eleven hur kvaliteten i ett arbete eller en uppgift bedöms. Bedömningsmallar kallas ofta matriser men jag föredrar att kalla dem mallar. Det beror på att ordet matris har kommit att användas i flera sammanhang för att bevisa betygsättning snarare än att stötta arbetet med att höja kvaliteter i elevernas produktion. Formativ bedömning – ett kreativt lärande- och bedömningssystem för en inkluderande skola. Ett förhållningssätt där bedömningen an vänds för att forma och utveckla både undervisningen och elevens förmåga att prestera i förhållande till bestämda kvalitetskriterier. ”Formativ bedömning handlar i grunden om en förbättrad kommunikation, så att alla vet spelreglarna och har lika chanser att nå målen” (Anders Jönsson i Skolverket, 2010). Dylan Wiliam (2007) har också kallat det för ”informative assessment”, informativ bedömning. Förmedlingspedagogik – ett synsätt där lärarens roll framförallt är att förmedla kunskaper till eleverna. Formativ bedömning utesluter inte att kunskap måste förmedlas, men den fokuserar på förankringen av förståelsen för kunskapen snarare än på lärarens absoluta skyldighet att förmedla ett visst innehåll inom viss angiven tid och på ett visst sätt. Självklart kan inte grammatik upplevas inifrån och plötsligt komma till ytan, den måste förmedlas. Men frågan är hur den kan 17

förmedlas och hur den ska förstås för att kunna användas. Det är inte säkert att mina genomgångar vid tavlan är det bästa sättet att nå detta mål. Formativ bedömning ifrågasätter på ett konstruktivt sätt vem som bäst förmedlar kunskapen och vem som bäst ser till att förankra den. Kamratbedömning och ”peer instruction”, att elever lär varandra, är exempel på att förmedlingen av kunskap inte behöver komma från läraren på traditionellt sätt. Ny teknik med möjligheter att nå kunskap via många kanaler i och utanför klassrummet är ett annat exempel på att förmedlingspedagogik på traditionellt sätt inte bör vara lärarens första val. Förmedlingspedagogiken lägger dessutom mycket ansvar på läraren för varje detalj och varje steg i elevens lärandeprocess, något som blir ohållbart i längden. Det är enligt min mening en tungt vägande orsak till den stress många lärare upplever i arbetet. Genrepedagogik – en modell för undervisning där uppgiften görs stegvis och där eleverna lär sig att se mönster kring varje textform. Oftast används exempel som förlagor för att eleverna ska känna igen textsorten, därefter tränar eleverna på att själva skapa samma sorts text tillsammans innan de arbetar självständigt. Inkludering – ett begrepp som fick internationellt genombrott i och med Salamancadeklarationen 1994, en FN-deklaration som Sverige har skrivit under. Deklarationen pläderar emot särlösningar för vissa elever och vill få till stånd ett synsätt där systemet och situationen ändras istället för att försöka ändra elever och få dem att anpassas till ett rådande system. I en inkluderande skola krävs att orsaken till elevers svårigheter i första hand ska sökas i undervisningssituationen och inte hos eleven. Lärkvitto – ett responsverktyg som också kallas ”exit ticket” där läraren kontrollerar om eleverna har lärt sig eller förstått. Lärkvitto används i slutet av lektionen eller i slutet av en genomgång då eleverna får svara på en fråga för att kontrollera om genomgången eller lektionen var effektiv för deras lärande. Responsen ger läraren värde18

full information om eleverna är redo att gå vidare eller om de behöver ytterligare stöd för förståelsen. Lärlogg – en logg där eleverna får möjlighet att visa läraren vad som händer kring det egna lärandet. Eleven reflekterar kring sitt lärande och läraren kan ge respons på reflektionerna. Lärloggen ger läraren värdefull information om elevens upplevelse av undervisningen och det egna lärandet. Portfölj – ”portfolio” på engelska. Elevernas arbete och reflektioner kring arbetet samlas på ett ställe. Syftet är att dokumentera vad som görs och hur det görs, så att elever och lärare ser utvecklingen i lärandet. Sociokulturellt perspektiv – en attityd där en situation förstås i sitt sammanhang och där elevens svårigheter utreds med avstamp i lärandesituationen och inte som ett problem som tillhör eleven oavsett hur situationen ser ut. Det sociokulturella perspektivet är viktigt i en formativ bedömningsprocess. Med ett sådant perspektiv utgår bedömningen från att resultatet kan se olika ut beroende på hur eleven arbetar, hur undervisningen ser ut, hur uppgiften är formulerad och hur eleven förstår syfte och mål med uppgiften. Specialpedagogiskt perspektiv – det är svårt, för att inte säga nästan omöjligt, att definiera specialpedagogik. Ofta sägs det vara den pedagogik som behöver sättas in när den vanliga pedagogiken inte räcker till. Samtidigt är det viktigt att påpeka att specialpedagogik inte är samma sak som specialundervisning. Specialpedagogik, som jag använder begreppet och uppfattar det, är att leta efter lösningar på problem som uppstår i undervisningen och att leta lösningar på andra sätt än att göra mer av samma sak. En elev som inte kan läsa utvecklar inte läsförmågan genom att ägna ännu mer tid åt läsandet. Däremot kan förmågan utvecklas om eleven får lära sig strategier för läsande och tips och knep för att komma vidare. Därmed är formativ 19

bedömning ett arbetssätt och ett förhållningssätt som ligger nära det specialpedagogiska. Genom att visa eleven vad målet är, hur eleven ligger till just nu och hur eleven kan göra för att utveckla sin förmåga, blir arbetssättet på samma gång formativt och specialpedagogiskt. Synligt lärande – namnet på John Hatties metastudie om effektivt lärande för elever. Synligt lärande handlar om att verbalisera och formulera allt som händer i en lärandesituation för att eleven ska se syfte och mål med uppgifterna. Synligt lärande är också att synliggöra lärarens intentioner och elevernas uppfattning om hur undervisningen fungerar för dem. Min personliga uppfattning är att synligt lärande är grunden för formativ bedömning. Om jag som lärare visar allt vad jag gör och varför jag gör det för eleverna, så blir det också nödvändigt att visa hur jag bedömer elevernas arbeten och vilka kvaliteter jag letar efter i olika situationer. Synligt lärande handlar inte bara om bedömning utan också om att stödja elevernas språkutveckling så att de kan både bedöma och diskutera sitt arbete i skolan. Teaching for understanding (TFU) – en modell för undervisning som utarbetats vid Harvard University. Modellen utgår från fyra frågor: 1. Vad behöver eleverna kunna i ett arbetsområde? 2. Vad behöver eleverna förstå? 3. Hur kan vi främja förståelsen för området? 4. Hur vet vi vad eleverna förstår och när de gör det? I TFU-modellen är kontinuerlig återkoppling av största vikt för att både kontrollera förståelsen och se till att den utvecklas (ongoing assessment). Bedömningsmallar används för att tydliggöra vad eleverna ska kunna och för att kontrollera kunskapen. Kontinuerliga reflektioner kring det egna lärandet är en av pelarna i TFU. Utvecklingsschema – en matris som visar alla kunskapskrav för hela kursen. En del använder ordet betygsmatris för detta, men jag föredrar att använda det begrepp som Gustavsson, Måhl och Sund20

blad, (2013) använder i sin bok Betygsättning, en handbok. Jag håller med dem om att utvecklingsschemat bör användas vid vissa tillfällen, minst två gånger per termin, för att visa hur eleven ligger till i stort, men att det inte ska användas för att pricka av kunskapskrav vid enskilda uppgifter. Anledningen till det är att om jag som lärare prickar av kunskapskrav efter enskilda uppgifter kan eleven förledas att tro att det inte finns mer att uppnå, att arbetet är klart när ett visst kunskapskrav är avprickat. Skollagen är tydlig med att varje elev ska ha möjlighet att nå sin fulla potential. Särskilt i språkämnen behöver vi vara tydliga med att det arbetet inte blir helt färdigt förrän kursen är slut. Gustavsson, Måhl och Sundblad poängterar också att språket i Skolverkets styrdokument är ett professionellt språk som inte alltid är lätt att förstå för en elev. Vi lärare behöver vara förtrogna med språket och innebörden i språket, men vårt arbete gentemot eleven är framförallt att översätta elevens prestationer till kunskapskraven och att förklara den översättningen.

Formativ bedömning kan ses som två delar. Tillsammans leder det till att eleverna blir mer inkluderade i bedömningen. Den kreativa delen handlar om att synliggöra förväntningar och kvalitet så att eleverna vet hur de ska arbeta för att nå goda resultat. Den formella delen handlar om att samla underlag och översätta dem till kunskapskraven. Den kreativa delen lägger grunden för den formella delen. TLC står för Teacher Learning Communities (se sid. 34–35).

3. Terminsstart: planera för ett nytt förhållnings- och arbetssätt

Checklista för planering för ett förhållningssätt för formativ bedömning • Lär känna styrdokumenten • Bli förtrogen med kunskapskraven och skapa eller hitta en utveck lingsmatris/ett utvecklingsschema för hela kursen eller läsåret • Bli förtrogen med skillnaden mellan centralt innehåll, ämnets syfte och kunskapskraven • Bli förtrogen med och bestäm dig för en fungerande arbetsgång för bedömning av uppgifter, bedömning av visade kvaliteter i klassrum met och sammanvägning av resultat vid vissa tillfällen

Vad säger styrdokumenten? Kunskapskraven är tydliga numera med att betona att elever ska kunna bearbeta sina produktioner. Ibland sägs det att de nya läroplanerna ställer högre krav på eleverna, men jag tänker att det egentligen är lärarna som ställs inför högre krav. Numera står det uttryckligen att eleverna ska kunna använda strategier för att kunna bearbeta sitt material och då måste läraren ta ansvar för att eleven verkligen vet hur detta ska gå till. Om jag planerar för att låta eleverna verbalisera sina arbetsprocesser, och om jag hjälper dem att utveckla ett språk för att göra bedömningar, kan de formulera sina strategier själva. En strategi är något som man själv kan uttrycka, medan en metod är något som andra har formulerat och som man prövar att använda tills man har utformat en egen strategi. Så hoppas jag att du kan använda den här boken också. Pröva metoderna tills du själv har formulerat dina egna strategier för formativ bedömning i klassrummet.

4. Planera terminen och kursen Checklista för planering av terminen och kursen med formativ bedömning som förhållningssätt • Hitta kollegor att samarbeta med kring formativ bedömning • Gör en handlingsplan för förändring • Samla gamla elevexempel på ett smart sätt

Det kollegiala lärandet Det är viktigt att se att arbetet för att utveckla den formativa bedömningen också är en process för hela skolan. Margaret Price (2010) beskriver processen i fyra steg: 1. Traditionellt arbete där läraren ger en uppgift som eleven utför och lämnar in. Läraren bedömer arbetet och betygsätter det samt lämnar kommentarer så att eleven kan använda sig av kommentarerna i nästa arbete. 2. Första steget i utvecklingen mot formativ bedömning innebär att läraren ger en uppgift tillsammans med en bedömningsmall som visar eleven vad som förväntas. Mallen är ofta indelad i betygssteg så att både lärare och elev kan bocka av och visuellt förstå vad som uppnåtts och vad eleven behöver utveckla. 3. I denna utvecklingsfas skapar lärare och elever gemensamma bedömningsmallar med ett språk som alla delar och med kvalitetsbegrepp som alla delar. Eleven får ta ett stort eget ansvar för bedömningen. 4. Det sista steget som Margaret Price har uppmärksammat är när läraren och skolan organiserar arbetet så att eleverna tar ett allt större ansvar. Det gäller såväl för utformningen av uppgiftsinstruk tionen som bedömningsmallen och bedömningen av det egna arbetet och kamraters arbeten. 33

5. De första lektionerna

Checklista för planering av de första lektionerna • Tänk igenom hur du själv skulle kunna formulera det centrala inne hållet som frågor • Fundera över orsakssammanhangen i kursen • Bestäm vilken slags portfölj du och eleverna ska använda • Gör en lärardeklaration med SMARTA mål • Formulera första uppgiften: hur når man bra betyg i kursen? (alt. hur når man hög kvalitet …) • Formulera en första lärloggsfråga

Förstå det centrala innehållet Det centrala innehållet ska vara med på något sätt och i någon utsträckning i kursen. Ett sätt att ge eleverna möjlighet att förstå kursens innehåll är att låta dem göra om det centrala innehållet till frågor. I processen med att skapa frågor tvingas eleven förstå det centrala innehållet. Frågorna kan man sedan återvända till vid exempelvis terminsslut för att se om alla håller med om att det nu går att besvara frågorna. Så här brukar jag göra första gången vi träffas: Eleverna får jobba med frågorna i grupper och eftersom vi använder delade dokument skriver alla grupper i samma dokument så att de kan ta intryck av varandra och se arbetet växa fram.

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

KUNSKAP FÖR SKOLAN

Helena Wallberg

Formativ bedömning i praktiken

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

ISBN 978-91-72-05948-1

789172 059481

g n i n m ö d e b v Formati i praktiken else

ling till förstå

Från förmed Helena Wall

berg