Maria Björklund är universitetslektor och docent vid Linköpings U niversitet. Ulf Paulsson är universitetslektor vid Lunds universitet. Tillsammans har de mångårig erfarenhet av forskning, undervisning samt handledning av uppsatser, examensarbeten och projekt. Maria är verksam vid avdelningen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings tekniska högskola men gästföreläser även vid andra avdelningar och universitet. Ulf är verksam vid företagsekonomiska institutionen vid E konomihögskolan i Lund.
En undervisningsform som blir allt vanligare vid högskolor och universitet är seminariet. Här skriver studenterna uppsatser och rapporter, presenterar dessa och opponerar på varandras arbeten. Seminarieboken täcker alla de delar som normalt ingår i seminarie momentet. Grunden utgörs av ett vetenskapligt t änkesätt och vetenskapliga metoder. Boken försöker utifrån denna grund att på ett lättillgängligt sätt ge information och råd om hur uppsats arbetet kan läggas upp och genomföras. Dessutom behandlas layoutfrågor, presentation av arbetet, opposition, fusk och kriterier för bedömning av uppsatser. Boken är tänkt att användas på grundläggande nivå vid högskolor, universitet och inom annan eftergymnasial utbildning. Boken finns även tillgänglig i engelsk översättning: Academic papers and theses – to write and present and to act as an opponent. På bokens webbplats www.studentlitteratur.se/8093 finns material för nerladdning.
Andra upplagan Art.nr 8093
2:a uppl.
lats ebbp w s n ial Boke ler mater l å inneh rladdning e r fö n
www.studentlitteratur.se
978-91-44-05985-3_02_cover.indd 1
2014-02-13 08.02
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av a llmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 8093 ISBN 978-91-44-05985-3 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2012 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Fountain Printed by Elanders Poland, 2012
978-91-44-05985-3_01_book.indd 2
2012-10-12 12.42
Innehåll
Förord till 2:a upplagan 9 K apitel 1
1.1 1.2
1.3 1.4
Vad är ett akademiskt arbete? 11 Vilka krav ställs på ett akademiskt arbete? 12 1.2.1 Relaterar till existerande akademiska kunskaper 12 1.2.2 Av både allmänt och teoretiskt intresse 13 1.2.3 Med allmänt accepterade vetenskapliga metoder 14 1.2.4 En internt logiskt fungerande helhet 14 1.2.5 Ger läsaren en möjlighet att själv ta ställning 16 Nivåvandring, ett kännetecken på ett akademiskt arbete 17 Summering av kännetecknen på ett akademiskt arbete 17
K apitel 2
2.1
2.2 2.3 2.4 2.5 2.6
Kännetecken på ett akademiskt arbete 11
Att tänka på redan vid starten 19
Ambitionsnivå 19 2.1.1 Vilka ambitioner finns? 19 2.1.2 Val av ambitionsnivå 20 Tidsaspekten 21 Författarnas förkunskaper och färdigheter 22 Typ av resultat 23 Ur vems synvinkel? 23 Ansvarsfrågan 24 2.6.1 Författarnas ansvar 24 2.6.2 Gemensamt ansvar när man arbetar i grupp 25 2.6.3 Handledarens ansvar 26
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
978-91-44-05985-3_01_book.indd 3
3
2012-10-12 12.42
Innehåll
2.7 2.8
Allmänt om skrivprocessen 26 Summering av vad man bör tänka på vid starten 28
K apitel 3
3.1 3.2 3.3
3.4
3.5 3.6 3.7 3.8 3.9
3.10
Uppsatsens olika delar 29
Uppsatsens tre delar 29 Skrivprocessen 31 Inledande formalia 32 3.3.1 Titelsida 32 3.3.2 Förord 33 3.3.3 Sammanfattning 34 3.3.4 Abstract 34 3.3.5 Innehållsförteckning 34 Inledningskapitel 35 3.4.1 Övergripande struktur, två olika modeller 35 3.4.2 Uppläggning efter innehåll eller kunskapsbidrag? 37 3.4.3 Bakgrund 38 3.4.4 Problematisering 39 3.4.5 Syfte 40 3.4.6 Avgränsningar och fokus samt ramar 41 3.4.7 Övrigt 44 Metod 46 Teori – Referensram 47 Empiri 48 Analys 49 Slutsatser 50 3.9.1 Förankring av resultaten 50 3.9.2 Självkritik 51 3.9.3 Generalisering av resultaten 51 3.9.4 Egna spekulationer 53 3.9.5 Uppslag till nya studier 53 3.9.6 Avrundning 53 3.9.7 Att inte hitta något kan vara en stor upptäckt 53 Avslutande formalia 54 3.10.1 Källförteckning 54 3.10.2 Bilagor 58 3.10.3 Ordlista och definitioner 58
4
978-91-44-05985-3_01_book.indd 4
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
2012-10-12 12.42
Innehåll K apitel 4
4.1 4.2 4.3
4.4
4.5
4.6
4.7 4.8
Vad är metodmedvetenhet? 59 Tre nivåer där metodmedvetenhet ska visas 60 Några vanliga vetenskapliga synsätt och begrepp 60 4.3.1 Explorativa, deskriptiva, explanativa och normativa studier 60 4.3.2 Analytiskt synsätt, systemsynsätt och aktörsynsätt 61 4.3.3 Validitet, reliabilitet och objektivitet 61 4.3.4 Induktion, deduktion och abduktion 64 4.3.5 Kvalitativa och kvantitativa studier 65 Vetenskapligt förhållningssätt – en grund för val av undersökningsdesign 65 4.4.1 Världssyn – ontologi 66 4.4.2 Kunskapssyn – epistemologi 66 Metoder för insamling och analys av information och data 67 4.5.1 Utformning av en beskrivningsmodell 67 4.5.2 Olika datainsamlingsmetoder 69 4.5.3 Styrkor och svagheter hos datainsamlingsmetoderna 71 4.5.4 Olika databearbetningsmetoder 73 4.5.5 Aspekter som påverkar valet av metod 78 Undersökningsdesign 79 4.6.1 Olika metoder i olika faser 79 4.6.2 Att använda olika perspektiv 80 Praktiskt tillvägagångssätt 81 Vad ska det egentligen stå i metodkapitlet? 82
K apitel 5
5.1 5.2
Metodmedvetenhet 59
Krav på uppsatsens utformning 85
Varför är utformningen viktig? 85 Layout 85 5.2.1 Typsnitt 85 5.2.2 Rubriker 86 5.2.3 Radavstånd och olika textstilar 86 5.2.4 Uppräkning 86 5.2.5 Figurer och tabeller 87 5.2.6 Hänvisning i löpande text 88
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
978-91-44-05985-3_01_book.indd 5
5
2012-10-12 12.42
Innehåll
5.3
Språk 91 5.3.1 Definitioner 91 5.3.2 Skrivregler 92 5.3.3 Lättlästhet 94
K apitel 6
6.1 6.2
6.3
Vad är en uppdragsgivare? 95 Fördelar och nackdelar med uppdragsgivare 96 6.2.1 I den inledande fasen 96 6.2.2 Självständighet 96 6.2.3 Vid val av metod 96 6.2.4 Tidsramar 97 6.2.5 Annat innehåll 97 6.2.6 Resultatens karaktär 98 6.2.7 Resultatförankring och generalisering 98 Viktiga frågor vid uppdragsuppsatser 99 6.3.1 Grad av engagemang 99 6.3.2 Finansieringshjälp 100 6.3.3 Hur hantera sekretessfrågor? 100 6.3.4 Att skriva en eller två versioner av uppsatsen? 101
K apitel 7
7.1
7.2
7.3 7.4
Att presentera sin uppsats 103
Olika presentationsstrategier 103 7.1.1 Den traditionella modellen 103 7.1.2 Löpsedelsmodellen 104 7.1.3 Konsultmodellen 105 Förberedelser 106 7.2.1 Förberedelser och övning är A och O 106 7.2.2 Att förbereda en bra presentation 106 Visuella hjälpmedel 111 Att tänka på vid själva genomförandet 113
K apitel 8
8.1 8.2
Då det finns en uppdragsgivare 95
Att opponera på ett annat arbete 117
Slutseminariet 117 Varför ska man opponera? 117
6
978-91-44-05985-3_01_book.indd 6
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
2012-10-12 12.42
Innehåll
8.3 8.4 8.5 8.6
Oppositionsanda 118 Förberedelse av opposition 119 Oppositionens innehåll 119 Opposition på en uppsats med uppdragsgivare 121
K apitel 9
9.1 9.2 9.3
9.4 9.5 9.6 9.7
Kan man bedöma uppsatser objektivt? 123 Fusk och vikten av tydliga spelregler 123 Bedömningskriterier 126 9.3.1 Ämnets relevans 126 9.3.2 Tydligt definierad uppgift 127 9.3.3 Undersökningsdesign och metodval 127 9.3.4 Teori 128 9.3.5 Empiri 128 9.3.6 Analys 128 9.3.7 Resultat, slutsatser och kunskapsbidrag 129 9.3.8 Fungerande helhet 129 9.3.9 Bearbetningsgrad 130 9.3.10 Kreativitet 130 9.3.11 Presentationen av studien 130 9.3.12 Opposition 131 9.3.13 Vilka kriterier gäller för ditt arbete? 132 Arbetsgång vid bedömning 132 Att väga samman och sätta betyg 133 Ambitionsnivå kontra betyg 135 Delade uppfattningar om satt betyg 136
K apitel 10
10.1 10.2 10.3
Bedömning av ett akademiskt arbete 123
Att skriva, presentera och opponera 139
Struktur och tradition 139 Kreativitet och frihet 139 Uppsatsseminariet – en inlärningsprocess 140
Referenser 141 Sakregister 143
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
978-91-44-05985-3_01_book.indd 7
7
2012-10-12 12.42
978-91-44-05985-3_01_book.indd 8
2012-10-12 12.42
Förord till 2:a upplagan
En undervisningsform som blir allt vanligare vid högskolor och universitet är seminariet. Där deltar de studerande aktivt genom att skriva uppsatser, rapporter eller pm och sedan presentera och diskutera dessa. Detta kursmoment skiljer sig på många sätt från de kursmoment där tyngdpunkten ligger på inläsning med kunskapskontroll i form av skriftliga tentamina där studenterna besvarar ställda frågor. Genom seminarieformen ges en möjlighet för den studerande att samla in, analysera och presentera information med ett bredare innehåll. Studenterna får även möjlighet att skapa någonting nytt genom att kombinera ihop olika idéer och att värdera olika lösningsalternativ och handlingsvägar. De tränas även i vetenskapligt tänkesätt och vetenskapliga metoder. Vid betygssättningen tas hänsyn till det skrivna, hur detta presenterats och försvarats samt hur oppositionen genomförts. Ibland tar man vid betygssättning även hänsyn till hur processen sett ut där aspekter såsom hållande av tidplaner, delinlämningar och aktivt deltagande vid handledningstillfällen vägs in. Vanligtvis behandlas dessa delar i separata böcker. Denna seminariebok täcker dock alla de delar som normalt ingår i seminariemomentet. En grundläggande idé för boken är nämligen att den ska vara heltäckande i meningen att alla de olika komponenter som är relevanta för seminarier med rapport- eller uppsatsskrivande ska finnas i boken. En annan grundläggande idé är att boken ska vara kortfattad. Trots att den spänner över många olika områden vill vi att den ska ha ett begränsat sidantal. Slutligen vill vi att boken ska vara enkel. Därför har vi lagt in olika figurer och exempel samt försökt skriva lättfattligt och rakt på sak. © F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
978-91-44-05985-3_01_book.indd 9
9
2012-10-12 12.42
Förord till 2:a upplagan
Boken är tänkt att användas på högskolor, universitet och inom annan eftergymnasial utbildning. På lägre nivåer eller mindre utbildningsmoment kan den utgöra den enda metodboken, på högre nivåer eller större utbildningsmoment kan den kompletteras med andra mer specialiserade och djupgående metodböcker. I boken ges allmän, praktisk information om hur ett uppsatsarbete lämpligen kan läggas upp, genomföras och avslutas. Boken vänder sig främst till studerande, men det är vår förhoppning att även handledare och andra ska finna den givande. I boken behandlas de traditionella metodfrågorna. Fokus i metodavsnittet ligger på att medvetandegöra och kritiskt reflektera kring hur val av tillvägagångssätt vid insamlande och bearbetning av information/material påverkar studien på olika sätt. Vetenskapsteori behandlas endast perifert. Boken ger också råd och praktiska tips om hur en uppsats kan presenteras. Även layoutfrågor behandlas. Dessutom tas frågorna om opposition och uppsatsbedömning upp. I anslutning till bedömningsavsnittet behandlas även frågan om fusk. I den löpande texten finns exempel insprängda som illustrerar den förda diskussionen. Dessa exempel är konstruerade, men baseras på våra erfarenheter som handledare och examinatorer. Lycka till! Maria Björklund och Ulf Paulsson
10
978-91-44-05985-3_01_book.indd 10
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
2012-10-12 12.42
Kapitel 2
Att tänka på redan vid starten
När man ska skriva en uppsats kan det vara frestande att kasta sig rakt in i arbetet utan att först tänka över hur arbetet bör läggas upp för att både få hög kvalitet och vara klart i tid. Genom att man gör rätt från början kan ofta mycket vinnas. I detta kapitel ges några allmänna råd om vad man bör tänka på redan vid starten.
2.1 Ambitionsnivå 2.1.1 Vilka ambitioner finns?
Det måste i varje uppsats finnas en strävan efter och en möjlighet att skapa ny kunskap. Låt vara att detta sedan på grund av oförutsedda hinder inte alltid lyckas eller att kunskapsbidraget blir litet. Men strävan och möjligheten måste finnas där när syftet fastställs och uppsatsarbetet läggs upp. Innan man på allvar börjar arbeta med själva uppsatsen kan det vara lämpligt att klargöra för sig själv, eventuella medförfattare och kanske även handledaren varför man skriver uppsats. Att tydliggöra ambitionerna med arbetet blir ännu viktigare då man arbetar i grupp, annars blir risken för motsättningar onödigt hög. Man vill förstås lära sig skriva uppsats, få studiepoäng och kanske också få ut en examen. Men många gånger finns det även andra drivkrafter, som att lära sig mer om område X, få jobb inom område Y eller få anställning vid Z. Likaså bör man fråga sig för vem eller vilka som man skriver uppsatsen. Är det enbart för akademin eller kanske också för sig själv, ett visst företag eller organisation, en viss bransch, eller kanske föräldrar? Ofta finns det flera skäl till varför man skriver, och kanske är det också så att det finns flera som man skriver för. Då måste man klargöra prioriteringen. Är det © F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
978-91-44-05985-3_01_book.indd 19
19
2012-10-12 12.42
2 Att tänka på redan vid starten
t.ex. viktigare att få anställning inom företaget man skriver om än att göra en bra uppsats? Strävan bör vara att lägga upp uppsatsarbetet på ett sådant sätt att prioriteringsordningen inte behöver utnyttjas. Men om man hamnar i en situation där man t.ex. på grund av tidsbrist tvingas att prioritera, kan det vara bra att redan i förväg ha gjort klart för sig hur man ska prioritera. 2.1.2 Val av ambitionsnivå
Det gäller att sätta ambitionsnivån så att uppsatsen blir genomförbar, men likväl innehåller utmaningar för författarna. Ambitionsnivån i en uppsats påverkas av ambitionsnivån inom flera områden. De viktigaste diskuteras nedan. Ett ambitionsområde är syftet. Man brukar säga att syftet med en studie kan vara att beskriva, att förklara, att förstå och/eller att vägleda, se även avsnitt 4.3.1. Att beskriva är oftast det enklaste, och att förstå eller förutsäga det mest avancerade. En annan aspekt är hur omfattande, dvs. smalt eller brett, syftet är. Att enbart beskriva inom ett smalt område innebär således en låg ambitionsnivå jämfört med att förutsäga inom ett brett område. Det är dock värt att notera att syftets karaktär tenderar att variera med typen av ämne. Inom naturvetenskaper och medicin förekommer ofta syften som innebär att man försöker bevisa teorier eller påståenden eller verifiera uppställda hypoteser. Inom samhällsvetenskapliga ämnen är detta sällan fallet. Här kan man säga att det i de flesta fall gäller att göra något troligt. Ett annat ambitionsområde är metoden. Utifrån det valda syftet kan det tänkas finnas flera olika användbara metoder. Vilken man väljer beror bl.a. på om man satsar på bredd eller djup. Låt oss anta att valet står mellan skriftlig enkät eller fallstudie. En enkät ger mer ytlig information, men å andra sidan har man – om man sänder ut många frågeformulär och svarsfrekvensen blir hög – data från många olika respondenter, vilket ger goda möjligheter att få generaliserbara resultat. En fallstudie å andra sidan skapar möjlighet att få en djupare förståelse av den studerade företeelsen eller enheten, men det kan vara svårt att generalisera resultaten. Om man väljer fallstudien, är ambitionsnivån således hög när det gäller att få fram intressanta resultat, men låg när det gäller möjligheten att generalisera resultaten. För en enkät är förhållandet tvärtom. Självfallet går det att kombinera dessa metoder för att täcka in en hög ambitionsnivå på flera områden. 20
978-91-44-05985-3_01_book.indd 20
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
2012-10-12 12.42
2 Att tänka på redan vid starten
Ett tredje ambitionsområde är teorin. Man kan ha mycket olika ambitionsnivå för teorigenomgång, teorianvändning och eventuell teoriutveckling. Hur pass omfattande är teorigenomgången? Granskar och testar man någon etablerad teori? Vidareutvecklar man eventuellt denna teori? Skapar man själv någon ny teori? Hur testas i så fall den nya teorin? På vilket sätt använder man sig av teorierna? Detta är exempel på olika frågor, vars svar speglar graden av ambition vad gäller teorin. Ett fjärde ambitionsområde är empirin, dvs. data om studieobjektet samt kunskap baserad på erfarenhet. Ambitionsnivån i empirin avgörs av hur rik empirin är och på vilket sätt den utnyttjas i uppsatsen. 2.2 Tidsaspekten Det är viktigt att klargöra både för sig själv och eventuella medförfattare hur mycket tid man vill, kan och planerar att lägga på arbetet. Att titta i sin kalender och tänka efter vilka andra aktiviteter som också ska hinnas med kan ge en uppfattning om hur mycket tid som står till förfogande. Detta kan på ett tidigt stadium ge en vink om huruvida ambitionerna för arbetet ligger på en rimlig nivå. På så vis kan man slippa eventuella obehagliga överraskningar när färdigtidpunkten för arbetet närmar sig. Att tidigt göra upp en tidsplan för arbetet och sedan hela tiden stämma av hur man ligger till i förhållande till denna är ett effektivt sätt att få koll på arbetet. Exempel på delmoment i en tidsplan kan vara: Fastställa studiens syfte och innehåll, samla in material, bearbeta materialet, skriva råmanus till uppsatsens olika kapitel, bearbeta det skrivna materialet och fixa till layout och formalia. Ofta tar den sista noggranna genomläsningen av manuset, att lägga sista handen vid arbetets layout samt att säkerställa en tydlig röd tråd genom hela arbetet betydligt mer tid än man först uppskattat. Det är därför speciellt viktigt att lägga in en point of no new learning, dvs. en tidpunkt efter vilken uppsatsförfattarna inte längre tar hänsyn till nya idéer hur intressanta de än kan te sig, såvida dessa inte ligger direkt inom studieområdet och kan rymmas inom tidsplanen vilket de sällan gör. Däremot kan man lämpligen spara eventuella nya idéer till slutkapitlet i uppsatsen och presentera dem under rubriken ”uppslag till vidare studier”. Det är också klokt att avsätta tid för oförutsedda händelser med ca tio procent, dvs. en vecka för en tioveckors uppsats. Likaså är det klokt att inte © F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
978-91-44-05985-3_01_book.indd 21
21
2012-10-12 12.42
2 Att tänka på redan vid starten
vara ute i absolut sista sekunden när det gäller att skriva ut eller skicka in slutversionen (tonern har en tendens att ta slut just i det ögonblick, eller så ligger nätet nere). Att ha en separat reservkopia av manuset i någon form kan också vara klokt. Att diskutera tidsplanen med handledaren är en god idé, speciellt om man inte är en van uppsatsskrivare. Exempelvis brukar den slutliga bearbetningen och finjusteringarna i arbetet ta betydligt längre tid än man först trott. Exempel Tidsplan för uppsatsskrivande
2.3 Författarnas
förkunskaper och färdigheter
Att kartlägga sina förkunskaper inom ämnet och andra grundförutsättningar och förmedla dessa till handledare och eventuella medförfattare kan effektivisera skrivprocessen. Handledaren kan fokusera sina insatser där de bäst behövs och arbetet kan fördelas mer genomtänkt mellan gruppmedlemmarna. Många gånger kan gruppmedlemmars kompetenser komplettera varandra. Aspekter som kan vara av intresse är exempelvis: • Vilka kurser etc. som man läst och som kan vara relevanta.
• Tidigare erfarenhet av ämnesområdet, t.ex. från sommarjobb. • Vana från uppsatsskrivande.
22
978-91-44-05985-3_01_book.indd 22
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
2012-10-12 12.42
2 Att tänka på redan vid starten
• Intresse för och kompetens i att exempelvis göra layouter, språk-
granska.
• Bra på att söka information.
• Kontakter med personer vars kunskaper och erfarenheter kan vara
av intresse.
2.4 Typ
av resultat
Det är ofta givande att redan på ett tidigt stadium i uppsatsarbetet, långt innan man känner till resultaten, ställa sig frågan vilken typ av resultat studien kommer att generera samt hur de färdiga resultaten ska presenteras. Kommer resultatet att vara exempelvis en procentsats, ett ja eller nej, en modell eller en beskrivning av variabelsamband? Vilken teoretisk relevans vill man uppnå i resultatet? Vilken praktisk relevans vill man uppnå? Strävar man efter ett resultat med djup eller bredd, eller kanske båda delarna? Exempel Typ av resultat
En vårdcentral har behov av att ta fram nya förbättrade lösningar för att korta väntetiderna. Här måste studenterna i samråd med handledaren diskutera hur ”långt” deras resultat ska nå. Resultatet skulle exempelvis kunna vara: • Framtagande av en arbetsgång för kartläggning och analys av nuläget. • Framtagandet av ett beslutsunderlag med ett antal konkreta åtgärds förslag samt visa på styrkor och svagheter med dessa. • Framtagandet av ett antal konkreta åtgärdsförslag samt en handlingsplan för att implementera dessa.
2.5 Ur
vems synvinkel?
Ett problem kan i allmänhet ses ur flera olika parters synvinkel. Det är därför nödvändigt att författarna tidigt klargör ur vems/vilkas synvinkel problematiken belyses. Man kan också formulera det som att det gäller att klargöra vem eller vilka som ”äger problemet”.
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
978-91-44-05985-3_01_book.indd 23
23
2012-10-12 12.42
2 Att tänka på redan vid starten
Inget hindrar att man i en studie väljer att se problematiken ur flera parters synvinkel. Detta är lite mer komplicerat att genomföra, men kan vara mycket intressant och berika studien. Det krävs i så fall att författarna vid varje tillfälle, som t.ex. för andra stycket på sidan 32, klargör ur vems synvinkel de just då (dvs. i andra stycket på sidan 32) studerar problematiken, så att inte de olika parternas synvinklar glider in i varandra och skapar allmän förvirring: Vem är det som tycker vad? För vem är det en fördel? Vem drabbas av ökade kostnader? Exempel Ur vems synvinkel
En uppsats har som syfte att komma med åtgärdsförslag hur sjukvården kan förbättras inom en vårdcentral. Vad som är en förbättring kan dock bero på vems perspektiv man anlägger: • Patienten vill exempelvis känna sig väl bemött, få tydlig och lätt begriplig information och känna sig trygg med den vård som erbjuds. • En läkare vill att dennes tid utnyttjas på bästa sätt, till att bl.a. ställa diagnos och ge patienter rätt vård snabbt, för att få en jämn arbetsbelastning. • Landstinget vill kunna erbjuda god och kostnadseffektiv vård. Utöver detta finns andra sjukhusanställda, anhöriga etc., vars perspektiv också är intressant för att kunna förbättra dagens sjukvård.
2.6 Ansvarsfrågan 2.6.1 Förfat tarnas ansvar
Många studenter upplever uppsatsskrivandet som förvirrande och frustrerande och säger att de aldrig tidigare under sina studier arbetat så hårt. De flesta anser dock att de också lärt sig enormt mycket och att det hela har varit mycket givande och roligt. Anledningen till både frustrationen och glädjen tror vi till stor del ligger i de helt nya aspekterna på ansvar som blir aktuella vid uppsatsskrivande. Inledande studier i ett ämne brukar bestå av kurser med fastställd inriktning och innehåll, där examinationen traditionellt utgörs av en tentamen
24
978-91-44-05985-3_01_book.indd 24
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
2012-10-12 12.42
2 Att tänka på redan vid starten
på litteraturen i slutet av kursen. Att skriva uppsats är en helt ny situation. När det gäller andra kurser har institutionen lagt ner en hel del arbete på kursutveckling och tar ansvar för att kursens inriktning, litteraturen och övrigt innehåll är relevant och att den avsatta tiden är rimlig i förhållande till stoffet. Detta ansvar läggs nu till stor del på studenterna själva. Ordet handledare leder tanken till ”någon som leder en vid handen”. Detta är i verkligheten långt ifrån fallet. Dels för att resurstilldelningen oftast bara räcker till några enstaka möten, dels för att det skulle kunna innebära att handledaren kom att ha ett alltför stort inflytande över processen. I stället för handledare hade egentligen ”sporadisk återkopplingsperson” varit en mer adekvat benämning. Handledaren kan alltså bistå med råd och synpunkter, men det är ytterst författarna själva som måste ta ansvar för ämnesval och genomförande, och således bl.a. avgöra vilka råd de ska följa och vilka de ska bortse från. 2.6.2 Gemensamt ansvar när man arbetar i grupp
När man skriver i grupp är det vanligtvis gruppens prestationer som bedöms, inte den enskilde studentens. Därför måste varje medlem i gruppen ta ansvar för gruppens agerande, dvs. ägna tid och intresse åt att få de olika gruppmedlemmarna att fungera tillsammans som ett slagkraftigt och effektivt team. Ofta får studenter i en grupp samma betyg. Alla i gruppen måste ta ansvar för helheten och hur de olika delarna passar in i denna. Arbetsfördelning under arbetets gång är nödvändig för effektivitetens skull, men vid slut seminariet gäller samma motto som för de tre musketörerna: ”en för alla – alla för en”. Här svarar alla i gruppen för hela uppsatsen. Seminarieledaren har möjlighet att gå in och begära att en viss gruppmedlem besvarar en viss fråga. Detta kan bli aktuellt om seminarieledaren tycker att det verkar som om man inom gruppen gjort en uppdelning så att Svenne svarar på frågor om kapitel 1 och 2, Berra kapitel 3 och 4 o.s.v., eller om någon gruppmedlem visar allmänt låg aktivitet. Vidare är det studenternas ansvar att så tidigt som möjligt göra det klart för handledaren att inte alla i gruppen bidrar till arbetet, om det nu skulle vara så. Vår rekommendation till studenter är att man säger till vederbörande gruppmedlem innan man informerar handledaren, för att ge den som inte
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
978-91-44-05985-3_01_book.indd 25
25
2012-10-12 12.42
2 Att tänka på redan vid starten
bidrar möjlighet att bättra sig. Om inte detta hjälper, informerar man lämpligen handledaren. Det är sedan upp till handledaren att agera i frågan. 2.6.3 Handledarens ansvar
En annan viktig ansvarsfördelningsfråga är den som avser handledare kontra författare. Handledaren har ansvar för att se till att författarna kommer i gång, att författarna lämnar in eventuella obligatoriska delrapporter under uppsatsarbetets gång samt att ge råd efter bästa förmåga. Men handledaren har inget ansvar för att jaga författarna och fråga om de vill ha lite handledning. Det är författarna som måste ta initiativet! Handledarens huvuduppgift och ansvar är att ge handledning upp till gränsen för godkänt. Hur författarna väljer att utnyttja handledaren kan däremot vara avgörande för om de får någon hjälp utöver detta. Att utnyttja handledarens tid väl är något alla handledare uppskattar. Många gånger är den tid som står till förfogande för handledning knapp. Genom att författarna lämnar in genomarbetade arbetsmanus, ställer genomtänkta frågor och presenterar konkreta idéer och förslag på handlingsalternativ kan handledarens tid utnyttjas effektivare – och på så sätt får författarna mer hjälp. Ibland kan det bli så stora interna motsättningar i en uppsatsgrupp att det trots upprepade försök visar sig ohållbart att fortsätta. Eftersom det i en sådan situation oftast är omöjligt att som handledare gå in och avgöra vem som felat, samt vad och hur mycket var och en i gruppen gjort, kan man i stället se till att var och en i gruppen får tillgång till allt material som gruppen producerat så långt samt låta varje student bilda en ny egen enmannagrupp. Om splittringen sker sent, dvs. nära slutseminariet, innebär det förstås att handledaren får vara beredd på att släppa fram flera snarlika uppsatser. 2.7 Allmänt
om skrivprocessen
Det är mycket viktigt att få tankarna på pränt. Kloka tankar är bra, men de måste fästas på papper eftersom det i akademiska sammanhang framför allt är den skrivna produkten som bedöms. Skriv ner saker redan från första dagen. Glöm inte heller att hela tiden under arbetets gång tydligt notera alla källor inklusive eventuell sida eller avsnitt, då det är mycket svårt att i efterhand minnas dem alla. Det kan även vara svårt och tidskrävande att 26
978-91-44-05985-3_01_book.indd 26
© F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
2012-10-12 12.42
2 Att tänka på redan vid starten
leta upp dem igen. Vid uppsatsskrivandet måste därför under hela processen saker och ting fästas på papper. Det tar tid att producera det antal sidor som en uppsats består av, och dessutom blir möjligheten att få hjälp från handledaren mycket större om tankarna finns på pränt. Det är också först när tankarna finns på papper som författarna själva på allvar kan börja granska, bearbeta och integrera dem med övriga delar av uppsatsen. På så vis kan själva skrivprocessen generera nya idéer. Om skrivkrampen infinner sig, så tänk på att det du skriver är preliminärt: det går alltid att ändra eller ta bort. Det är vidare bättre att skriva ner lite för mycket än lite för lite. Skulle det sedan visa sig att det finns en del överflödig information i manuset kan den lätt strykas. Motsatsen, dvs. att snabbt producera ett antal nya sidor i slutfasen, kan vara betydligt svårare. Med andra ord: Skriv, skriv, skriv! Dagens datorer gör det enkelt att stryka, flytta, lägga till och ändra. Utnyttja de möjligheterna! Kreativitet är bra – men när ni närmar er slutet av arbetsperioden gäller det att minska ner på kreativiteten och inte tillföra nya idéer, utan i första hand se till att ro i land med det ni redan har i båten. En arbetsföljd som är vanlig i de flesta skrivprocesser är följande: 1 Bestäm uppgiften 2 Definiera metod 3 Planera arbetet 4 Samla stoff 5 Sovra stoff 6 Strukturera 7 Formulera 8 Bearbeta, stryk och förtydliga 9 Kontrollera att delarna hänger ihop och att resultaten är tydliga 10 Putsa. Men skrivprocessen utvecklar sig sällan helt som man har planerat. Därför måste man lägga in ”kontrollstationer”, t.ex. i samband med handledningsmötena, där man diskuterar hur man på bästa sätt ska utnyttja den återstående tiden. Man måste helt enkelt under processens gång vara beredd på att delvis planera om. Tänk då på att svaga sidor i allmänhet inte kan vägas upp av starka sidor, speciellt inte då det gäller högre betyg. Därför kan det vara strategiskt riktigt att aktivt arbeta på att minska svagheterna i uppsatsen i © F ö rfattarna o c h S tudentlitteratur
978-91-44-05985-3_01_book.indd 27
27
2012-10-12 12.42
Maria Björklund är universitetslektor och docent vid Linköpings Universitet. Ulf Paulsson är universitetslektor vid Lunds universitet. Tillsammans har de mångårig erfarenhet av forskning, undervisning samt handledning av uppsatser, examensarbeten och projekt. Maria är verksam vid avdelningen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings tekniska högskola men gästföreläser även vid andra avdelningar och universitet. Ulf är verksam vid företagsekonomiska institutionen vid E konomihögskolan i Lund.
En undervisningsform som blir allt vanligare vid högskolor och universitet är seminariet. Här skriver studenterna uppsatser och rapporter, presenterar dessa och opponerar på varandras arbeten. Seminarieboken täcker alla de delar som normalt ingår i seminarie momentet. Grunden utgörs av ett vetenskapligt t änkesätt och vetenskapliga m etoder. Boken försöker utifrån denna grund att på ett lättillgängligt sätt ge information och råd om hur uppsats arbetet kan läggas upp och genomföras. Dessutom behandlas layoutfrågor, presentation av a rbetet, opposition, fusk och kriterier för bedömning av uppsatser. Boken är tänkt att användas på grundläggande nivå vid högskolor, universitet och inom annan eftergymnasial utbildning. Boken finns även tillgänglig i engelsk översättning: Academic papers and theses – to write and present and to act as an opponent. På bokens webbplats www.studentlitteratur.se/8093 finns material för nerladdning.
Andra upplagan Art.nr 8093
2:a uppl.
lats ebbp w s n ial Boke ler mater l å inneh rladdning e r fö n
www.studentlitteratur.se
978-91-44-05985-3_02_cover.indd 1
2014-02-13 08.02