Lennart Hellspong, professor i retorik
***
Snacka Snyggt – modern retorik
Elaine Bergqvist har en fil. kand. i retorik och är en av Sveriges mest anlitade retorikkonsulter och föreläsare. Hon medverkade som retorikexpert i Svt och tv4 under USA:s presidentvalskampanjer och kommenterade riksdagsvalet i Sverige, 2010, för tv och tidningar.
retorik är inte konsten att tala – det är konsten att få andra att lyssna. Snacka snyggt är en modern retorikbok som tar retoriken från talarstolen till din vardag. Hur säger man besvärliga saker snyggt? och hur får man andra att gilla en – på tre minuter? Vilka färger påverkar reptilhjärnan och hur får man folk att lyssna, med fem enkla steg? Boken tar upp konversationsteknik och bloggretorik. den lär dig dessutom genomskåda floskler samt mycket mer.
Ja!
Så får du folk att gilla dig på tre minuter Konsten att övertyga – argumentationsteknik Påverka reptilhjärnan – strategiska färgval Lär dig genomskåda – väck skeptikern i dig Presentationsteknik med wow-känsla
Elaine Bergqvist
Elaine Bergqvist har tidigare gett ut Du är din Generation och bästsäljaren Härskarteknik – den fula vägen till makt.
Snacka Snyggt – modern retorik
”Den som följer Elaines råd i boken kan knappast undgå att bli en bra talare och en stimulerande konversatör.”
Följ Elaine på Retorikbloggen www.snackasnyggt.se/blog
Konsten att säga besvärliga saker snyggt och mycket mer...
www.norstedts.se
elaine BergqViSt
Elaine Bergqvist
Snacka Snyggt – modern retorik
Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB grundad 1823 © 2011 Elaine Bergqvist och Norstedts, Stockholm Omslag: Ulrika Lundin/Soft Foto: Per Dahl, Johan Larsson och Linda Forsell Tryck hos Bookwell AB, Finland 2011 ISBN978-91-1-302787-4
Till min lärare i retorik, José Luis Ramírez, som gav mig förmågan att tänka kritiskt. ”Vi ska inte vara Aristoteles efterföljare, vi ska vara hans fortsättare.” – José Luis Ramírez
inneHÅLL
Inledning ...................................................................................... 7 5 steg till lyssnarens uppmärksamhet ..............................................11 Så får du folk att gilla dig på tre minuter .................................. 61 Konversationsteknik .................................................................. 77 Konsten att övertyga – argumentationsteknik .......................... 93 Lär dig genomskåda – väck skeptikern i dig .......................... 112 Musikens påverkan .................................................................. 132 Bloggretorik – få folk att ”lyssna” på nätet ............................. 139 Påverka reptilhjärnan – färgspråket ....................................... 149 Presentationsteknik med wow-känsla ..................................... 165 Konsten att säga besvärliga saker snyggt ............................. 187 Shit happens ........................................................................... 213 Var den bästa versionen av dig själv .................................... 219 Några retoriska begrepp – för dig som vill göra dig smart! ... 221 Tack! ......................................................................................... 224 Källor......................................................................................... 225 Register..................................................................................... 229
inLedninG
Vi var ungefär 300 åhörare som satt i en mörk sal och väntade på en retoriker. Strålkastarna lyste upp den tomma scenen. Det var fem minuter kvar. Vi satt tysta och funderade på hur föreläsaren skulle lyckas fånga vår uppmärksamhet. In klev talaren. Halva kroppen var vänd mot publiken och han gick med långsamma steg mot mitten av scenen. På de korta sekunderna satt vi och analyserade hans klädsel för att se vilken ”flock” han tillhörde. Allt jag minns var att det inte var någon ”Versace-flock”, snarare en intellektuell grupp som inte lägger allt krut på ytan ... Han vände sig mot oss med ansiktet blottat. Samtliga i publiken gapade lätt för det var ingen vacker syn. Kläderna blev ointressanta. Mannen hade ett ärr tvärs över ansiktet. Min inre röst upprepade ”var har han fått ärret ifrån?” som ett mantra i huvudet. Mannen studerade vårt unisona kroppsspråk. 300 frågetecken satt framför honom och han hade sett det förut. Hur gör man sig bekväm inför 300 frågetecken? Och skulle han klara att tysta våra inre röster och bädda för sitt eget budskap? Han höjde handen, men vi tittade på hans ärr. I periferin såg jag att han höll upp pekfingret, men jag tittade fortfarande bara på ärret. Så drog han långsamt fingret över ärret. Vi följde det med blicken medan han sa: ”Det här fick jag i en bilolycka, 1973. Jag heter Janne.” Det är åtta år sedan och jag minns fortfarande hans namn. 7
Retorik är inte konsten att tala – det är konsten att få andra att lyssna. De flesta kan tala, men konsten att få folk att vilja lyssna är en effektiv konstform med rötterna i antiken. Retorik är när pulsen börjar slå snabbare när någon pratar. Det är när vissa formuleringar av någon anledning går rakt in i hjärtat och får håren att resa sig. Det är när den subtila kommunikationen (röstläge, mimik, kroppsspråk, kläder, närvaro) befinner sig i perfekt harmoni med budskapet. Resultatet av specifika kommunikationssignaler som vi retorikkonsulter sätter fingret på och lär ut till folk som vill ha ordets makt. Det har skrivits andra retorikböcker och jag vill försäkra dig om vad den här boken inte är. Den tar inte upp retorikens historia – inte för att den är ointressant utan för att det har gjorts tidigare. Det är inte heller en bok som lär dig att ”prata prydligt” – som många kanske tänker när de hör ordet retorik. Det är en modern retorikbok där jag tar retoriken från talarstolen, till din vardag. Den här boken lär dig snacka snyggt och det, kära läsare, kommer att ge en massa sköna konsekvenser. Tänk om du kunde få folk att lyssna på dig i alla lägen. Och dessutom få dem att lyssna. Skulle livet vara lättare då? Definitivt! Du kommer att få verktyg för konversationsteknik, färgernas inverkan, strategiska klädval, språkets melodi och hur det påverkar det undermedvetna, argumentationsteknik och mycket mer. Du kommer att få lära dig konsten att få folk att lyssna och ta in ditt budskap. Att som retoriker använda akademiska begrepp kan tjäna sitt syfte, men att göra sig förstådd tjänar ett högre syfte. Så du behöver inte oroa dig för en överanvändning av akademisk terminologi. För dig som ändå gillar akademiska begrepp finns en ordlista längst bak. Men kom ihåg att det inte är någon retorisk poäng att använda dem verbalt. Däremot kan du ha deras betydelse i åtanke för att snacka snyggt! Om en lyssnare lämnar dig med känslan av att du var smart, 8
då är du smart. Lämnar en lyssnare dig citerandes på orden du sagt – då är du en retoriker. Du ska få folk att förstå, men inte bara det, du ska också få dem att känna det du säger. Nelson Mandela sa en gång: ”If you talk to a man in a language he understands, it will go to his head. If you talk to him in his language, it will go to his heart.” Målet är att du ska behärska konsten att få andra att lyssna, plantera dina ord i deras hjärtan men också få dem att citera dig. Folk med makt har ofta också ordets makt – det ena går sällan utan det andra. Den här boken är inte bara till för dig som är kompetent och vill lära dig förmedla det på ett effektivt sätt. Den är också för dig som vill genomskåda tomma ord, manipulatörer och inkompetenta att snyggt kontra och säga: ”Jag ser vad du sysslar med, men mig övertygar du inte.” Oavsett vem du är och vad du kan, så behöver du kunna kommunicera det. Vad du än vill säga så säg det snyggt! Historiens makthavare gjorde det och dagens skickliga ledare gör det. Men även framtidens makthavare kommer att vilja äga kommunikationens gåva. Det handlar inte om att bli ”en Obama”. Den gamla klyschan ”var dig själv, alla andra är upptagna”, är så sann. Målet med att snacka snyggt är att du ska bli den bästa versionen av dig själv. Retorik behövs för att övertyga och genomskåda. Här får du lära dig hur.
9
SÅ FÅr dU FoLk Att GiLLA diG PÅ tre minUter
Året var 2002, och dagen var ”Den stora Retorikdagen”, som vi retorikstuderande arrangerade. Aulan var fullsatt och vi hade lyckats anlita etablerade föreläsare. En av föreläsarna hade vi extra höga förväntningar på. Hon var flitigt anlitad och erkänt duktig. Men den dagen hände något märkligt. Hon gick med tunga steg fram till micken på scen. Hon såg trött och oengagerad ut, som om hon inte ville vara där. Alla väntade. Efter en lång suck sa hon: – Jag har sovit riktigt dåligt i natt och egentligen så orkar jag inte vara här … men, jag ska göra mitt bästa … Publiken gapade. Var det ett skämt? Nej, det var det inte. Den tid det tog för henne att säga den meningen var också helt bortkastad tid – för oss och för henne. Det är viktigt att den som talar väcker välvilja för att budskapet ska landa mjukt (eller landa över huvud taget). Den dyrbara tiden ska kännas prisvärd. Vi hade ju prioriterat bort annat för att i stället lyssna på henne. Jag minns att jag tänkte ”jag gillar inte henne”. Det spelade ingen roll hur mycket hon sprang omkring på scen och försökte fånga vår uppmärksamhet efter den urusla inledningen. Vi hade dömt ut henne. Det första intrycket stannar kvar – länge. Det finns personer som fått en dålig början på en jobbrelation och som sedan aldrig riktigt kommit överens på grund av den dåliga starten. Starten är på många sätt avgörande. Och det finns psykologiska förklaringar till varför. Att bedöma en 61
person utifrån en enstaka egenskap kallas haloeffekt. Haloeffekten är en specifik form av den allmänna representativitetseffekten (som jag nämnde då vi pratade om strategiska klädval i början av boken). Den innebär att en person som gör ett gott intryck – och som vi tycker ser trevlig ut – också uppfattas som snäll, generös och bra på andra sätt. Det första intrycket överskuggar, eller förgyller, de senare. Och vice versa. Är du otrevlig så kommer lyssnaren att också dra andra ofördelaktiga slutsatser om dig och din presentation. Den här kvinnan inledde negativt och det gjorde att vi, publiken, laddade resten av föreläsningen med kritiska omdömen. Föreläsningen varade i en timme. Det intressanta var att en studentkollega som tillsammans med några andra kom tio minuter för sent hade en helt annan utvärdering. Under hela föreläsningen så halvsatt kollegan på helspänn och lyssnade. Och applåderade. Hon verkade inte märka att vi andra satt med armarna i kors för att demonstrera vårt missnöje. De som kom in sent tyckte alla efteråt att det var bland det bästa de hade hört. Vi andra tyckte att det var bland det sämsta. Hur kunde det bli så? Jo, vi hade fått helt olika inledningar (exordium) och därmed blev också haloeffekterna annorlunda. De andra missade den dåliga starten. De såg henne genom ett annat ”filter”. Det här filtret skapas samtidigt som lyssnaren bestämmer vad du är för en person. Och det sker de tre första minuterna. En gång inledde en etablerad föreläsare med att säga: ”Nu har det bara gått en minut av föreläsningen och jag har redan tjänat 10 000.” Han avslutade med ett kort skratt. Ingen i publiken skrattade. Det var ju trots allt inte sin personliga vinning han skulle föreläsa om. Kritiken var massiv efteråt. Och trots att han var känd (med eget tv-program) fick han inte föreläsa resten av de gånger han var kontrakterad för. Att vara kändis innebär inget undantag från treminutersregeln. Du kan inte luta dig tillbaka på ett gammalt gott rykte. Du måste upprätthålla det också. 62
trovärdighet, välvilja, nyfikenhet Oavsett sammanhang och kändisskap så har du tre minuter på dig att skapa ett filter som din lyssnare kommer att betrakta dig igenom. Dessa tre minuter är avgörande för resten av konversationen, presentationen, eller mötet. Det är då lyssnaren bestämmer sig för om hon upplever dig som sympatisk och trovärdig. Och om det du pratar om är relevant. Därför är det avgörande att du på tre minuter väcker tre känslor: 1) docilis, göra lyssnaren läraktig genom att göra ämnet relevant för honom, 2) benevolus, väcka välvilja, 3) attentus, göra lyssnaren uppmärksam. Enkelt förklarat betyder det att du har tre minuter på dig att skapa: • trovärdighet • välvilja • nyfikenhet
Hur gör man då för att lyckas med det? Tänk dig att du skapar det motsatta – illvilja, misstro och irrelevans. Det krävs väldigt lite för att det ska slå över åt fel håll.
trovärdighet Nej, det börjar inte med att man säger vad man jobbar med. Statustävling är inget säkert kort. De första sekunderna sitter trovärdigheten i handslaget. Vill du få ett misslyckat möte. Använd ”döda fisken”. Det är när personen du träffar räcker fram sin hand som mest ser ut att dingla på armen. När den landar i din hand känns den som en Döda fisken. 63
död fisk. Du klämmer lite vänskapligt. Men får ingen respons. Den andres fingrar liksom knöglas ihop inne i din hand och ger dig en oförklarlig känsla av att du inte gillar personen alls. Du kanske rent av ogillar den här människan. Handslaget skvallrar om en för dig passiv och likgiltig person. Och möjligen lika spännande som färg som torkar. Trots att ni precis har träffats, har den här personen ofrivilligt gett dig ett filter som du kommer att betrakta henne genom resten av mötet. Och det är inget vackert filter. Handslaget är extremt viktigt. Det är där du bokstavligen ska trycka fram din trovärdighet. Styrkan i handslaget är självfallet relativt. Men nyckeln är att möta lyssnarens styrka (såvida inte styrkan är obefintlig av medicinska skäl). Man kan läsa in mycket i ett handslag och målet är att lyssnaren ska läsa av dig på ett sätt som är till din fördel. Och då är det viktigt att du ger ett förtroendeingivande handslag. Härskaren
Vill du lära dig genomskåda ett handslag så har oftast den dominante personen sin handflata över din. Han eller hon kan göra en vridning när ni fattat varandras händer så att din hand hamnar underst. Vill du ha bättre förutsättningHärskaren. ar mot härskaren, ska du le och vrida tillbaka era händer så båda möts vid samma nivå. Det skickar en signal om man inte kan sätta sig på dig.
64
roboten
Robothandslaget vill tävla i styrka och markera att jag kan krossa dig här och nu. Personen fattar tag i din hand och trycker onödigt hårt. Det är personer som känner att de har mycket att bevisa. Personligen brukar Roboten. jag inte tävla tillbaka. Det känns lite testosteronstint. Robothandslaget är ett rätt fånigt handslag som man ska undvika i största mån. (Döda fisken behöver vi inte utveckla mer och jag behöver knappast påpeka att den aldrig ska användas – någonsin.) nyparen
Nyphandslaget är när personen bara nyper tag i fingrarna. Stressade personer gör så ofta, men det är ingen väg till välvilja. Undvik nypet på fingerspetsarna.
Nyparen.
Många gör alltför ofta misstaget när det är en större folksamling att titta på nästa person de ska hälsa på – samtidigt som de fortfarande håller någon annans hand. Det ger ett osympatiskt intryck. Och får personen att känna sig oviktig. Människor med makt har inte sällan förmågan att få personer de träffar att känna sig utvalda. Det är därför många med nyvunnen auktoritet, som de tror hör ihop med divalater, ofta tappar andras respekt – och därmed också makten. Ser du inte andra, slutar de att se dig. Efter handslaget, under mötets gång, bör du själv-
65
Ett bra handslag möter styrkan hos den andre.
fallet plocka fram andra skäl för att styrka din trovärdighet. Men de första sekunderna sitter pålitligheten oftast i tre saker; (1) ett bra handslag (2) att du har bra ögonkontakt och (3) att du minns personens namn. Skulle du av misstag få till ett dåligt handslag så är det bara att säga ”Kan vi göra om det där?” och fatta ett nytt snyggt grepp. Då får personen också bättre grepp om din trovärdighet. För att väcka välvilja ska du möta personens styrka i handslaget och titta personen i ögonen. Vissa ord ska man undvika för att inte väcka misstro. Dessutom ska man undvika att upprepa dem för mycket. När Barack Obama blev president kröp de retoriska ticsen fram. Obama har kritiserats för att inte vara tydlig och för att ha svängt sig med vacker terminologi. Efter att kritiken nått Vita huset började han ofta säga: ”Now, let me be clear”, samtidigt som han höjde pekfingret. Just den meningen väcker misstro eftersom man lätt undrar om han är otydlig vid andra tillfällen. En lustig observation är att så fort Obama säger: ”Låt mig vara tydlig”, följs det av något fullständigt obegripligt och otydligt. Precis som folk gör när de inte vill svara på en fråga. Då berömmer de formuleringen och säger: ”Det var en bra frågeställ66
ning.” Frågeställaren nöjer sig kortsiktigt, och märker inte att han eller hon inte har fått svar förrän efteråt. Det är ett sätt att sakta men säkert sänka förtroendet hos dem som lyssnar. Det finns flera terminologiska fallgropar du bör undvika: • ”faktiskt” – är allt annat du säger ”ofaktiskt”? • ”om jag ska vara ärlig” – då undrar man ju om du i vanliga fall ljuger • ”jag ska bara”/ ”Jag ska prata lite” – ursäktande retorik gör lyssnaren ointresserad • interna begrepp och förkortningar – använd ord som alla förstår • ”Jag har en liten fråga” – värdera inte dina ord, säg i stället: ”Jag har en fråga.” Gradera inte det du säger. Låt lyssnarna sköta bedömningarna. I boken Trovärdighet – så bygger du förtroende, skriver retorikkonsulten Katti Sandberg: ”Trovärdighet är en nödvändighet för att åstadkomma lyckad kommunikation samtidigt som trovärdighet är ett resultat av lyckad kommunikation.” För att vara trovärdig bör ordvalen och bilden av dig och det du säger kännas trovärdigt. Förstå mig rätt. Att vara trovärdig innebär inte att du som ingenjör ska använda ingenjörsterminologi – då förstår i och för sig lyssnaren att du är smart, men inte vad du säger. Lyssnaren vill förstå allt du säger. Om inte, känner han sig dum. Det är därför jag inte förstår retoriker som pratar ett språk som ingen förstår sig på. Kommunikation kommer dessutom av ordet ”communicare” som betyder ”göra gemensamt”. Placera inte dig själv på en ö av ord som bara du förstår. Gör dig inte smart – gör dig förstådd! 67
I kroppsspråket sitter trovärdigheten i ögonen och händerna. Du har säkert suttit på ett möte där vissa personer tittar, men aldrig på dig. Det är sådana gånger man inte minns vad de här personerna sagt, man kommer bara ihåg att de inte tittade. Och det väcker misstro. Så titta på personerna du talar med, om det är ett större sammanhang. Annars, titta den du talar med i ögonen. Inte, som sagt, hela tiden. Det är naturligt att man tittar bort när man tänker efter, funderar och föreställer sig något. Det är helt okej. Lyssnaren kommer inte att tappa fokus eftersom det du gör speglas i kroppsspråket. Vi har nämnt handflatorna tidigare, och när det gäller trovärdighet är de extra viktiga. Om du fikar med en vän som sitter med händerna bakom ryggen under hela samtalet, skulle det kännas skumt. Vi visar handflatorna när vi pratar – undermedvetet. Det här styr du som sagt bäst genom att rikta tankarna mot det du pratar om, då kommer kroppsspråket att följa med.
Kombinera handslaget med ett kroppsspråk som signalerar välvilja.
Tänk också på att inte titta på klockan. Personen kommer att känna sig mindre viktig och du ger intrycket av att ha annat att tänka på. 68
Välvilja Kombinera handslaget och ögonkontakten med ett leende och du kommer att ha en bra start. Jag vet många personer med det perfekta handslaget, men med en mimik som liknar en som precis varit på begravning. Budskapet blir då att den här personen inte är glad att se en. En enkel regel är att alltid le – såvida inte syftet med mötet är att berätta något riktigt, riktigt tråkigt. Det finns de som ler ändå, för att lyssnaren ska tänka ”nyheten är tråkig, men jag gillar ändå presentatören”. Du behöver inte förkroppsliga ditt budskap innan du förmedlar det. Är du glad, syns det och då blir också dina ordval positiva. Känns det svårt att klistra på ett leende kan du tänka på en plats/person som gör dig uppåt. Då kommer kroppsspråket att se genuint lyckligt ut. Jag nämnde tidigare, i avsnittet om kroppsspråk, att en genväg till att styra kroppsspråket är att visualisera det du pratar om. Eller en person, eller plats du tycker om. Ha den mentala bilden med dig när du hälsar på folk, särskilt om du är nervös. Det kan till och med vara bra när du hälsar på någon du inte tycker om, eftersom ditt leende kan ändra relationen. Nicholas Boothman, fotograf och författare till relationsboken How to Make People Like You in 90 Seconds or Less! menar att man kan trigga ett positivt minne genom att till exempel ha en speciell rörelse knuten till minnet. Du kanske tänker upprepade gånger på den där sommarkvällen med din bästa vän, samtidigt som du kramar om tummen med handen. Så småningom lär sig hjärnan kognitivt att koppla tummen till sommarminnet. Det gör att du får en dos positiva känslor trots att du träffar en jobbig arbetskollega. Så ha det positiva minnet till hands när du träffar andra och du kommer ge ett genuint positivt intryck som känns.
69
nyfikenhet – minns du ett namn så minns namnbäraren dig Det var en dag på Södertörns högskola. Jag och min dåvarande kurskompis, och nuvarande retorikkollega, Jennie Gotsis, skulle hålla vårt första retorikseminarium för ett gäng studenter som studerade svenska. Vi var ganska nervösa båda två. Vi bestämde att Jennie skulle hälsa på var och en av dem vid ingången med ett handslag. Jag skulle förbereda filmerna vi tänkte visa. Sjuttio elever sipprade in, en efter en. Jag tänkte att det här med handslag kanske var ”overkill”, men Jennie hade en annan tanke. Hon såg lite stirrig ut varje gång deltagarna sa sitt namn. Och hon släppte inte handen förrän hon hade uppfattat det. Det var till och med så att hon dröjde kvar med handen när det blev tyst. Jag tyckte att den tiden kändes obehagligt lång trots att det kanske bara handlade om två sekunders fördröjning. När hela klassen hade satt sig tillrätta räckte en person upp handen. – Ja, Malin? frågade Jennie den brunhåriga tjejen som räckte upp handen. Malin blev stum. Jag blev stum. Hela klassens hakor hängde förvånat. Malin hade ingen namnskylt. Men Jennie kunde ändå hennes namn. ”Tur”, var min spontana tanke och kände mig trygg igen. – Varför hälsade du på oss inledningsvis? Det har aldrig hänt förut. Jag tyckte det var bra, men jag undrar varför. – Inom retoriken är förtroende och välvilja två av tre delar man ska väcka den första tiden hos nya åhörare. Jag ville väcka förtroende och välvilja med detta, svarade Jennie. – Jag tycker att du väckte välvilja, men var kommer förtroendet in? frågade en kille högst upp, till vänster. – Bra fråga, Fredrik, svarade Jennie (och fullkomligt dödade alla känslor av misstro i salen) och fortsatte: Genom att minnas alla era namn. – Minns du också våra namn, Elaine? frågade en annan kille. Jag kände mig varm om öronen och svarade: 70
– Tyvärr, Micke (så hette han självfallet inte) jag är, till skillnad från Jennie här, en människa. Klassen och Jennie började skratta åt min dåliga ursäkt. Förtroendet, välviljan och nyfikenheten var på plats. Vi kunde börja seminariet. Den amerikanske politikern och f.d. presidentkandidaten Al Gore var i Sverige för ett antal år sedan och träffade, kort, bland andra en journalist. När samme journalist, fem år senare, träffade Gore tilltalade Gore honom med namn. Utan större ansträngning och genom att använda minnesteknik, hade Gore placerat sig själv på en hög respektnivå. Även Nelson Mandela var under tiden han var aktiv noggrann med att minnas namn. Inte bara de som gillade honom utan även de som ogillade honom. Att han mindes apartheidsympatisörernas namn gjorde att de – om än motvilligt – fick en viss välvilja och respekt för honom. Han visste att han behövde vinna motståndarna. Inte bara de redan frälsta. Det flesta personer på höga positioner har antagligen goda kontakter, men oftast också en god minnesförmåga. Om inte, så har de en assistent som noterar alla namn och ger en kort briefing innan mötet, som till exempel Gore. Allt för att journalisten ska ta intryck och känna välviljan. För att du ska nå toppen krävs en stor skara människor. Att minnas namn tar dig raka vägen dit. Det vet många skickliga ledare och de är därför maniska när det gäller förmågan att minnas namn. Det du säger, mellan raderna, till den du minns namnet på är ”du är värd att minnas, du betyder något, du är en viktig person”. Och karmaeffekten blir att han eller hon tycker detsamma om dig. Henrik Fexeus skriver i sin bok Konsten att läsa tankar: ”Vi tycker om folk när de säger att de tycker om oss.” När du minns namn så väcker du en sådan känsla. Så hur gör man? Det första hindret för att minnestekniken ska fungera är vår inre röst. När vi träffar en ny person ekar den per automatik 71
inne i våra huvuden. Vi vill veta hur vi ska förhålla oss till personen. Se om han eller hon tillhör samma flock, är som vi o.s.v. Därför ska man stänga av den inre rösten så att den här personen faktiskt når fram och kan göra sig hörd och därmed lämna avtryck – sitt namn. Stäng av och koncentrera dig på vad personen säger. När personen presenterat sig ska du tyst upprepa namnet på ett sätt så att du kan koppla det till personen nästa gång. Heter personen ”Estelle” kan du skapa en knäpp bild i huvudet av hur hennes näsborrar ropar Estelle. Absurt? Ja, men det är sådana saker vi minns. Gör gärna flera bilder i huvudet. Hon kanske skriker ”Estelle”, eller så förvandlas leverfläcken på hennes haka till ett ”E”. Fäst minnesbilderna på saker som inte kan förändras på Estelle. En hårlock eller frisyr är ingen bra idé. Däremot mun, ögon, näsa eller andra detaljer som tenderar att bestå. Har du dålig fantasi? Säg: ”Hej Estelle!”, när hon har sagt sitt namn, tryck hennes hand och le, samtidigt som du upprepar det. Den usla ursäkten ”Jag måste koncentrera mig på att säga mitt eget namn, det är därför jag inte minns andras”, köper jag inte. Vi har haft våra namn sedan födseln. Du kommer inte att säga ”Jag heter Kalsong”, bara för att du inte koncentrerar dig på ditt namn. Släpp det! Fokusera på den andres namn. Ditt kommer av sig själv. Vid vissa tillfällen är vi dessutom extra bra på att koncentrera oss. Av någon märklig anledning ökar koncentrationen när vi frågar barn vad de heter. Deras namn kommer vi ofta ihåg. Tillämpa den uppmärksamheten när du träffar vuxna. Så när den du hälsar på säger sitt namn ”Alice”, svara ”Alice. Trevligt att träffas Alice, jag heter Elaine.” Eller helt enkelt ”Alice, trevligt Alice, Elaine!” Då har du upprepat namnet en gång, använt det en gång till, och ditt eget har kommit av sig själv. Lyckas du har du inte bara gjort intryck utan även avtryck som gör att personerna kommer att komma ihåg dig av det enkla skälet att du kom ihåg deras namn. 72