Författaren är professor i civilrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.
ISBN 978-91-7678-932-2
9
789176
789322
ERSÄTTNINGSPROBLEM
”Ersättningsproblem” är den tredje boken i trilogin; den tar vid när en ansvarsgrund är etablerad samt en viss skada bedömts ligga inom ansvarets gräns – varvid det kvarvarande problemet rör de omständigheter och argument som måste värderas, för att man ska kunna fastställa skadeståndet. Framställningen betonar den rättsligt värderande ersättningsbestämningen, och tematiserar därmed utvecklingen avseende ett antal konkretiserande kvalificeringar för resonemangen. Dessa kvalificeringar avser begreppsliga, temporala, formella, ekonomiska och ideella aspekter med avseende på både sakskada, förmögenhetsskada, personskada och olika ideella ersättningsposter – inklusive gränsområdet mellan det ekonomiska och det ideella. Bortom de klassiska spörsmålen behandlas även skadeståndsfrågor inom områdena för upphandlingsrätt, immaterialrätt och marknadsrätt. De alltoftare aktualiserade ideella ersättningsfrågorna tas upp med avseende på personskada, kränkning vid brott, olika specialregleringar samt beträffande möjligheterna och gränserna för ersättning vid överträdelse av EKMR och RF; vidare uppmärksammas utförligt de specifika ersättningsrättsliga perspektiven på diskriminering.
Håkan Andersson
Trilogin ”Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer” innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De enskilda rättsfallsanalyserna åskådliggör både skadeståndsrättens argumentativa förutsättningar och de materiella tillskott som fallen bidragit med. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Därmed blir varje bok en fristående monografisk behandling av respektive tema. Framställningen är uppbyggd så att de olika analyserna ska kunna läsas för sig och därmed vara av praktiskt värde för rättstillämpningen – samtidigt som både detaljerna och helheten ska ge ett rättsvetenskapligt mervärde.
Ersättnings-
PROBLEM I SKADESTÅNDSRÄTTEN
HÅKAN ANDERSSON SKADESTÅNDSRÄTTSLIGA UTVECKLINGSLINJER — BOK III —
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 2
2017-06-13 10:24
Ersättningsproblem i skadeståndsrätten Håkan Andersson
Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer Bok III opus 227
IUSTUS FÖRLAG
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 3
2017-06-13 10:24
Innehåll
1 Sakskada och förmögenhetsskada – kvalificeringar avseende begreppsliga, temporala och ekonomiska aspekter 1.1 Skada och ersättning – differentiering av olika teman 1.1.1 Ersättningsbestämning respektive ersättningsberäkning – bokens huvudteman 1.1.2 Skada som differens – formell och logisk begreppsdefinition 1.1.3 Sak- och förmögenhetsskadeersättandets grunder – en enkel temamodell 1.1.3.1 Bakgrund – skadehändelse och skadeverkan 1.1.3.2 Skadevariabler – elementär grund för argumentationen 1.1.3.3 Dualismvariabler – diverse differentierande begreppspar 1.1.3.4 Partsvariabler – förpliktelser och riskfördelning 1.1.3.5 Tidsvariabler – temporala omständigheter 1.1.4 Kapitlets disposition 1.2 Begreppslig kvalificering (I) – fysiskt respektive funktionellt skadebegrepp (NJA 2004 s 566, Vägblockeringen) 1.2.1 Inledning – skadekvalificeringar på olika plan 1.2.2 Traditionellt respektive funktionellt sakskadebegrepp 1.2.2.1 Diskursens olika skadekriterier 1.2.2.2 Tillämpning av kriterierna på fallet 1.2.3 Fallets nyhetsvärde och diskussionstillskott 1.2.4 Avslutning – kvalificerad utveckling av kvalificeringar 1.3 Begreppslig kvalificering (II) – skadeståndskrav och andra krav (NJA 2003 s 390, Skatte- respektive skadefordran) 1.3.1 Inledning – olika krav och deras olika uppkomstsätt 1.3.2 Olika ansvar för skatter 1.3.3 Olika fordringar, olika brott och olika systemargument 1.3.3.1 Olika fordringsrätter
41 41 41 45 48 48 49 54 63 67 70 74 74 76 76 79 80 83 85 85 87 88 88
11
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 11
2017-06-13 10:24
Innehåll
1.3.3.2 Olika bedrägerier 1.3.3.3 Olika systemargument 1.3.4 Avslutning – olika konsekvenser av olikheterna 1.4 Begreppslig kvalificering (III) – egen kontraktsprestation respektive annans skadegörelse (NJA 2014 s 465, Andrahandsuthyrningen) 1.4.1 Inledning – enhetlig respektive differentierad lagtolkning 1.4.2 Domens detaljer och tolkningsutrymme 1.4.2.1 Resonemangsstegen 1.4.2.2 En entydigt oproblematisk dom – med möjligheter till pluralistisk problematisering 1.4.3 Tolkningsfrågans möjliga differentiering – olika temakretsar 1.4.3.1 Osäkerhetstematiken – distinktionen oproblematisk respektive problematisk rättsfråga 1.4.3.2 Partsförändringstematiken – distinktionen överlåtelse respektive upplåtelse 1.4.3.3 Förpliktelsetematiken – distinktionen prestationsfullgörelse respektive skadegörelseansvar 1.4.3.4 Ansvarsutvidgningstematiken – distinktionen normalregel respektive sanktionsregel 1.4.3.5 Partsdispositionstematiken – distinktionen kontraktsbrott respektive samtycke 1.4.3.6 Tillståndssubjektstematiken – distinktionen partssamtycke respektive hyresnämndstillstånd 1.4.3.7 Hyresobjektstematiken – distinktionen bostadshyra respektive lokalhyra 1.4.4 Avslutning – möjlighet till differentierade resonemang 1.5 Temporal kvalificering (I) – tidsindividualisering av olika transaktioners debet- och kreditsidor (NJA 2014 s 473, Lånebedrägeriet) 1.5.1 Inledning – balansering av olika lån och olika brott 1.5.2 Skadebild via kausal individualisering
89 90 91
93 93 96 96 99 100 100 108 110 113 115 116 117 118
120 120 121
12
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 12
2017-06-13 10:24
Innehåll
1.5.3 Skadebild via tidsdimension och prestationskonnexitet 1.5.4 Avslutning – filosofernas och krämarnas olika balansakter 1.6 Temporal kvalificering (II) – aktuellt respektive potentiellt nyttjandevärde (NJA 2015 s 323, Intrångsersättningen) 1.6.1 Inledning – passivitet kontra prognos om aktivitet 1.6.2 Kvalificering av rekvisitet pågående markanvändning – ekonomiskt värde av nyttjandeoption 1.6.3 Avslutning – allmänna ersättningsrättsliga reflektioner kring prognosresonemang 1.7 Temporal kvalificering (III) – styrelseansvarets gräns bakåt och framåt (NJA 2012 s 858, Den tillträdande styrelsen; NJA 2013 s 117, Den interimistiska styrelsen; NJA 2014 s 892, Den avgående styrelsen) 1.7.1 Inledning – tidsaspekter kring ansvar och skada 1.7.2 Blicken bakåt angående vad som tidigare hänt (NJA 2012 s 858, Den tillträdande styrelsen) 1.7.2.1 Relevansen av tidigare omständigheter 1.7.2.2 Specifikt associationsrättsligt betalningsansvar med generell skadeståndsrättslig diskursram 1.7.2.2.1 De facto presumtionsansvar – med visst verbalt motstånd 1.7.2.2.2 Culpavärderingens konkretion 1.7.2.2.3 Individuell ansvarsbedömning inom kollektivet 1.7.3 Blicken framåt angående vad som senare kan hända (NJA 2014 s 892, Den avgående styrelsen) 1.7.3.1 Relevansen av senare omständigheter 1.7.3.2 Kraven på avgående styrelseledamot – formell ansvarsgrund och materiell ansvarsbefrielse 1.7.3.3 Mild culparegel eller huvudregel om icke-ansvar 1.7.4 Blicken fram och tillbaka angående varierande intressen över tiden (NJA 2013 s 117, Den interimistiska styrelsen)
124 126 127 127 127 130
132 132 132 132 134 135 136 138 139 139 139 141 142
13
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 13
2017-06-13 10:24
Innehåll
1.7.4.1 Fördelar och nackdelar för förening respektive medlem 1.7.4.2 Analys av intressen över tiden 1.7.4.3 Intressen och systemargument 1.7.5 Avslutning – allmänna ersättningsrättsliga reflektioner kring culpaargumentationens tidskvalificering 1.8 Ekonomisk kvalificering (I) – återanskaffningskostnad, reparationskostnad respektive minskat försäljningsvärde (NJA 2015 s 199, Tallnedhuggningen; NJA 2016 s 945, Stallreparationen) 1.8.1 Inledning – den fulla ersättningens teoretiska och praktiska differentiering 1.8.2 Försäljningsvärdebestämning före reell återanskaffningskostnad (NJA 2015 s 199, Tallnedhuggningen) 1.8.2.1 Strukturen för huvudregel och undantag 1.8.2.2 Konkretion på undantagssidan 1.8.3 Reparationskostnadsbestämning före reellt försäljningsvärde (NJA 2016 s 945, Stallreparationen) 1.8.3.1 Strukturen för huvudregel och undantag 1.8.3.2 Konkretion på undantagssidan 1.8.4 Avslutning – teoretisk favorisering av det praktiskt möjliga framför det totalt omöjliga 1.9 Ekonomisk kvalificering (II) – skadebestämning och riskfördelning avseende ansvarsinducerad utredningsosäkerhet (NJA 2016 s 39, Budgivningsbedrägeriet) 1.9.1 Inledning – kvalificering av olika riskeffekter 1.9.2 Olika risker vid förstörande av korrekt marknadsförlopp 1.9.3 Avslutning – realistisk kvalificering av hypotetisk skadebestämning 1.10 Ekonomisk kvalificering (III) – värde för skadelidande respektive skadevållare (NJA 2007 s 519, Nyttjandemöjlighetsundandragandet) 1.10.1 Inledning – konkursrättsliga och ersättningsrättsliga perspektiv på lokalnyttjande 1.10.2 Ansvar för kontraktsprestation, kontraktsskadestånd respektive annat ersättningsansvar
142 144 147 147
148 148 149 149 151 157 157 160 163
165 165 166 170
171 171 173
14
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 14
2017-06-13 10:24
Innehåll
1.10.3 Värdeersättning – nyttjandets aktiva respektive passiva sida 176 1.10.4 Avslutning – partsperspektiv på nyttjande och nyttjandeundandragande 1.11 Ekonomisk kvalificering (IV) – nyttouppkomstkompensation respektive värdenedgångsavdrag (NJA 2011 s 548, Bostadsrättsreparationen; NJA 2011 s 576, Byggstölden; NJA 2014 s 3, Byggfelsförsäkringen) 1.11.1 Inledning – positiva och negativa argument kring idealet om full ersättning 1.11.2 Nyttouppkomstkompensation – inventering av argument kring åtgärder respektive kostnader (NJA 2011 s 548, Bostadsrättsreparationen) 1.11.2.1 Ansvaret för fysiska respektive ekonomiska prestationer 1.11.2.2 Funktionella respektive pragmatiska argument 1.11.3 Värdenedgångsavdrag – inventering av argument kring värde respektive funktion (NJA 2011 s 576, Byggstölden) 1.11.3.1 Ett processuellt prejudikat med materiella undertoner 1.11.3.2 Framtidspotential för argument utifrån både ansvarsgrundens och ersättningsbestämmandets ändamål 1.11.4 Åldersavdrag – inventering av kombinatoriska argument avseende värdeersättning och kostnads ersättning (NJA 2014 s 3, Byggfelsförsäkringen) 1.11.4.1 Ersättningens korrelation till restitution, skada, värde och kostnad 1.11.4.2 Strukturanalys av dualismerna skada-värde och åtgärd-kostnad 1.11.5 Avslutning – strukturen för positivt och negativt värdepåverkansbeaktande
179
180 180 181 181 184 186 186 191 192 192 194 197
15
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 15
2017-06-13 10:24
Innehåll
1.12 Komplex kvalificeringskontext – upphandlingsskadeståndsrätt (NJA 2013 s 762, Stofttransporterna; NJA 2013 s 909, Informationsansvaret; NJA 2016 s 358, Kriterie utvärderingen; NJA 2016 s 369, Ärendefelskonsekvensen) 200 1.12.1 Inledning – upphandlingsrätten och dess differentierade frågor 200 1.12.1.1 Mötesplats för olika rättsområden 200 1.12.1.2 Systematisering av rättsfrågornas struktur 206 1.12.1.3 Systematisering av skadeståndsfrågorna och typfallen 208 1.12.1.3.1 Ansvarsgrund – typsituationer och kollisionsfall 209 1.12.1.3.2 Kausalitet – bevisning och ansvarsgräns 212 1.12.1.3.3 Skada – poster och ersättningsbestämning 212 1.12.2 Praxis fram till 2010-talets domar – problem, responser och vändningar 215 1.12.2.1 Problem med skadebestämning – det positiva kontraktsintresset (NJA 1998 s 873, Den felaktigt fria prövningsrätten) 215 1.12.2.2 Problem med direktupphandling – bevisning och skadebestämning (NJA 2000 s 712, Den icke utannonserade städentreprenaden) 217 1.12.2.3 Problem med avbruten upphandling – saklighetsdiskussionen (NJA 2001 s 3, Den formella egenregin) 218 1.12.2.4 Problem med precisering av tidigare beviskrav och skadebestämningar (NJA 2007 s 349, HD:s omtolkning av sig själv) 221 1.12.3 Upphandlingskrav, bedömningsram och överträdelsekvalificering (NJA 2016 s 358, Kriterieutvärderingen) 223 1.12.3.1 Formella respektive materiella fel 223 1.12.3.2 Precisering av värderingarna kring kvalificerings- och utvärderingsfasen 224 1.12.3.3 Konkret prövning av riktlinjerna för kvalificering 227 16
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 16
2017-06-13 10:24
Innehåll
1.12.4 Kontraktsintresse, kostnadsersättning och skälighetsuppskattning (NJA 2013 s 762, Stofttransporterna) 1.12.4.1 Olika rättsmedel och olika kostnader 1.12.4.2 Precisering av ersättningsposterna 1.12.4.3 Funktioner och dysfunktioner 1.12.5 Positivt kontraktsintresse vid ärendefelsindikerat upphandlingsavbrytande (NJA 2016 s 369, Ärendefelskonsekvensen) 1.12.5.1 Gamla dilemman och nya förklaringar 1.12.5.2 Precisering av ärendehanteringsfelets konsekvenser 1.12.5.3 Precisering av några skadelidandeaspekter 1.12.5.4 Tolkning och omtolkning av gamla domskäl 1.12.5.5 Förtydligande öppningar 1.12.6 Ansvarskonkurrens avseende allmänna och speciella skadeståndsregler (NJA 2013 s 909, Informationsansvaret) 1.12.6.1 Alternativa regler som problem 1.12.6.2 Felaktiga upplysningar vid upphandling 1.12.6.3 Olika skadeståndsregler 1.12.6.4 Olika preskriptionsregler 1.12.6.5 Olika olikheter och likheter 1.12.7 Avslutning – differentierade frågor och utsikter till nya svar
2 Sakskada och förmögenhetsskada – kvalificeringar avseende det ekonomisk-ideella gränsområdet 2.1 Gränsområdet och dess diskurs 2.1.1 Nya frågor – nya svar respektive nya resonemang 2.1.2 Ekonomiska och ideella skador respektive intressen 2.1.3 Kapitlets disposition 2.2 Diskursens strategier – kvalificering av det ekonomiska respektive det ideella 2.2.1 Inledning – problemformuleringens problem 2.2.2 Strategin att anknyta till säkra ytterlighetsfall 2.2.3 Strategin att konstruera ekonomisk skada via kostnad för icke-ekonomiskt värde
229 229 231 233 234 234 236 239 240 243 244 244 247 248 250 251 251
257 257 257 258 262 263 263 264 265
17
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 17
2017-06-13 10:24
Innehåll
2.2.4 Strategin att konstruera ekonomisk skada via konstruerad kostnad 2.2.5 Strategin att konstruera ekonomisk skada via omvandlad värdeförlust 2.2.6 Strategin att konstruera ekonomisk ersättning utan strikt ekonomisk skada 2.2.7 Gränsen för gränsen – förskjutning respektive uppluckring 2.2.7.1 Anknytningspunkter i närliggande rättskällor 2.2.7.2 Anknytningspunkter i friare retoriska figurer 2.2.7.3 Strategins två successiva steg 2.2.8 Avslutning – problemlösning via paradigm, regleringar respektive diskurser 2.3 Ideellt övervärde vid ekonomisk ersättning (NJA 2001 s 65 I–II, Det randiga kattfallet) 2.3.1 Inledning – olika slags saker 2.3.2 Återhållsam utvidgning av paradigmet 2.3.3 Avslutning – olika slags värden 2.4 Komplex diskurskontext – immaterialrättsliga och marknadsrättsliga intrång (NJA 2013 s 966, Piratkorten; MD 2013:19, Blöjreklamen) 2.4.1 Inledning – konkretiserade ekonomiska och ideella aspekter 2.4.1.1 De icke-materiella intrångens materia 2.4.1.2 Teknikens, rättens och rättsteknikens utveckling 2.4.1.3 Skadeståndsstrukturen vid icke-materiella intrång 2.4.1.4 Skadeposternas konkretion 2.4.1.4.1 Skälig ersättning 2.4.1.4.2 Ytterligare skada 2.4.1.5 Den traditionella skadeståndsrättens utmaningar i gränsområdet 2.4.2 Ersättningsbestämning vid ickemateriella intrång (NJA 2013 s 966, Piratkorten) 2.4.2.1 Problem i upphovsrättens gränsområden
268 271 273 275 275 277 278 280 283 283 285 290
291 291 291 294 298 303 303 305 309 312 312
18
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 18
2017-06-13 10:24
Innehåll
2.4.2.2 Några konsekvenstankar för framtida fall av icke-materiella intrång 2.4.2.2.1 Frågor om skadans förekomst och ersättningens storlek 2.4.2.2.2 Frågor om konkretion av skälig ersättning 2.4.2.2.3 Frågor om ytterligare skada 2.4.2.2.4 Frågor om krav mot organisatör respektive enskild avnämare 2.4.3 Ersättningsbestämning vid marknadsföringsskada (MD 2013:19, Blöjreklamen) 2.4.3.1 Problem med utredning av olika skador 2.4.3.2 Några konsekvenstankar för framtida fall av icke-materiella intrång 2.4.3.2.1 Frågor om metodkrav och konkretion 2.4.3.2.2 Frågor om skadekausalitet och ersättningsbestämning 2.4.3.2.3 Frågor om adekvans och så kallad ursprungssannolikhet 2.4.4 Avslutning – behovet av konkretion avseende det ekonomiskt-ideella
3 Sakskada, förmögenhetsskada och personskada – materiella kvalificeringar avseende formella aspekter 3.1 Det materiella och det formella 3.1.1 Materians formalisering och formalians materialisering 3.1.2 Kapitlets disposition 3.2 Krav på kraven (I) – anspråk i rätt tid (NJA 2013 s 253, Rättsskyddsförsäkringen; NJA 2015 s 365, Suspensionsklausulen) 3.2.1 Inledning – formaliakrav på partskraven 3.2.2 Anspråk och anmälan (NJA 2013 s 253, Rättsskyddsförsäkringen) 3.2.2.1 Preskription och tidens varande 3.2.2.2 Distinktioner och differentieringar – kort analys av några förklarande skillnadspar
316 316 317 319 319 320 320 324 324 325 327 329
331 331 331 332
334 334 334 334 337
19
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 19
2017-06-13 10:24
Innehåll
3.2.2.3 Fordrans principiella uppkomst och specifika innehåll 3.2.3 Påminnelse och premiebetalning (NJA 2015 s 365, Suspensionsklausulen) 3.2.3.1 Formaliadualism avseende ömsesidiga partskrav 3.2.3.2 Påminnelsekravens formalia avseende uppsägning respektive suspension 3.2.3.3 Påminnelsekravens formalia avseende tidpunkt före respektive efter dröjsmål 3.2.4 Avslutning – de ömsesidiga partskravens formella balansering 3.3 Krav på kraven (II) – anspråkens rättsliga precisering (NJA 2005 s 843, Operationsskadan) 3.3.1 Inledning – alternativa grunder avseende samma skada 3.3.2 Preciseringskraven avseende alternativa grunder 3.3.3 Avslutning – alternativa skadelidandevänliga tendenser 3.4 Krav på parterna (I) – partsdualismens formella och materiella krav (NJA 2013 s 1210, Sjukpenningformuläret) 3.4.1 Inledning – skadeståndsrättens partsdualistiska struktur 3.4.2 Formellt fel i ansökan respektive materiellt fel i den formella ärendehanteringen 3.4.3 Avslutning – partsdualismens relevans för ärendekraven 3.5 Krav på parterna (II) – försäkringsförmedlingssedens olika skyddade parter (NJA 2013 s 1121, Den goda branschseden) 3.5.1 Inledning – god branschsed som rättslig helhetsstruktur 3.5.2 God försäkringsförmedlingssed som bas för ansvar direkt enligt lagen 3.5.3 Avslutning – strukturens teoretiska distinktioner och pragmatiska helheter
338 338 338 339 343 344 345 345 346 348 349 349 349 355 356 356 359 365
20
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 20
2017-06-13 10:24
Innehåll
3.6 Krav på parterna (III) – krav på skadelidande respektive skadevållare (NJA 2012 s 725, Den jämkade bluffköpsersättningen) 3.6.1 Inledning – uppgiftslämnandeansvarets formella ram för materiella frågor 3.6.2 Differentierade frågor och krav 3.6.2.1 Avtalsfrågan 3.6.2.2 Skadeståndsfrågan 3.6.2.3 Jämkningsfrågan 3.6.3 Avslutning – vissa materiella svar trots formell frågeram 3.7 Krav på parterna (IV) – skadad rätt och krav på rättighetsvärnande (NJA 2012 s 953, Rättighetsskadan) 3.7.1 Inledning – äganderättsförlust och materiell skada 3.7.2 Problem med ansvarsgrunden – kronofogdemyndighetens rättsliga skyldigheter 3.7.3 Problem med ansvarsgräns och ersättningsbestämning – skadelidandes rättsliga möjligheter 3.7.4 Avslutning – skadeståndsrättsförlust och formella åtgärder 3.8 Formalians materialisering (I) – formell inordning av villkorstolkning (NJA 2001 s 750, Det småländska jämtefallet) 3.8.1 Inledning – tvistiga beräkningar och försäkringstolkningar 3.8.2 Försäkringsimmanent tolkningsram 3.8.3 Avslutning – materiell systemtolkning av formella beräkningsgrunder 3.9 Formalians materialisering (II) – utgivaransvarets formella natur (NJA 2013 s 945, Databasuppgifterna) 3.9.1 Inledning – materiell yttrandefrihet och formellt uppgiftsansvar 3.9.2 Informationens införande, borttagande och tillhandahållande 3.9.3 Temporalitetsfrågans materiella respektive formella bedömning 3.9.4 Avslutning – informationsålderns formella tid och materiella vara
366 366 367 367 367 369 375 376 376 377 379 381
382 382 384 386 388 388 389 391 393
21
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 21
2017-06-13 10:24
Innehåll
3.10 Formalians materialisering (III) – positiv respektive negativ argumentativ inverkan (NJA 2013 s 145, Myndighetsfelet; NJA 2014 s 272, Revisorsfelet) 394 3.10.1 Inledning – formella och materiella aspekter på felaktigheter 394 3.10.2 Positiv inverkan på formell bevisbördeargumentation (NJA 2013 s 145, Myndighetsfelet) 395 3.10.2.1 Juridisk och mänsklig bakgrund 395 3.10.2.2 Kort om vad prejudikatet ger för budskap 396 3.10.2.3 Kort om vad prejudikatet inte ger för budskap 399 3.10.2.4 Memento om humanism och formalism 400 3.10.3 Negativ inverkan på formell kausalitetsargumentation (NJA 2014 s 272, Revisorsfelet) 401 3.10.3.1 Komplicerade strukturer och förenklade resonemang 401 402 3.10.3.2 Prosolviadomen som negativ bakgrund 3.10.3.3 Strukturanalys av domens frågeställningar 404 3.10.3.3.1 Omständigheter, partsargumentation och ramen för analysen 404 3.10.3.3.2 Avgränsande teman vid risk för gränslöst ansvar 405 3.10.3.3.3 Olika strukturer av ändamålsresonemang 406 3.10.3.3.4 Olika strukturer av kausalitetsresonemang 407 3.10.3.3.5 Konkretion av de abstrakta ansvarsgrunds- och ansvarsgränsresonemangen 409 3.10.3.3.6 Konkretion av olika hypotetiska resonemangsstrukturer – argument avseende ansvarsgrund och ansvarsgräns 410 3.10.4 Avslutning – formell retorik och materiell analys 414
22
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 22
2017-06-13 10:24
Innehåll
3.11 Formalians materialisering (IV) – negativ gräns för formell rollargumentation (NJA 2013 s 233, Subrogationen) 3.11.1 Inledning – lättbegripligt försäkringsmål med given lösning 3.11.2 Språket som instrumentell formalism eller innebördsskapande pragmatism 3.11.3 Fordringskravens uppkomst, innehåll och övergång 3.11.4 En pragmatisk konsekvenstanke 3.11.5 Avslutning – några svårbegripliga försäkringsöverväganden 3.12 Formalians materialisering (V) – negativ gräns för formell riskargumentation (NJA 2016 s 142, Mobilkranen) 3.12.1 Inledning – formellt kausalsamband respektive materiell riskkvalificering 3.12.2 Den vältande kranen – formellt normalt bruk eller materiell kvalificering av trafikriskernas funktionella inverkan 3.12.2.1 Omständigheterna samt deras faktuella och rättsliga kvalificering 3.12.2.2 Resonemangsanalys 3.12.3 Avslutning – materiellt kvalificerande konkretion 3.13 Formalians materialisering (VI) – juridiska konstruktioner och deras upplösning (NJA 2014 s 877, Ansvarsgenombrottet) 3.13.1 Inledning – den juridiska personens formella gräns och gränserna för materiellt upprätthållande av denna gräns 3.13.2 Ansvarsgenombrott mot bolagsmännen bakom ett processbolag 3.13.3 Avslutning – olika materiella sätt att hantera formellt missbruk av processrisker
415 415 417 418 420 421 422 422 424 424 426 428
430 430 431 434
23
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 23
2017-06-13 10:24
Innehåll
4 Personskada – kvalificeringar avseende begreppsliga, temporala och ekonomiska aspekter 4.1 Personskada och personskadeersättning – differentiering av olika teman 4.1.1 De traditionella diskussions- och reformfrågorna 4.1.2 Personskadeersättandets grunder – en enkel temamodell 4.1.2.1 Skadevariabler – elementär grund för argumentationen 4.1.2.2 Dualismvariabler – individuella och kollektiva argument 4.1.2.3 Tidsvariabler – temporala omständigheter 4.1.3 Kapitlets disposition 4.2 Begreppslig kvalificering (I) – argumentation om personskadeförekomst (NJA 2000 s 521, Personskadepresumtionen) 4.2.1 Inledning – resonemang om fakta och värderingar 4.2.2 Juridisk argumentation som bildkommunikation 4.2.3 Ny verklighetsbild eller ny regelbild 4.2.4 Avslutning – resonemangsförändringarnas materiella implikationer 4.3 Begreppslig kvalificering (II) – argumentation om patientskadeförekomst (Patientskadenämnden 2012:5, IVF-behandlingsparet) 4.3.1 Inledning – resonemang om juridik och medicin 4.3.2 Patientbegreppet och dess föränderliga innehåll 4.3.2.1 Utvecklingen av relationen mellan vårdgivare och patient 4.3.2.2 Vårddiskursens utveckling – påverkan på patientbegreppet 4.3.3 IVF-tekniken och dess inverkan på bedömningen av ofrivillig barnlöshet 4.3.3.1 Utvecklingen av IVF 4.3.3.2 Prioriteringsdiskursens utveckling – normalisering av infertilitetsvården 4.3.4 IVF och patientbegreppet – individuell respektive parrelaterad behandling
435 435 435 442 442 448 454 457
459 459 461 463 465
467 467 468 468 471 475 475 476 478
24
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 24
2017-06-13 10:24
Innehåll
4.3.4.1 Gränserna för ett kvinnoinriktat patientbegrepp 4.3.4.2 Utvecklingen av ett parinriktat patientbegrepp 4.3.5 Konsekvenser för närliggande behandlingssituationer 4.3.5.1 Tematiken kring olika relationella behandlingar 4.3.5.2 Parterapi 4.3.5.3 Gränsen mellan infertilitetsbehandling och mödrahälsovård 4.3.5.4 Närstående som donator vid transplantation 4.3.5.5 Problem med sexuell förmåga och sterilitet 4.3.6 Patientskada – typifiering och ersättningsbestämning 4.3.6.1 Psykisk personskada 4.3.6.2 Ideell ersättningsbestämning 4.3.7 Avslutning – resonemangsförändringarnas materiella implikationer 4.4 Temporal kvalificering (I) – tiden och skadegörelsen respektive skadeuppkomsten (NJA 2000 s 285; NJA 2001 s 93; NJA 2001 s 695 I–II, Whiplash och andra fördröjda skadeverkningar) 4.4.1 Inledning – stegvis skadeutveckling och strikta preskriptionsregler 4.4.2 Preskription av olika sorters ersättningskrav 4.4.3 Skadelidandevänliga tendenser – framsteg och partiella bakslag 4.4.4 Avslutning – dynamisk praxis respektive strikt reglering 4.5 Temporal kvalificering (II) – tiden och penningvärdet (NJA 2013 s 560, Tabellbeloppsuppräkningen) 4.5.1 Inledning – olika svar på frågan om full ersättning 4.5.2 Analys av praktiska och teoretiska aspekter 4.5.3 Avslutning – olika resonemang i väven av stora och små frågor
478 481 483 483 483 484 485 487 488 488 490 491
492 492 497 499 501 502 502 503 506
25
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 25
2017-06-13 10:24
Innehåll
4.6
Temporal kvalificering (III) – tiden och livräntorna (NJA 2004 s 279, Löneförbättringen; NJA 2008 s 1217 I–II, Kumuleringsförändringen och pensionsförändringen; NJA 2009 N 54, Praxisbekräftelsen) 4.6.1 Inledning – teoretisk omprövning av förändringstemat 4.6.2 Nedtoning av förändringsrekvisitet (NJA 2004 s 279, Löneförbättringen) 4.6.2.1 Negativ förändring – att inte få vara med om en förbättring 4.6.2.2 Öppnande respektive situationsavpassad tolkning 4.6.3 Nedtoning av väsentlighetsrekvisitet (NJA 2008 s 1217 I–II, Kumuleringsförändringen och pensionsförändringen) 4.6.3.1 Den extensiva förändringstolkningen 4.6.3.2 Stegvis förändring av synen på förändringar 4.6.3.3 Uppdelad respektive samlad prövning 4.6.3.4 Individuell respektive allmän förändring 4.6.4 Hantering av fallens konsekvenser (NJA 2009 N 54, Praxisbekräftelsen) 4.6.4.1 Praktiska och teoretiska systemkonsekvenser 4.6.4.2 Kvalitativt och kvantitativt förändringskriterium 4.6.5 Avslutning – pragmatisk omprövning av omprövningsregeln 4.7 Ekonomisk kvalificering (I) – inkomstunderlagets hypotetiska precisering (NJA 2007 s 461, Norgehistorien) 4.7.1 Inledning – materiella fallrealiteter och processuellt hypotesskapande 4.7.2 Principiellt besked om realistiskt sannolikhetskrav 4.7.3 Praktiska tillämpningsteman – konkretion av sannolik hypotes 4.7.3.1 Den skadelidandes allmänna bakgrund 4.7.3.2 Den skadelidandes speciella aktiviteter i tid och rum 4.7.3.3 Den skadelidandes möjliga alternativhandlande
507 507 511 511 513 517 517 519 521 522 523 523 526 529 531 531 534 537 537 538 540
26
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 26
2017-06-13 10:24
Innehåll
4.7.3.4 Den skadelidandes strukturella sysselsättningspremisser 4.7.4 Avslutning – civilrättsliga materiella tankar om det processrättsligt formella 4.8 Ekonomisk kvalificering (II) – arbetsinkomst via lön respektive aktieutdelning (NJA 2014 s 455, Egenföretagaren) 4.8.1 Inledning – diskursbakgrund om inkomstunderlag och tredjemanskoppling 4.8.2 Domens frågor och svar 4.8.3 Domens öppna och dolda budskap 4.8.4 Avslutning – konsekvenstankar och omvärdering av diskurstraditionen 4.9 Ekonomisk kvalificering (III) – olika skattekonsekvensers relevans vid skadeståndsbestämningen (NJA 2008 s 1177, EU-skatten; NJA 2010 s 661, Jobbskatteavdraget) 4.9.1 Inledning – traditionens principer och abstrakta metoder 4.9.2 Positiv relevans – kvalificeringskriterier (NJA 2008 s 1177, EU-skatten) 4.9.2.1 Skatteneutralitet och kvalificerade undantagssituationer 4.9.2.2 Argumentationens struktur 4.9.2.2.1 Värdering av ekonomiska förhållanden på skadelidandesidan 4.9.2.2.2 Differensprincipens betydelse 4.9.2.2.3 Den skadeståndsrättsliga skatteneutraliteten 4.9.2.3 Huvudregel och undantag – kvalitativa och kvantitativa kvalificeringskriterier 4.9.2.3.1 Undantagets olika kvalificeringar 4.9.2.3.2 Omständighetskvalificering 4.9.2.3.3 Konsekvenskvalificering 4.9.3 Typfall av kvalificeringsargumentation 4.9.3.1 Samordningsförmåner 4.9.3.2 Familjekonsekvenser 4.9.3.3 Förlorad förmånlig skattesats i svensk rätt 4.9.3.4 Svensk hög istället för utländsk låg skattesats
541 542 545 545 549 551 552
554 554 556 556 558 558 559 559 562 562 563 565 566 566 567 568 570
27
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 27
2017-06-13 10:24
Innehåll
4.9.4 Negativ relevans – men positiv argumentativ öppning (NJA 2010 s 661, Jobbskatteavdraget) 4.9.4.1 Huvudregel och undantag 4.9.4.2 Jobbskatteavdraget – skatteregleringen och möjliga beräkningsmetoder vid skadeståndskrav 4.9.4.2.1 Den skatterättsliga konstruktionen – skattereduktionen för arbetsinkomster 4.9.4.2.2 Beräkningsmetoden vid skadeståndskrav för förlorat jobbskatteavdrag 4.9.4.3 Skadeståndsrättslig bedömning av förlorat jobbskatteavdrag 4.9.4.3.1 Resonemangsleden vid bedömningen 4.9.4.3.2 HD-majoritetens motivering 4.9.4.3.3 HD-minoritetens motivering 4.9.4.4 Teoretisk och kontextuell inordning för framtida konstruktivt användande av kriterierna 4.9.4.4.1 Konkretionsteman 4.9.4.4.2 Omständighetskvalificering (1) – resonemang kring olika kretsars olika ändamålsenliga skydd 4.9.4.4.3 Omständighetskvalificering (2) – resonemang kring funktionalitet och praktikabilitet avseende olika stora respektive små kretsar 4.9.4.4.4 Omständighetskvalificering (3) – resonemang kring den retoriska dualismen kvantitet kontra funktionalitet 4.9.4.4.5 Konsekvenskvalificering – resonemang kring tid och summor 4.9.5 Avslutning – framtidens konkretiserande kvalificeringar och möjliga utveckling
571 571 574
574 576 577 577 578 583 586 586 587
590
592 594 595
28
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 28
2017-06-13 10:24
Innehåll
4.10 Ekonomisk kvalificering (IV) – olika förmånskonsekvensers relevans vid skadeståndsbestämningen (NJA 2012 s 685, Färdolyckan; NJA 2013 s 438, Förtidspensionen) 598 4.10.1 Inledning – pengar vid avräkning respektive skadebestämning 598 4.10.2 Försäkringsförmåner och skadeståndsbestämning (NJA 2012 s 685, Färdolyckan) 600 4.10.2.1 Ideell avräkning 600 4.10.2.2 Resonemangets kontextualisering 601 4.10.2.2.1 Struktur – del och helhet 601 4.10.2.2.2 Metod – lag och allmän princip 602 4.10.2.2.3 Dubbelkompensation – skade- respektive ersättningskorrespondens 603 4.10.2.2.4 Skadeståndsekvivalens – ordens betecknande yta respektive betecknade innebörd 605 4.10.2.3 Principers pragmatiska situationsavvägning respektive principiell regelfundamentalism 606 4.10.3 Socialförmåner och skadeståndsbestämning (NJA 2013 s 438, Förtidspensionen) 607 4.10.3.1 Samordningsregeln och pensionsreglerna 607 609 4.10.3.2 Olika faktiska och rättsliga samband 4.10.3.3 Kontexten – olika frågor om de faktiska och rättsliga sambanden 611 4.10.4 Avslutning – pengar, pengar och andra pengar 613
5 Personskada, kränkning och specialreglerade fall – kvalificeringar avseende ideell ersättningsbestämning 5.1 Det ideellas framväxt – differentiering av olika teman 5.1.1 Det ideellas diskurs på olika arenor 5.1.1.1 Ökningen av ideella områden 5.1.1.2 Oklarheten om vad som ersätts – och varför 5.1.1.3 Det ideellas rättsliga respektive rättspolitiska diskursordningar 5.1.2 Kapitlets disposition
614 614 614 614 619 623 628
29
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 29
2017-06-13 10:24
Innehåll
5.2 Schabloniseringssystem (I) – standard och individualiseringsram vid personskadeersättning (NJA 2005 s 919, Barnövergreppet) 5.2.1 Inledning – ramen för personskadebegreppet 5.2.2 Sveda och värk vid personskada – ramen för ersättningsbestämningen 5.2.3 Konsekvenser och klarlägganden – ramen för schabloner och avvikelser 5.2.4 Avslutning – ramen för utvärdering av differentieringen 5.3 Schabloniseringssystem (II) – standard vid PUL-ersättning (NJA 2013 s 1046, Tvistemålsdomspubliceringen) 5.3.1 Inledning – integritetsskyddets formella utformning i PUL 5.3.2 Hemsidespublicering av tvistemålsdom 5.3.3 Avslutning – integritetsskyddets materiella kvalificering och schablonisering 5.4 Schabloniseringssystem (III) – standard vid EKMR remediekombinationer (NJA 2012 s 1038 I–II, Påföljdslindringarna) 5.4.1 Inledning – behovet av schabloniserad manual 5.4.2 EKMR och olika remedier 5.4.2.1 Påföljdslindring som primär rättsföljd 5.4.2.2 Skadestånd som sekundär rättsföljd 5.4.3 Avslutning – kraven på tydlighet vid manualtillämpning 5.5 Schabloniseringssystem (IV) – standard genom differentieringsminimering vid frihetsberövandeersättning (NJA 2012 s 464, Fängelsekunden; NJA 2013 s 1003, Barnbortförandemisstankarna; NJA 2014 s 399, Utlämningen) 5.5.1 Inledning – frihetsberövandelagens differentierade ansvarsgrunder, ersättningsbestämningar och jämkningsregler 5.5.2 Enhetlig tolkning av olika ansvarsgrunder (NJA 2014 s 399, Utlämningen) 5.5.2.1 En dom om ansvar i ett utlämningsärende
631 631 633 636 638 640 640 642 644
646 646 647 647 649 652
653 653 657 657
30
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 30
2017-06-13 10:24
Innehåll
5.5.2.2 Riskerna med resonemang utifrån en förenklad teleologi 5.5.3 Enhetlig tolkning av olika schablonpåverkande omständigheter (NJA 2012 s 464, Fängelsekunden) 5.5.3.1 En dom om objektiv beloppsbestämning 5.5.3.2 Riskerna med resonemang utifrån en förenklad rättighetsideologi 5.5.4 Enhetlig tolkning av olika jämkningsgrunder (NJA 2013 s 1003, Barnbortförandemisstankarna) 5.5.4.1 En dom om restriktioner vid jämkningsprövningen 5.5.4.2 Riskerna med resonemang utifrån en förenklad regelkomplexitet 5.5.5 Avslutning – trots allt fortsatta möjligheter till en differentierad tillämpning 5.6 Kränkningsersättning (I) – allmän utveckling och avgränsning (NJA 2007 s 540, Den sovande treåringen; NJA 2011 s 3, Bostadsinbrottet; NJA 2012 s 358, Rattfyllerikörningen) 5.6.1 Inledning – ramen för utvidgning och precisering av kränkningsresonemangen 5.6.2 Kränkningsbegreppets dubbelsidighet (NJA 2007 s 540, Den sovande treåringen) 5.6.2.1 Kränkning och skada 5.6.2.2 Analysmodell avseende kränkning som dubbelsidigt kopplingsbegrepp 5.6.2.3 Närmare om argument avseende skadevållare och skadelidande 5.6.2.4 Objektivering – typisering respektive schablonisering 5.6.3 Utvidgningstendens avseende kränkningsområdet (NJA 2011 s 3, Bostadsinbrottet) 5.6.3.1 Kränkningskvalificering vid förmögenhetsbrott 5.6.3.2 Utvidgning och restriktion – konkretiserande argumentationsteman 5.6.3.3 Konstruktiva kvalificeringar
661 663 663 665 668 668 673 675
679 679 684 684 686 690 693 695 695 697 702
31
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 31
2017-06-13 10:24
Innehåll
5.6.4 Precisering av kränkningskvalificerande omständigheter (NJA 2012 s 358, Rattfyllerikörningen) 702 5.6.4.1 Kränkningskvalificering vid oaktsamhetsbrott 702 5.6.4.2 Konkretion av kvalificerande omständigheter 704 708 5.6.5 Avslutning – ramen för objektiverande resonemang 5.7 Kränkningsersättning (II) – speciella yrkesavgränsningar (NJA 2005 s 738, Den bespottade polisen; NJA 2012 s 711, Den besudlade krogvakten) 710 5.7.1 Inledning – allmänna respektive konkreta argument om privata och professionella risker 710 5.7.2 Ersättningsgill privat kränkning trots yrkesrisk (NJA 2005 s 738, Den bespottade polisen) 710 5.7.2.1 Yrkesrisker och privatliv 710 5.7.2.2 Allmänt om skadelidandesidans betydelse för kränkningsvärderingen 712 5.7.2.3 Yrkesriskernas betydelse för allvarlighetsgränsen 714 5.7.2.4 Allmän allvarlighetsprövning och speciella yrkesrisker 717 5.7.2.5 Konkretion utifrån kränkningens inriktning på yrkesroll respektive privatroll 718 721 5.7.2.6 Allmän låsning av konkret argumentation 5.7.3 Ersättningsuteslutande yrkesrisk trots privat exponering (NJA 2012 s 711, Den besudlade krogvakten) 724 5.7.3.1 Kroglivet och privatlivet 724 726 5.7.3.2 Konkretion utifrån praxisutvecklingen 5.7.3.3 Skoj och allvar i nöjesbranschen 729 5.7.4 Avslutning – att värdera det privata och det professionella 730 5.8 Kränkningsersättning (III) – speciellt om sexuella övergrepp (NJA 2006 s 79 I–II, Tonårsflickorna; NJA 2013 s 569, Ömsesidighetsfallet) 731 5.8.1 Inledning – straffrättslig enhetsbeteckning och civilrättslig differentiering 731 5.8.2 De rättsliga differentieringarna (NJA 2006 s 79 I–II, Tonårsflickorna) 734 5.8.2.1 Bedömning av straff- och ersättningsnivå 734
32
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 32
2017-06-13 10:24
Innehåll
5.8.2.2 Det straffrättsliga synsättets betydelse för kränkningsersättningen – genomslag kontra parallellitet 5.8.2.3 Frivillighet och kränkning – olika straff och skadeståndsrättsliga parametrar 5.8.2.4 Beloppen – relativ eller absolut höjning respektive sänkning 5.8.2.5 Skadeståndsrättsliga differentieringar – olika omständigheter värderas olika i olika fall 5.8.2.6 Lika för alla eller lika för lika – och olika för olika 5.8.3 Negativ kränkningsgräns (NJA 2013 s 569, Ömsesidighetsfallet) 5.8.3.1 Den argumentativa ramen för kränkningsdiskursen 5.8.3.2 Konkretion av bedömningsgrunderna för ansvarsfrågan 5.8.4 Avslutning – enhetlig respektive differentierad diskurs inom juridik och media 5.9 Kränkningsersättning (IV) – objektiv uppskattning via beloppspåverkande integritetsfaktorer (NJA 2015 s 86, Filmutläggningen; NJA 2015 s 1008, Brottstillvitelsen; NJA 2016 s 596, Örfilen) 5.9.1 Inledning – kränkningspraxisens nya inriktning på faktorer avseende skadeståndsbelopp 5.9.2 Konkretion av beloppsbestämningsresonemangen (NJA 2015 s 86, Filmutläggningen) 5.9.2.1 Resonemangets ram 5.9.2.2 Argumentativ koppling mellan brottsregeln och kränkningsersättningsregeln 5.9.2.3 Argumentativ koppling mellan olika beloppspåverkande faktorer 5.9.2.4 Argumentativ koppling mellan allmänna bedömningsgrunder och det konkreta fallets ersättningsnivå 5.9.3 Konkretion av integritetspåverkan (NJA 2015 s 1008, Brottstillvitelsen) 5.9.3.1 Resonemangets ram
737 740 743 744 746 748 748 749 752
755 755 757 757 758 759 761 765 765
33
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 33
2017-06-13 10:24
Innehåll
5.9.3.2 Argumentativ koppling till konkret integritetsinverkan 5.9.4 Konkretion av kränkningens nedre gräns (NJA 2016 s 596, Örfilen) 5.9.4.1 Resonemangets ram – olika kränkningsrekvisit i olika lagar 5.9.4.2 Konkretionens pro et contra 5.9.4.3 Juridiska kvalificeringar i gränsområden 5.9.5 Avslutning – utvärdering av den omöjliga frågan om rätt ideellt skadeståndsbelopp 5.10 Kränkningsersättning (V) – exkurs om följdverkningar av vårdnadshavares lagstadgade principalansvar (NJA 2015 s 482, Instagrammålet) 5.10.1 Inledning – domslutet och en stillsamt negativ tanke om lagstiftningen 5.10.2 Lagstiftningsarbetet – och en vredgat avvisande inställning 5.10.3 Fallomständigheterna – och en tragiskt uppgiven medkänsla 5.10.4 Avslutning – förhoppning om ett framtida förkastande av en defekt lagstiftning 5.11 Överträdelsens skadeståndsrelevans (I) – EKMR och prövning av integritetsuppgifters ärendeinverkan (NJA 2013 s 1055, Polisrapporten) 5.11.1 Inledning – former för materiell samverkan mellan polis och socialnämnd 5.11.2 Formuleringsfelets materiella inverkan 5.11.3 Avslutning – materiell kvalificering av formella fel 5.12 Överträdelsens skadeståndsrelevans (II) – EKMR och prövning av ansvarsgrundsdubbleringens ersättningsinverkan (NJA 2013 s 842, Miljösanktionsavgiften) 5.12.1 Inledning – formellt processfel och materiell kränkningsprövning av mänskliga rättigheter 5.12.2 Uppenbarhetsrekvisitets teoretiska hemvist och praktiska tillämpning 5.12.3 EKMR-kränkning inom ramen för nationella ersättningsposter
766 768 768 770 772 774
775 775 777 780 784
786 786 788 790
791 791 794 796
34
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 34
2017-06-13 10:24
Innehåll
5.12.4 Avslutning – mänskliga rättigheters materiella kränkning respektive kommersiella hantering 5.13 Överträdelsens skadeståndsrelevans (III) – EKMR och prövning av samspelet med allmänna skadeståndsprinciper (NJA 2015 s 899, Fackföreningsfallet) 5.13.1 Inledning – prejudikat om uteslutet direkt horisontellt ansvar 5.13.2 Analys av samspelet mellan EKMR och allmänna svenska skadeståndsrättsliga principer – relevansspörsmålet avseende EKMR-överträdelsens inverkan på nationell ansvarsgrund 5.13.2.1 Tolkning av den processuella ramen 5.13.2.2 De inledande resonemangsstegen om uteslutande av EKMR som ansvarsgrund 5.13.2.3 De avslutande resonemangsstegen om möjligheten att tillämpa allmänna svenska skadeståndsprinciper 5.13.2.4 Avrundande bedömning och hypotes utifrån de angivna kriterierna 5.13.3 Differentiering av olika horisontella ansvarsfrågor 5.13.3.1 Tematiken kring olika horisontella funktioner och relationer 5.13.3.2 Negerad positiv verkan – negativt uteslutande av skadeståndskrav mellan enskilda 5.13.3.3 Indirekt positiv verkan – statens ansvar för egna respektive andras fel 5.13.3.4 Bejakad negativ verkan – positivt förhindrande av andra krav 5.13.3.5 Möjlig positiv verkan – tolkning av nationella ansvarsregler mellan enskilda 5.13.3.6 Rättsskydd och rättssäkerhet 5.13.4 Avslutning – exkurs om prejudikatvärde och obiter dicta
798
799 799
802 802 804 806 812 815 815 816 818 820 822 823 824
35
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 35
2017-06-13 10:24
Innehåll
5.14 Överträdelsens skadeståndsrelevans (IV) – RF och prövning av samspelet med ersättningsrätten (NJA 2014 s 323, Medborgarskapsförlusten; NJA 2014 s 332, Rådighetsinskränkningen) 5.14.1 Inledning – diskursernas möten inom ersättningsrätten 5.14.1.1 Normal diskursutveckling respektive sensationellt paradigmskifte 5.14.1.2 Ersättningsrättens intåg på konstitutionens område respektive konstitutionaliseringen av ersättningsrätten 5.14.2 2:7 RF (NJA 2014 s 323, Medborgarskapsförlusten) 5.14.2.1 Bakgrund – medborgarskap som en grundförutsättning för deltagande i demokratin 5.14.2.2 Etablerandet av ansvarsgrunden 5.14.2.3 Etablerandet av ersättningsbestämningen 5.14.3 2:15 RF (NJA 2014 s 332, Rådighetsinskränkningen) 5.14.3.1 Bakgrund – rådighetsinskränkning vid fiskereglering 5.14.3.2 RF:s ersättningsrättsliga roll som tolkningsunderlag och allmän rättsgrundsats 5.14.3.3 Den konkreta tillämpningen utifrån tolkningsunderlag och allmän rättsgrundsats 5.14.4 Konstitutionaliseringens behov av konkretion – parametermodell för en differentierande skadeståndsdiskurs 5.14.4.1 Parametrar för avläsning av diskursens mångfald 5.14.4.2 Tre diskussionsteman utifrån parametrarna 5.14.4.2.1 Kvalitetstematiken 5.14.4.2.2 Adressattematiken 5.14.4.2.3 Allvarlighetstematiken 5.14.5 Avslutning – mötesplatser för framtida diskursutveckling
828 828 828 831 832 832 834 837 840 840 842 844 845 845 847 847 849 850 852
36
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 36
2017-06-13 10:24
Innehåll
6 Diskriminering – kvalificeringar avseende ideell ersättningsbestämning 6.1 Modell för analys av diskrimineringsersättandet 6.1.1 De specifika diskrimineringsförbuden och mötena med skadeståndsrätten 6.1.2 Huvuddragen i diskrimineringslagen 6.1.2.1 Diskrimineringsgrunder och diskrimineringsområden 6.1.2.2 Diskrimineringsförbud och diskrimineringsersättning 6.1.2.3 Ansvarsgrundens karaktär 6.1.3 Diskrimineringsdiskursens systematik – en modell för konkretiserande resonemang 6.1.3.1 Diskrimineringsbegreppets och diskrimineringsbevisningens differentiering – objektiv och subjektiv sida 6.1.3.2 Rättfärdigandets differentiering – positiv särbehandling och berättigade syften 6.1.3.3 Ersättningsbestämmandets differentiering – typisering, individuella hänsyn respektive jämkning 6.1.4 Kapitlets disposition 6.2 Tematiken kring diskriminering och bevisning – objektiva omständigheter och subjektiva bevekelsegrunder (NJA 2006 s 170, Restaurangavvisningen) 6.2.1 Inledning – olika bevisfrågor 6.2.2 Objektiva och subjektiva berättelser 6.2.2.1 Den omtvistade bakgrundens olika berättelser 6.2.2.2 De olikartade men inte oförenliga domarna 6.2.3 Bevisregeln och dess tolkning 6.2.3.1 Den teoretiska inramningen – presumtion av ett rättsfaktum eller bevisbördefördelning avseende olika rättsfakta 6.2.3.2 Möjliga och omöjliga tolkningsalternativ avseende bevislindringens räckvidd 6.2.4 Avslutning – olika bevisnivåer
854 854 854 861 861 872 879 881 882 893 900 902
904 904 904 904 906 910 910 914 919
37
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 37
2017-06-13 10:24
Innehåll
6.3 Tematiken kring rättfärdigande av diskriminering – värdering av positivt respektive negativt särbehandlande åtgärder (NJA 2006 s 683, Universitetsantagningen) 6.3.1 Inledning – kvoteringarnas inordning inom olika rättfärdigandefrågor 6.3.2 Positiva och negativa berättelser 6.3.3 Argumentationsstrukturen och dess konkretion 6.3.3.1 Objektiv och subjektiv diskriminering – och utrymmet för rättsligt rättfärdigande 6.3.3.2 Två möjliga rättfärdigade diskriminerings undantag – men bara ett tillåtet 6.3.3.3 Rättfärdigandets restriktivitetsmarkörer 6.3.3.4 Ersättningsnivån – olika kränkningar bedöms olika 6.3.4 Exkurs (I) – proportionalitetsprövning av riktade åtgärder (RH 2009:90, Veterinärutbildningen) 6.3.5 Exkurs (II) – preskriptionsproblem vid antagnings ärenden (NJA 2014 s 629, Polisutbildningen) 6.3.6 Avslutning – kvoteringarnas tvistiga rättfärdigande och framtid 6.4 Tematiken kring diskriminerande särbehandling och nödvändig olikbehandling – de försäkringstekniska hänsynens förenlighet med diskrimineringsförbudet 6.4.1 Inledning – försäkringsmöjligheter och olika riskbilder 6.4.2 Kontraheringsplikt och försäkringstekniska hänsyn 6.4.3 Diskrimineringsprövning av försäkringsvillkor 6.4.3.1 Relevant jämförelsegrupp 6.4.3.2 Relation till EU-regleringen 6.4.4 Avslutning – diskriminering kontra försäkringsteknik avseende olika riskbilder 6.5 Tematiken kring ersättningsbestämning (I) – summornas typisering, differentiering och jämkning (NJA 2008 s 915, Krogtestningen) 6.5.1 Inledning – olika ersättningsfrågor och typfall 6.5.1.1 Testningsomständigheterna 6.5.1.2 Olika frågeställningar inom diskrimineringsrättens kontext 6.5.1.3 Exkurs om krav på testundersökningar
921 921 922 926 926 930 934 935 936 939 941
942 942 947 949 949 951 953 956 956 956 958 960
38
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 38
2017-06-13 10:24
Innehåll
6.5.2 Analys av resonemangsleden vid ersättningsbestämningen 6.5.2.1 Den yttre ändamålsramen 6.5.2.2 Typisering som metod 6.5.2.3 Individuella undantag från typiseringen 6.5.2.4 Jämkning som sista prövningsgrund 6.5.3 Avslutning – framtida utveckling av frågor och typfall 6.6 Tematiken kring ersättningsbestämning (II) – summornas precisering utifrån upprättelse- och preventionsaspekter (NJA 2014 s 499 I, Bussföraren) 6.6.1 Inledning – nya verktyg för hantering av argumentationen 6.6.2 Inordnandet av temana upprättelse och prevention i en praktisk tillämpningskontext 6.6.2.1 Den relativiserade bedömningen av ideell ersättning 6.6.2.2 Upprättelseaspektens beloppspåverkan 6.6.2.3 Preventionsaspektens beloppspåverkan 6.6.2.4 Bedömningskriteriernas tillämpning i det aktuella fallet 6.6.3 Pragmatisk schablonisering eller idealistisk individualisering vid ideell ersättningsdiskurs 6.6.4 Avslutning – vikten av att hantera verktygen rätt vid argumentationen 6.7 Tematiken kring ersättningsbestämning (III) – summornas miniminivå respektive annan upprättelse (NJA 2014 s 499 II, Vårdcentralen) 6.7.1 Inledning – små och stora kränkningar samt gränserna för upprättelse och prevention 6.7.2 Bedömning av lindrig diskriminering och bestämning av minimal ersättning 6.7.3 Avslutning – små och stora komplikationer utifrån upprättelse- och preventionsaspekternas inbördes påverkan 6.8 Tematiken kring rättspolitiken – mötet mellan den rättsliga och politiska diskursen 6.8.1 Inledning – effektiva respektive riskabla strategier inom diskursen
961 961 964 971 972 976
978 978 979 979 981 983 985 986 988
990 990 992 994 998 998
39
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 39
2017-06-13 10:24
Innehåll
6.8.2 Positiv särbehandling – en utvärdering av positivt och negativt betecknandespel 6.8.2.1 Olika berättelser kring olika rättfärdiganden 6.8.2.2 Likheter och skillnader mellan olika diskrimineringsområden 6.8.2.3 Problem med politisk och överhuvudtaget opinionsbildande lagstiftning 6.8.3 Ombudsmannaresponsen och dess påverkan på lagstiftningen – en utvärdering av rättslig och politisk diskurs 6.8.3.1 Problemformuleringsprivilegiet avseende diskrimineringsdiskursen 6.8.3.2 Granskning av argumentet om befarad nivåsänkning 6.8.3.3 Granskning av argumentet om befarad preventionsförsämring 6.8.3.4 Granskning av argumentet om ändrad beteckning för att undvika befarad stötande reaktion 6.8.3.5 Granskning av argumentet om diskrimineringsområdets särart såsom motiv för särreglering bortom den skadeståndsrättsliga systematiken 6.8.4 Avslutning – eftertankar om diskursens ändlösa flöde
1000 1000 1004 1007 1010 1010 1014 1018 1020
1023 1026
Epilog
1035
Förkortningar
1039
Källförteckning
1042
Rättsfall
1164
Sakregister
1172
40
17-14 Iustus Andersson Bok 3, 13 juni.indd 40
2017-06-13 10:24
15 mm bleed
Författaren är professor i civilrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.
ISBN 978-91-7678-932-2
9
789176
789322
ERSÄTTNINGSPROBLEM
”Ersättningsproblem” är den tredje boken i trilogin; den tar vid när en ansvarsgrund är etablerad samt en viss skada bedömts ligga inom ansvarets gräns – varvid det kvarvarande problemet rör de omständigheter och argument som måste värderas, för att man ska kunna fastställa skadeståndet. Framställningen betonar den rättsligt värderande ersättningsbestämningen, och tematiserar därmed utvecklingen avseende ett antal konkretiserande kvalificeringar för resonemangen. Dessa kvalificeringar avser begreppsliga, temporala, formella, ekonomiska och ideella aspekter med avseende på både sakskada, förmögenhetsskada, personskada och olika ideella ersättningsposter – inklusive gränsområdet mellan det ekonomiska och det ideella. Bortom de klassiska spörsmålen behandlas även skadeståndsfrågor inom områdena för upphandlingsrätt, immaterialrätt och marknadsrätt. De alltoftare aktualiserade ideella ersättningsfrågorna tas upp med avseende på personskada, kränkning vid brott, olika specialregleringar samt beträffande möjligheterna och gränserna för ersättning vid överträdelse av EKMR och RF; vidare uppmärksammas utförligt de specifika ersättningsrättsliga perspektiven på diskriminering.
Håkan Andersson
Trilogin ”Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer” innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De enskilda rättsfallsanalyserna åskådliggör både skadeståndsrättens argumentativa förutsättningar och de materiella tillskott som fallen bidragit med. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Därmed blir varje bok en fristående monografisk behandling av respektive tema. Framställningen är uppbyggd så att de olika analyserna ska kunna läsas för sig och därmed vara av praktiskt värde för rättstillämpningen – samtidigt som både detaljerna och helheten ska ge ett rättsvetenskapligt mervärde.
Ersättnings-
PROBLEM I SKADESTÅNDSRÄTTEN
HÅKAN ANDERSSON SKADESTÅNDSRÄTTSLIGA UTVECKLINGSLINJER — BOK III —