9789127136939 by Smakprov Media AB

Åsa Nilsonne ur det svenska förordet

ISBN 978-91-27-13693-9

Omslag: Catharina Ekström

13693-9_Omslag_ Psyksnackl.indd 1-2,5

9 789127 136939

TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM

stephen briers psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

ALSNÄKVLÄJS GILÅD RÄ MELBORP ANID ALLA LLIT NETOR 1 ROLSNÄK anid SSOL aPPÄLS etsåm ud 2 SANKÄR NEGILTNEGE MOS TED RÄ SNEGILLETNI LLENOITOME 3 kirsGNÅGMARF ilb hco LÅM ppu ttäs 4 GNITNOGÅN ANNÄK TTA GID AGNIVT NAK NEGNI 5 av N självERANNIV NEnE smart ILBochHunderhållande CO TVITgranskning ISOP K ÄT 6 hjälpsindustrins myter och hur väl de egentligen stämmer överens forskning … Amed TAden RP ETSsom ÅMfinns.IV 7 Beror alla dina problem på dålig självkänsla? NEGNINSÖL TBK RÄ MELBOKanRdu P bliRenÖvinnare F RAgenom H NattÄtänka UDpositivt? DAV 8 Är KBT alltid den bästa lösningen? Och behöver TEKCYM RÖF VLÄJS GISdittAinre DVbarn ÄHverkligen GIRD A NAK NAM 9 enL kram? RETENALP AKILO ÅP Stephen ROBBriers ROmenar NNIattVK HCOav N ÄM 01 överflödet självhjälpsmetoder faktiskt gör oss olyckligare, Stephen Briers är en brittisk M A R K N E R E V ÖHEBde G D att Mtro ONattIdetTEräcker NRmed AB 11 eftersom fårIoss psykolog och anlitas ofta som expert i media. Bland annat TSLEH MOSenkla DAknep V för GIattDförbättra ARÄvåra L Nliv.AK UD 21 skriver han regelbundet för The Times och har svarat på tittarfrågor i flera tv-program. VLÄJS GID»Frågan PPomUhurAvi R YTSav E SÅM UD 31 påverkas detT ’psyksnack’ som ständigt omger oss är väl värd eftertanke RORT UochDdiskussion« NÄ ERAKRATS RÄ UD 41 KCABDEEF ARAB ,NEDNAKCYLSSIM AGNI SNNIF TED 51 LEF SRARDLÄRÖF ANID RÄ TLLA 61 PPORK NID Akäl NAK UD 71 VIL TTID REVÖ LLORTNOK RAH UD 81 AT HCO EG TTA MO RALDNAH AKCYLSPAKSNETKÄ 91 GAJ ANNAS TTID attih etsåm ud 02 arav llit sat etsåm DNUKES EJRAV 12 AKCYL RETFE AVÄRTS ALLA ETSÅM IV 22

MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT

1 ROTEN TILL ALLA DINA PROBLEM ÄR DÅLIG SJÄLVKÄNSLA 2 du måste SLÄPPa LOSS dina KÄNSLOR 3 EMOTIONELL INTELLIGENS ÄR DET SOM EGENTLIGEN RÄKNAS 4 sätt upp MÅL och bli FRAMGÅNGsrik stephen DIG briers 5 INGEN KAN TVINGA ATT KÄNNA NÅGONTING 6 TÄNK POSITIVT OCH BLI EN VINNARE 7 VI MÅSTE PRATA … 8 VAD DU ÄN HAR FÖR PROBLEM ÄR KBT LÖSNINGEN stick hål på 9 MANsjälvhjälpsmyterna KAN ALDRIG HÄVDA SIG SJÄLV FÖR MYCKET 10 MÄN OCH KVINNOR BOR PÅ OLIKA PLANETER 11 BARNET INOM DIG BEHÖVER EN KRAM 12 DU KAN LÄRA DIG VAD SOM HELST 13 DU MÅSTE STYRA UPP DIG SJÄLV 14 DU ÄR STARKARE ÄN DU TROR 15 DET FINNS INGA MISSLYCKANDEN, BARA FEEDBACK 16 ALLT ÄR DINA FÖRÄLDRARS FEL 17 DU KAN läkA DIN KROPP 18 DU HAR KONTROLL ÖVER DITT LIV 19 ÄKTENSKAPSLYCKA HANDLAR OM ATT GE OCH TA 20 du måste hitta DITT SANNA JAG 21 VARJE SEKUND måste tas till vara 22 VI MÅSTE ALLA STRÄVA EFTER LYCKA

Psyksnack!

2014-01-10 12:31

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 2

2014-01-10 12:03

Innehåll

Förord till den svenska utgåvan ...................................................................................... 6 Tack .................................................................................................................................................. 9 Inledning ...................................................................................................................................... 11 myt 1. Roten till alla dina problem är dålig självkänsla ................................... 31 myt 2. Du måste släppa loss dina känslor ............................................................... 39 myt 3. Emotionell intelligens är det som egentligen räknas ...................... 49 myt 4. Sätt upp mål och bli framgångsrik ............................................................... 59 myt 5. Ingen kan tvinga dig att känna någonting ................................................. 67 myt 6. Tänk positivt och bli en vinnare ..................................................................... 77 myt 7. Vi måste prata ... ..................................................................................................... 87 myt 8. Vad du än har för problem är kbt lösningen ......................................... 99 myt 9. Man kan aldrig hävda sig själv för mycket ............................................ 113 myt 10. Män och kvinnor bor på olika planeter ................................................. 121 myt 11. Barnet inom dig behöver en kram ............................................................ 131 myt 12. Du kan lära dig vad som helst .................................................................... 141 myt 13. Du måste styra upp dig själv ...................................................................... 151 myt 14. Du är starkare än du tror ............................................................................... 161 myt 15. Det finns inga misslyckanden, bara feedback ................................... 171 myt 16. Allt är dina föräldrars fel ................................................................................ 179 myt 17. Du kan läka din kropp ..................................................................................... 195 myt 18. Du har kontroll över ditt liv ......................................................................... 205 myt 19. Äktenskapslycka handlar om att ge och ta ......................................... 215 myt 20. Du måste hitta ditt sanna jag .................................................................... 227 myt 21. Varje sekund måste tas till vara ............................................................... 239 myt 22. Vi måste alla sträva efter lycka ................................................................ 249 Epilog ......................................................................................................................................... 259 Referenser ............................................................................................................................... 263 Litteraturförteckning ........................................................................................................ 283

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 5

2014-01-10 12:03

Förord till den svenska utgåvan Ibland, fast ganska sällan, kan kapitelrubrikerna i en bok vara så informativa (och kanske roliga) att jag kan tycka att jag har fått valuta för de pengar boken kostat, innan jag läst längre än de första två sidorna. Så är fallet för Psyksnack – stick hål på självhjälpsmyterna av den brittiske psykologen Stephen Briers. Myterna han tar itu med får var sitt kapitel med titlar som ”Allt är dina föräldrars fel” eller ”Barnet inom dig behöver en kram”. Syftet med boken är att göra oss till mer medvetna konsumenter av självhjälpslitteratur. Briers är noga med att poängtera att han visst ser ett värde i bra självhjälpsböcker. Däremot menar han att de böcker som inte är förankrade i beprövad vetenskap inte bara riskerar att bli verkningslösa, utan att de faktiskt kan skada. Särskilt när författaren väljer att fokusera på en enda orsak till att den tänkta läsaren inte mår så bra som hon eller han skulle vilja. Många självhjälpsböcker har som utgångspunkt att något hos oss är otillräckligt och behöver förbättras. Då först kan vi hitta kärleken, få drömjobbet eller vara nöjda med oss själva. Böckerna utlovar en quick fix, men ”problemet” som ska åtgärdas är ofta både stort och komplicerat. Läsaren fylls först av hopp, men blir sedan besviken – i värsta fall på sig själv. Stephen Briers funderar i sin bok över vad det är som gör oss så okritiska till självutnämnda experter som erbjuder snabba och enkla lösningar på livets utmaningar och svårigheter. Han diskuterar de negativa konsekvenserna av att vi 6

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 6

2014-01-10 12:03

låser vår uppmärksamhet så hårt vid oss själva. Han varnar för att göra självreparationen till ett livsprojekt, i synnerhet om vi försöker använda verktyg som bygger på felaktiga föreställningar om hur vi människor fungerar. Briers befriande tanke är att den som mest har ”vardagsproblem” i sitt liv har större chanser att bli nöjd med tillvaron ifall hon eller han fokuserar mindre på sig själv och mer på att umgås med andra och försöka njuta av tillvaron som den ser ut i all sin ofullkomlighet. Detta kan i och för sig påminna om de svepande råd han kritiserar i boken, men jag anser att frågan om hur vi påverkas av det ”psyksnack” som ständigt omger oss är väl värd eftertanke och diskussion. Det kan låta aningen paradoxalt att läsa en självhjälpsbok som skyddar mot andra självhjälpsböcker, men jag tror att den här boken – som alla bra självhjälpsböcker – kan göra en hel del nytta. Åsa Nilsonne

psykiater, författare och professor i medicinsk psykologi

Förord till den svenska utgåvan

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 7

2014-01-10 12:03

MYT 1 ROTEN TILL ALLA DINA PROBLEM ÄR DÅLIG SJÄLVKÄNSLA MYT 2 du måste SLÄPPa LOSS dina KÄNSLOR MYT 3 EMOTIONELL INTELLIGENS ÄR DET SOM EGENTLIGEN RÄKNAS MYT 4 sätt upp MÅL och bli FRAMGÅNGsrik MYT 5 INGEN KAN TVINGA DIG ATT KÄNNA NÅGONTING MYT 6 TÄNK POSITIVT OCH BLI EN VINNARE MYT 7 VI MÅSTE PRATA ... MYT 8 VAD DU ÄN HAR FÖR PROBLEM ÄR KBT LÖSNINGEN MYT 9 MAN KAN ALDRIG HÄVDA SIG SJÄLV FÖR MYCKET MYT 10 MÄN OCH KVINNOR BOR PÅ OLIKA PLANETER MYT 11 BARNET INOM DIG BEHÖVER EN KRAM MYT 12 DU KAN LÄRA DIG VAD SOM HELST MYT 13 DU MÅSTE STYRA UPP DIG SJÄLV MYT 14 DU ÄR STARKARE ÄN DU TROR MYT 15 DET FINNS INGA MISSLYCKANDEN, BARA FEEDBACK MYT 16 ALLT ÄR DINA FÖRÄLDRARS FEL MYT 17 DU KAN läkA DIN KROPP MYT 18 DU HAR KONTROLL ÖVER DITT LIV MYT 19 ÄKTENSKAPSLYCKA HANDLAR OM ATT GE OCH TA MYT 20 du måste hitta DITT SANNA JAG MYT 21 VARJE SEKUND måste tas till vara psyksnack! stick hål på STRÄVA självhjälpsmyterna MYT 228 VI MÅSTE ALLA EFTER LYCKA

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 8

2014-01-10 12:03

Tack

Till min kära fru och mina tappra söner: tack för er uthållighet och ert stöd. Jag lovar att inte skriva något mer på ett tag. Många tack också till teamet på Pearson, särskilt Paul East och Elie Williams för deras hårda arbete bakom kulisserna. Den här boken står också i tacksamhetsskuld till forskarna, bloggarna och journalisterna som varit vänliga nog att förse mig med mycket stimulerande material. Framför allt, tack till min fantastiska redaktör, Rachael Stock, som gick långt utöver sina förpliktelser och erbjöd sig att redigera den här boken trots att hon tekniskt sett var tjänstledig. Jag är osäker på hur klokt det är att såga av grenen man sitter på (eller att hjälpa någon annan att göra det), men du har osjälviskt ingjutit mod och det är jag djupt tacksam för. Till slut vill jag uppmärksamma insatsen från min trogna hund Lola, som har suttit vid min sida genom hela processen, även om jag misstänker att hennes hängivenhet kanske har berott på hennes förmåga att övertala mig att stoppa handen i kexlådan och blunda för alla gånger hon smugit upp i soffan på mitt kontor. Jag har bara ett ord att säga till henne: ner!

Tack

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 9

2014-01-10 12:03

»Människan vill gärna tro på det hon önskar.« Julius Caesar

»Jag tror på ett öppet sinne, men inte så öppet att hjärnan ramlar ut.« Arthur Hays Sulzberger

»Människan är det hon tror på.« Anton Tjechov

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 10

2014-01-10 12:03

Inledning

Vad är det som är så himla fel med populärpsykologi då? Vi lever i självförbättringens tidsålder. Medan vi går genom vardagen utsätts vi för miljoner olika meddelanden – vissa subtila, andra mer rakt på sak – som antyder att ett lyckligare, rikare, mer framgångsrikt liv väntar alldeles runt knuten. I och med att de flesta har de basala överlevnadsbehoven avklarade har den västerländska civilisationen riktat uppmärksamheten mot hur mycket bättre allt skulle kunna vara. Och det här har i sin tur gett upphov till en ytterst lönsam miljardindustri med guruer som fyller arenor, bästsäljande böcker, tidskrifter och hemsidor som berättar hur vi kan bli lyckligare, smalare, rikare och bättre människor överlag. Men är verkligen självhjälpskulturen till någon hjälp? Eller skapar den bara förväntningarna som ingen av oss kan leva upp till? Har den slentrianmässiga psykologiseringen av vardagen gjort oss klokare, eller binder vi bara ris åt egen rygg? Detta är frågor vi alla måste brottas med. Den här boken är en inbjudan till att stanna upp, skaffa sig en överblick och kanske börja bena ut några av de mer lömska moderna myterna som har slagit rot i vårt kollektiva medvetande. Jag försöker inte bara vara glädjedödare eller vinna billiga poäng på andras bekostnad. Jag är fullt medveten om att många av aktörerna inom den blomstrande självhjälpsindustrin är uppriktiga, välmenande individer som verkligen vill att andra ska dra nytta av deras visdomar och erfarenheter. Majoriteten är inte kvacksalvare som vill tjäna snabba pengar på vår godtrogenInledning

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 11

2014-01-10 12:03

het. Vissa är verkligen kunniga och kvalificerade att ge råd, och dessa människor förtjänar definitivt att man lyssnar på dem. Men i den mån det här känns som grinigt snack, så beror det på att jag känner mig alltmer bekymrad över att något avgörande håller på att hända i vårt samhälle, något vi fortsätter att naivt blunda för. Det är för enkelt att avfärda hela självhjälpssfären som lite underhållande förströelse, något lättläst att ta med på planet eller en skön eskapistisk fantasi om ett pånyttfött och omvandlat liv. Kanske råkar vi till och med snappa upp några användbara tips eller nå ett par in» De idéer och värderingar sikter i bara farten? Vad gör det för som förknippas med populäront? Ingen tar ju trots allt de här sapsykologi har infiltrerat vår kerna på allvar. Men sanningen är kultur så djupt att vi nu i stor att många av oss i hemlighet faktiskt utsträckning tar dem för givna.« gör det. Allt fler av oss letar i självhjälpsböcker efter svar på ett liv som vi upplever måste fixas. Självhjälpssektorns fenomenala framväxt under de senaste hundra åren är inte bara ett tecken på vår allt större osäkerhet och alltmer utbredda självtvivel, utan också på den smygande psykologiseringen av vår kultur överlag. De idéer och värderingar som förknippas med populärpsykologi har infiltrerat vår kultur så djupt att vi nu i stor utsträckning tar dem för givna. Även för dem av oss som ser oss själva som någorlunda insatta bildar de en del av de ramverk av föreställningar som utgör den osynliga stommen i hur vi närmar oss våra liv. De påverkar hur vi värderar andra människor och oss själva. De färgar på ett subtilt sätt tonen i våra vardagsupplevelser och för med sig en agenda som genomsyrar våra beslut och val, både på individ- och på samhällsnivå. Oroande nog har mycket av det här skett utan att vi någonsin stannat upp för att överväga dessa föreskrifter, eller ifrågasätta huruvida vi har råd att följa dem. Samtidigt som 12

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 12

2014-01-10 12:03

vi tänker att populärpsykologin håller upp en spegel som låter oss förstå oss själva bättre, så är den också en skrattspegel som förvränger oss i dess egen avbild. I Den själviska genen presenterar Richard Dawkins begreppet mem, som definieras som ”en idé, ett beteende eller en stil som sprider sig från person till person inom en kultur”. Tack vare självhjälpsindustrins kraftfulla motor har memerna inom populärpsykologin förökat sig så effektivt att de har blivit en avgörande del av våra liv och tankeprocesser. Tänk bara på hur populära talangjaktsprogram som X Factor är. Upplägget föreskriver att varje deltagare måste genomgå en personlig omvandling. Deras drivkrafter förklaras av en gripande bakgrundshistoria som vanligtvis låter påskina någon kvasipsykologisk orsak till att de sökt till programmet, medan publiken ska nicka (och rösta) gillande i takt med att deltagarna ”växer” som artister och människor under veckorna som följer. Shania är en naturbegåvning men ”behöver bara tro mer på sig själv”. Ricky skulle kunna hålla världsklass men behöver komma i kontakt med den han verkligen är inombords om han ska kunna åstadkomma ett ”äkta” vinnarframförande. Och Cassie skulle kunna vara fantastisk om hon bara lyckades släppa alla känslomässiga demoner ur det förflutna. Under vägledning av mentorer, vars tvärsäkra snack skulle få många motivationstalare att rodna, uppmanas deltagarna att förändra sina liv och ta tag i sina öden. Om de bara tror tillräckligt mycket på det, ger 110 procent, fokuserar på sina mål och ”stannar i zonen”, så kan kanske det eftertraktade skivkontraktet bli deras. Men den pseudopsykologiska läran i dessa program viskar hela tiden i vårt öra att den verkliga vinsten som står på spel inte är skivkontraktet utan självförverkligandet som väntar alla som är modiga nog att försöka och ”leva ut sin dröm”.

Inledning

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 13

2014-01-10 12:03

Man kan avfärda allt det här som skickligt historieberättande från produktionsbolagets sida, men det här programformatet är också en indikation på hur tätt sammanflätade populärpsykologin och populärkulturen har blivit. Oavsett vad man tycker om psyksnack, så är det ett språk vi alla håller på att lära oss att tala flytande, och vissa aspekter av programmen som sänds på bästa sändningstid på lördagskvällarna skulle kunna ha hämtats direkt ur någon av de oräkneliga självhjälpsböcker som kantar hyllorna i bokhandeln, för att inte tala om alla cd-skivor vi köper och kurserna som flera miljoner av oss närvarar vid varje år. De mest framgångsrika självhjälpsböckerna har nått stor spridning. Klassiker som Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning och Jag är okay, du är okay påstås ha sålt över 15 miljoner exemplar över hela världen. Du kan hela ditt liv av Louise Hay har sålt över 35 miljoner exemplar, medan Män är från Mars, kvinnor är från Venus och Godbitar: berättelser för själ och hjärta ska ha sålt över 50 respektive 100 miljoner exemplar vardera. Det här är stora siffror i bokbranschen. Om du läser det här, har du nästan helt säkert läst dessa böcker och har ett hum om deras innehåll. Men även om du inte har det, så kan du ändå ha blivit påverkad av dem. Den kongretionalistiske prästen Edwin Paxton Hood kom en gång med förmaningen: ”Var lika noga med vilka böcker du läser som med vilka vänner du håller dig med, ty dina vanor och din personlighet påverkas lika mycket av båda två.” Kanske gör vi klokt i att lyda hans råd. Populärpsykologins värderingar och intresseområden influerar redan starkt historierna vi berättar för oss själva om vilka vi är och vilka vi kan bli. Men vi måste ställa oss frågan om vi verkligen gillar det vi ser när vi ställs öga mot öga med resultatet.

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 14

2014-01-10 12:03

Enklast möjliga

Ett av de viktigaste säljargumenten som används för självhjälpsböcker är faktiskt också ett av de mest vilseledande, nämligen löftet om att de kommer att kunna koka ner en komplex situation eller prövning i livet till något hanterbart och lättsmält. Det här skulle vara fantastiskt om det på minsta sätt vore möjligt. Som du kanske har märkt medan du famlat dig fram genom åren, är människor komplexa, deras liv är komplexa och de sociala miljöer de försöker orientera sig i är komplexa. Det finns oräkneliga variabler inblandade även i de enklaste mänskliga förehavanden. Den nya grenen inom vetenskapen känd som ”kaosteori” har under senare år tydligt visat att även små lokala variationer kan ge upphov till en verkligt förbluffande variationsrikedom vad gäller utfall – så stor att det närmast är omöjligt att förutspå något alls, inte ens i slutna deterministiska system. Enkelhetsidealet som är innebörden i Ockhams rakkniv – principen att en enkel förklaring eller teori oftast är att föredra framför en komplex sådan – må ha många förtjänster, men i takt med att vår förståelse av världen blir alltmer sofistikerad, har vi inget annat val än att inse att inte ens de enklaste förklaringar som står till vårt förfogande nödvändigtvis är lätta att förstå. Det visar sig att Oscar Wilde hade rätt när han skrev: ”Sanningen är sällan ren och aldrig enkel.” I partikelfysikens mystiska värld är exempelvis supersträngteorin fortfarande den mest lovande kandidaten för att ge oss en fungerande ”teori om allt”. Det här är den moderna fysikens heliga gral, det teoretiska ramverk som äntligen kommer att låta fysiker försona bråkmakarna kvantfysik och den allmänna relativitetsteorin. Men, som Brian Greene påpekar i Ett utsökt universum, uträkningarna som krävs har visat sig vara så komplexa att till och med de skarpaste matematiska

Inledning

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 15

2014-01-10 12:03

hjärnorna i världen i nuläget kämpar med att få de ytterst invecklade talen att gå ihop. Att förstå hur död materia fungerar är svårt nog, men när vi börjar försöka förstå oss själva har vi en verkligt enorm uppgift framför oss. För att citera David Rogers: ”Den mest omfattande beräkning som vi känner till har utförts under flera miljarder år på en skala som omfattar en hel planet: livets evolution. Kraften i den här beräkningen illustreras av komplexiteten och skönheten i dess främsta skapelse, den mänskliga hjärnan.” Om det nu är så att vi, som Rogers påstår, befinner oss på toppen av någon sorts symbolisk komplexitetspyramid, så är chanserna att vi ska lyckas förstå oss själva på något djupare plan ganska små. Alla mänskliga hjärnor är ju trots allt inte ens identiska med varandra och körs ju inte på samma mjukvara. Jag skulle dessutom vilja påstå att chanserna för att någon aspekt av våra mångfasetterade, flerdimensionella och ytterst egensinniga liv (särskilt de dunkla olösta zoner vi brukar avgränsa som ”problem”) ska kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt genom några enkla regler, fem nyckelprinciper eller sju effektiva vanor, i stort sett är lika med noll. Men det är ändå precis det som de flesta självhjälpsböcker erbjuder. Många populärpsykologiska författare och förläggare vältrar sig rentav i denna föreställning. Ta till exempel Norman Vincent Peale, det positiva tänkandets fader, som klandrar oss för att vi ”brottas med komplexiteter och undviker enkelheter”. Det här skulle vara helt rimligt om bara livet vore enkelt; men om kartorna vi använder för att vägleda oss inte är tillräckligt detaljerade för att ge en skälig bild av terrängen vi färdas genom, så borde vi inte bli förvånade om vi går vilse. Den amerikanske tidningsredaktören och samhällsdebattören H. L. Mencken påpekade farorna i att förenkla saker och ting för mycket när han syrligt konstaterade att det ”för varje problem finns en lösning som är enkel, fin och fel”. 16

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 16

2014-01-10 12:03

Populärpsykologiska författare hör upp! Medvetandets och hjärtats subtila vindlingar är inte någon gryta med buljong som kan kokas ner till ett koncentrat – åtminstone inte utan att efterlämna en bitter eftersmak i munnen. Ironiskt nog har vår aptit på dessa absurt förenklade modeller för våra komplexa liv ökat kraftigt på grund av att vi får allt svårare att bli kloka på den moderna tillvaron. Vi rör oss ständigt mellan olika sammanhang; vi spelar växelvis rollen som förälder, partner, kollega, vän, anhörigvårdare, ledare, samhällsmedborgare, för att bara nämna några exempel. Informationsteknologins makalösa framväxt innebär nu att vi bombarderas med mer information och fler saker som pockar på uppmärksamhet än någonsin tidigare. Vi drunknar i valmöjligheter. Behovet av att organisera detta flöde av erfarenheter, att bringa någon sorts ordning i detta vilda kaos, är således universellt och angeläget. Vi behöver alla koncept som låter oss dela in verkligheten i hanterbara bitar och applicera ett ramverk för att förstå och förutsäga våra egna erfarenheter, men vi måste välja rätt sorts ramverk. Som mytologen Joseph Campbell påpekade (och det är ironiskt nog Campbell vi har att tacka för självhjälpsmaximet: ”Bejaka din glädje”) behöver varje samhälle myter för att stabilisera tillvarons förrädiska strömvirvel. I vår moderna värld är det nästan helt säkert så att självhjälpsböcker fyller tomrummet den alltmer avtagande religiösa tron lämnar efter sig. En stor nackdel med psyksnackets värld är dock att kategorierna som erbjuds vanligtvis är långt mindre sofistikerade och flexibla än ett stjärntecken. Vår törst efter ordning är så stark att vi glatt omfamnar tvådimensionella klassifikationer som innebär att vi hela tiden försöker trycka ner runda klossar i fyrkantiga hål. Vi klamrar oss ivrigt fast vid de egenskaper hos vår partner som just bevisar att de faktiskt är från Mars eller Venus eller vad det nu är, samtidigt som vi mentalt slängInledning

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 17

2014-01-10 12:03

er bort aspekter av deras beteende som inte passar in på stereotypen. Är du extrovert eller introvert, en tänkare eller kännare, en a-människa eller b-människa, en tillåtande eller en auktoritär förälder? Hur många av oss har inte fyllt i ett personlighetstest som kräver att vi väljer mellan olika alternativ och samtidigt tänkt: ”Men ibland är jag ju så här, medan jag vid andra tillfällen är mer så där …?” Det finns inte mycket plats för sådana luddigheter eller tvetydigheter i psyksnackets sköna nya värld. Psyksnacket påstår sig utbilda och upplysa oss, men fördummar oss i själva verket sakta men säkert. I stället för att koncentrera sig på undantagen och motsägelserna, som skulle kunna peka på behovet av att ompröva våra antaganden (vilket är sättet som riktig vetenskap i allmänhet går till väga), nöjer vi oss med en inskränkt syn på verkligheten eftersom den känns tryggare. Som George Orwell varnade oss för i romanen 1984 är överdrivet rigida tankesystem eller reglerade normer det bästa sättet att förhindra nya tankesätt och möjligheterna att nå självmedvetenhet. Det är alltså ytterst ironiskt att en industri som fokuserar på att hjälpa människor att växa och utforska deras potential erbjuder en konceptuell vokabulär som är så begränsad att den effektivt hämmar möjligheten för oss att upptäcka oss själva och formulera vår individualitet. Om vi blir för duktiga på att tala psyksnack, riskerar vi att förlora förmågan att uttrycka och hålla kontakten med det som gör varje liv verkligt unikt.

Varför mår vi inte bättre än?

Som Mencken påpekar är problemet med överdrivet förenklade lösningar att de ofta inte fungerar särskilt bra i verkligheten. Våra psykologiska mytologier kan visserligen ge oss en efterlängtad snuttefilt på kort sikt, men teknikerna som rekommenderas i många självhjälpsböcker leder sannolikt ing18

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 18

2014-01-10 12:03

en vart i det långa loppet. Hur många av oss har fått våra liv förändrade i grunden av något vi läst eller hört? Man kanske kände sig inspirerad där och då, men hur många av oss är nu smalare, sexigare, rikare och mer självsäkra än innan vi la våra surt förvärvade slantar på den senaste boken eller kursen som skulle förändra livet i grunden? Jag menar inte att alla självhjälpsböcker är slöseri med tid – vissa av dem är verkligen användbara – men enligt min erfarenhet står deras långsiktiga verkan i direkt proportion till hur väl förankrade deras insikter och rekommendationer är i beprövad vetenskap. Vetenskapen har definitivt sina begränsningar och ett experiment är aldrig bättre än sin utformning, men när det gäller att få reda på saker om världen är vetenskaplig forskning ändå troligtvis det bästa tillvägagångssättet som finns i nuläget. Psykologin har alltid varit en särskild utmaning för vetenskapen, eftersom den måste befatta sig med svårgripbara koncept som betydelse och värde, liksom med mer enkelt mätbara företeelser som beteende och hjärnaktivitet. Den formella psykologin är dessutom rena barnungen i jämförelse med andra vetenskaper; det har inte ens gått 150 år sedan Wilhelm Wundt först upprättade sitt laboratorium i Leipzig för att försöka undersöka medvetandet på ett systematiskt sätt. Det är alltså inte så konstigt att vi fortfarande inte vet mer om medvetandets mystiska mekanismer – faktiskt långt mindre än vad de tillämpade disciplinerna klinisk psykologi och psykiatri vill få dig att tro. Det vi faktiskt vet överensstämmer helt och hållet med de områden av mental aktivitet som är enklast att mäta och observera: domäner som minne, uppfattningsförmåga och slutledningsförmåga. Så fort vi närmar oss de problem som håller de flesta av oss sysselsatta i vardagen (t.ex. hur vi ska hantera förhållanden, få fart på karriären, få bukt på humörsvängningarna, uppfostra barnen osv.), Inledning

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 19

2014-01-10 12:03

irrar vi allt längre in i spekulationens snårskog. Vi måste också komma ihåg att många av dessa centrala aspekter av våra liv är socialt konstruerade. De bygger på preferenser och sociala värderingar, helt enkelt lokala seder och bruk, snarare än något som står skrivet i vårt dna. När det gäller att förstå det mänskliga medvetandet finns det ibland frågor som inte har några rätta eller felaktiga svar. Vi blir samtidigt allt bättre på att utvärdera och mäta det som människor anser fungerar för dem och som faktiskt förbättrar deras livskvalitet. Vi borde därför inte bli särskilt förvånade, när vi upptäcker att de behändiga teknikerna och de välmenande råden inte nödvändigtvis levererar de förändringar de lovar. Anledningen till att teknikerna ofta inte fungerar är i grund och botten att det helt enkelt inte finns någon anledning (sånär som på den ständiga placebo-effekten) till att de skulle göra det. Det finns försvinnande lite kvalitetskontroll inom självhjälpsvärlden, där övertygelse ofta får ersätta skäliga bevis. Biologen Thomas Huxley hävdade en gång ödesmättat att ”den grövsta synden mot det mänskliga medvetandet är att tro på saker som saknar bevis”. Om han har rätt är självhjälpsavdelningen i din bokhandel rena syndanästet. Vi kan himla med ögonen åt svunna tiders medicinska metoder, då man trodde att man genom att borra hål i skallen på folk kunde släppa ut demoner, att man kunde återställa balansen mellan kroppsvätskorna genom åderlåtning eller att det här med att gnida ett kadaver av en tudelad hundvalp mot huden på ett offer var ett hypermodernt botemedel för böldpest. Men även om moderna behandlingar av mentala och känslomässiga krämpor kanske är mindre dramatiska, kan många av våra egna psykologiska botemedel och teorier knappt skryta med mer ansedda vetenskapliga meriter. Kanske är det så att populärpsykologin i sin strävan att vara lättillgänglig för en bredare publik måste begränsa sig 20

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 20

2014-01-10 12:03

» Faran är att det följaktligen blir väldigt lätt för populärpsykologiska författare att sudda ut gränserna mellan åsikter, ideologier och etablerade fakta.«

Inledning

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 21

2014-01-10 12:03

till idéer som inte bara fångar allmänhetens fantasi, utan också undviker att ställa alltför stora krav på dess förkunskaper. Teknikaliteterna i forskningsmetodologi, mysterierna i regressionsanalys och dubbelblindtest, svårigheten att utvärdera resultat som varierar från studie till studie; inget av detta är särskilt sexigt. Och i slutändan är naturligtvis även det bästa resultatet bara en försiktig avvägning av sannolikheter, bara ytterligare en preliminär hypotes som väntar på att bli underkänd. Kanske kan vi förlåta oss själva för att vi vill bläddra fram till slutpoängen, hur okunnig, bristfällig och verkningslös den än må vara. Faran är att det följaktligen blir väldigt lätt för populärpsykologiska författare att sudda ut gränserna mellan åsikter, ideologier och etablerade fakta. Det blir alltmer populärt bland självhjälpsförfattare att använda sig av vetenskapliga studier för att underbygga sina ståndpunkter, men även om resultaten kanske ser ut som vetenskap och låter som vetenskap, eftersom populärpsykologi i grunden är ”vetenskap light”, låter man ofta bli att utvärdera kvaliteten på studierna som citeras och motstridiga bevis redovisas sällan. I den melanesiska övärlden i sydvästra Stilla havet upptäckte antropologer strax efter andra världskriget ett märkligt fenomen bland ursprungsbefolkningen på öarna. I Papua Nya Guinea såg man exempelvis hur urinvånare samlades i skogen runt en grovt tillyxad modell av ett flygplan med tillhörande landningsbana och förväntansfullt blickade upp mot skyn i hängiven väntan på frälsning. Öborna var medlemmar i det som skulle bli känt som en ”cargokult”, en religiös rörelse där mindre teknologiskt utvecklade samhällen integrerar produkter och processer från mer ”avancerade” industrialiserade kulturer i sina religiösa ritualer och trossystem. Det här resulterade ofta i att stammarna imiterade procedurerna och processerna som förknippades med denna välgörande teknologi, 22

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 22

2014-01-10 12:03

men utan någon riktig förståelse för det härmade beteendets funktion. Det var med hänvisning till sådana sedvänjor som nobelpristagaren i fysik Richard Feynman i sitt anförande vid Californian Institute of Technology 1974 varnade för farorna med ”cargokult-vetenskap”, med andra ord beteenden som ser vetenskapliga ut på ytan men som egentligen inte följer den vetenskapliga metodologins strikta regler. I mina ögon är populärpsykologin särskilt mottaglig för sådana anklagelser, eftersom vetenskapliga teorier och föreskrifter ofta förvanskas för att tjäna självhjälpsguruers syften och för att passa in i deras trossystem och värderingar. Låt oss säga så här, att om jag måste läsa ännu en luddig hänvisning till Heisenbergs osäkerhetsprincip för att rättfärdiga föreställningen att medvetandet kan påverka skeenden i den materiella världen direkt, så kanske jag snart inte kan hållas ansvarig för mina handlingar … Att syssla med psykologi är vanskligt nog, men med tanke på hur svårt det är för oss att veta något om oss själva, så förefaller det särskilt viktigt att inte bygga våra antaganden på lösa grunder. Det finns många vägar till kunskap, och vetenskapen är bara en av dem, men när det gäller att fastslå vad som kommer att fungera på ett pålitligt sätt i verkligheten är den svårslagen. Psyksnack kanske låter rationellt men det bygger ofta lika mycket på vidskepelse som på förnuft. Det skapar orealistiska förväntningar som i slutändan leder till besvikelse och desillusion. Livet är svårt nog utan att man jagar efter tomma löften och lurar sig själv att förvänta sig det omöjliga. Kanske är vi skyldiga oss själva att försöka utvärdera det som erbjuds på ett systematiskt sätt för att se vad vi kan få ut av det, snarare än att famla efter falska förhoppningar för att de tillfälligt lindrar vår smärta.

Inledning

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 23

2014-01-10 12:03

Allt handlar om dig!

Vi gör oss själva en otjänst när vi börjar missta teorier för fakta eller blanda ihop önsketänkande med verkligheten. Men den kanske tyngsta invändningen mot den populärpsykologiska världsbilden har inte att göra med dess sanningsanspråk utan med dess moral. Psyksnacket verkar underblåsa tämligen tarvliga aspekter av oss själva, eller åtminstone de mest infantila. Världsbilden det förmedlar är inte bara barnslig i sin förkärlek för förenklade, svartvita lösningar på komplexa problem, utan det är även dess grundvärderingar. Om man hårdrar det, riktar sig de flesta självhjälpsböcker till ganska primitiva drifter: få smärtan att försvinna, ge mig det jag vill ha, gör mig mäktigare. Även om det inte är något fel i sig med dessa instinkter, så skulle jag vilja drista mig till att påstå att de inte precis utgör något manifest för vuxenlivet. Copernicus må ha lyckats kicka ut vår planet från kosmos hjärta, men psyksnacket gör oss alla till jordens mittpunkt. På samma sätt som vi kanske går till gymmet för att träna våra kroppar, erbjuder psyksnacket verktyg för att putsa och ansa våra liv, för att redigera våra personliga biografier till något mer tilltalande. Det uppmuntrar oss att bli självupptagna narcissister, eviga tonåringar för vilka världen bortom dem själva knappt existerar. Om det nu är så att vi, som den konventionella terapeutiska visdomen förkunnar, ”måste lära oss att älska oss själva först”, är det kanske föga förvånande om vi inte alltid märker av andra i vår omgivning. Det finns många titlar som visar hur vi kan utveckla sociala färdigheter för att locka till oss vänner eller påverka människor, men var finns motsvarande böcker som visar hur man är en god vän eller utvecklar färdigheter eller attityder som kanske låter oss bli mer osjälviska eller bättre samhällsmedborgare? Om vi hela tiden fokuserar på vår personliga utveckling, självförbättring

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 24

2014-01-10 12:03

och på att ständigt uppgradera våra liv, är vi dömda till självupptagenhetens eviga barndom. Samtidigt som psyksnacket eldar på den förmätna inställningen i samhället att alla har rätt till allt, sätter det oss också under allt större press. Det uppmuntrar oss att förhålla oss till orealistiska grundförutsättningar genom att exempelvis bestämt hävda att lycka är den mänskliga existensens normaltillstånd. Om vi faktiskt känner oss olyckliga eller blyga eller rädda, blir vår reaktion följaktligen att tro att något är på tok och måste åtgärdas så snart som möjligt. Det finns inte mycket plats för tanken att de här upplevelserna kanske är berättigade, eller vanliga, eller har något viktigt att lära oss. Det slutar med att vi patologiserar fullt normala inslag i vardagen. Självhjälpsavdelningen i din bokhandel är i själva verket en förtäckt meny för dina personliga rättigheter, och ribban sätts ganska högt. Glöm aldrig att du förtjänar att vara lycklig, lyckad och älskad – precis som alla andra. Det är du ju trots allt värd! I och med att vi överöses med sådana budskap i mer eller mindre subtila former varje dag, är det då så konstigt om folk blir arga eller skäms för att deras liv inte duger, eller att de blir helt uppslukade av att försöka hamna på rätt spår igen? Grundpremissen för mycket populärpsykologi är behovet av ständig förändring. Genom att lära oss att strukturera våra erfarenheter enbart utifrån problem (eller utmaningar) och lösningar håller självhjälpsindustrin oss fångna i ett ekorrhjul. Man får aldrig intrycket av att man kan slappna av, att saker och » Man får aldrig intrycket av att ting kanske kan duga som de är, el- man kan slappna av, att saker ler att även om allt inte är toppen och ting kanske kan duga som just nu så är det kanske något man de är, eller att även om allt får tolerera och uthärda, snarare än inte är toppen just nu så är det något man måste åtgärda. Även om kanske något man får tolerera jag misstänker att den israeliske och uthärda …« Inledning

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 25

2014-01-10 12:03

politikern Shimon Teres syftade på Mellanöstern (vilket i så fall, beroende på hur du är lagd politiskt, kanske kan ses som en undanflykt), sa han något väldigt sant en gång: ”Om ett problem inte har någon lösning, så kanske det inte är något problem, utan ett faktum – inte något att lösa, utan något att hantera på lång sikt.” Men sådant har populärpsykologin inte mycket till övers för. I stället livnär den sig på vårt missnöje med oss själva och vår lott i livet. Den säger inte bara åt oss att saker och ting kan förbättras, utan också att det är vår skyldighet att förbättra dem. Det här sätter stor press på vilken normal, icke-fulländad människa som helst. Jag minns hur jag en solig eftermiddag tittade bland självhjälpsböckerna i min bokhandel och snabbt började känna mig överväldigad. Det fanns bara så ofantligt mycket att göra, så många områden av mitt liv som tydligen var i akut behov av tillsyn. Om jag skulle väcka ”jätten” inombords, bli högeffektiv, gå ner tjugo kilo och omfamna en självsäkrare, lyckligare, modigare, mer kreativ, fokuserad, avslappnad och bestämd version av mig själv, så hade jag uppenbarligen mycket att stå i. Hur skulle jag få tid till allt? Kanske behövde jag en bok som lärde mig snabbläsningstekniker eller gav mig några enkla tips kring hur man använder tiden mer effektivt? När man försöker skapa sig en överblick över all hjälp som finns till hands är det lätt att känna sig som en trädgårdsmästare som kommer tillbaka efter en lång semester och upptäcker att ogräset helt har tagit över hela tomten. Vi låtsas alla att vi inte går på sådant där, att vi genom att vara sofistikerade varelser är immuna mot den populärpsykologiska marknadens storslagna påståenden, men hur många av oss kommer inte någon vecka efter nyår smyga ut med en bok om den senaste bantningsflugan under armen, även om den är gömd i en passande påse? Problemet är att det ligger i den mänskliga naturen att förvränga den tilltalande tanken 26

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 26

2014-01-10 12:03

att vi kan bli bättre till den molande övertygelsen att vi borde bli bättre. Alla sådana böcker vi vänder oss till för att må bättre kan mycket väl få oss att må sämre. Vår svaghet och sårbarhet måste utplånas; endast en ren och i grunden reviderad version är i slutändan acceptabel. Självförbättring är en plikt. Nåde dig om jag ertappar dig med att vara mindre än ditt bästa möjliga jag! Inte undra på att vi känner oss trötta. Är det inte dags att vi slutar låta oss bli trakasserade av dem som påstår sig försöka hjälpa oss? Jag erkänner öppet att jag är på väg att kasta sten i glashus. Som praktiserande psykolog är jag en fullt avlönad medarbetare i förändringsindustrin och smärtsamt medveten om att mina patienter genom åren fått höra en strid ström psyksnack från mina läppar. Och vad värre är har jag skrivit egna självhjälpsböcker. Även om jag hoppas att de inte tillhör den värsta sorten i sitt slag, så har jag säkerligen tagit mig friheter med vetenskapen och kommer troligtvis att göra det igen på sidorna som följer, så det är bäst att du är på din vakt. Jag inbjuder till dessa hyckleribeskyllningar eftersom jag verkligen tycker att det här är viktigt. Jag blir alltmer bekymrad över en del av det strunt som publiceras i psykologins namn och den subtilt fördummande effekt det har på oss och vår kultur. Det är hög tid att vi utvecklar en mycket mer robust och kritisk attityd till allt detta. Myter av alla slag har sin rättmätiga plats i vårt samhälle, och jag tror personligen att de ibland för med sig djupa sanningar som inte kan uttryckas fullt ut på andra sätt. Men för att säga som det är bör vi vara på det klara med vad vi har att göra med här: psyksnack är inget språk som har en rik mytisk tradition som kan förena oss i en gemensam helig berättelses samfund; det är ofta en slapp pseudovetenskap som borde bli ordentligt granskad, så att vi kan se vad som är verkligt, gediget och eventuellt användbart för oss och vad som bara är rökridåer. Inledning

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 27

2014-01-10 12:03

I en kultur som är lite för svag för expertutlåtanden är det alldeles för lätt att vi blint lyder deras tvärsäkra påståenden och slutar begrunda och värdera det vi hör. Premissen för den här boken är att vi visserligen kanske inte vet speciellt mycket om det mänskliga medvetandet än, men eftersom vi alla har ett förnuft så gör vi troligen bäst i att använda det. Berns mest berömda patenttjänsteman uppmanade oss att minnas att ”det viktigaste är att inte sluta ifrågasätta”, men det kan vara svårt när vi får höra precis det vi vill höra. Det är likväl dags att vara lite stränga mot oss själva, ta tillbaka en del av ansvaret för våra egna liv och vänja oss av med de billiga universalkurer man mer än gärna pådyvlar oss i psyksnackets värld. Jag hoppas att det här inte låter som en sådan där besserwisserbok som hävdar att ”allt du tror att du vet är fel”. Jag försöker inte vara ifrågasättande för sakens skull. Jag påstår inte ens att de åsikter och ståndpunkter som uttrycks i den här boken är riktiga. Jag hoppas bara att de kan stimulera dig till att tänka själv och ge dig självförtroende att dra egna slutsatser. Det gör inget om du inte håller med mig. Som Caroline Ahernes stora komiska skapelse mrs Merton brukade anbefalla sin publik: ”Låt oss inleda en hetsig diskussion …” Inom medicinen talar läkare ibland om iatrogena företeelser, vilket är ett tjusigt sätt att beskriva de olyckliga tillfällen då ingrepp som är tänkta att bota oss har den beklagliga biverkningen att de gör oss sämre. Jag misstänker att det här mycket väl kan vara fallet vad gäller populärpsykologi. Oavsett om du håller med mig eller inte när du läst ut boken, så hoppas jag att det som följer kommer att ge dig något att tänka på, lindra oket av orealistiska förväntningar och att avskräcka oss alla från att någonsin svälja vår tids vedertagna sanningar med hull och hår.

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 28

2014-01-10 12:03

Några ord om källhänvisningar

Så fort en studie, ett citat eller en hänvisning nämns i texten kan du gå till referenserna på s. 263 i boken för att hitta de aktuella raderna från texten med en kort hänvisning efter, till exempel Rogers (1990). Det här ger dig sedan tillräcklig information för att hitta den fullständiga hänvisningen i litteraturförteckningen på s. 283 eller en fullständig adress om det är en källa från nätet som citeras. Hänvisningarna har utformats på det här sättet för att undvika att huvudtexten blir översållad med fotnoter, samtidigt som det tillåter läsaren att hitta de aktuella källorna lättare än om de bara hade listats i slutet av varje kapitel. Om du tar en snabb titt på källhänvisningsdelen så kommer du att se att systemet i princip förklarar sig självt.

Inledning

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 29

2014-01-10 12:03

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 30

2014-01-10 12:03

Myten

Roten till alla dina problem är dålig självkänsla

”God självkänsla är ingen lyx”, hävdar Jack Canfield bestämt, författare till den populärpsykologiska klassikern Godbitar: berättelser för själ och hjärta: ”Det är en nödvändighet för alla som har viktiga mål att uppnå.” Nuförtiden predikar Canfield för de redan frälsta. Listan på personliga svårigheter och samhällsproblem som härleds till dålig självkänsla är lång. Genom åren har dålig självkänsla lastats för aggressivt beteende, dåliga prestationer i klassrummet eller på arbetsplatsen, tonårsgraviditeter och övervikt – eller i själva verket nästan alla oönskade eller patologiska beteenden man kan föreställa sig. Inom terapin utgår numera både klienter och terapeuter från att problem med självkänslan ligger till grund för många patienters svårigheter. Allmänt erkända teoretiska modeller vidhåller att till och med narcissistiska patienter, som kännetecknas av uppblåsta egon och grandiosa självbilder, bara överkompenserar för mindervärdeskänslor. Inom alla psykoterapeutiska skolor ses förbättrad självkänsla som en måttstock på terapeutiska framsteg. Vi har ju trots allt rätt att tycka bra om oss själva, eller hur? Med risk för att släpas till bytorget och bli stenad, så måste jag ifrågasätta om vi verkligen alltid har det? Jag vet att det roten till alla dina problem är dålig självkänsla

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 31

2014-01-10 12:03

här låter kallsinnigt, men om du nu har så fruktansvärt låga tankar om dig själv, kanske du bör fråga dig varför det är så, och om det finns något du borde göra för att rätta till situationen. Det finns en viss förbisedd visdom i den amerikanska deckarförfattaren Jane Haddams uttalande: ”På min tid hade vi inte självkänsla, vi hade självaktning – och inte mer än man gjort sig förtjänt av.” Har fulländad självkänsla blivit ännu en konstruktion i de psykologiska ”rättigheternas” fritt svävande tempel, något vi automatiskt är berättigade till, oavsett hur vi handlar och väljer? När jag säger det här är jag fullt medveten om att det finns många människor därute som lider svårt efter att genom försummelse eller sadistisk behandling ha blivit itutade att tro att de är värdelösa. Om man har blivit utsatt för verkliga övergrepp eller kränkt under livets gång finns det en betydande risk att man drar felaktiga slutsatser kring sig själv utifrån dessa upplevelser: ”Folk behandlar mig illa och säger att jag är värdelös, så då måste det vara sant …” Under sådana förhållanden kan alla få sin självbild allvarligt förvrängd och sitt självförtroende skakat. Barn är särskilt sårbara för sådana tolkningar, och på min klinik är det hjärtskärande att se hur svårt det kan vara att hjälpa sådana personer att förstå att ”dåligheten” är en egenskap hos deras plågoandar snarare än hos dem själva. Med detta sagt överstiger ändå antalet människor som anser sig lida av dålig självkänsla kraftigt dem som bär på sådana erfarenheter. Det är svårt att undgå den molande farhågan att man i vår kultur alltför ofta kommer dragande med dålig självkänsla för att rättfärdiga passivitet, ovilja till förändring eller till och med som ett sätt att bli ömkad, när personerna i fråga borde bejaka det faktum att våra känslor (särskilt de negativa) ofta är en väckarklocka för att något måste göras. Mod, ihärdighet och någon ursäkt då och då är ofta långt 32

psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 32

2014-01-10 12:03

13693-9_Orig_Inlaga Psyksnack_NY.indd 33

2014-01-10 12:03

Åsa Nilsonne ur det svenska förordet

ISBN 978-91-27-13693-9

Omslag: Catharina Ekström

13693-9_Omslag_ Psyksnackl.indd 1-2,5

9 789127 136939

TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM TYM

stephen briers psyksnack! stick hål på självhjälpsmyterna

MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT MYT

Psyksnack!

2014-01-10 12:31