ORGA NISA TION OCH ANSVAR Tommy Jensen och Johan Sandström
Tommy Jensen, professor i företagsekonomi, arbetar vid Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen. Tommy undervisar ekonomer i etik och hållbar utveckling. Hans forskning riktar sig mot de dilemman som uppstår då det privata möter det offentliga samt organisationers roll och ansvar i samhället. Johan Sandström är professor i företagsekonomi vid Örebro universitet och lektor i miljöledning vid Luleå tekniska universitet. Johan undervisar både ekonomer och ingenjörer i etik och hållbar utveckling. Hans forskning riktar sig mot organisationer och deras roll och ansvar i samhället.
Den här boken är starkt kritisk till en organisationsforskning och en samhällsdebatt som hellre diskuterar organisationers legitimitet och förtroende än ansvar. När allt kommer omkring behöver varken legitimitet eller förtroende ha någonting med ansvar att göra. Det kan snarare vara så att legitima och etablerade organisatoriska processer hindrar – eller till och med motverkar – ansvarstagande. I boken lyfts dessa processer fram, tillsammans med förslag på hur man kan hantera dem och upptäcka vägar framåt. En ambition med boken är att göra en tydlig koppling mellan organisationer och ansvar, och att analysera varför ett utökat ansvarstagande är så svårt. Författarna menar att mer ansvar både kan och bör tas. ”Läsningen var så upprymd att jag inte kunde sluta. Mitt eget företags organisation och styrning de senaste åren gör mig både frustrerad och förundrad. Boken gav mig en möjlighet att bättre förstå och reflektera över de problem och möjligheter som finns när det gäller ansvarsfrågor.” Tommy Gavefalk, Business Operations Manager och deltagare i Executive MBA, Företagsekonomi, Stockholms universitet
”I Organisation och ansvar diskuteras de globala problem och utmaningar dagens organisationer står inför. Insikten att världens resurser är ändliga innebär att många av våra ekonomiska antaganden måste omprövas. Här diskuterar författarna kritiskt processer kring den organisatoriska effektivitetens moral och de konsekvenser dessa processer får för organisatoriskt ansvar. De ger även konkreta förslag kring hur organisering kan utvecklas, som leder till ökat ansvarstagande. Boken rekommenderas varmt till såväl studenter och forskare som yrkesverksamma.” Ulla Eriksson-Zetterquist, professor vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet
ORGANISATION OCH ANSVAR Tommy Jensen och Johan Sandström
Det är lätt att tala om CSR och miljöansvar – men betydligt svårare för organisationer att ta ansvar i praktiken. Kan organisationer över huvud taget ta ansvar?
GÖRA MITT JOBB?
” I stället för att fundera över ifall du är kapabel att göra onda gärningar vill jag att du funderar över om du är kapabel att bli hjälte.” Philip Zimbardo
TA ANSVAR?
Om hur organisatoriska processer hindrar ansvarstagande Best.nr 47-09777-7
Tryck.nr 47-09777-7-00
Organisation och ansvar - omslag.indd 1
2011-12-30 10.01
ORGA NISA TION OCH ANSVAR Tommy Jensen och Johan Sandstrรถm
Gร RA MITT JOBB?
TA ANSVAR?
Om hur organisatoriska processer hindrar ansvarstagande
Organisation o ansvar.indd 1
2011-12-30 10.10
Förord I den här boken utgår vi från erfarenheter från undervisning och egen forskning om organisationer kopplat till etik, ansvar och hållbar ut veckling. Många idéer har utvecklats i diskussioner med kollegor, stu denter och praktiker, men vi skulle göra mer fel än rätt om vi försökte räkna upp alla dessa personer här. Vi hoppas att vi på annat sätt än i förordet får chans att tacka dem. Det är dock lättare att tacka Forskningsrådet för arbetsliv och so cialvetenskap (FAS), Handelsbankens forskningsstiftelser, Handels högskolan vid Umeå universitet samt Ola Håkansson på Liber, utan vars stöd boken inte hade blivit av. Tack till Åsa Sterner för redigering en av vår text. Tommy och Johan, februari 2012
3
Organisation o ansvar.indd 3
2011-12-30 10.10
Innehåll Förord.......................................................................... 3 Boken i korthet............................................................ 7 Bokens disposition.............................................................. 11
1. Organisation och ansvar – varför då?...................... 13 Globala utmaningar............................................................ 14 Ett utökat ansvar................................................................. 23
2. Sammanhangets och situationens betydelse för ansvar................................................................ 39 Socialpsykologiska experiment............................................ 40 Men det gäller inte mig....................................................... 58
3. Organisatoriska processer som hindrar utökat ansvarstagande....................................................... 61 Byråkrati och marknad ....................................................... 62 Processerna i praktiken........................................................ 66 Process 1. Att låta omgivningens nyckfullhet styra organisationen.................................................. 67 Process 2. Att låta kortsiktighet styra organisationen......... 71 Process 3. Att utöva makt utan ansvar............................... 74 Process 4. Produktion av avstånd...................................... 80 Process 5. Gradvis instrumentalisering av ansvar .............. 83 Process 6. Objektifiering och avhumanisering................... 87
Den organisatoriska effektivitetens moral............................ 90
4
Organisation o ansvar.indd 4
2011-12-30 10.10
innehåll
4. Organisation och ansvar – vägar framåt.................. 97 Nya ord, nya möjligheter.................................................... 98 En metodik för utökat ansvar.............................................. 104 Fler försök behövs .............................................................. 111
Noter........................................................................... 115 Referenser................................................................... 137 Register........................................................................ 145
5
Organisation o ansvar.indd 5
2011-12-30 10.10
Organisation o ansvar.indd 6
2011-12-30 10.10
Boken i korthet Debatten om organisationers roll och ansvar i samhället har intensi fierats, men den har en slagsida mot annat än just ansvar. I en sam manställning av svensk organisationsetisk forskning konstaterar To mas Brytting och Ann-Sofie Westelius: Oavsett om det handlar om exempelvis yrkesetik, CSR, branschfrågor, konsumentagerande eller det marknadsekono miska systemet i sin helhet, så tycks forskningen positionera sig kring två olika perspektiv eller teman. Det första utgår från be greppet förtroende och det andra utgår från begreppet ansvar. Förtroendetemat dominerar starkt. Medan ordet ansvar är 10 gånger mer vanligt på Internet än ordet förtroende, föredrar forskarna helt klart det senare. Det är påfallande att forskare hellre diskuterar vad det är som stärker förtroendet för ett före tag, för en bransch eller för ett yrke, än diskuterar företagets, branschens eller yrkets etiska ansvar. Förtroende har blivit ett ”inneord”.1 I den här boken vill vi uttrycka vår starka kritik mot en organisations forskning och en samhällsdebatt som hellre diskuterar organisationers legitimitet, förtroende och anseende än deras ansvar. När allt kom mer omkring behöver varken legitimitet, förtroende eller anseende ha någonting med ansvar att göra. Något som är accepterat i ett speci fikt socialt sammanhang, i en viss situation, kan samtidigt vara väldigt oansvarigt. Det anses till exempel för det mesta helt okej att köpa pris värda produkter på en närliggande stormarknad även om de är produ cerade under förhållanden som skulle ha skickat arbetsgivaren i fäng else om produktionen legat i Sverige. 7
Organisation o ansvar.indd 7
2011-12-30 10.10
o r g a n i s at i o n o c h a n s va r
Boken bygger med andra ord på övertygelsen att det behövs ett star kare fokus på ansvar och ansvarstagande kopplat till organisationer. Vad som framför allt saknas är en mer grundläggande analys av varför ett utökat ansvarstagande i organisationer är så svårt. En sådan analys är nyttig oavsett om man tycker att anställda och chefer i organisatio ner bör ta mer eller mindre ansvar, även om du kommer att märka att vi generellt sett förespråkar att mer ansvar både kan och bör tas. I boken fokuserar vi på organisationer i stort. Det må låta som en alltför grovhuggen generalisering, men våra utgångspunkter är följan de:
• Vi lever i ett organisationssamhälle. • Organisatoriska sammanhang och situationer har stor betydelse för människors förmåga att ta ansvar. • De flesta moderna organisationer bygger på organisatoriska pro cesser som hindrar människors förmåga att ta ansvar. De två första utgångspunkterna är både i forskningen och i samhälls debatten relativt okontroversiella, men den tredje går definitivt mot strömmen. Vanligtvis ses de processer som vi menar hindrar männis kors förmåga att ta ansvar som nödvändiga för att skapa framgångsrika organisationer. För dem av oss som då menar att ett större ansvar be höver tas är den relationen förstås djupt problematisk. Men innan vi kort presenterar processerna, varför ska då ett större ansvar tas? En anledning är det större sammanhang som organisationer verkar i. De flesta organisationer har i dag en global räckvidd. De når helt en kelt väldigt långt ut. Såväl stora som små organisationer förgrenar sig i globala nätverk och har såväl negativa som positiva effekter på andra människor, djur och natur, långt ifrån huvudkontoren och de loka la arbetsplatserna. Detta borde utgöra organisationers relevanta sam manhang även när det kommer till ansvar, men så är generellt sett inte fallet. Organisationers relevanta omgivning när det kommer till an svar är generellt sett en liten värld, vilket är ett stort problem. De ödes 8
Organisation o ansvar.indd 8
2011-12-30 10.10
boken i korthet
gemensamma frågor som vi står inför kräver både lokala och globala lösningar, men lösningarna är oftast ensidigt lokala. Till viss del är inte det så konstigt. Det saknas bland annat över gripande och stödjande globala ramverk. Regeringar världen över kan inte enas om åtgärder för att bekämpa gemensamma ekologiska och sociala problem. Klimatkonferenser som de i Kyoto, Köpenhamn, Cancun och Durban utgör illustrerande exempel. Organisationer som Förenta Nationerna, Världsbanken och Internationella valutafonden har heller inget gott anseende, då de är alltför präglade av vissa länders särintressen för att vara trovärdiga globala aktörer. Även ickestatliga organisationers förmåga att påverka det globala sammanhanget ver kar liten, och den så kallade ansvarsfulla efterfrågans makt i ekonomin (det vill säga konsumentmakten) verkar vara svag och mycket trögrör lig. De flesta organisationers roll och ansvar i detta globala samman hang är i grunden högst oklar. Samtidigt står just organisationer för de flesta av de kopplingar som, enkelt uttryckt, gör världen alltmer global. I boken menar vi därför att det är i detta globala sammanhang som frå gan om var organisationers ansvar börjar och slutar ställs på sin spets. Det är också därför vi börjar där. Till skillnad från vad som kännetecknar det globala sammanhanget arbetar dock anställda och chefer i organisationer i ett sammanhang som ofta är starkt präglat av tydliga regler, normer och rutiner. Där råder det ingen brist på styrande och stöttande ramverk. Anställdas och chefers roller och ansvar är oftast mycket tydliga. I huvudsak me nar vi att denna betydligt mer styrda och strukturerade tillvaro kom mer ur två välkända och dominerande former av modern social orga nisering, nämligen byråkrati och marknad. Begreppen har diskuterats länge i organisationsforskningen och de hålls vanligtvis isär. De till hör så att säga olika domäner i samhället och utgör två olika former av social organisering. I boken utmanar vi denna syn. Praktiskt sett be finner sig anställda och chefer i organisationer i ett sammanhang där byråkrati och marknad organiserar tillvaron på ett ömsesidigt sätt. Dessa vanligtvis åtskilda sociala former för organisering är emeller tid inte centrala bara för hur organisationer organiseras utan även för 9
Organisation o ansvar.indd 9
2011-12-30 10.10
o r g a n i s at i o n o c h a n s va r
ansvarstagande i organisationer. I boken identifierar vi sex organisa toriska processer som präglas av både byråkrati och marknad. Dessa processer utgör bokens kärna. Tillsammans visar de hur förmågan och möjligheten för anställda och chefer i organisationer att ta ett utökat ansvar hindras. I korthet handlar processerna om att 1. låta omgivningens nyckfullhet styra organisationen 2. låta kortsiktighet styra organisationen (både gårdagen och fram tiden nedvärderas) 3. utöva makt utan ansvar 4. producera avstånd (anställdas och chefers handlingar styckas upp i tid och rum) 5. moraliskt ansvar gradvis ersätts med instrumentellt ansvar 6. ansikten och namn ersätts med siffror och abstrakta kategorier. De flesta organisationer (företag, kommuner, landsting, högskolor, ideella organisationer med flera) präglas av dessa processer. Några sva rar väl upp mot dem, medan andra inte genomsyras lika starkt av dem. Tillsammans fångar dock processerna en dominerande praxis i orga nisationer – en praxis vi kallar för den organisatoriska effektivitetens moral. Genom att beskriva denna praxis som en väsentlig del av vad anställda och chefer i organisationer gör, något som till stor del styr deras vardagliga handlingar på jobbet, så försöker vi visa på vad som försvårar ett utökat ansvarstagande i organisationer. Med detta menar vi inte att organisationer, genom processerna, med ont uppsåt organiserar sig för att producera ansvarslöshet. Vårt argument är att de grundläggande sätt varpå organisationer generellt sett organiserar sig i sig har en demoraliserande inverkan på anställda och chefer.
10
Organisation o ansvar.indd 10
2011-12-30 10.10
boken i korthet
Huvudsyftet med denna bok är att ge en kritisk beskrivning av det organisatoriska sammanhang och de situationer som an ställda och chefer verkar i och att identifiera de hinder som finns på organisationsnivån för att ta ett utökat ansvar. Det är först när vi identifierar de hinder som finns som vi kan skapa bättre förutsättningar för att stimulera och utveckla organisatoriska processer som stödjer ett utökat ansvarstagande. I boken argumente rar vi dock inte för att en anställd eller en chef ensam kan förändra det globala sammanhanget eller lösa globala problem. Inte heller är argu mentet att en global värld utövar ett sådant tryck på en individ att han eller hon inte kan förändra någonting alls. Det globala sammanhanget ska snarare förstås som en tillvaro i vilken det finns många olika möj ligheter, men att lösningarna som läggs fram tenderar att gå i gamla, mer eller mindre oansvariga fotspår. I stället betonar vi en förändring i organisationen och att det där igenom blir möjligt att ta sig an globala problem på ett mer ansvars fullt sätt. Varje liten del måste så att säga bidra till helheten, även om det vore en överdrift att påstå att detta är det enda som behövs. Globa la lösningar kräver även att det utvecklas övergripande strukturer som är utformade för att lösa globala problem, men när fler och fler anam mar ett individuellt utökat ansvar sänder det ansvarsfulla signaler om förändring till samhället i övrigt (politiker, media, reglerare, produ center och konsumenter).2 På så sätt hyser vi en större tilltro till rösten underifrån än till rösten ovanifrån. Bokens disposition
I kapitel 1 ger vi en övergripande beskrivning av vår tids ekologiska och sociala problem och av de sätt på vilka problemen hittills har be mötts. Kapitlet lägger en grund till varför ett utökat ansvarstagande behövs. Vi går även igenom vad vi kallar för ett utökat ansvar, och ba
11
Organisation o ansvar.indd 11
2011-12-30 10.10
o r g a n i s at i o n o c h a n s va r
serat på detta identifierar vi två huvudsakliga utmaningar för organi sationer. Den första utmaningen består i att utforma organisatoriska sammanhang och situationer som främjar spontana impulser av sym pati och ett mer övervägt förnuft. Den andra utmaningen består i att bädda in de spontana impulserna av sympati och ett övervägt förnuft i en långdistansetik så att ansvaret i organisationen sträcks längre ut i tid och rum än vad som görs i dag. En bärande idé genom boken är att människans förmåga att ta an svar är bräcklig och att organisatoriska sammanhang och situationer har stor betydelse för hur människor i organisationer tar ansvar. I kapitel 2 går vi igenom en rad kända socialpsykologiska experiment och exempel som visar på just detta. I kapitel 3 går vi igenom de organi satoriska processerna. Alla moderna organisationer innehåller dessa processer, även om de empiriskt skiljer sig åt. De är, annorlunda ut tryckt, organisationens ABC. De är systematiskt närvarande och ska par tillsammans en praxis (den organisatoriska effektivitetens moral) vari människors organisatoriska handlingar förklaras som moraliskt neutrala, det vill säga de förklaras inte i termer av gott eller ont, rätt eller fel. I bokens sista kapitel, kapitel 4, inriktar vi oss på att ge förslag på hur vi kan motverka de organisatoriska processerna. Vi inriktar oss först på språkets betydelse och ger förslag på några inledande omfor muleringar. Därefter ger vi förslag på hur kritiska dialoger kan startas i organisationer och vilka positiva effekter sådana dialoger kan ha på individers förmåga och möjligheter till att var för sig och tillsammans med andra ta ett utökat ansvar. Till sist en kort läsanvisning: En del av våra resonemang kräver ibland förtydliganden, men för att inte störa flytet i texten har vi lagt dessa i noter. Det kan förhoppningsvis vara värt ett och annat besök bland noterna i slutet av boken (sidorna 115–136).
12
Organisation o ansvar.indd 12
2011-12-30 10.10
1. Organisation och ansvar – varför då?
Vi lever i en global värld. Det innebär att allting är p otentiellt eller faktiskt kopplat till allting annat när det gäller handel, stat lig verksamhet, bistånd eller andra g lobalt utbytta varor och tjänster. Stewart Clegg, Martin Kornberger och Tyrone Pitsis1 Många av våra handlingar, kanske de flesta, påverkar andra människors situation, även om de är okända och långt borta, men bara ett fåtal av dem har från första b örjan följts av etiska överväganden. Zygmunt Bauman2
I
detta kapitel tar vi oss an det globala sammanhang som organi sationer verkar i. Vi redogör för de globala problem vi står inför samt för avsaknaden av fungerande globala institutioner, vilket tillsammans skapar ett sammanhang präglat av ett ansvarsvakuum där många globala problem faller mellan stolarna. Det finns med andra ord ett behov av ett utökat ansvarstagande. Kapitlet avslutas med en definition av utökat ansvar – som något som initieras av känslor men som i nästa steg behöver stöd av ett övervägt förnuft – och med en presentation av två utmaningar för individer i moderna organisationer.
Organisation o ansvar.indd 13
2011-12-30 10.10
o r g a n i s at i o n o c h a n s va r
Globala utmaningar
De ekologiska och sociala utmaningar som vi människor står inför gör det lätt att vara pessimist. Det är knappast någon ljus bild som målas upp, varken av samtiden eller av framtiden. Den känns mer som en våt filt på en redan frusen kropp, global uppvärmning till trots. Ett av de centrala problemen är befolkningsökningen.3 Det är ock så en av de mer tabubelagda frågorna. Hans Rosling, professor i inter nationell hälsa, menar att det finns hopp.4 Han betonar bland annat att det föds färre barn i Indien i dag jämfört med tidigare och att om världens beslutsfattare tar rätt beslut i framtiden så kommer befolk ningskurvan att plana ut runt 2050. Då är vi cirka nio miljarder på den blå planeten, plus de som för tillfället befinner sig ute i rymden.5 Befolkningsökningen tillsammans med alltmer resurskrävande livs stilar leder förstås till ett hårdare tryck på naturen. Stockholm Resi lience Centres framställning av de så kallade tröskeleffekterna6 och Naturvårdsverkets bedömning av huruvida de svenska miljömålen7 kommer att nås summerar väl den ekologiska problembilden. Fram för allt blir det tydligt att klimatförändringen, som under det senaste årtiondet fokuserats allt starkare, utgör endast ett av många allvarliga miljöproblem. Lägger vi sedan till FN:s arbete mot de så kallade mil lenniemålen8 får vi en idé också om den sociala problematiken: fattig dom, social ojämlikhet, HIV/aids, malaria, tbc, konflikter, krig, ter rorism, barna- och mödradödlighet, befolkningsökning, trafficking, svält med mera. Samtidigt är det få svenskar som direkt erfar dessa problem under en vanlig dag på jobbet, på skolan eller hemmavid, även om åtmin stone vi författare är övertygade om att våra handlingar har någon form av ekologiska och sociala konsekvenser. Problemen verkar högst verkliga men hur och varför de negativa effekterna uppstår och vilken roll vi spelar i allt detta är oklart. In smyger sig alltså osäkerhet, och ut rymmet för en mångfald av tolkningar ökar. Naturvetenskapen, som ofta slipper en del av de slirigheter som en samhällsvetenskaplig forskare ställs inför, går inte heller fri. Bland 14
Organisation o ansvar.indd 14
2011-12-30 10.10
1 . o r g a n i s at i o n o c h a n s va r – va r f ö r d å ?
a nnat måste även naturvetenskapliga forskningsresultat komma i hän derna på en rad aktörer med en rad olika intressen (media, opinions bildare, myndigheter, ideella organisationer med flera) för att kunna påverka oss. Och än snårigare blir det när framgångsrik forskning ofta ligger till grund för att forskarna ska kunna få nya forskningsmedel och bygga sina egna karriärer. Ett exempel är kanske hur just klimat frågan tolkats och omtolkats när den gått som en löpeld över världen och hur den har blivit central i många maktkamper, inte minst den som utspelats i FN:s klimatorgan IPCC. Klimatfrågan är förstås intressant. Framför allt utgör den ett kraft fullt exempel på en gemensam, global utmaning. Människan påverkar klimatet på ett negativt sätt. Vi vågar nog påstå att det inom naturve tenskapen är ytterst få som ifrågasätter detta. Al Gore konstaterar till exempel att medan allmänheten, ofta med hjälp av media, förhåller sig skeptiska till klimatförändringarna så blir forskarna alltmer överty gade.9 Snarare står skiljelinjer och oenigheter att finna i mer specifika frågor, såsom: Exakt hur mycket varmare blir det och exakt hur myck et av växthuseffekten står egentligen människan för? Ibland blir osä kerheten i dessa ”bladverksfrågor” ursäkter till att inte angripa det vi redan vet om stammen och rötterna. Filosofen Peter Singer uttrycker sig träffande om just klimatfrågan: De av oss som saknar naturvetenskaplig sakkunskap för att ut värdera klimatförändringen och dess orsaker kan knappast ignorera de uppfattningar som delas av en överväldigande ma joritet av dem som besitter denna sakkunskap. De kan ha fel – den stora majoriteten av forskare har fel ibland – men med tan ke på vad som står på spel vore det en riskabel strategi att förlita sig på den möjligheten.10 Det har även sedan länge varit känt att människan genom sin förmåga att utveckla nya teknologiska lösningar besitter krafter som kan även tyra hela planetens existens, inklusive människan själv.11 Vi behöver
15
Organisation o ansvar.indd 15
2011-12-30 10.10
o r g a n i s at i o n o c h a n s va r
inte gå till tidiga science fiction-filmer för att få näring för dessa tan kar. Att vi kan föreställa oss en ekologisk kollaps som någonting tänk bart och att det är mänsklig aktivitet som driver undergången borde dock få oss att inte betrakta planetens, och därmed människans, fram tid som ett ekonomiskt spel där insatserna kan minskas eller ökas och placeras i olika spelfält. Vår egen yrkeskategori, företagsekonomer, har här mycket att lära och göra. Företagskonomer är av tradition ekologiskt blinda och för håller sig oftast kallsinniga till sådant som inte låter sig beräknas. Hän syn till naturens ramar och villkor faller därför utanför företagsekono mers kalkyler (även om de ofta uttalar sig som om de inkluderat allt väsentligt). Ibland kan man även läsa mellan raderna att planetens för störelse nog är priset vi måste betala för en sund ekonomi. Eller för att prata i redovisningstermer: Företagsekonomernas balansräkning be aktar vissa tillgångar, men inga skulder. Planeten är ett kar att ösa ur. När det är slut på ett ställe drar vi vidare till nästa.12 Ekonomen Kenneth Boulding har här formulerat en talande me tafor: Vi beter oss som cowboys i ett rymdskepp, men detta beteen de är förstås både oansvarigt och ointellektuellt. Med undantag för en och annan rymdraket och meteor så är jorden ett rymdskepp, ett slutet system. Beräkningar av människans framtida resursanspråk ger även vid handen att vi relativt snart skulle behöva fler jordklot. Endast ett jordklot täcker inte våra framtida behov. Men såvitt vi vet så finns det bara ett klot, inom rimligt avstånd i alla fall. Att stoppa huvudet i sanden och lämna saker och ting åt sitt eget öde eller att tillverka fler rymdraketer för att kolonisera nya världar är därför att betrakta som ett högriskprojekt. Bättre då att ta itu med problemen här och nu.
Ekologiska och sociala problem hänger ihop En viktig insikt när det kommer till att hantera ekologiska problem är att de i de flesta fall är nära kopplade till sociala problem och till resursslukande livsstilar. Det är framför allt dessa livsstilar som dri 16
Organisation o ansvar.indd 16
2011-12-30 10.10
1 . o r g a n i s at i o n o c h a n s va r – va r f ö r d å ?
ver på entropin, oordningen, på jorden. Ett enkelt exempel: När nå got går ”från ax till limpa”, till exempel när ett träd blir ett köksbord, så ser företagsekonomen, och många flera, det som en värdeskapan de process. Träbiten vidareförädlas till ett köksbord. Ju längre upp i värdekedjehierarkin råvaran färdas, desto högre värde ges den. Betrak tat ur ett ekologiskt perspektiv är dock denna värdeskapande process omvänd: Den reducerar naturvärden, försämrar kvaliteten på energin och skapar föroreningar. Fokuseringen på onaturliga värdeskapande processer är alltså ett direkt hot mot naturens förutsättningar och ett hot mot själva basen för människans (och djur och naturs) existens. Som humanekologen och antropologen Alf Hornborg skriver kan bara en given mängd resurser förbrukas13 en gång, på en plats, och de områden som tär intensivast på naturresurserna måste tillägna sig ordnad, högkvalitativ energi (eller vad fysikerna kallar exergi), och lämna ifrån sig den entropi (oordning) som dess egen metabolism ger upphov till. Den fordrar med andra ord resurser, och ger upphov till föroreningar och annan miljö förstörelse.14 Vidare menar Hornborg att de processer som förskingrar mer ordning än de skapar även är unika i det att bytet av ”förbrukade” mot ”färska” resurser är en social rela tion. Den ständiga nettoöverföringen av resurser till centrum bygger på att priserna på de ”intakta” resurserna är så mycket lägre än på centrums exportvaror (d.v.s. de ”förbrukade” resur serna). Konsekvensen blir att ju mer av periferins resurser som centrum har förbrukat idag, desto mer resurser belönas de med, för att förbruka imorgon. Utan dessa skeva prisrelationer skulle inte vår moderna maskinpark existera. Visst kommer resurserna från naturen. Och visst kan man säga att naturen är förtryckt. Men det är hela tiden fråga om någons natur. Exploateringen
17
Organisation o ansvar.indd 17
2011-12-30 10.10
o r g a n i s at i o n o c h a n s va r
av naturen kan inte undgå att samtidigt vara en exploatering av människor. Därför kan tillväxt och teknologisk utveckling ald rig bli ett avgränsat, nationellt projekt utan etiska komplikatio ner på global nivå.15 Fokuseringen på värdeskapande slår igenom i bred bemärkelse efter som bruttonationalprodukten (BNP: enkelt uttryckt ett lands eko nomiska omsättning) inordnar alla kedjans aktiviteter som värdeska pande, alldeles oavsett hur hållbara processerna är. Om vi använder företagsekonomens balansräkning och enbart ser till den ekonomiska tillväxten och till materialistiska värden så blir vi med andra ord rika re och rikare. Men utifrån en bredare och mer tolerant balansräkning, där vi ser till värdet av alla tillgångar (kanske kan vi kalla det för vår realekonomi), så blir vi fattigare och fattigare. Vad Hornborg pekar på är att de orättvisa bytesförhållandena leder till det faktum att ju mer ordnad, högkvalitativ energi och material vi förbrukar här hos oss, i västvärlden, desto mer resurser erhåller vi för att förbruka än mer ordnad, högkvalitativ energi och material där bor ta, i de fattigare delarna av världen där priserna är låga. Med andra ord förstärks våra drivkrafter till att utnyttja bytesförhållandena så att just vår materiella välfärd ökar. Vi, i den materiellt sett rika delen av värl den, har också råd att förbättra våra närmiljöer, men det sker på någon annans bekostnad. Den ekologiska och sociala spiralen ser annorlunda ut på en rad andra platser i världen. Om vi studerar vår planet nattetid får vi en god bild av var resurs slukarna och de främsta skaparna av entropin finns någonstans. Vi ser då ett totalt upplyst Japan, ett USA till stora delar täckt av ljus, så ock så hela Västeuropa. Över lag ökar antalet ljuspunkter i takt med Kinas och Indiens materiella utveckling, men i grunden är denna utveckling en ”fossil utveckling”. Den är byggd på ändliga resurser, framför allt olja, gas och kol, och kan inte fortgå utan att fler ekologiska trösklar klivs över, att de sociala slitningarna ökar och att det blir fler väpnade konflikter över vem som har rätt till resurserna.
18
Organisation o ansvar.indd 18
2011-12-30 10.10
1 . o r g a n i s at i o n o c h a n s va r – va r f ö r d å ?
Sverige står förstås för en del av ljuspunkterna, samtidigt som vi ofta bröstar upp oss över vår alltmer ekologiskt anpassade ekonomi och för vår alltmer tilltagande kunskapsekonomi där människor ges allt mer utrymme för att förverkliga sina egna liv. Men vi exporterar också många problem. Vi exporterar många av de verksamheter som synbart skitar ner vår närmiljö. Vi exporterar också våra arealförbrukande ak tiviteter till fjärran regioner. Det kan handla om odling av sockerrör till våra etanolbilar, växter för att göda våra köttdjur och bomull till våra kläder. Det kan också handla om olje- och mineralfyndigheter till våra mobiltelefoner, datorer, plastleksaker, bilar, cyklar med mera. Inte minst kan det handla om upplåtande av jord till de (allt oftare inhägnade) turistanläggningar som vi gärna besöker under semestern. Det kan också, som Sveriges Radio P1:s program ”Kaliber” under våren 2006 uppmärksammade, handla om produktion av gatsten.16 I programmet fokuserades på gatsten som producerades i Kina och som exporterades till Sverige för att försköna boendemiljön för en svensk övre medelklass, medan oordnande aktiviteter såsom stenbrott, föro reningar, drakoniska arbetsvillkor, stendammslungor med mera var det som exporterades från Sverige till Kina. Vi exporterar också tidsåtgång för att själva kunna spara av vår tid. I praktiken betyder det att tiden ”där borta” värderas lägre än ”här hos oss”. Och ju mer tid vi sparar här, desto mer tidsresurser erhåller vi för att ägna oss åt högre värderade aktiviteter och processer, vilket leder till än större möjligheter att exportera än mer tidsåtgång till andra platser i världen. Det är i ljuset av detta tidsperspektiv som vi kan för stå varför lax som odlas i Norge skickas till Kina och Thailand för att fileas och paketeras, för att så småningom landa i kyldisken i din lokala mataffär.17 För att koppla tiden till exemplet med gatstenarna: För till skillnad från många andra branscher som importerar varor från Kina hymlar stenföretagarna heller inte med att ar betstiderna nästan alltid strider mot kinesisk lag. Den stadgar att en arbetare får ha en ordinarie arbetstid på högst 44 tim
19
Organisation o ansvar.indd 19
2011-12-30 10.10
o r g a n i s at i o n o c h a n s va r
mar i veckan och en övertid på maximalt 36 timmar per månad. Dessutom ska de enligt lagen ha minst en dag ledigt varje vecka. Men normen inom stenindustrin är enligt samstämmiga upp gifter från såväl importörer, fabrikörer som arbetare arbetsda gar på 10 till 12 timmar per dag, sju dagar i veckan. Det innebär med andra ord en veckoarbetstid på mellan 70 och 84 timmar. Vecka efter vecka i en bullrig, dammig miljö och utan vila.18 Exemplet är långtifrån unikt.19 Det visar också att människors relation till naturen och till varandra är intimt förknippad med en fördelning av rumsliga och tidsliga resurser. Denna process är aldrig, oavsett vad marknadsekonomins företrädare påstår, neutral eller ett rättvist utslag av entreprenörskap, innovation eller flit.20 Ta exemplet med den lilla ögruppen Tuvalu, mitt i Stilla havet, mel lan Hawaii och Australiens nordöstra kust. Tuvaluborna har ett eget språk, en egen historia och en egen plats på jorden. Nationen har en av världens minsta ekonomier och är befolkningsmässigt snäppet mindre än svenska Åmål. Tuvalu är sedan ett par årtionden allvarligt hotat. Ingen av de öar som utgör ögruppen sträcker sig nämligen mer än fem meter ovanför havsytan (de flesta är alltså betydligt lägre än så), och med en stigande havsnivå, som experter anser är en effekt av framför allt ökade utsläpp av växthusgaser, så riskerar ögruppen att drunkna. I ett tal i Japan i samband med förhandlingarna av Kyotoavtalet 1997 menade Tuvalus premiärminister att klimatfrågan är en ödesfråga för ögruppen. År 2001 skrev en brittisk journalist en artikel i The Guardian med titeln ”Farewell Tuvalu”. Inför FN:s generalförsamling den 24 september 2003 höll Tuvalus premiärminister ett tal. Här är ett ut drag: We live in constant fear of the adverse impacts of climate change. For a coral atoll nation, sea level rise and more severe weather events loom as a growing threat to our entire popula tion. The threat is real and serious, and is of no difference to a slow and insidious form of terrorism against us.21 20
Organisation o ansvar.indd 20
2011-12-30 10.10
Organisation och ansvar Om hur organisatoriska processer hindrar ansvarstagande ISBN 978-91-47-09777-7 © 2012 Författarna och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Åsa Sterner och Carina Blohmé Omslag: Mats Mjörnemark Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Organisation o ansvar.indd 2
2012-01-10 07.59
ORGA NISA TION OCH ANSVAR Tommy Jensen och Johan Sandström
Tommy Jensen, professor i företagsekonomi, arbetar vid Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen. Tommy undervisar ekonomer i etik och hållbar utveckling. Hans forskning riktar sig mot de dilemman som uppstår då det privata möter det offentliga samt organisationers roll och ansvar i samhället. Johan Sandström är professor i företagsekonomi vid Örebro universitet och lektor i miljöledning vid Luleå tekniska universitet. Johan undervisar både ekonomer och ingenjörer i etik och hållbar utveckling. Hans forskning riktar sig mot organisationer och deras roll och ansvar i samhället.
Den här boken är starkt kritisk till en organisationsforskning och en samhällsdebatt som hellre diskuterar organisationers legitimitet och förtroende än ansvar. När allt kommer omkring behöver varken legitimitet eller förtroende ha någonting med ansvar att göra. Det kan snarare vara så att legitima och etablerade organisatoriska processer hindrar – eller till och med motverkar – ansvarstagande. I boken lyfts dessa processer fram, tillsammans med förslag på hur man kan hantera dem och upptäcka vägar framåt. En ambition med boken är att göra en tydlig koppling mellan organisationer och ansvar, och att analysera varför ett utökat ansvarstagande är så svårt. Författarna menar att mer ansvar både kan och bör tas. ”Läsningen var så upprymd att jag inte kunde sluta. Mitt eget företags organisation och styrning de senaste åren gör mig både frustrerad och förundrad. Boken gav mig en möjlighet att bättre förstå och reflektera över de problem och möjligheter som finns när det gäller ansvarsfrågor.” Tommy Gavefalk, Business Operations Manager och deltagare i Executive MBA, Företagsekonomi, Stockholms universitet
”I Organisation och ansvar diskuteras de globala problem och utmaningar dagens organisationer står inför. Insikten att världens resurser är ändliga innebär att många av våra ekonomiska antaganden måste omprövas. Här diskuterar författarna kritiskt processer kring den organisatoriska effektivitetens moral och de konsekvenser dessa processer får för organisatoriskt ansvar. De ger även konkreta förslag kring hur organisering kan utvecklas, som leder till ökat ansvarstagande. Boken rekommenderas varmt till såväl studenter och forskare som yrkesverksamma.” Ulla Eriksson-Zetterquist, professor vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet
ORGANISATION OCH ANSVAR Tommy Jensen och Johan Sandström
Det är lätt att tala om CSR och miljöansvar – men betydligt svårare för organisationer att ta ansvar i praktiken. Kan organisationer över huvud taget ta ansvar?
GÖRA MITT JOBB?
” I stället för att fundera över ifall du är kapabel att göra onda gärningar vill jag att du funderar över om du är kapabel att bli hjälte.” Philip Zimbardo
TA ANSVAR?
Om hur organisatoriska processer hindrar ansvarstagande Best.nr 47-09777-7
Tryck.nr 47-09777-7-00
Organisation och ansvar - omslag.indd 1
2011-12-30 10.01