9789127823204

Page 1

I Utmärkt ledarskap i skolan presenteras en unik sammanfattning av modern, internationell forskning om pedagogiskt ledarskap. Sammantaget utgör boken en handlingsteori med verktyg för att praktiskt kunna implementera den senaste ledarskaps­ forskningen, med hänsyn till varje enskild skolas förutsättningar. Författarna har frambringat ett verktyg eller en karta för skolans ledare som förenar behov av stabilitet, systematik och generell kunskap om pedagogiskt ledarskap å ena sidan, med kontinuerlig förbättring, kreativitet och lokal kontextkänslighet å den andra. Ur förordet av Niclas Rönnström, docent i pedagogik och utbildningschef för Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet

Boken vänder sig till skolledare, förstelärare, arbetslagsledare, studerande och verksamma lärare som önskar kompetensutveck­ ling och praktisk handledning i det dagliga ledarskapsarbetet med fokus på elevers lärande.

I serien har författarna tidigare skrivit Utmärkt undervisning (2012) och Utmärkt skolutveckling (2016) där internationell och svensk skolforskning blir belyst ur olika perspektiv.

UTMÄRKT LEDARSKAP  I SKOLAN

Daniel Sundberg är professor i pedagogik, med inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Jan Håkansson är docent i pedagogik, med inriktning på skolreformer och kvalitetsarbete inom skolväsendet. Båda är verksamma som skolforskare och lärare vid Linnéuniversitetet i Växjö.

HÅKANSSON & SUNDBERG

Ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap är avgörande för elevers lärande i en tid av tilltagande komplexitet. Den moderna forsk­ ningen inom fältet har vuxit starkt internationellt, men ännu inte fått fäste i Norden.

Utmärkt ledarskap i skolan Forskning om att leda för elevers måluppfyllelse JA N H Å K A N S S O N & DA N I E L SU N D B E R G

ISBN 978-91-27-82320-4

9 789127 823204

978-91-27-82320-4Utmärkt ledarskap i skolan.indd 1-3

2018-09-03 12:47


978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 2

2018-09-03 13.45


Utmärkt ledarskap i skolan tar skolens brede mandat på alvor: Nå handler det å lede skoler om å støtte læreres profesjons­ utvikling ved å koble alle de daglige aktivitetene i skolen sammen på læringsfremmende måter. Ved hjelp av åtte navigerings­punkt, som sammen utgjør en læringssyklus, viser forfatterne på en utmerket måte hvordan didaktisk teori kan omvandles til pedagogisk bruk med god støtte i ny internasjonal forskning. Dette er en bok til å bli klok av! Sølvi Lillejord, Professor & Director, The Norwegian Knowledge Centre for Education

För alla oss forskningsintresserade undervisande grundskol­ lärare är Utmärkt-serien något av en räddningsplanka, då den samman­fattar stora mängder forskning åt oss och tillgängliggör den för praktisk användning. Utmärkt ledarskap i skolan ger oss en aktuell kartbild, ett diskussionsunderlag för hur vi i vår skola kan navigera för att utveckla våra elevers lärande. Boken visar vidare hur ett gott ledarskap kan spridas och på bred front göra skillnad i den svenska skolan. Calle Palm, lärare i svenska och SO på Navets skola, Örebro

Jan Håkansson och Daniel Sundberg har återigen lyckats skriva en bok om skolan som både bygger på bred forskning och samtidigt är lättläst och användbar. I den här boken går de systematiskt igenom forskning om ledarskap i skolan. Med en tydlig röd tråd strukturerar de innehållet, så det kan bli ett direkt stöd för alla som på något sätt arbetar med ledning och styrning inom utbildning. Per Kornhall, författare och skolexpert

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 5

2018-09-03 13.45


978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 6

2018-09-03 13.45


Innehåll

Förord   11 Inledning 15 Bokens syfte och målgrupp  16 Utmärkt ledarskap i skolan  17 Myter om ledarskap  18 Bokens innehåll och upplägg  19

1  Att anta ledarutmaningen  24 Att leda lärande   25 Vilket ledarskap behövs i skolan i dag?  27 Ledarskap – från beteendevetenskapliga till etiska dimensioner  31 Forskningsfronten för skolans ledarskap  34 En syntes av internationell forskning  37 Ledarskap i skolan: Hur kan det förstås och definieras?  40 Skolledares ledarskap  45 Lärares ledarskap  48 Pedagogiska ledare av tredje och fjärde ordningen   51 Att anta ledarutmaningen – några riktmärken  52 För reflektion och handling  52

2  Att göra en positionsanalys   54 Ledarskap och kunskapsbildande cykler   56 Elevernas resultat på fallstudieskolan  62 Kartläggning av elevers måluppfyllelse  64

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 7

2018-09-03 13.45


Elevers lärandeerfarenheter som resultat av undervisning  66 »Nya« mål för elevers lärande   68 Bredd och djup i arbetet med att kartlägga elevers måluppfyllelse  71 Analyser av undervisning: Vad kan vi lära av forskning?  72 Undersökning av undervisningsaspekter   77 Betydelsen av ledares professionella kunskapsbas   78 Att göra en positionsanalys – några riktmärken  81 För reflektion och handling  82

3  Att utveckla en gemensam karta   84 Ledaren och skolans organisatoriska beredskap  86 Undervisningsledarskap inom och mellan skolans subsystem   88 Lärare som ledare – möjligheter och hinder  91 Distribuerat, delat eller kollaborativt ledarskap  95 Motivation, omsorg och ledarskap  98 En av fyra inriktningar för skolans ledarskap – den emotionella vägen  100 Kulturförändring i skolor med låg utvecklingsintensitet  108 Framgångsrikt ledarskap i utsatta skolor  111 Att utveckla en gemensam förbättringskarta – några riktmärken  113 För reflektion och handling  115

4  Att navigera i förbättringsarbetet   116 Ledarskap som gör skillnad  118 Att utveckla undervisning och lärande på ett hållbart sätt  120 Leda en förbättringsprocess  123 Ledarskapsrepertoaren 128 Hur navigera i förbättringscykeln?  129 Framgångsfaktorer 132 Att leda skolförbättring i en skola med hög utvecklingsintensitet 135 Att leda kollegor – den horisontella ledningen  140 Att navigera i förbättringsarbetet – några riktmärken  142 För reflektion och handling  143

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 8

2018-09-03 13.45


5  Att följa upp resultaten  144 Dataanvändning i skolan: Vad, hur och vem?  146 Dataanvändning och forskning integreras  147 Datateam och skolledarskap  149 Kritiken mot dataanvändning   150 Datarelaterad kompetens (data literacy)  152 Dataanvändning och skolledarskap  157 Dataanvändning och undervisning  160 Forskning om dataanvändning i skolan – hinder och möjligheter  162 Dataanvändning i en mix av reformstrategier  165 Elevers resultat, delaktighet och röster  167 Forskningsbasering och forskningsanvändning  169 Evidensinformerad praktik genom dataanvändning och forskningsbasering  171 Att följa upp resultaten – några riktmärken  174 För reflektion och handling  175

6  Att hålla kursen i förbättringsarbetet  176 Att hålla kursen genom ett bestående och uthålligt ledarskap  178 Att hålla kursen under turbulenta förhållanden  181 Hållbar förbättring och ledarskap – uthålligt och fokuserat arbete  185 Distribuerat ledarskap och skolförbättring  187 Metoder för att hålla kursen i förbättringsarbetet  189 Modell- eller demonstrationslektioner för att hålla kursen i förbättringsarbetet  191 Lärarledare som »beskyddare« av förbättringsprocesser  194 Ledarskap för undervisning och lärande – en samlingsbeteckning  196 Ledarskap i förändring  198 Att hålla kursen i förbättringsarbetet – några riktmärken  201 För reflektion och handling  203

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 9

2018-09-03 13.45


7  Att växla upp förbättringar  204 Se systemet som producerar utfallet   206 Förändra mindre, utveckla mer  211 Faktorer för en intelligent implementering  214 Förbättringsinsatser som gör skillnad även långsiktigt  218 Att befästa nya praktiker: en fallstudie  221 Att förändra prestationsgapet mellan elever  225 Bygga kapaciteter genom att leda utvecklingsnätverk  230 Att växla upp förbättringar – några riktmärken   233 För reflektion och handling  234

8  Att flytta fram positionerna   236 Vad vet vi nu om att utveckla ett hållbart ledarskap?  238 Ledarskap för utveckling av undervisning  240 Mot en handlingsteori för pedagogiskt ledarskap  243 Förbättringscykler – hållpunkter för en läranderesa  246 Att utveckla kvaliteter i undervisning och lärande  250 Vägmärken för skolans pedagogiska ledarskap   254 För reflektion och handling  262

Bilaga: Metod och tillvägagångssätt för forskningssyntesen  263 En kvalitativ forskningssyntes  263 Syfte och tillvägagångssätt  265 Underlaget i översikten  266 Tidigare internationella forskningsöversikter av fältet pedagogiskt ledarskap  267 Metod och genomförande  269 Urvalet av forskningsstudier  271 Nyckelreferenser i översikten och boken  273

Referenser 279 Register 295

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 10

2018-09-03 13.45


Förord

Skolans ledarskap på alla nivåer har aktualiserats i allt höge utsträckning efter millennieskiftet. Skolledares ställning stärktes i och med 2010 års skollag som fastslog att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas av en rektor. Skolors pedagogiska ledning går dock utöver rektorsfunktionen, och har idag kommit att innefatta andra grupper som till exempel förstelärare, arbetslagsledare och lärare. Skolans yrkesverksamma har också känt av ökade krav på att höja kvalitet, förbättra resultat och att kontinuerligt förbättra den pedagogiska verksamheten. För att möta dessa krav har systematiskt kvalitetsarbete, kollegiala lärprocesser samt ett skärpt fokus på ledning av skolans kärnprocesser framhållits av till exempel Skolverket och Skolinspektionen. De ökade kraven på skolans yrkesverksamma sker i en tid av tilltagande komplexitet. Detta kan komma till uttryck genom att skolledare och lärare omfattas av vidgade spänningsfyllda uppdrag, krav på vetenskaplig förankring, komplexa ansvarsförhållanden i relation till barns rätt till utbildning, samt ett ökat antal externa intressenter att förhålla sig till. Globaliseringen av utbildningssektorn och den ökade betydelsen av internationella jämförelser har dessutom medfört att allt fler nationer deltar i en världsomspännande jakt på kvalitet, resultat och kontinuerlig förbättring. En jakt som förändrar villkoren för nationell utbildning och de förväntningar som ställs på skolans yrkesverksamma. Det är mot denna bakgrund som Jan Håkanssons och Daniel Förord  11

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 11

2018-09-03 13.45


Sundbergs bok Utmärkt ledarskap i skolan utgör ett intressant och angeläget tillskott i en pågående diskussion bland forskare och skolledare kring det pedagogiska ledarskapets innebörd, ­fokus, utveckling och praktiker. Boken syftar till att sammanställa och rekonstruera forskning om skolforskning med tanke på att verksamma skolledare ska kunna använda den som ett cykliskt navigationsverktyg i sitt eget ledarskap. Författarna har frambringat ett verktyg eller en karta för skolans ledare som förenar behov av stabilitet, systematik och generell kunskap om pedagogiskt ledarskap å ena sidan, med kontinuerlig förbättring, kreativitet och lokal kontextkänslighet å den andra. En av bokens förtjänster är att de forskningsresultat som väljs, sammanställs och presenteras inte stannar vid enkla eller alltför abstrakta slogans. Författarna utvecklar steg för steg vad det kan innebära att utöva ett (moraliskt informerat) forsknings- och kunskapsbaserat pedagogiskt ledarskap. Jag vill särskilt framhålla författarnas diskussion kring vikten av att bredda och fördjupa analyser av måluppfyllelse, deras diskussioner kring användning av och motstånd mot data och datainsamling, samt deras utveckling av idéer för hållbar skolutveckling, kollegiala lärprocesser, uppväxling och intelligent implementering baserade på ny forskning. I en tid när skolledare själva förväntas vara förändringsagenter i en föränderlig värld uppmärksammar författarna vikten av att också etablera, stärka och upprätthålla fungerande pedagogisk verksamhet. Samtidigt utgör boken mer än ett navigationsverktyg och mer än en uppdaterad förståelse av svensk och huvudsakligen internationell forskning. I Sverige är begreppet pedagogiskt ledarskap ingen nyhet. Det aktualiserades i 1940-talets skolutredningar och i 1960-talets skolreformer. Begreppet har ibland kritiserats för att kunna betyda vad som helst, eller för att vara alltför intimt förknippat med statens styrning. I Sverige har flera forskare uttryckt skepsis mot begreppets förmåga att beskriva, förklara och normera skolledarskap. Samtidigt lever vi i en tid där lokala, nationella och 12

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 12

2018-09-03 13.45


globala faktorer sammanblandas och penetrerar vår vardag, vilket innebär att vanor, traditioner och förgivettaganden utmanas och omformas. Denna situation utmanar och förändrar också synen och förväntningarna på skolors ledarskap. I boken artikulerar författarna viktiga förändringar som berör skolans ledare och lärare, vilket gör den särskilt relevant för skolans yrkesverksamma. Håkansson och Sundberg ordnar ett möte mellan svensk tradition och en globaliserad anglo-amerikansk syn på pedagogiskt ledarskap. Ett möte med ett prestations- och lärandeorienterat ledarskap som blir allt viktigare som en realitet i våra svenska skolor, och som en förväntan på skolans ledare och lärare. Detta möte kan främja skolledares självförståelse: en sammanhållen snarare än en splittrad förståelse för hur deras yrkesroller och identiteter förändras i globaliseringens tidevarv. Boken möter också ett påtalat behov av forskning för skolan och för skolans yrkesverksamma. Utbildningsvetenskaplig forskning har i takt med allt högre ställda förväntningar på undervisning och utbildning av hög kvalitet ibland kritiserats för att inte vara till hjälp för skolans yrkesverksamma. Detta har föranlett ett ökat intresse för praktikutvecklande forskning för skolan vars verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Författarna ansluter sig helt klart till den praktiknära forskningen för skolan. Bokens ambition är att genom meta-syntetisk metod sammanställa, tolka och till viss del rekonstruera ny forskning om pedagogiskt ledarskap för skolans ledare och därigenom också uppmärksamma nordiska villkor som bör beaktas i globala strömningar. Varje kapitel utgår från vanliga föreställningar som råder i skolan när det gäller ledarskap och skolförbättring. Dessa föreställningar, eller myter, kan vara förgivettagna i skolvardagen, även om de saknar stöd i forskning och försvårar förbättringsambitioner och skolledning. En sådan myt kan vara att ledarskap tillhör en enskild individ och dess egenskaper, när det hellre kan förstås som en funktion i en organisation och som ett kollektivt fenomen. Boken Förord  13

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 13

2018-09-03 13.45


syftar istället till att framställa en forskningsbaserad kunskapsbas för vår tids och framtidens förbättringsorienterade pedagogiska ledare som kan behöva värna om pedagogiken och skolans särart i frågor om skolors ledarskap. En risk med boken är dock att den kan medverka till ytterligare en myt som cirkulerar idag: att spridning av forskningsresultat som rakt av kan användas av skolledare är väsentligt för skolförbättring. Författarna försöker motverka denna förenklade bild. Boken fastställer inte det nya pedagogiska ledarskapets natur trots att den vilar på robust syntetisk grund. Den initierar snarare en kunskapsbaserad reflektion kring och diskussion om skolledarskap med relevans för alla som dagligen utövar det, utbildas för det eller forskar kring det. Niclas Rönnström docent i pedagogik samt utbildningschef för Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet

14

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 14

2018-09-03 13.45


Inledning

Ledarskap har blivit ett av vår tids stora teman. Vissa menar att vi i dag står på tröskeln till en ny era inom skola och utbildning, en ledarskapets gyllene era. Men det finns flera betydelser kopplade till detta tema. Vad innebär egentligen ledarskap, om vi vill försöka förstå det i relation till dagens och morgondagens skola? Och inte minst, vad betyder detta tema i en nordisk och svensk kontext, känd som jämlik och icke-auktoritär, där alla är eller kan bli ledare? Den centrala frågan för denna bok är vilket ledarskap som krävs för de stora utmaningar som utbildning och skola står inför, i tider av faktaresistens, twittrande chefer, populism och auktoritära tendenser. Samtidigt som ledarskap sedan ett par decennier fått allt högre status i politik, media, kultur och blivit ett område som det knyts stora förväntningar och förhoppningar till, är det ännu sällsynt med forskningsgenomgångar som skärskådar dess faktiska möjligheter och svårigheter. Vi menar att det är särskilt viktigt att pröva vad grundtanken om ledarskap egentligen består av, att granska dess resultat och att bidra till en solid kunskapsbas för att på så sätt definiera nästa decenniums ledarskap för skolan. Vad är ett hållbart ledarskap för skolan och hur kan man som pedagogisk ledare i skolan stärka kollegialt lärande och arbeta mot elevers ökade måluppfyllelse?

Inledning 15

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 15

2018-09-03 13.45


Bokens syfte och målgrupp Med denna bok vill vi introducera ny forskning kring rektorers och lärares pedagogiska ledarskap. Det är ett forskningsfält som vuxit starkt internationellt det senaste decenniet, men som ännu inte riktigt nått skolorna i de nordiska länderna. En dominerande föreställning här är fortfarande att ledarskap framför allt handlar om personliga egenskaper och utvecklas genom erfarenhet. Till viss del är detta naturligtvis sant, men att vara ledare i skolans värld handlar om så mycket mer och är bland annat nära rela­terat till hur man förstår skolans uppdrag, att kunna göra en omvärldsanalys av skolans förändring, men också att bygga upp ett utvecklingsinriktat samspel som bygger på en robust teoretisk förståelse av skolan. I ett sådant arbete är det inte hållbart att enbart bygga på enskilda individers erfarenheter. Det har hittills saknats en forskningsgenomgång utifrån de nordiska förhållandena som sätter såväl skolans uppdrag, ledarskap i en vid mening som undervisningen och elevers lärande i centrum. Vi vill med den här boken bidra med den första större forskningsöversikten i Norden av pedagogiskt ledarskap. Vi skriver alltså utifrån en nordisk tradition av läroplansforskning och didaktik som placerar skolans uppdrag (läroplanen) och kärnverksamhet (undervisningen och mötet med eleverna) i centrum när det gäller frågor om ledarskap. Boken presenterar en karta över det framväxande internationella forskningslandskapet och kunskapsområdet. I boken presenterar vi åtta navigeringspunkter som en generell förbättringscykel bestående av åtta olika riktningsgivare. Dessa åtta punkter, som också blir utgångspunkt för bokens kapitel, ger kompassriktning för att kunna ta ut riktningen mot uppsatta mål i skolan – ett utmärkt ledarskap. Boken ger alltså en överblick av den senaste forskningen kring pedagogiskt ledarskap, men i första hand är syftet praktiskt – hur kan den senaste forskningen om skolans 16

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 16

2018-09-03 13.45


ledarskap omsättas i konkret förbättringsarbete av undervisning och elevers lärande för ökad måluppfyllelse? Den riktar sig till alla med ett pedagogiskt ledarskap i skolan, som rektorer, förstelärare samt lärare och arbetslagsledare.

Utmärkt ledarskap i skolan Skolan är Sveriges största arbetsplats. Den formella aspekten av skolans styrning och ledning är givetvis välkänd och styrsystemet är väldokumenterat. Men hur är det egentligen med styrningspraktiken? Hur verkar ledare i dagens skola och hur påverkar de det som är skolans kärna, det som sker i klassrummen? Det mesta av litteraturen om ledarskap är skriven i en tradition av en slags hjältegenre, ofta i kombination med färdiga recept som »Fem strategier för hur du leder framgångsrikt« eller liknande. I regel tas inte hänsyn till om det rör ledarskap inom näringsliv, företag eller offentlig verksamhet. Relationerna mellan ledarskap och utveckling av pedagogisk verksamhet är faktiskt ännu i hög grad outforskade. Men det finns lovande resultat och tendenser i forskningen. Sedan Kenneth Leith­wood med kollegor publicerade sin översikt av lärarledarskap år 2004 har forskningsområdet formligen exploderat. Forskarna sammanfattar i den flitigt citerade forskningsgenomgången att: »Leadership is second only to classroom instruction among all school-related factors that contribute to what students learn at school« (Leithwood m.fl., 2004, s. 5). Hur ledare i skolan kan bidra till att utveckla undervisning och lärande är en av de grundläggande frågorna i vad som internationellt växer fram som den fjärde generationens skolförbättring. Det handlar då allt mindre om teknokratisk kontroll av en bångstyrig verksamhet och mer om att förstå, läsa av terrängen och finna fruktbara vägar framåt. I detta fjärde paradigmskifte (Håkansson & Sundberg, 2016) är skolans ledare inte bara marionettdockor Inledning 17

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 17

2018-09-03 13.45


som genomför beslut tagna på högre nivåer. I stället betonas att alla skolans ledare behöver kunna uppfatta kontexten, läsa av terrängen, utveckla förbättringskartor med sina medarbetare, lägga kompassen och peka ut riktningen för lärandet på skolan. Kort sagt, det behövs en pedagogisk ledning som är inriktad på att utveckla undervisningen och mötet med eleverna. Internationella jämförelser visar att just det pedagogiska ledarskapet i skolan länge har satts på undantag (Skolverket, 2014; Håkansson & Sundberg, 2016). Svenska lärare uppfattar till exempel att den kompetensutveckling de får inte har någon större inverkan på deras undervisning: 57 procent jämfört med 76 procent som instämmer – alltså nästan 20 procentenheter lägre än genomsnittet bland övriga länder. De former av kollegialt lärande som Matematiklyftet och Läslyftet har byggt har dock fått betydligt mer positiva utvärderingar. Men också inom dessa satsningar finns det skäl att lyfta frågor om den pedagogiska ledningen för att åstadkomma hållbara förbättringar för eleverna över tid. Trots växande insikter om hur viktigt det pedagogiska ledarskapet är saknas kunskaper om hur det systematiskt kan stärkas i det vardagliga arbetet i skolan. Med den här boken vill vi bidra till en sådan kunskapsbas och utveckla en handlingsteori för skolans pedagogiska ledarskap. En handlingsteori innebär en teori, inte i första hand om ledare i skolan, utan en teori för att stödja det pedagogiska ledarskapets utövande.

Myter om ledarskap Varje kapitel börjar med en välspridd myt om ledarskapet i skolan. Myter uppkommer som sociala uppfinningar för att organisationer och verksamheter inte ska behöva förändras; de etableras och blir så småningom seglivade sanningar som sällan ifrågasätts (Meyer & Rowan, 1977). Men börjar vi granska myter om ledarskap i 18

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 18

2018-09-03 13.45


skolan märker vi att de sällan backas upp av forskning och beprövad erfarenhet. Det finns mot denna bakgrund dels ett framväxande och lovande forskningsfält inom den fjärde generationens skolförbättring och dels en prekär situation för de svenska skolorna, med behov av en genomlysning av den praktiknära forskningen och dess resultat. Vår ambition med boken är att: –– Belysa den senaste internationella praktiknära forskningen utifrån ett klassrumsnära utvecklingsperspektiv: Vad vet vi om pedagogiskt ledarskap för skolförbättring? –– Pröva hållbarheten i etablerade modeller för kollegialt lärande mot internationell forskning och svenska empiriska fallstudier. –– Utveckla praktiska och forskningsbaserade riktningsgivare och hållpunkter för hållbart ledarskap och klassrumsnära skolförbättring. Vi menar också att forskningen på området behöver »översättas« till aktuella målgrupper för boken, som skolledare och lärare i deras lednings- och utvecklingsuppdrag och för de skolförhållanden som råder i Norden. Boken är tänkt som en hjälp att leda utveckling och förändring i den dagliga skolverksamheten och kan med fördel användas i kompetensutvecklingsinsatser.

Bokens innehåll och upplägg Det är lätt att till exempel föreslå en modell med fem, åtta eller tio steg, och det finns gott om sådana förenklade metodböcker. Skolans vardag ser dock oftast helt annorlunda ut och ledare i skolans värld behöver hantera en rad olika och ofta motstridiga förväntningar och krav. I denna bok kommer vi, som redan nämnts, att följa en förbättringscykel bestående av åtta olika Inledning 19

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 19

2018-09-03 13.45


riktningsgivare, en för varje kapitel, som är faser som ingår i allt utvecklingsarbete. Den är alltså generell och kan anpassas efter olika förhållanden.

8. Att flytta fram positionerna

1. Att anta ledarutmaningen

2. Att göra en positionsanalys

7. Att växla upp förbättringar

3. Att utveckla en gemensam karta

6. Att hålla kursen i förbättringsarbetet

5. Att följa upp resultaten

4. Att navigera i förbättringsarbetet

Figur 1.0. Pedagogiskt ledarskap i en förbättringscykel.

Bokens första kapitel, »Att anta ledarutmaningen«, utforskar kunskapsområdet ledarskap i skolan. Kapitlet tar avstamp i hur det pedagogiska ledarskapet har förändrats i skolan och vad som framträder i forskningslitteraturen som de viktiga frågorna, perspektiven och resultaten. Kapitlet tar särskilt upp de spänningsförhållanden och värdedimensioner som allt ledarskap behöver hantera i arbetet med uppdraget och för att leda skolans utveckling framåt. 20

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 20

2018-09-03 13.45


I kapitel 2, »Att göra en positionsanalys«, analyseras hur, av vem och på vilka grunder som problem och målsättningar definieras. Vilka problem ska det aktuella utvecklingsarbetet lösa och vem är det som definierar just detta som ett problem? Vilka kunskaper används vid denna problemidentifiering, till exempel forskning eller data från den egna verksamheten, och hur används de? För att besvara dessa frågor utgår vi från Helen Timperleys modell: »Evidence-informed conversations« (Timperley, 2013). På så sätt kan vi peka ut vilka typer av data som kan användas för att genomföra en positionsanalys. Det handlar dels om både kvantitativa och kvalitativa underlag som fångar elevers lärande ur ett brett perspektiv, dels om data som kan belysa olika kvaliteter i undervisningen. I en sådan analys ingår dessutom en undersökning av de organisatoriska förutsättningarna för att genomföra ett förbättringsarbete på skolan. I kapitel 3, »Att utveckla en gemensam förbättringskarta«, undersöker vi hur utvalda områden för skolutveckling förankras och legitimeras på olika nivåer i skolsystemet, till exempel hos lärare, rektorer och skolförvaltning. Vilken roll spelar lärares ledarskap i detta förankringsarbete och hur används olika kunskapsunderlag för att legitimera ett visst utvecklingsprojekt? Kapitel 4, »Att navigera i förbättringsarbetet«, behandlar hur ledarskapet fungerar vid genomförandet av förbättringsarbetet, vilka strategier och metoder som används samt hur kunskapsmobiliseringen sker. I genomförandefasen är frågan om att leda kollegialt lärande central, men också den variation av utvecklingsaktiviteter som leder fram till ett kollegialt lärande. Kapitel 5, »Att följa upp resultaten«, handlar om analys. Med analys menas det arbete som bedrivs under förbättringsarbetets gång med att ta fram, behandla och dra slutsatser från olika former av data kopplade till förändring och förbättring av undervisningen på skolan, men också elevernas utbyte av undervisningen. Detta analysarbete är något som kan ske under flera av förbättrings­ cykelns olika faser, och det som blir intressant att studera i detta Inledning 21

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 21

2018-09-03 13.45


sammanhang är vem som genomför analyserna. Används forskning i form av exempelvis olika metoder, och i så fall hur? Vilken typ av data är det som samlas in som underlag för analyserna och hur sker dokumentationen? Kapitel 6, »Att hålla kursen i förbättringsarbetet«, behandlar uppföljning. Vem det är som sköter uppföljningsarbetet kring gjorda insatser? Hur och med vilka kunskapsunderlag sker uppföljningen, och till vem förmedlas resultaten? Detta är centrala frågor för varje ledare i dennes pedagogiska ledarskap. Kapitlet behandlar även det helt centrala elevperspektivet vid genomförande av förbättringar över tid. Forskningen visar här på ett antal viktiga faktorer i det löpnade uppföljningsarbetet för att hålla kursen mot de uppsatta målen. Kapitel 7, »Att växla upp förbättringar«, tar upp åtgärder för att växla upp förbättringsarbetet i större skala. I denna fas i förbättringscykeln handlar det om att genomföra faktiska förändringar av undervisningen, som ett resultat av det aktuella förbättringsarbetet. Vem har mandat att genomföra dessa förändringar? Hur genomförs de och med vilka resurser – både materiella och immateriella? Hur omsätts kunskap i skolans utvecklingsorganisation och i fler klassrum? Kapitel 8, slutligen, »Att flytta fram positionerna«, sammanfattar och gör en syntes av kunskaperna och lärdomarna från bokens alla kapitel. För att få ökade kunskaper om förbättringscykeln som helhet samt hur man kan bygga upp strukturer och strategier för att stödja skolor i deras förbättringsarbete är det viktigt att stanna upp i den fas man befinner sig. För ett framgångsrikt skolförbättringsarbete och kollegialt lärande formuleras slutligen några viktiga slutsatser, baserade på de olika faserna. Sist i boken finns en bilaga: »Metod och tillvägagångssätt för forskningssyntesen«. Där redogör vi för den kvalitativa metasyntesen, vilket är den metod som använts för att genomföra forskningsöversikten. Vi beskriver kortfattat tidigare översikter över kunskapsområdet pedagogiskt ledarskap och en del av de 22

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 22

2018-09-03 13.45


resultat som framkommit. Bilagan innehåller också redogörelser för vårt urval av och arbete med de publikationer som ligger till grund för bokens olika kapitel.

Inledning 23

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 23

2018-09-03 13.45


1  Att anta ledarutmaningen 8. Att flytta fram positionerna

1. Att anta ledarutmaningen

2. Att göra en positionsanalys

7. Att växla upp förbättringar

3. Att utveckla en gemensam karta

6. Att hålla kursen i förbättringsarbetet

5. Att följa upp resultaten

4. Att navigera i förbättringsarbetet

Figur 1.1. Pedagogiskt ledarskap i en förbättringscykel.

24

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 24

2018-09-03 13.45


Rekognoscera: undersöka, utforska ett terrängavsnitt med hänsyn till läge och framkomlighet, sondera terrängen, undersöka hur något ligger till, hur »landet ligger«.

I det här inledande kapitlet undersöker vi det framväxande forskningsfältet kring pedagogiskt ledarskap, kollegialt lärande, undervisning, elevers lärande och studieprestationer. Vad innebär det att anta utmaningen att leda framtidens skola? En vanlig ledarskapsmyt är att utveckling åstadkoms av enskilda ledares viljekraft – ett så kallat top–down-ledarskap. I kapitlet prövas denna föreställning mot den kunskap om skolförbättring och kollegialt lärande som växer fram internationellt och diskuteras flitigt i den nordiska och svenska skoldebatten. Vi ger en kort bakgrund till hur idéer om ledarskapet i skolan har förändrats över tid och vilka förhållanden som i dag påverkar rektorers och lärares ledning och utveckling av undervisning och lärande. Genom exempel från skolans värld tar vi upp olika sätt att definiera och förstå ledarskap. Mycket talar för att några av de viktigaste utmaningarna för skolorna i de nordiska länderna handlar om ett förändrat pedagogiskt ledarskap och att bygga lärande skolor.

Att leda lärande All pedagogik handlar om att leda lärande, då varje pedagog har ett uppdrag att bidra till andras lärande. Ledarskap är en del av pedagogikens DNA. Ändå reagerar många av oss med viss skepsis när vi hör ordet ledarskap. Vissa förknippar begreppet med moral 1  Att anta ledarutmaningen 25

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 25

2018-09-03 13.45


och ansvar, medan andra inte vill kännas vid ledarrollen, »jag är inte ledare för något«. Många associerar ledarskap till näringslivet, »nu ska vi alla bli framgångsrika managers«. Andra tänker direkt på ett möte med någon inspirerande person, kanske en lärare eller rektor som satt avtryck. Att frågan om ledarskap nu diskuteras på många håll kan förstås mot bakgrunden av en kulturell omställning som också innebär ett förändrat moraliskt och etiskt landskap att navigera i. Både politiskt och samhälleligt kan vi se exempel på bra, dåligt och helt frånvarande ledarskap. Även utbildning och skola har fått sin beskärda del av den senare typen. Det är nedslående, med tanke på att det finns en stor kunskap om ledarskapets teori och praktik som tar sikte på framtidens utmaningar. Ledarskap är alltså så mycket mer än att bara vara chef. Ledarskap utövas i samspel med andra människor, i specifika sammanhang, med stor potentiell verkan för den enskilda såväl som den gemensamma färdriktningen. Alla skolledare, pedagoger och lärare utövar i större eller mindre utsträckning ett ledarskap över andra människor. Varje ledare behöver reflektera över hur det egna ledarskapet påverkar andra människor i den dagliga verksamheten. Ledarskap i skolan är något mer än att bara reagera på yttre förväntningar och tillämpa styrdirektiv från ovan. Mycket talar för att vi håller på att gå in i ett nytt paradigm, från en hierarkisk byråkrati till att som ledare bygga professionella kapaciteter. I dag handlar ledarskap i skolan om att leda mer proaktivt, utifrån skolans egna pedagogiska visioner och filosofi. Det handlar om att kunna »översätta« yttre krav till en inre och engagerande riktning för de berörda. Att anta skolans ledarskapsutmaningar innebär alltså att både ha en teoretisk grund och en god omvärldsförståelse för sitt ledarskap, en repertoar av strategier, verktyg och praktiker, men också att utveckla en tydlig kompass för hur uppdraget ska genomföras. Det kräver hjärta, hjärna och vilja. Kanske har ledarskap mer med seendet att göra? Uljens & Ylimaki skriver: 26

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 26

2018-09-03 13.45


Educational leadership is, then, to recognize somebody as if they are already capable of doing what they are supposed to become capable of – and to act accordingly (2017, s. 84).

Om vi följer Uljens och Ylimaki handlar ledarskap om ett slags seende som kan utövas av många på en skola. Det handlar om att se en utvecklingspotential i något eller någon och aktivt göra insatser och verka för att de ska realiseras. Vi talar inte alltså enbart om skolledares pedagogiska ledarskap. Ledarskap utövas i det dagliga flödet av rutiner i skolan: i samarbetet kring lektionsplaneringar med kollegor, i kollegiala observationer eller lektionsstudier eller i de avsatta tiderna för professionell utveckling. Allt ledarskap är dock inte per automatik av godo. Visst ledarskap bidrar till att stärka och bygga upp det professionella kapitalet på skolan, medan annat bidrar till att rasera uppbyggda samarbeten, nätverk och förmågor och dränerar i förlängningen skolans professionella kapital.

Vilket ledarskap behövs i skolan i dag? Om man skrapar lite på ytan av en framgångsrik skola finner man ofta ett gott ledarskap. Skolans ledarskap har fått en central roll i dagens diskussioner kring skolans utveckling och förbättring, men än så länge saknas en samlad kunskapsbas. Synen på det peda­ gogiska ledarskapet har också förändrats över tid när det gäller vilken roll, vilka uppgifter och vilka förväntningar som kan och bör ställas på skolans ledare. De har i dag många förväntningar på sig: det kan vara alltifrån att värna skolans demokratiska funktioner, verka för lika livschanser för olika elevgrupper, bidra till det kulturella livet och närsamhällets sammanhållning, förbättra kunskapsresultaten, vägleda de unga på en föränderlig arbetsmarknad till att ansvara för att skolan är en socialt stödjande miljö för elever som har svårigheter i livet. Låt oss utifrån en övergripande ­nordisk–skandinavisk horisont ta en snabb blick på hur ledarskapet i skolan har förändrats över tid och hur förväntningarna har skiftat: 1  Att anta ledarutmaningen 27

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 27

2018-09-03 13.45


–– Framväxten, första fasen (cirka 1840–1900) handlade om framväxten av skolledarskap som roll och yrke, det vill säga en person som var särskilt ansvarig för hela skolans verksamhet. Under kyrkans översyn blir så kallade huvudlärare successivt också skolledare. –– Professionsformering kring skolledarskap (cirka 1900–1940) innebar dels en formell reglering, dels ett kulturellt och politiskt erkännande av denna yrkesgrupp. –– Byråkratisering (cirka 1940–1960), ledarskapet ingår i ett systembygge inom nationalstaten, där rektorer blir statens förlängda arm på de lokala skolenheterna. –– Systembyggande (cirka 1960–1990), ledarskapets funktioner byggs ut och skolledaren blir en alltmer central systemaktör med eget ansvar som ska samspela med andra styrningsaktörer. –– Marknadisering (cirka 1990–2010), ledarskapet handlar också om att hävda sin verksamhet på en konkurrensutsatt marknad av kunder och att strategiskt positionera sig bland alternativen. –– Ledning av lärande (från cirka 2010–). Den fjärde genera­ tionens skolförbättring har inneburit att ta ansvar för professionellt lärande, delat pedagogiskt ledarskap och elevers måluppfyllelse. Vad den korta listan ovan klart visar är hur synsättet på ledarskap i skolan har förändrats över tid. Från en roll som den visionära ledaren i byn där rektorn tillhörde det kulturella etablissemanget och där ledarskapet ofta byggde på ett ärvt kulturellt kapital övergår rollen successivt till en funktion i ett utbildningssystem. Under en byråkratiseringsfas blev skolledaren en kugge i systemet, en funktionär och byråkrat som var statens förlängda arm. Vad vi under de senaste decennierna sett i de nordiska länderna är ett paradigmskifte från en byråkratisk välfärdsstat efter socialdemokratisk planritning, till en nyliberal konkurrens- och managementbaserad styrnings- och ledningsfilosofi (New Public 28

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 28

2018-09-03 13.45


Management). I dag har ledarskapet och det sociala kapitalet fått ökad betydelse. Det handlar bland annat om att skolan fått betydligt fler sociala funktioner, bland annat för att verka för integration i samhället och motverka främlingsfientlighet, orättvisor och rasism, men också att skolans ledare förväntas positionera sig på en marknad, försvara ett varumärke och vara vd för sin skola. Även om denna typ av övergripande förändringar är viktiga att ta med för att förstå skolans ledarskap kommer de i denna bok att hållas i bakgrunden och fokus i stället riktas mot skolans inre arbete. Vi vet dock att globaliseringen med digitaliseringen innebär en föränderlighet och en ständig anpassning för utbildningssystemen. Ledare behöver hantera ett risksamhälle med ökad sårbarhet där kulturella och politiska friktioner utmanar tilliten, särskilt i relationstäta verksamheter. Informationsöverflödet ökar också kraven på ledare att skapa meningsfulla sammanhang för sina medarbetare. De olika historiska faserna som beskrivs ovan har olika genusmönster, där kvinnor exempelvis under lång tid varit exkluderade från ledarskapspositioner under byråkratiseringsprocesser. I dag har vi rört oss från en tro på att systemet löser problemen till att inse värdet av ett ledarskap som tar sig an utmaningar med ansvar, allvar och omdöme (Biesta, 2017). Ledare behöver kunna läsa av ett nytt landskap, sätta riktningen och målen tillsammans med sina medarbetare, navigera med långsiktighet och systematik efter mål och värden i den lokala terrängen och följa upp förändringarna. Ett ensidigt fokus på bättre resultat behöver ställas mot rättvisa, jämlikhet och ett aktivt medborgarskap för alla elever. Baserat på dessa nya utmaningar talar alltså mycket för att vi står inför ett nytt sätt att definiera ledarskapet i skolan. Det finns två aspekter av skolans ledarskap. Skolledaren har å ena sidan ett moraliskt och etiskt uppdrag som handlar om värdegrundsfrågor och demokratiska normer. Det inbegriper personlig utveckling och tillit till medarbetare, kollegialt lärande liksom nära samband mellan forskning och beprövad erfarenhet. Ledares vardag är en 1  Att anta ledarutmaningen 29

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 29

2018-09-03 13.45


mellanmänsklig praktik som handlar om människors bildning. Å andra sidan utövas ledarskap i ett styrsystem där vi vill se hur ledarskapet också påverkar skolans och elevernas måluppfyllelse. Vi kräver mål som är tydliga, utvärderingsbara, resultatorienterade och möjliga att examinera. För ledare i skolan handlar det om att balansera demokratisk delaktighet, öppenhet och internt stödd professionell autonomi mot ett ökat externt tryck med förväntningar på förbättrade resultat.

INBLICK 1.1 Ledarskap i olika kontexter – exemplet »Åland genom ett titthål« Ett forskarteam från Finland fick upp ögonen för ett intressant fall av resultatuppgång. Under en tioårsperiod (2003–2012) förbättrade det svenskspråkiga distriktet Åland påtagligt sina matematikresultat i de internationella kunskapsmätningarna. Från att år 2003 ha legat under medelvärdet i Finland i PISA-mätningarna gjorde de fram till år 2012 en anmärkningsvärd resultatresa. Eftersom Åland är en ö fungerar den förstås också som ett intressant titthål för forskare i form av en relativt isolerad enhet med lokal historia, kultur och vissa politiska förhållanden (viss autonomi), samtidigt som det är en del av det finska skolsystemet. I regel uppmärksammas inte denna typ av regionala skillnader vid skolprestationer. Forskarna Michael Uljens, Rolf Sundkvist och AnnSofie Smeds-Nylund såg att kanske den viktigaste förklaringen till resultatuppgången kunde kopplas till ledarskapet på skolorna. Det första som slog forskarteamet var att skolledarna var uppriktigt och djupt bekymrade över 2003 års PISA-resultat, då Ålands elever låg under genomsnittet bland de finska eleverna. Just i de åländska skolorna var skillnaderna särskilt stora mellan pojkar och flickor. I stället för att reagera med förebråelse och passivitet eller leta efter syndabockar, tog de gemensamt ansvar för att förändra den pedagogiska självbilden bland sina medarbetare. –– Den första förklaringen till vändningen handlade alltså om att ledarna hade en äkta och delad oro och underkastade sig en kritisk självrannsakan. I stället för att fastna i skuldbeläggande tog de ett starkt personligt ansvar för situationen.

30

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 30

2018-09-03 13.45


–– Den andra förklaringen till vändningen var att ledarna också tydligt kommunicerade nya förväntningar och initierade en rad proaktiva åtgärder i en ny riktning. –– Den tredje handlade om att det också skapades koherens och gemensam förståelse genom en inkluderande dialog om vad som behövdes göras. –– Den fjärde handlar om ett tätare multiprofessionellt samarbete med aktörer utanför skolan som hälsovård, ungdomsorganisationer och socialtjänst. –– Den femte var ett ökat föräldrasamarbete. I ett samhälle där alla känner varandra var det inte svårt att samla föräldrarna, och skolledarna betonade föräldrarnas stora betydelse för elevernas lärande. –– Den sjätte förklaringen, slutligen, handlade om att ledarna på skolan, utöver att sköta det administrativa arbetet, gick in i ett pedagogiskt ledarskap. Lärare som tidigare »kört sitt eget race« gavs mandat och förutsättningar att bli pedagogiska ledare och tog många egna initiativ, bland annat att på reguljär basis besöka och observera i varandras klassrum (Uljens m.fl., 2016).

Som exemplet från Åland visar skiljer sig ledarskapet mellan olika skolsystem och skolor i olika utvecklingsfaser. Genom b ­ okens ­kapitel kommer vi att visa, beroende på i vilken fas en skola befinner sig, hur man kan arbeta med att leda lärande hos lärare och elever. I bokens olika kapitel kommer vi också att få inblickar i olika skolkontexter, till exempel skolor som kännetecknas av en högintensiv utveckling, men också skolor där utvecklingen av olika skäl mer eller mindre har avstannat.

Ledarskap – från beteendevetenskapliga till etiska dimensioner Även om kunskaperna om ledarskap ökar och förklaringarna preciseras kring hur ledare påverkar undervisning och lärande finns det dimensioner som inte enkelt låter sig fångas och mätas. 1  Att anta ledarutmaningen 31

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 31

2018-09-03 13.45


Ledarskapslitteraturen har sedan efterkrigstiden och fram till 1980-talet haft sina rötter i beteendevetenskapen. Det har då till stor del handlat om att empiriskt identifiera beteenden, utan någon specifik teori som satt ledarskapet i relation till kontextuella faktorer. Beteendeteorierna var inriktade på att åstadkomma ett mer effektivt ledarskap och fokuserade till exempel på att definiera uppgifter, koordinera medlemmar, utfärda riktlinjer för hur uppgifter skulle utföras och se till att medlemmarna levde upp till dessa krav. De mer relationsorienterade beteendena handlade om kvaliteten på relationerna mellan medlemmarna i gruppen, enligt förutbestämda skattningsscheman. Vissa förändringsorienterade beteenden studerades också. De handlade då om vilka b ­ eteenden hos ledaren som verkade gynna förändringar inom gruppen och motiverade ett kreativt tänkande och risktagande hos medlemmarna. Förhoppningen var att identifiera vissa profiler och egenskaper hos ledare. Efter 1980-talet har forskningen vidgats avsevärt och betraktats som en del av skolutveckling, skolförbättring, demokrati och social rättvisa. Men än i dag finns faktiskt de beteendevetenskapliga idéerna om ledarskap kvar inom vissa grenar av ledarskaps­ litteraturen. Den mer managementorienterade ledarskapsmodellen inom ledarskapslitteraturen fokuserar fortfarande på funktioner, uppgifter och beteenden. Bland forskare betraktas den dock sedan länge som passé och numera bidrar en rad samhällsvetenskaper till att belysa också ledarskapets sociala, humanistiska, politiska och kulturella aspekter (Gumus m.fl., 2018). I dag är de etiska och moraliska aspekterna av ledarskap i skolan helt centrala. I ett alltmer komplext uppdrag behöver ledare en stark moralisk kompass. Det kan till exempel handla om multikulturellt utmanande miljöer eller sociala och kulturella aspekter som varierar kraftigt i olika sammanhang. I forskningen betonas just kontextens betydelse: ledare måste kunna läsa av kontexten och uppmärksamma potentiella värdekonflikter. Ledare behöver kunna röra sig mellan olika normer och synsätt. Det handlar om: 32

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 32

2018-09-03 13.45


1. en förståelse av hur individer och grupper uppfattar världen och utvecklar föreställningar och begreppsscheman 2. att reflektera och förstå sina egna begreppsscheman och deras begränsningar 3. att integrera andras begreppsscheman med sina egna 4. att värdera olika begreppsscheman. I ledarskapslitteraturen används ibland benämningen transfor­ mativt ledarskap för att betona de olikheter som kännetecknar dagens utbildningsmiljöer. Tidigare former av ledarskap kunde möjligen fungera i sammanhang där ledaren kunde belöna och bestraffa, jämka och styra med yttre incitament och styrningsverktyg. Enligt Bass är ett transformativt ledarskap i dag överlägset för att åstadkomma förbättrade resultat (Bass, 1999). I dag, menar han, måste ledare vara mer förberedda på olikheter och värdera och anpassa sina strategier efter olikheter som finns i varje nytt sammanhang. Det gör, menar Bass och andra företrädare för ett transformativt ledarskap, att ledare måste arbeta med medarbetares inre motivation, inspirera och utmana, vara öppna för olika processer och kunna åstadkomma en individuell intellektuell stimulans som främjar det gemensamma bästa. Andra forskare menar dock att litteraturen kring transformativt ledarskap fortfarande är kvar i en föråldrad hjältegenre genom att försöka lista alla positiva egenskaper som utmärker denna typ av ledare. Även om man kan få inspiration från fallstudier av M ­ artin Luther King, Nelson Mandela eller Moder Teresa och deras ledarskap, är det, menar kritikerna, i huvudsak andra faktorer som behöver uppmärksammas när vi talar om faktiskt ledarskap inom utbildning och skola – särskilt i en nordisk utbildningskontext. Allt fler studier visar att även om man tar hänsyn till en stor mängd bakgrunds- och omgivningsfaktorer kvarstår betydande skillnader i resultat mellan olika skolor. Det indikerar snarare att det är faktorer i varje enskild skola som är avgörande. Där märks bland annat vikten av att skolledningen lyckas skapa tilltro till lärarna, 1  Att anta ledarutmaningen 33

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 33

2018-09-03 13.45


men också tillit och fungerade samarbeten mellan lärarna – och givetvis den övriga skolpersonalen.

Forskningsfronten för skolans ledarskap Området ledarskap inom utbildning och skola har ända sedan det började studeras i början på 1960-talet varit ett heterogent flervetenskapligt fält. Det har stått i nära förbindelse med såväl pedagogik, sociologi och psykologi som ekonomi, lärarutbildning, skolutveckling och läroplansforskning. För den som ger sig in på detta fält kan det lätt uppfattas som svåröverskådligt, motsägelse­fullt och splittrat. Vissa delar av kunskapsstoffet ­består av »grå litteratur«. Det betyder att det är nära kopplat till olika politiska och ideologiska strömningar med olika agendor. Ett diversifierat fält har gjort det svårt att bygga en stadig ­kunskapsbas och att relatera olika resultat till varandra. Det har i sin tur gjort det svårt att kommunicera till beslutsfattare, skolledare och lärare vad forskningen kring ledarskap kommit fram till. Historiskt har mycket av forskningsfokus rört personliga egenskaper och attityder – att hitta och identifiera det ultimata ledarskapets karaktäristika. När Edwin Bridges (1982) summerar den dåvarande forskningen (åren 1960–1980) identifierar han sju ämnesområden som framför allt genererat intresse: attityder, egenskaper, beteenden, inflytande, förväntningar, makt och effektivitet. Edwin Bridges var mycket kritisk till vad han uppfattade som godtyckliga fokus för forskningen. Ju mer saker och ting förändras, desto mer förblir det detsamma, ansåg han. »En sådan sjuklig upptagenhet med egenskaper bör upphöra om de inte visar sig teoretiskt, samhälleligt eller praktiskt signifikanta«, löd hans slutsats (a.a., s. 23). I en nyare översikt som täcker forskningen mellan 1979 och 2003 pekar Joseph Murphy med kollegor (2007) ut tolv teman 34

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 34

2018-09-03 13.45


som varit föremål för studier: organisationsteori, skolledarprofessionen, politik, skolreformer, IKT, ras och kön, personalfrågor, lagar och förordningar, ekonomi, skolledares arbete, filosofi och etik samt psykologi. Men även denna forskargrupp fann det svårt att finna någon slags systematik inom fältet och ställer sig likaledes kritiska till ett slags opportunism i vad som behandlas. Forskargruppen är även kritisk till ett snävt ensidigt fokus på den enskilda ledarens olika egenskaper. Skolan är en social och relationellt tät miljö. Det handlar om att leda mot gemensamma mål. Ledaren behöver även tolka en samtidssituation och läsa av förändringar i omvärlden för att styra klokt. Forskarnas slutsats är att denna myt om ledarvilja och ledaregenskaper fortfarande lever kvar, både inom verksamhetsområdet och bland allmänheten. Daniel Muijs, professor i pedagogik vid University of Southampton, är en av de mer tongivande forskarna av ledarskap i skolan. Han gör en kritisk genomgång av forskningen på området och menar att det behövs mer robusta teoretiska ramverk och metoder för att utveckla kunskaperna vidare (2010). Han grundar sina slutsatser på en genomgång av 500 artiklar från sex olika tidskrifter inom pedagogiskt ledarskap, publicerade under åren 2005–2010. Han fann att 16,5 procent av dessa artiklar var så kallade positioneringspapper, det vill säga huvudsakligen »tips för ledare«. Endast 2 procent var litteraturöversikter. De mest dominerande var fallstudier (38 procent) och enkätstudier (24 procent) och endast 4 procent använde en mixad metodansats. Kritiken och lärdomarna blir: –– Kunskaperna om ledarskap behöver vila på hållbara (förändrings-)teorier i stället för att man uppfinner nya etiketter och fraser. –– Litteraturen måste bli mindre föreskrivande – det stora antalet recept på framgångsrikt ledarskap och olika snabblösningar som genvägar till bättre resultat måste prövas mot systematisk granskning. 1  Att anta ledarutmaningen 35

978-91-27-82320-4_Utmarkt_Ledarskap_ORIG.indd 35

2018-09-03 13.45


I Utmärkt ledarskap i skolan presenteras en unik sammanfattning av modern, internationell forskning om pedagogiskt ledarskap. Sammantaget utgör boken en handlingsteori med verktyg för att praktiskt kunna implementera den senaste ledarskaps­ forskningen, med hänsyn till varje enskild skolas förutsättningar. Författarna har frambringat ett verktyg eller en karta för skolans ledare som förenar behov av stabilitet, systematik och generell kunskap om pedagogiskt ledarskap å ena sidan, med kontinuerlig förbättring, kreativitet och lokal kontextkänslighet å den andra. Ur förordet av Niclas Rönnström, docent i pedagogik och utbildningschef för Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet

Boken vänder sig till skolledare, förstelärare, arbetslagsledare, studerande och verksamma lärare som önskar kompetensutveck­ ling och praktisk handledning i det dagliga ledarskapsarbetet med fokus på elevers lärande.

I serien har författarna tidigare skrivit Utmärkt undervisning (2012) och Utmärkt skolutveckling (2016) där internationell och svensk skolforskning blir belyst ur olika perspektiv.

UTMÄRKT LEDARSKAP  I SKOLAN

Daniel Sundberg är professor i pedagogik, med inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Jan Håkansson är docent i pedagogik, med inriktning på skolreformer och kvalitetsarbete inom skolväsendet. Båda är verksamma som skolforskare och lärare vid Linnéuniversitetet i Växjö.

HÅKANSSON & SUNDBERG

Ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap är avgörande för elevers lärande i en tid av tilltagande komplexitet. Den moderna forsk­ ningen inom fältet har vuxit starkt internationellt, men ännu inte fått fäste i Norden.

Utmärkt ledarskap i skolan Forskning om att leda för elevers måluppfyllelse JA N H Å K A N S S O N & DA N I E L SU N D B E R G

ISBN 978-91-27-82320-4

9 789127 823204

978-91-27-82320-4Utmärkt ledarskap i skolan.indd 1-3

2018-09-03 12:47


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.