Denna bok behandlar de vanligaste mikroekonomiska frågeställningarna inom området naturresurs- och skogsekonomi. Inledningsvis ges ett historiskt perspektiv på ämnets framväxt. Ett särskilt kapitel presenterar vissa matematiska verktyg som underlättar förståelsen av resten av boken. Därefter presenteras resursfördelningsproblemet för ickeförnyelsebara resurser, som olja och mineraler. Vidare behandlas förvaltningsproblemet för förnyelsebara resurser, vilket är tillämpbart för exempelvis yrkesfiske eller valfångst. Ett separat kapitel ägnas åt en särskilt viktig förnyelsebar resurs, nämligen skogen. För varje kapitel diskuteras vanligt förekommande offentliga styrmedel för att begränsa nyttjandet. Ett sista kapitel ägnas åt samhällsekonomiska perspektiv på förvaltning av biologisk mångfald. Boken vänder sig främst till läsare med grundläggande förkunskaper i nationalekonomisk mikroteori, och passar för påbyggnadskurser i nationalekonomi. Boken kan läsas även av anställda i offentlig förvaltning och andra som vill ha en presentation på svenska av ämnet naturresursekonomi.
Art.nr 36060
| Naturresurs- och skogsekonomi
Naturresurs- och skogsekonomi
Göran Bostedt
Göran Bostedt är docent i naturresursekonomi vid institutionen för skogsekonomi, SLU, Umeå, samt lektor i nationalekonomi vid Umeå Universitet. Vid sidan av sin forskning inom miljö- och naturresursekonomi är han vetenskaplig sekreterare för Centrum för miljö- och naturresursekonomi, CERE. Han har bland annat undervisat på SLU, Umeå Universitet, Handelshögskolan i Göteborg, och Beijing Forestry University, samt medverkat som expert i statliga utredningar.
Naturresursoch skogsekonomi Gör an Bostedt
www.studentlitteratur.se
978-91-44-08070-3_01_coverC.indd 1
2013-01-23 15.56
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 36060 ISBN 978-91-44-08070-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Tobbe Nilsson/Scanpix Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2013
36060_ombrytning 2
2013-01-14 15.28
Till채gnas min v채n och kollega professor Peter J. Parks.
36060_ombrytning 3
2013-01-14 15.28
36060_ombrytning 4
2013-01-14 15.28
INNEHÅLL
Förord 7
K APITEL 1
Introduktion 9
Hushållning med naturresurser – ett samhällsekonomiskt förhållningssätt 10 Förnyelsebara och icke-förnyelsebara naturresurser – en taxonomi 14 En kort doktrinhistoria 17 Nyttjande och överutnyttjande 21 K APITEL 2
Matematisk introduktion 31
Deriveringsregler för allmänna funktionsformer 32 Optimering 34 Lagrangemetoden 35 Nuvärdesberäkning 36 K APITEL 3
Icke-förnyelsebara resurser 37
Hotellings regel 41 Hotellings regel och oljepriset 45 Hotellings regel under ofullständig konkurrens 48 Produktionsteknik och utvinningskostnad 52 Återvinning 58 Styrmedel för icke-förnyelsebara resurser 61 Läsa mer 62
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
36060_ombrytning 5
5
2013-01-14 15.28
Innehåll K APITEL 4
Förnyelsebara naturresurser 63
Den biologiska dimensionen 63 Fiske och jakt – mänsklig exploatering av förnyelsebara resurser 71 Ensam nyttjare 79 Allmänningarnas tragedi 84 Nuvärdesmaximering 95 Förnyelsebara resurser och icke-marknadsprissatta värden 102 Styrmedel för fisk och vilt 107 Läsa mer 111 Appendix: En härledning av villkoret för nuvärdesmaximering i diskret tid 112 K APITEL 5
Grundläggande skogsekonomi 115
Skogens tillväxt 117 När ska skogen avverkas? – Faustmanns lösning 121 Icke marknadsprissatta värden i skogen – Hartmans lösning 129 Samhällsekonomiska aspekter på mångbruk av skog 132 Avskogning 143 Styrmedel i skogen 148 Läsa mer 153 K APITEL 6
Samhällsekonomiska aspekter på bevarande av biologisk mångfald 155
Noaks ark-problemet 157 Att bevara genetisk diversitet 164 Att bevara arter för genetisk prospektering 167 Ekosystemtjänster och existensvärden 170 Effektiv planering av skyddade områden 173 Läsa mer 181
Person- och sakregister 183
6
36060_ombrytning 6
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
2013-01-14 15.28
FÖRORD
Denna text har sitt ursprung i bristen på svenska läromedel i naturresursekonomi, dvs. samhällsekonomisk analys av nyttjandet av förnyelsebara (fisk, vilt, skog och liknande) och icke-förnyelsebara resurser (olja, mineraler och dylikt). Denna insikt ledde till funderingar om att jag kanske borde försöka skriva en sådan bok själv. Mina föreläsningsanteckningar från kursen ”Skoglig naturresursekonomi” vid Skogsvetenskapliga fakulteten, SLU i Umeå, som resulterade i ett kompendium har fungerat som avstampet i skrivarbetet. Det är detta kompendium som har jag vidareutvecklat i den här boken. Ambitionen har varit att koncentrera framställningen till naturresursoch skogsekonomi, vilket gör att boken kan ses som ett komplement till Brännlund & Kriströms bok om miljöekonomi, även den utgiven på Studentlitteratur. Därför diskuteras effekterna av icke-marknadsprissatta värden på förvaltningen av förnyelsebara resurser, men den stora och viktiga frågan om hur dessa värden ska mätas utelämnas helt eftersom detta diskuteras utförligt i Brännlund & Kriströms bok. På motsvarande sätt diskuteras ekonomiska styrmedel som skatter och överlåtbara kvoter endast i relation till förvaltningen av naturresurser. Texten ger ingen introduktion till den grundläggande nationalekonomiska teori- och begreppsvärld som naturresurs- och skogsekonomi till stor del bygger på. Därför förutsätts vissa insikter i nationalekonomisk mikroteori, ungefär motsvarande en fem veckors högskolekurs i ämnet. Redan en snabbt titt på texten visar att den innehåller en del matematik, vilket kanske gör den mer lämpad för B- eller C-nivå än för en kurs på A-nivå. Min erfarenhet är dock att studenters matematiska förkunskaper varierar kraftigt, och att det är en variation som ökat med tiden. För att underlätta
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
36060_ombrytning 7
7
2013-01-14 15.28
Förord
för studenter innehåller texten ett separat matematikkapitel som presenterar den matematik studenten behöver kunna utöver grundläggande algebra. Jag har undvikit frestelsen att använda optimal kontrollteori, en matematisk metod för att lösa dynamiska maximeringsproblem i kontinuerlig tid, vilket annars förekommer flitigt i mer avancerade texter om naturresursekonomi. Att introducera optimal kontrollteori skulle enligt min mening göra texten alltför avancerad för att använda på grundutbildningsnivå. Dessutom är framställningen helt deterministisk för att undvika krav på förkunskaper i statistik. Ambitionen att hålla ned sidantalet har även medfört en del andra hårda prioriteringar. Avslutningsvis vill jag uttrycka min tacksamhet för de kommentarer på texten som jag fått av Tommy Lundgren, Ola Carlén, Erik Geijer och Peichen Gong, alla vid institutionen för skogsekonomi, SLU i Umeå, Cecilia Håkansson vid KTH i Stockholm, Leif Mattsson och Mattias Boman vid institutionen för sydsvensk skogsforskning, SLU i Alnarp, Karl-Gustaf Löfgren, institutionen för nationalekonomi vid Umeå Universitet, Daniel Spiro, Oslo Universitet samt Håkan Eggert på Handelshögskolan i Göteborg och ett stort tack till Anna Åström på Studentlitteratur för hjälp med redigeringen av manuset. Stort tack alla! Jag är också tacksam för de medel jag erhållit ur Skogsfakultetens fond för utveckling av läromedel. Umeå, juni 2012 Göran Bostedt
8
36060_ombrytning 8
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
2013-01-14 15.28
KAPITEL 3
Icke-förnyelsebara resurser
Med icke-förnyelsebara resurser menas i allmänhet de resurser som inte tillväxer i någon nämnvärd utsträckning under de tidsrymder som är relevanta för mänskliga perspektiv. Till denna kategori hänför vi vanligtvis olja1, naturgas, kol och olika typer av mineraler som järn, koppar, silver och guld. För denna kategori naturresurser har fokus huvudsakligen legat på hur länge resursen ifråga ”räcker till” beroende på i vilken takt vi utvinner den, vilket kan kontrasteras mot en biologiskt reproduktiv resurs som kan vara produktiv i princip i oändlig tid om vi inte skördar den för hårt. De samhällsekonomiskt intressanta frågorna blir därmed av en annan typ, såsom: • I vilken takt ska den icke-förnyelsebara resursen utvinnas? • Är det optimalt att fullständigt uttömma resursen, eller kan
det exempelvis vara motiverat att överge en gruva med kända fyndigheter? • Hur skiljer sig monopolistens utvinningstakt från ett företag som verkar under fullständig konkurrens? Det förtjänar kanske att upprepas att eftersom denna bok är fokuserad på utvinning av naturresurser bortses helt från de negativa sidoeffekter, t.ex. utsläpp, som användningen av icke-förnyelsebara resurser, som olja och kol, kan ge upphov till. Eftersom vi för icke-förnyelsebara resurser så att säga vet slutet på historien på förhand, att resursen antingen kommer att ta slut på jorden eller att det helt enkelt blir för dyrt att utvinna den, har detta föranlett en hel del dystra profetior om framtiden för människosläktet. Rom-klubbens
1 Strikt sett tillväxer den totala kvantiteten olja, sett över geologiska tidsrymder, men det är knappast relevant för ekonomiska beslut.
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
36060_ombrytning 37
37
2013-01-14 15.28
3 Icke-förnyelsebara resurser
rapport, The Limits to Growth (Tillväxtens gränser), från 19722 och uppföljaren, Beyond the limits (Bortom gränserna), från 19923, är de kanske viktigaste exemplen på detta (se kapitel 1). Frågan är emellertid hur stort problem dessa resursgränser egentligen är, och vad de betyder för vårt nyttjande av ickeförnyelsebara resurser i dag. För att närmare klargöra detta måste vi först definiera några vanligt förekommande kategorier som ofta blandas ihop: • A: Identifierade, brytvärda fyndigheter. Detta är de fyndigheter som är
kända och brytvärda med dagens priser och kostnader. Ofta baseras uppskattningar av hur länge en resurs ”räcker” på en enkel division med denna kategori av resursstocken i täljaren och dagens årskonsumtion i nämnaren. • B: Identifierade, ej brytvärda fyndigheter. Detta är fyndigheter som är kända, men inte brytvärda givet dagens pris/kostnadsbild. Ett exempel är de stora fyndigheter av oljeskiffer och oljesand som finns i Nordamerika och som tidigare inte varit lönsamma att utvinna, men där utvinningen stadigt ökat under 2000-talet. Notera att ökad efterfrågan och minskade kostnader för utvinning, exempelvis på grund av ny teknik, snabbt kan förflytta fyndigheter från denna kategori till kategori A. • C: Okända, brytvärda fyndigheter. Detta är fyndigheter som man misstänker finns i en viss region, och som om de säkerställs omedelbart är brytvärda. Ett exempel är upptäckten av olja i Nordsjön på 1970-talet, vilket gjorde Norge och Storbritannien till betydelsefulla oljeproducenter. Av naturliga skäl bedrivs huvuddelen av all prospektering inom denna kategori. • D: Okända, ej brytvärda fyndigheter. Detta är återstoden, den del av resursen som endast är uppskattad och ej heller brytvärd givet dagens pris/kostnadsbild. Detta rör sig ofta om mineraler i mycket utspridd form på mycket stora djup i jordskorpan. För denna kategori finns i allmänhet endast mycket grova uppskattningar. 2 Meadows, D. H., Meadows, D. L., Randers, J. & Behrens, W. W. (1972): The Limits to Growth: A Report for the Club of Rome’s project on the Predicament of Mankind. Universe Books, New York. 3 Meadows, D. H., Meadows, D. L. & Randers, J. (1992): Beyond the Limits. Earthscan Publications, London.
38
36060_ombrytning 38
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
2013-01-14 15.28
3 Icke-förnyelsebara resurser
Identifierade fyndigheter
Okända fyndigheter
Brytvärda fyndigheter (med dagens priser)
A
C
Ej brytvärda fyndigheter
B
D
FIGUR 3.1
Olika definitioner på tillgången av en icke-förnyelsebar resurs.
Dessa definitioner sammanfattas i figur 3.1. Vi bör hålla i minnet att förflyttningar ständigt sker mellan olika kategorier, främst genom att fyndigheter i kategorierna B och C förflyttas till A., genom att nya fyndigheter säkerställs samt genom att ny teknik gör olönsamma fyndigheter lönsamma. För koppar har exempelvis denna påfyllning mer än hållit jämna steg med utvinningen, vilket gör att fyndigheterna av koppar i kategori A år 2000 var större än 1950 trots att utvinningen femdubblats under denna 50-årsperiod.4 Summan av kategori A, B, C och D utgör den totala resursbasen, den uppskattade totala tillgången av resursen i jordskorpan. I allmänhet är summan A + B + C + D flera miljoner gånger större än A5, de identifierade, brytvärda fyndigheterna – därmed inte sagt att det någonsin kommer att vara möjligt eller lönsamt att bryta alla fyndigheter i jordskorpan. Att olika definitioner blandas ger dock ibland upphov till en något förvirrad debatt. Till detta kommer att återvinning minskar efterfrågan på många icke-förnyelsebara resurser, dock inte olja och gas eftersom dessa resurser förbränns vid användning. Icke-förnyelsebara resurser har ofta setts som centrala för ett lands välstånd. Eftersom dessa resurser i allmänhet är mycket ojämnt fördelade i jordskorpan är det vissa länder som har kommit att bygga stora delar av sitt välstånd på att utvinna och exportera en specifi k resurs. Exempel på sådana länder finns i tabell 3.1, nedan. Flertalet av dessa starkt resursberoende länder är utvecklingsländer. Det är inte ovanligt att dessa länder fastnar i ett beroende av sin icke-förnyelsebara resurs och landets tillväxt går upp och 4 Lomborg, B. (2001): Världens verkliga tillstånd. SNS Förlag, Stockholm. 5 År 2007 var A+B+C+D 86 miljoner gånger större än A för aluminium, 9 miljoner gånger större för järnmalm och 3 miljoner gånger större för koppar, se box 15.1 i Perman, R., Ma, Y. Common, M., Maddison, D. & McGilvray, J. (2011): Natural Resource & Environmental Economics. Longman, London.
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
36060_ombrytning 39
39
2013-01-14 15.28
3 Icke-förnyelsebara resurser
ned med världsmarknadspriset på denna resurs. Detta faktum, i kombination med att flera resursberoende länder varit inblandade i blodiga inbördeskrig, exempelvis Sierra Leone, har bidragit till föreställningen att stora fyndigheter av icke-förnyelsebara resurser i sig är något negativt, ett fenomen som går under beteckningen ”naturresursförbannelsen”.6 Senare forskning har emellertid visat att denna skenbara paradox i själva verket beror på att måttet på ett lands resursberoende använts som mått på landets resurstillgångar.7 När rika resurstillgångar leder till resursberoende beror det ofta på svaga samhällsinstitutioner och inre konflikter, vilket hindrar andra sektorer av ekonomin att utvecklas. Exempel på sådana länder är, förutom Sierra Leone, även Kongo-Kinshasa och Guinea. Länder med starkare samhällsinstitutioner, som Australien, Norge och Botswana, visar dock hur rika tillgångar på icke-förnyelsebara resurser kan gynna ekonomisk tillväxt. Sett över världen som helhet finns inget stöd för att naturresursförbannelsen skulle vara huggen i sten, att rika tillgångar på icke-förnyelsebara resurser alltid skulle vara negativt för ekonomisk tillväxt.8
TABELL 3.1
Några resursberoende länder
Resurs
Land
Andel av världens kända tillgångar (%), *
Andel av världsproduktionen (%), *
Andel av landets export (%), **
Olja
Saudi-Arabien
18***
12***
83
Bauxit
Guinea
26
8
Koppar
Chile
24
34
Uran
Niger
5
6
Diamanter
Botswana
22
12
49
Guld
Sydafrika
12
8
10
16 (avser 2001) 49 31 (avser 2002)
*
Källa: United States Geological Survey, www.usgs.gov. Källa: Världsbanken, www.worldbank.org. *** Källa: Organisation of Petroleum Exporting Countries, www.opec.org. **
6 Sachs, J. & Warner, A. (1995): Natural Resource Abundance and Economic Growth. NBER Working paper No. 5398, National Bureau of Economic Research, USA. 7 Brunnschweiler, C. N. & Bulte, E. H. (2008): Linking Natural Resources to Slow Growth and More Confl ict. Science, 320: 616–617. 8 För en omfattande översiktsartikel, se van der Ploeg, F. (2011): Natural Resources: Curse or Blessing? Journal of Economic Literature 49: 366–420.
40
36060_ombrytning 40
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
2013-01-14 15.28
3 Icke-förnyelsebara resurser
I nästa avsnitt inleder vi den ekonomiska analysen av icke-förnyelsebara resurser med att redogöra för den modell som leder fram till Hotellings regel, som får tjänstgöra som referensmodell. Därefter studerar vi hur utfallet av denna modell förändras under monopol, samt hur utvinningen påverkas av kostnaderna. Avslutningsvis diskuteras styrmedel för icke-förnyelsebara resurser.
Hotellings regel Vi börjar den ekonomiska analysen av icke-förnyelsebara resurser med en starkt förenklad modell i diskret tid som bortser från de olika kategorier av fyndigheter som nämndes ovan. Annorlunda uttryckt kan vi säga att vi för ögonblicket bortser från kategori B, C och D ovan, och koncentrerar oss på de kända, brytvärda fyndigheterna. Låt oss beteckna denna kända tillgång med R0 och utvinningen i period t med qt. Om inga nya fyndigheter upptäcks kan dynamiken i resursen beskrivas med följande enkla differensekvation: Rt+1 = Rt – qt Låt oss nu studera hur ett företag som extraherar den icke-förnyelsebara resursen, till exempel en gruvägare eller ett oljeföretag, och verkar på en fullständig konkurrensmarknad, kommer att bete sig. Vi antar inledningsvis att marginalkostnaden för utvinningen är konstant, vilket gör att vi kan skriva vinstfunktionen som: πt = pt × qt – C0 – c × qt där πt är vinsten vid tiden t, pt är priset per extraherad enhet (per ton koppar, eller per fat olja) vid tiden t, C0 är företagets fasta kostnader (kostnader för oljeborrplattformen osv.) och c är kostnaden per extraherad enhet (som vi för enkelhetens skull antar är konstant över planeringsperioden). Låt oss för att förenkla problemet så mycket som möjligt anta att resursen ska uttömmas under två perioder, i år och nästa år. Vinsten under innevarande blir: π1 = p1 × q1– C0 – c × qt medan nuvärdet av vinsten nästa år ges av: © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
36060_ombrytning 41
41
2013-01-14 15.28
3 Icke-förnyelsebara resurser
π2 =
p2 × q2 −C0 − c × q2 1+i
Notera att vinsten här diskonteras med diskonteringsfaktorn 1 + i, där i är diskonteringsräntan uttryckt i decimalform, dvs. vid fem procents ränta är i lika med 0,05. Om marginalvärdet av utvinningen under innevarande år är högre än marginalvärdet nästa år kan den totala vinsten, dvs. π1 + π2, ökas genom att öka utvinningen under det första året, och vice versa. För vinstmaximering krävs alltså att marginalvärdet är lika för båda perioderna. Marginalvinsten för den första perioden ges av: ∂ π1 = p1 − c ∂ q1
dvs. priset minus marginalkostnaden för utvinning, medan marginalvinsten för den andra perioden ges av nuvärdet av priset minus marginalkostnaden för utvinning: ∂ π 2 p2 − c = 1+ i ∂ q2
Om marginalvinsten ska vara lika för båda perioderna innebär det att p − c , vilket kan formuleras som: p1 − c = 2 1+ i 1+ i =
Eftersom
i=
p2 − c p1 − c
p1 − c = 1 kan ekvationen ovan formuleras som: p1 − c
( p2 − c) − ( p1 − c) p1 − c
=
Δp p1 − c
där Δp = p2 – p1. Detta resultat är Hotellings regel i ett nötskal – prisökningstakten över tid ska motsvara räntan.9 Vad ekvationen säger är att den aggregerade utvinningen av en icke-förnyelsebar resurs kommer att vara 9 Hotellings regel härrör från Hotelling, H. (1931): The Economics of Exhaustible Resources. Journal of Political Economy 39: 137–175.
42
36060_ombrytning 42
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
2013-01-14 15.28
3 Icke-förnyelsebara resurser
sådan att priset stiger med räntan. Om priset stiger fortare än räntan kan enskilda företag öka vinsten genom att utvinna mindre i första perioden och mer i den andra, och vice versa. Denna analys gällde endast två perioder, men att öka antalet perioder förändrar inte den grundläggande slutsatsen. Notera emellertid att detta är den enklaste versionen av Hotellings regel, om vi förändrar marknads- eller kostnadsförutsättningarna modifieras regeln. Om vi tänker på detta som ett kapitalteoretiskt problem blir kanske intuitionen mer självklar, om prisökningstakten på oljan, gasen eller mineralen man bryter är högre än räntan på alternativa investeringar fungerar marken som bank och det är lönsamt att slå av på utvinningstakten. Omvänt, om prisökningstakten är långsammare är det mer lönsamt att öka utvinningstakten och investera nettointäkterna någon annanstans. Hur kommer utvinningen och priset att utvecklas över tid om det aggregerande utbudet följer Hotellings regel? För att uttala oss om det måste vi utgå från ett antagande för efterfrågan på den icke-förnyelsebara resursen ifråga. Det enklaste är kanske att anta en linjär efterfrågekurva, i enlighet med figur 3.2. Med denna efterfrågekurva ges priset av: pt = D(Q) = a – b × n × qt pt a
D (Qt) = a-bnqt
Qt FIGUR 3.2 Linjär efterfrågekurva för en icke-förnyelsebar resurs, med backstop-pris.
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
36060_ombrytning 43
43
2013-01-14 15.28
3 Icke-förnyelsebara resurser
Efterfrågan avser den totala utvinningen, Qt = n × qt (vi antar att n i princip identiska företag verkar på denna marknad). En linjär efterfrågekurva innebär att det finns ett högsta pris, a, som gör att efterfrågan blir noll. Detta pris kallas i allmänhet ett backstop-pris. En sådan övre gräns kan bero på existensen av någon alternativ, dyrare teknik, vars marginalkostnad är a. Om priset på resursen överstiger backstop-priset övergår man till denna alternativa teknik, se vidare faktaruta 3.2. Om det aggregerade utbudet följer Hotellings regel och efterfrågekurvan är linjär måste priset över tid närma sig backstop-priset. Detta ger oss ett generellt uttryck för prisutvecklingen över tid: pt – c = [a – c] × (1 + i)t–T Denna prisutveckling kommer att ha det utseende som ges av figur 3.3, nedan. Backstop-priset är här normerat till ett eftersom syftet endast är att visa vilken prisutveckling Hotellings regel ger upphov till. I realiteten avviker priserna på icke förnyelsebara resurser kraft igt från mönstret i figur 3.3, vilket beror på faktorer vi hittills bortsett från,
1
p
0 0
20
t
FIGUR 3.3 Prisutveckling över tid på en fullständig konkurrensmarknad för en icke-förnyelsebar resurs vars tillgångar är kända, och där efterfrågan är linjär. (Backstop-priset är lika med 1, tidsperioden är 20 år, och räntan är 5 %).
44
36060_ombrytning 44
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
2013-01-14 15.28
3 Icke-förnyelsebara resurser
se faktaruta 3.1 på s. 53. Vill vi ha ett uttryck för den totala utvinningen över tid som en följd av Hotellings regel kan vi använda efterfrågekurvan pt = a – b × n × qt för att lösa bort pt i ekvationen ovan, vilket ger: Qt =
[a − c ] × 1 − 1 +i t −T [ ( ) ] b
Utvinningen kommer då att ha det allmänna utseende som ges av figur 3.4:
8
Q
0 0
t
20
FIGUR 3.4 Utvinningen över tid på en fullständig konkurrensmarknad för en icke-förnyelsebar resurs vars tillgångar är kända, och där efterfrågan är linjär. (a = 1, T = 20, i = 0,05).
Hotellings regel och oljepriset Hur väl Hotellings regel stämmer med den historiska prisutvecklingen kan studeras med hjälp av oljepriset. Före 1800-talets mitt var olja inte en viktig handelsvara, men genom uppfinningen av den destillationsprocess som möjliggjorde produktion av fotogen blev olja plötsligt intressant att utvinna. Resten av historien är väl känd: uppfinningen av explosionsmotorn © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
36060_ombrytning 45
45
2013-01-14 15.28
Denna bok behandlar de vanligaste mikroekonomiska frågeställningarna inom området naturresurs- och skogsekonomi. Inledningsvis ges ett historiskt perspektiv på ämnets framväxt. Ett särskilt kapitel presenterar vissa matematiska verktyg som underlättar förståelsen av resten av boken. Därefter presenteras resursfördelningsproblemet för ickeförnyelsebara resurser, som olja och mineraler. Vidare behandlas förvaltningsproblemet för förnyelsebara resurser, vilket är tillämpbart för exempelvis yrkesfiske eller valfångst. Ett separat kapitel ägnas åt en särskilt viktig förnyelsebar resurs, nämligen skogen. För varje kapitel diskuteras vanligt förekommande offentliga styrmedel för att begränsa nyttjandet. Ett sista kapitel ägnas åt samhällsekonomiska perspektiv på förvaltning av biologisk mångfald. Boken vänder sig främst till läsare med grundläggande förkunskaper i nationalekonomisk mikroteori, och passar för påbyggnadskurser i nationalekonomi. Boken kan läsas även av anställda i offentlig förvaltning och andra som vill ha en presentation på svenska av ämnet naturresursekonomi.
Art.nr 36060
| Naturresurs- och skogsekonomi
Naturresurs- och skogsekonomi
Göran Bostedt
Göran Bostedt är docent i naturresursekonomi vid institutionen för skogsekonomi, SLU, Umeå, samt lektor i nationalekonomi vid Umeå Universitet. Vid sidan av sin forskning inom miljö- och naturresursekonomi är han vetenskaplig sekreterare för Centrum för miljö- och naturresursekonomi, CERE. Han har bland annat undervisat på SLU, Umeå Universitet, Handelshögskolan i Göteborg, och Beijing Forestry University, samt medverkat som expert i statliga utredningar.
Naturresursoch skogsekonomi Gör an Bostedt
www.studentlitteratur.se
978-91-44-08070-3_01_coverC.indd 1
2013-01-23 15.56