Page 1

Björn Kjellgren

kultur och tradition

Kina – kultur och tradition berättar om centrala teman och företeelser i den kinesiska kulturen – från språket och de kinesiska tecknen till traditionell medicin, fengshui, familjeband och de tre lärorna konfucianism, daoism och buddhism. Tankar om döden, sexualitet och bekymmer med engångsätpinnar, samsas med presentationer av viktiga traditionella högtider, olika sorters te – och mycket annat. Författaren Björn Kjellgren är sinolog verksam vid Stockholms universitet. Bokserien ”Kina” är skriven av svenska sinologer. Serien ger läsaren en historisk och kulturell bakgrund samtidigt som den också berättar om det Kina vi möter idag. Böcker i samma serie: Kina – äldre historia Kina – modern historia Kina – idag Kina – kultur och tradition

978-91-40-66370-2 978-91-40-66372-6 978-91-40-66361-0 978-91-40-66373-3

kina kultur och tradition

Kina är ett kontrasternas och paradoxernas rike där det allra mest moderna blandas med tusenåriga traditioner. Men det som ser traditionellt ut kan vara helt nytt, samtidigt som det moderna ibland har en lång inhemsk historia. De kinesiska traditionerna utgör en outtömlig kulturell skattkammare att ösa ur när ett modernt kinesiskt samhälle formas men de är också bakgrund till vardagslivet för världens största folkgrupp.

Björn Kjellgren

kina

kina

kultur och tradition

Björn Kjellgren


Innehåll

人际 人际

中华 中华

. . . . . . . . . .

6

FAMILJ OCH SOCIALA RELATIONER 28

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Barnlig vördnad

KINA OCH DET KINESISKA Hankineser

Kinesisk kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Kinesisk modernitet

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

. . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

29

Förfäderskult . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Släktterminologi

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

33

Könsroller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

37

Sexualitet

信仰 信仰

Bröllop

Små kejsare

TRO OCH LÄROR Daoism

. . . . .

12

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

39

文艺 文艺

Icke-handlande 14 Yin och yang 16 Gudar 17 Gula källorna, underjorden 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

24

Konfucianism Skola 22

Buddhism

Chan 26

SPRÅK, LITTERATUR OCH KONST 40 . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

41

De fyra konsterna Kinesiska

Klassisk kinesiska

4

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

43


Tecken

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kalligrafi

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arkitektur

48

. . . . . . . . . . . . . . . .

50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

52

Några viktiga litterära verk

45

ÅRET OCH DESS HÖGTIDER

中医 中医 TRADITIONELL KINESISK MEDICIN

Akupunktur

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

59

饮食 饮食

60

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

62

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

64

Kinesiska kök Drycker

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

70

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

72

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

72

Månfestivalen

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Te . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

73

娱乐 娱乐 FÖRSTRÖELSER

. . . .

Det kinesiska köket

69

Qingming 55

MAT OCH DRYCK

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lyktfestivalen

..

Qi och qigong

68

Kalendern Nyåret

De fem elementen

. . . . . .

. . . . . . . .

76

Karaoke

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

77

Internet

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

77

Kinesisk opera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Sport

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Register

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bildförteckning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

80

82 84

5


Daoism Daoismen – eller taoism som man tidigare vanligen skrev det – hade liksom konfucianismen (s. 21) sina rötter i den oroliga senare tiden av Zhou­ dynastin (770–256 fvt), en period som präglades av ständiga krig mellan de många småstater landet var uppdelat i. Den daoistiska lösningen på landets problem var dock diametralt motsatt konfucianismens. Istället för att försöka kontrollera sig själv och andra med regler och föreskrifter, borde man förlita sig på den dao, ordagrant ”väg”, som rådde från början och som fortfarande råder om man inte hindrar den genom sitt handlande. Att dra sig undan världens larm och nå sina mål genom att låta målen sammanfalla med dao var i daoisternas ögon det visaste man kunde göra. Att den här taktiken, icke-handlande, inte var så lätt att sälja in till de stater som slogs om makten är ganska lätt att förstå, men tankarna om yin och yang och hur man kan förstå och manipulera tillvaron genom de fem elementen (s. 56) var mer lockande och ledde till såväl alkemiska experiment som protovetenskapliga framsteg när den traditionella kinesiska medicinen växte fram (s. 55). Ett mer svåruppnåeligt mål för daoisterna, att nå odödlighet, var också lockande för många, inte minst för kejsare och hoveliter, och vid sidan av framställning av odödlighetselixir ledde det också till att man tog fram olika kroppsövningar som kan sägas vara föregångare till dagens qigong (s. 58). Under stark påverkan av buddhismen, som med sitt klosterväsende spridit sig till Kina redan under Handynastin (206 fvt–220 vt) utvecklades daoismen också som en organiserad religion med tempel, munkar och nunnor. Den religiösa daoismen fann snart en egen nisch med en stor samling gudar och spöken och med starka kopplingar inte bara till medicin utan också till praktiska färdigheter som fengshui (s. 54). När det gällde begravningar och ritualer till de döda betraktades buddhisterna med sina läror om helveten och re­inkarnation som de stora experterna, men när det kom till spådom och ritualer för att säkra lycka och långt liv, liksom för att fördriva bråkande spöken och demoner, var daoisterna dem folk helst anlitade.

Icke-handlande En grundtanke bland daoister alltifrån början var alltså övertygelsen om att världsalltet klarade sig bra bara man inte lade sig i och störde den väg, dao, som bäst skötte sig själv. Det var därför de fnös åt konfucianer och buddhister och ansåg att dessa med sina regler och ritualer bara gjorde 14   k i n a – k u l t u r o c h t r a d i t i o n


De flesta former av folkritualer brukar klassas som daoistiska, men som organiserad religion är daoismen när det kommer till antalet utövare mindre än både buddhism, kristendom och islam. De här två daoist­ mästarna hör hemma i Gröna getens palats i Chengdu, Sichuan, ett mycket gammalt tempel inte långt ifrån den plats där daoismen som organiserad religion uppstod under Östra Handynastin (25–220).

tillvaron onödigt komplicerad och avlägsnade folk mer och mer från den eviga vägen de själva sökte, eller rättare sagt icke-sökte. För med den daoistiska grundsynen var det bästa sättet att handla att göra ingenting och låta saker och ting ha sin naturliga gång. Detta sätt att nå uppsatta mål kallade de icke-handlande, wuwei. Den här tanken kom att påverka chanbuddhisterna (s. 26), som trodde sig veta att alla människor redan från början hade buddha-natur och att ett överdrivet fokuserande på boklig kunskap och logiskt tänkande stod i vägen för upplysning.

Daodejing Daodejing – ”Klassikern om vägen och dygden” – är en antik skrift som tillskrivits Laozi, daoismens tänkta grundare. Boken förklarar hur allt i den synliga världen ytterst är sprunget ur den namnoch formlösa enhet som föregick världen, och som i brist på namn kallas dao, ”vägen”, och också hur tingen förvandlas och återgår till det tillstånd de är sprungna ur. Detta sker enklast om tillvaron

ohindrat får ha sin gång och boken förespråkar därför icke-handlande som det bästa sättet att nå sina mål. I termer av yin och yang (se nedan) förespråkar överhuvudtaget boken yin, den passiva principen, över yang, den aktiva och vatten – passivt rinnande nedåt – framhålls som ett exempel på kraften i mjukhet och följsamhet.

道德经 tro och läror

15


FAMILJ OCH sociala relationer För människor i dagens Kina är vänner, kollegor och bekanta ofta oerhört betydelsefulla, både för emotionellt stöd och ur en rent praktisk synvinkel. I det traditionella bondesamhället var familjen och släkten ofta viktigare, och även om deras relativa betydelse har minskat något lever både traditionella värderingar och familjemönster kvar i hög grad.

28   k i n a – k u l t u r o c h t r a d i t i o n


R

Barnlig vördnad

人际 人际

Bland konfucianismens centrala dygder intog xiao, barnlig vördnad (eng. filial piety), en centralställning. Det var i grunden en enkel tanke: barn ska fullständigt underkasta sig sina föräldrar, ta hand om dem när de blivit gamla och offra till dem efter deras död. Föräldrarna skulle i sin tur älska sina barn och bestämma över dem med deras bästa för ögonen, men tyngdpunkten låg ändå på barnens plikter mot föräldrarna snarare än tvärtom. Den här tanken om förhållandet mellan föräldrar och barn fungerade sedan som modell för de flesta relationer människor emellan. Det gällde mellan äldre och yngre syskon, mellan man och hustru och mellan härskare och undersåte. Med undantag för vänner, där förhållandet var jämlikt, var det alltid en part som stod över den andra och hade att befalla, och en part som hade att lyda och tjäna. Den konfucianska etiken lärde vidare att eftersom man fått sin kropp av sina föräldrar hade man inte rätt att skada den eller utsätta den för fara (att hamna på sjukhus eller i fängelse skulle ju förhindra att man kunde ta hand om sina föräldrar). Som son var det också ens plikt att föra släkten vidare genom att skaffa egna söner som kunde föra släktnamnet och förfädersdyrkan vidare. I den här absoluta lojaliteten mot familjen låg grunden för en konflikt med den kinesiska staten – Konfucius själv hade sagt att rättrådiga fäder och söner dolde varandras brott istället för att anmäla dem till myndigheterna. Visserligen försökte staten påminna om att kejsaren borde ses som en superfader för hela nationen att lyda, men med undantag för de få som arbetade högst upp i den statliga byråkratin var kejsaren förstås oändligt långt borta jämfört med de egna föräldrarna och klanledarna. Behovet av söner har sedan slutet av 1970-talet försvårat genomförandet av Kinas barnbegränsningspolitik och ny teknik och könsselektiv abort har skapat ett växande överskott av pojkar. Men de ändå kraftigt minskade barnkullarna och den ökade medellivslängden har i mångas ögon vänt upp och ned på den konfucianska familjepyramiden och sett till att sätta små kejsare i dess topp.

f a m i l j o c h s o c i a l a r e l at i o n e r

29


Fengshui Fengshui, ”vind och vatten”, eller geomantik, handlar om att kunna avläsa hur qi (s. 58) ser ut och rör sig på en viss plats så att man exempelvis kan hitta den lämpligaste platsen att anlägga ett hus eller en grav på, eller förstå hur man ska bygga om befintliga konstruktioner för att förbättra deras kosmiska balans med avseende på framför allt qi. För att göra sådant gäller att man rätt kan avläsa bergsryggar, vattendrag, väderstreck, klimat och andra viktiga faktorer. Till sin hjälp har en fengshuimästare ett sinne för yin, yang och de fem elementen, samt en luopan, ett slags kompass. En luopan kan se ut på lite olika sätt men är i grunden en rund skiva med en kompassnål i mitten och en rad rörliga cirklar för olika enligt fengshui mätbara faktorer. Idag är det vanligast med fengshuimästare i det traditionstrogna Sydkina, men fengshui har också fått nytt liv genom alla utländska heminredare och deras kunder

som vill se till att ingen dålig qi genomsyrar deras lägenheter eller trädgårdar. Liksom många andra traditioner ogillades och förbjöds fengshui tidigare av kommunisterna, men i dagens marknadsekonomiska Kina har det åter blivit en viktig faktor att ta hänsyn till inte bara när det kommer till uppförandet av traditionella byggnader som tempel och gravplatser, utan också i många större kommersiella bryggprojekt. Intressant nog är det inte sällan utländska arkitekter i Kina som tar med fengshui i beräkningarna för att skänka sina byggnader lokalfärg medan deras kinesiska kollegor verkar tycka att det nog blir tillräckligt kinesiskt utan. När det gäller heminredning – sitt inte mellan dörren och fönstret om du inte vill få en qi-ström rakt igenom dig – är det också så att de flesta böcker i ämnet som säljs i Kina är översättningar från framför allt engelska. Ett intressant kulturellt kretslopp!

风水 54

k i na – k u lt u r o c h t r a d i t i o n


中医 中医

TRADITIONELL KINESISK MEDICIN

D

en traditionella kinesiska medicinen – som den idag kallas för att skilja den från ”västerländsk medicin” – har en mycket lång historia som förlorar sig i förhistorisk tid. Den bygger dels på empiri, praktiska erfarenheter, dels på teorierna om qi, yin och yang och de fem elementen. Patienten ses som en helhet och sjukdomar anses bero på rubbningar i kroppens inre balans. Dessa obalanser kan man ställa tillrätta genom akupunktur, qigong, massage, ändrad kost eller medicin.

Ovan: Pulstagning och granskning av tunga och ögon är tre viktiga diagnos­ metoder inom kinesisk medicin.

traditionell kinesisk medicin

55


Råttan

15 feb 1972–02 feb 1973

02 feb 1984–19 feb 1985

19 feb 1996–06 feb 1997

07 feb 2008–25 jan 2009

Oxen

03 feb 1973 -24 jan 1974

20 feb 1985–08 feb 1986

07 feb 1997–27 jan 1998

26 jan 2009–13 feb 2010

Tigern

23 jan 1974–10 feb 1975

09 feb 1986 –28 jan 1987

28 jan 1998–15 feb 1999

14 feb 2010–02 feb 2011

Kaninen 11 feb 1975 -30 jan 1976

29 jan 1987–16 feb 1988

16 feb 1999–04 feb 2000

03 feb 2011–22 jan 2012

Draken

31 jan 1976–17 feb 1977

17 feb 1988–05 feb 1989

05 feb 2000–23 jan 2001

23 jan 2012–09 feb 2013

Ormen

18 feb 1977–06 feb 1978

06 feb 1989–26 jan 1990

24 jan 2001–11 feb 2002

10 feb 2013–30 jan 2014

Hästen

07 feb 1978 -27 jan 1979

27 jan 1990–14 feb 1991

12 feb 2002–31 jan 2003

31 jan 2014–18 feb 2015

Fåret

28 jan 1979–15 feb 1980

15 feb 1991–03 feb 1992

01 feb 2003–21 jan 2004

19 feb 2015–07 feb 2016

Apan

16 feb 1980–04 feb 1981

04 feb 1992–22 jan 1993

22 jan 2004–08 feb 2005

08 feb 2016–27 jan 2017

Tuppen 05 feb 1981 -24 jan 1982

23 jan 1993– 09 feb 1994

09 feb 2005–28 jan 2006

28 jan 2017–18 feb 2018

Hunden 25 jan 1982–12 feb 1983

10 feb 1994–30 jan 1995

29 jan 2006–17 feb 2007

19 feb 2018–04 feb 2019

Grisen

31 jan 1995–18 feb 1996

18 feb 2007–06 feb 2008

05 feb 2019–24 jan 2020

13 feb 1983–01 feb 1984

Nyåret Det kinesiska nyåret, chunjie – ”vårfestivalen” – är den i särklass viktigaste av de kinesiska högtiderna och infaller som tidigast den 21 januari och som senast den 20 februari. Att det varierar så mycket beror på att den följer den traditionella kalendern. Det stora firandet infaller på nyårsafton men nyåret avslutas egentligen först den femtonde dagen på det nya året i och med lyktfesten, yuanxiao. Förberedelserna börjar däremot långt tidigare. Tio dagar före nyår är det dags för en genomgripande storstädning hemma, för som man har det på nyåret kommer man att ha det hela året, så därför är det bäst att allt är i så bra skick som det bara går. Sju dagar innan nyårsafton lämnar – tänker man sig – köksguden, zaojun, hemmet för att avlägga sin årliga rapport till jadekejsaren om hur personerna i hushållet betett sig. Ingen vill förstås att jadekejsaren ska få höra negativa saker, så innan man bränner upp pappersbilden av köksguden, och på det sättet låter honom ta sig till jadekejsaren, är det klokt att smeta lite honung på hans läppar så han bara ska ha gott att säga, eller så droppar man lite starksprit på bilden och hoppas det ska leda till en mer gynnsam rapport. Och inte bara köksguden är på resande fot. Kinas migrantarbetare, närmare 150 miljoner, försöker nästan alla ta sig hem i tid för nyåret –

70

k i na – k u lt u r o c h t r a d i t i o n


Drakdans är en del av det publika firandet av nyåret, här framförd bland Hongkongs höghus.

vilket kanske är den enda längre ledighet de har under året – och aldrig är tåg, flyg, bussar och båtar så fantastiskt smockfulla och överbokade som under den här så kallade vårflytten dagarna precis före nyår. Nyårsafton är det sedan stor familjemiddag, för de största hög­ tiderna betonar alla värdet av att hålla ihop och stärka familjen. Det finns en del obligatoriska och symbolladdade rätter, som fisk (s. 49) och jiaozi (de kokta pirogknytena ser nämligen ut som guldklimpar) och så delas små röda kuvert med pengagåvor ut till alla barn i familjen. Och så smäller man av smällare – det är inte för inte som fyrverkerier uppfanns i Kina. Att nyåret i grunden är firandet av vårens återkomst och naturens återuppvaknand­e hindrar inte att det finns historier som förklarar det på lite annat sätt. Enligt en av dessa går smällarna tillbaka på en forntid då ett monster, kallat Nian (”år”), varje år kom för att kräva människooffer, tills någon kom på att man kunde skrämma bort det med torra segment av bambu som exploderade när man kasta dem på brasor.

å r e t o c h d e s s h ö g t i d e r    71


Björn Kjellgren

kultur och tradition

Kina – kultur och tradition berättar om centrala teman och företeelser i den kinesiska kulturen – från språket och de kinesiska tecknen till traditionell medicin, fengshui, familjeband och de tre lärorna konfucianism, daoism och buddhism. Tankar om döden, sexualitet och bekymmer med engångsätpinnar, samsas med presentationer av viktiga traditionella högtider, olika sorters te – och mycket annat. Författaren Björn Kjellgren är sinolog verksam vid Stockholms universitet. Bokserien ”Kina” är skriven av svenska sinologer. Serien ger läsaren en historisk och kulturell bakgrund samtidigt som den också berättar om det Kina vi möter idag. Böcker i samma serie: Kina – äldre historia Kina – modern historia Kina – idag Kina – kultur och tradition

978-91-40-66370-2 978-91-40-66372-6 978-91-40-66361-0 978-91-40-66373-3

kina kultur och tradition

Kina är ett kontrasternas och paradoxernas rike där det allra mest moderna blandas med tusenåriga traditioner. Men det som ser traditionellt ut kan vara helt nytt, samtidigt som det moderna ibland har en lång inhemsk historia. De kinesiska traditionerna utgör en outtömlig kulturell skattkammare att ösa ur när ett modernt kinesiskt samhälle formas men de är också bakgrund till vardagslivet för världens största folkgrupp.

Björn Kjellgren

kina

kina

kultur och tradition

Björn Kjellgren

9789140663733  

kultur och tradition Daoism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Icke-handlande 14 Yin och yang 16 Gudar...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you