9789187043017 by Smakprov Media AB

DU SKA DÖ E N D O K U M E N TÄ R B E R ÄT T E L S E O M M O R D E T PÅ

FADIME SAHINDAL ULF BROBERG & LEIF ERICKSSON

U lf Brob e r g & L e if Er i ck ss on

du ska dö En d okum e ntär b e rät tel s e om m ord e t p å

fadime sahindal

ARX FÖRLAG

© Ulf Broberg & Leif Ericksson 2012 Arx förlag, Malmö redaktör: Maria Nääs formgivning: Markus Hedström omslagsbild: Eva Tedesjö/Aftonbladet Bild författarporträtt: Sven Tideman uppsalabilder: Ulf Broberg ISBN: 978-91-87043-01-7 tryck: cpi Books, Tyskland 2012 Arx Förlag ab Nordlinds väg 95 217 73 Malmö www.arxforlag.se info@arxforlag.se

innehåll förord 9 inledning 11 Min pappa har dödat min syster kapitel ett Mordet

kapitel två 1998

kapitel tre Varför skulle det vara Patrick ?

kapitel fyra 2001

kapitel fem Måndag 21 januari 2002

kapitel sex Tisdag 22 januari 2002

kapitel sju Hennes mod kom att betyda så mycket

117

kapitel åtta Sorgehögtid och begravning

127

kapitel nio Du behöver ingen advokat

145

kapitel tio Uppsala tingsrätt

151

kapitel elva Svea hovrätt

163

kapitel tolv Skyddat boende

169

efterord 171 källor 189

Författarna vill rikta ett stort tack till Songül Sahindal. Utan hennes mod och tillmötesgående skulle denna bok aldrig ha skrivits. »Det är inte alla släktingar som är för det här med mordet. Många av mina kusiner stödde Fadime mycket, även killar, män. Men det är de andra som bestämmer och de har väldigt stor makt.« Songül Sahindal

förord » du har förstört min familj, hora !« Det är Rahmi Sahindals sista ord till sin dotter. »Hora, hora«, upprepar han på kurdiska när han skjuter ihjäl sin egen dotter, Fadime Sahindal, i en lägenhet i Uppsala på måndagskvällen den 21 januari 2002. Det du står i begrepp att läsa är en dokumentär berättelse om Fadime Sahindal, om hennes liv och hennes död och om det rättsliga och samhällspolitiska efterspelet efter mordet på henne. Det är en redogörelse över vad som hände Fadime, över vad hon och andra sade och gjorde i samband med hoten, misshandeln och slutligen det brutala mordet. Leif Ericksson var Fadimes advokat och han kom att bli djupt engagerad och berörd av henne. Songül Sahindal, Fadimes syster, var den som ensam vittnade mot pappan och det var i hennes lägenhet, i hennes hall, som Fadime sköts till döds. Boken bygger till stor del på Leifs hågkomster tillsammans med Songüls minnen och upplevelser, samt på ett omfattande offentligt material bestående av bland annat tingsrättens och hovrättens domar kompletterat med intervjuer och samtal med ett stort antal personer. Flera personer, bland annat kammaråklagarna Cathrine Rudström och Ewamari Häggkvist, hade större roller i rättegångarna 1998 än vad som framgår här. Det beror i första hand på att det inte är deras minnen av händelserna som får ta plats i den här boken. Det finns uttalanden från vänner och släktingar som är svåra |

att försvara eller förstå idag. Det är viktigt att komma ihåg vilken uppskruvad, stressig och onaturlig situation de befann sig i, och att man därför också har förståelse för det sammanhang de är tagna ur. Fadime ville inte bli den martyr eller ikon hon blev. Hon ville leva och själv forma sin framtid och sitt liv. Det som hände var en tragedi för alla, för hennes nära familj, hennes släkt och för kurder i allmänhet som tillskrevs åsikter och värderingar som bara omfattas av en minoritet. Rahmi Sahindal, Fadimes pappa och mördare, avtjänar ett livstids fängelsestraff för mordet. Gärningen, mordet, kan inte förstås, förringas eller förlåtas. Ändå finns det omständigheter som också gör honom till ett offer, något som till viss del gör det lättare att förstå de händelser som ledde fram till tragedin den där kalla måndagskvällen i januari 2002. Under de tio år som gått sedan Fadime rycktes bort har vi fått lära oss begreppet »balkongflickor« och på andra sätt förstått att hederskulturer av olika ursprung fortfarande har starka fästen hos mindre grupper i vårt samhälle. Gjorde Fadime då ingen skillnad ? Naturligtvis. Genom Fadime fick vi inblick i de särskilda svårigheter som andra i hennes situation kan hamna i. Det var lätt för alla att ta till sig den intelligenta, intensiva och engagerande Fadime, inte minst tack vare genomslagskraften i tv-programmet Striptease där hennes starka personlighet gick rakt genom tv-rutan. Arvet efter Fadime är kunskap. Uppsala december 2011 Ulf Broberg & Leif Ericksson

inledning

Min pappa har dödat min syster

[ autentiskt larmsamtal till SOS Alarm, måndag 21 januari 2002, 21.54.] – Hallå ! – SOS 112. – [ohörbart] … min syster är död ! – Vad skriker du för, jag hör inte vad du säger. – Min syster är död, min pappa har dödat min syster. – Är din syster död ? – Ja … han har, vad heter det, dödat henne, kan du komma till Sköldmövägen 17A ? – Vem är det som ska komma ? – Polisen, ambulanserna, ambulansen, skynda er ! – Ja, om du väntar kvar här så kommer polisen också. Finns du i lägenheten där ? – Ja, jag finns i lägenheten ! – Skrik inte ! – Nej … – Ser du henne ? – Ja. [SOS vidarekopplar Songüls larmsamtal till polisen.] – Här är SOS. Jag kopplar ett samtal till dig här, så skickar jag fram en ambulans till Sköldmövägen 17A. Jag kopplar ihop dig med henne så länge här nu. |

[Songül ringer upp SOS igen.] – SOS 112. – När kommer ambulansen till Sköldmövägen 17A ? – Ja, den är på väg. – Den är på väg, men skynda er. Det är absolut hon är död ! – Hur vet du att hon är död ? – Hon andas inte, hon har blod överallt ! – Ja, ligger hon på golvet nu, eller ? – Hon ligger på golvet … hon rör sig inte. – Är du ensam där ? – Jag är ensam här. – Kan du känna att hon inte andas ? Hallå ! – Jag kan inte känna någonting. – Kan du lyssna om hon andas i näsan då ? – Jag ska lyssna … – Ja … – Nej, nej det gör jag inte ! – Nej, och du ser inte att bröstet rör sig heller ? – Nej. – Nej … ambulansen är där vilken sekund som helst nu. – Okej. – Är du ensam där ? – Ja, det är jag. – Ja, var kommer blodet ifrån då ? – Det kommer från henne. Hon blöder i örat och i näsan och i mun. – Okej, men hur kan hon göra det ? – Han har skjutit henne ! – Har någon skjutit henne ? – Ja, min pappa har skjutit henne. – Nu är det någon mer där, eller ? – Ja, det är min lillasyster. – Okej, är dörren öppen där ? [skrik] 12

– Nebile ! Sluta säger jag ! – Ser ni ambulansen nu ? – Ja. – Det gör ni. [Avskrift av inspelning från SOS-centralen i Uppsala.]

kapitel ett Mordet

Första gången pappa Rahmi Sahindal ringer på dörren hemma hos dottern Songül sitter de bara tysta. Tre gånger ringer dörrklockan. Hon kan se genom tittögat att det är Rahmi och att han är ensam. – Det är min far, säger hon. – Öppna inte dörren, säger mamma Elif. Han ska gå tillbaka. Öppna inte, prata inte. Då tror han att ingen är hemma, då går han. – Stackars pappa, säger Fadime flera gånger. Jag kan gömma mig under Songüls säng eller bakom dörren, så ni kan släppa in honom. Men Elif säger nej. – Vi ska inte öppna, så hittar de dig inte. Efter en stund hör Songül hur det smäller i porten och hon förstår då att Rahmi gått ut ur trapphuset. Andra gången, en stund senare, är Rahmi mer påstridig. Januari kvällen är mörk och kall, och från gården ropar han Songüls namn. Han vill att hon ska öppna, men de sitter tysta och hoppas att han ska gå därifrån. Han förstår dock att någon är i lägenheten när Elif gör misstaget att gå och släcka lampan i köket. Det är lätt att se in i lägenheten ett halvt våningsplan upp till vänster på Sköldmövägen 17A och Rahmi ser Elif när hon släcker lampan; de har ögonkontakt. En stund senare tar sig Rahmi in i trapphuset igen. Han ringer återigen på dörren och ropar genom brevinkastet att Songül ska öppna dörren. Hon tycker att han låter »bestämd på sätt och vis«, men inte arg.

De pratar tyst med varandra i en halvtimme innan de bestämmer sig för att Rahmi nog har gått därifrån och att de kan börja prata normalt igen. En timme senare står Fadime i hallen med ytterkläderna på sig. Hon har ringt Kemal, en kusin som hon litar på, och ska träffa honom om fem minuter. Han har besökt henne både i Sundsvall och Östersund och hon har sovit över hos honom flera gånger. De ska åka och fika och sedan ska han köra henne till Malin Ström, en vän till Fadime som bor i Uppsala. Där ska hon övernatta och dagen därpå ska hon åka till Stockholm för att sedan åka vidare på en sex månader lång praktik till Kenya, som en del av hennes pågående socionomutbildning. Fadime kramar Songül och Elif. Även Fadimes lillasyster Nebile, som vid den här tiden också har hunnit komma till lägenheten, har tagit på sig ytterkläderna och står alldeles bakom Fadime i den lilla hallen. Kemal har lovat att skjutsa Nebile hem och ska möta dem båda vid Gamlisgrillen på Vattholmavägen, alldeles intill Sköldmövägen. När Fadime vrider upp låset och öppnar dörren tar Rahmi två snabba steg emot henne med en pistol i handen. Han har väntat bakom dörren i det upplysta trapphuset och Fadime drar häftigt efter andan. Elif och Nebile försöker knuffa undan honom och Elif, som låtit sina kryckor falla till golvet, tar tag i Rahmis hand och riktar pistolen mot sig själv. – Skjut mig i stället, skjut mig, säger hon. Deras insats lyckas nästan – han faller mot ytterdörren som slår i grannens dörr med ett brak, men lyckas komma upp igen och går in i hallen. Där tar han tag i Fadimes hår och drar henne intill sig. När han avlossar det första skottet sätter Fadime instinktivt upp vänsterhanden för att skydda ansiktet och hon hinner ta ett steg åt sidan innan hon träffas. Kulan passerar genom handen och träffar Fadime på högra sidan av huvudet, knappt tio centimeter snett ovanför örat, tränger in tolv centimeter i hjärnan och stannar fyra och en halv centimeter från ögonbrynet. 16

– Du har förstört min familj, hora, säger han när han skjuter. Fadime faller baklänges och hamnar på rygg på hallmattan. Där blir hon liggande med huvudet in mot lägenheten och kroppen delvis lutande mot hallväggens garderobsdörrar, svårt blödande. Den andra kulan träffar Fadime när hon ligger på golvet. Den går från mycket nära håll in i halsen på vänster sida, precis under käkbenet, och stannar sju centimeter in vid den övre högra hörn tanden. Framtänderna i underkäken trasas sönder liksom stora delar av underkäken och tungan. Den tredje kulan träffar inte Fadime, den går ner i plastgolvet. Songül står alldeles innanför hallen, i vardagsrummet, och ser allt. Hon tänker att pappan vill vara säker på att Fadime är död, att det är därför han skjuter igen, på riktigt nära håll. När Rahmi lämnar lägenheten springer Elif ut utan skor och skriker åt honom. – Sluta ! Songül blir stående, närmast paralyserad, en kort stund innan hon tar telefonen och ringer 112.