Issuu on Google+

Bra mat

vid typ 1 diabetes En kunskapsguide för vuxna

Bra mat

vid typ 1 diabetes En kunskapsguide för vuxna

Vad vill du äta? Hur mycket vill du äta? När passar det dig att äta? Dagens kunskap om diabetesmat sätter individen i centrum. Det är du som bestämmer, och ditt diabetesteam vägleder dig att balansera insulindoserna till den mat du väljer att äta. Här presenteras aktuella råd som kunskapsbas för en god och näringsriktigt sammansatt mat som är bra för ditt blodsocker, din vikt, dina blodfetter och som samtidigt smakar gott! Du får också lära dig kolhydraträkning och hur GIkunskaper kan användas för bättre blodsockerbalans. Läs också mer om mat vid träning, kärlek och hur du gör på fest. Författare är Hannah Helgegren och Carina ­Trägårdh Tornhill, båda legitimerade dietister, Skånes universitetssjukhus SUS.

hannah helgegren och  carina trägårdh tornhill


Förord Rätt mängd insulin, bra mat och regelbunden motion är grunden för att du ska må bra både fysiskt och psykiskt. På 1920-talet sattes personer med diabetes på sträng och ensidig diet som stekt fläsk och gräddstuvad vitkål. Nästan 100 år senare har forskningen gett oss kunskaper som förpassar ensidiga och svårhanterliga dieter till historien. Dagens kunskap om diabetesmat sätter individen i centrum. Vad vill du äta? Hur mycket vill du äta? När passar det dig att äta? Det är du som bestämmer och ditt diabetesteam som vägleder dig att balansera insulindoserna till den mat du väljer att äta. Med kunskap om hur du sätter samman en balanserad måltid har du alla möjligheter att äta gott, må väl och uppnå en bra blodsockerkontroll. Vi presenterar aktuella råd som du kan använda som kunskapsbas för en god och näringsriktigt sammansatt mat som både är bra för ditt blodsocker, din vikt, dina blodfetter och som samtidigt smakar gott! Hannah Helgegren Leg. dietist

Carina Trägårdh Tornhill Leg. dietist

skånes universitetssjukhus, sus


Innehåll Vad är diabetes? 4

Fett 14

Typ 1-diabetes 4 Typ 2-diabetes 4 Vad är blodsocker? 4 Vad är insulin? 5 Mäta blodsocker 5 Dosera insulin 6 Lågt blodsocker – hypoglykemi 6 Högt blodsocker – hyperglykemi 7 Insulinkänslighet 8

Skillnad på fett och fett 14 Omega-3 14 Fettguide 15 Ändra fettfördelning i maten 15

Protein 16 Kolhydrater 17

Vad innehåller maten? 13

Kolhydraters påverkan på blodsockret 18 Rotfrukter och grönsaker 18 Sparrissallad 19 – recept Waldorfsallad 20 – recept Baljväxter 20 Frukt och bär 20 Potatis, ris och pasta 20

Nyckelhålsmärkning 13 Mat med nyckelhålssymbolen innehåller 13 Nyckelhålsmat är också 13 Ingrediensförteckning – exempel Flinga Aprikos 13 Näringsdeklaration – exempel Flinga Fras 13

Medelhavssallad 21 – recept Bröd, mjöl, flingor, müsli och gryn 22 Mjölk, fil och yoghurt 22 Söta drycker 24 Godis och snacks 24 Sötningsmedel 24 Kostfibrer 26

Bra mat vid diabetes 9 Jämförelsedagar 10 Tallriksmodellen 12

Grov skånelimpa 26 – recept


Kolhydratfattiga dieter 27 Glykemiskt index – GI 27 Vad är GI? 27 Vad gör ett livsmedel snabbt eller långsamt? 27 GI-värde och måltidsinsulin 28 Fest och middag 29 Alkohol 29 Öl 30 Vin 30 Sprit 30 Att tänka på om du ska dricka alkohol 30

Svåra maträtter 31 Pizza 31 Soppa 31 Kinamat 32 Potatismos 32 Hotellfrukost eller frukost borta 32

Kolhydraträkning 33 Steg 1 33 Steg 2 35 Steg 3 36

Motion 38 Vardagsmotion 38 Tilläggsmotion 38 Generella råd inför träning 39 Mat vid träning 39

Kärlek, sex och socker 40 Stress 41 Ätstörningar 42 Övervikt 43 Gastropares 44 Magsäckstömning 44 Lämplig mat? 44

Glutenintolerans och diabetes 45 Tips på webbplatser 47


Vad är diabetes? typ 2-diabetes. Många som får typ 2-diabetes är överviktiga, något som bidrar till att cellerna blir okänsliga för insulin. Läs mer på s. 8. För de flesta med typ 2-diabetes krävs en livsstilsomläggning med förbättrade mat- och motionsvanor. En viktnedgång ökar insulinkänsligheten. För en del krävs ett tillägg av diabetesmedicin i tablettform för att stimulera den egna insulinproduktionen och/eller öka insulinkänsligheten. Om tablett-, kost- och motionsbehandling inte räcker kan även insulininjektioner behövas.

Diabetes mellitus är inte en, utan flera olika sjukdomar med olika bakomliggande orsaker. Gemensamt är att sockerhalten i blodet är för hög. Man skiljer främst på typ 1-diabetes och typ 2-diabetes men det förekommer även andra mindre vanliga varianter.

Typ 1- diabetes Vid typ 1-diabetes slutar kroppens egen insulinproduktion helt att fungera. Denna form av diabetes debuterar oftast i barn- eller ungdomsåren men även vuxna kan insjukna. Orsaken till sjukdomen är fortfarande okänd men man vet att kroppens eget immunförsvar angriper de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln och förstör dem helt. Många forskare menar att det krävs en kombination av ärftligt anlag och någon yttre faktor, som till exempel ett virus, för att sätta igång sjukdomsprocessen. Cirka 50 000 människor i Sverige har sjukdomen och behandlingen är insulin via injektion i kombination med bra mat och regelbunden fysisk aktivitet.

Vad är blodsocker? Kolhydraterna i maten bildar blodsocker (glukos). Blodsockret finns löst i blodet och med hjälp av insulin (se nästa sida) tas sockret upp i cellerna och förser kroppens alla organ och vävnader med energi. Hjärnan måste alltid ha tillgång till blodsocker och därför lagras glukos i levern, omvandlat till glykogen. Detta kan användas som en reserv att ta av under till exempel nattens fasta.

Typ 2- diabetes Vid diabetes typ 2 kan kroppen ofta producera en viss mängd insulin men inte tillräckligt för kroppens behov. Anledningen till varför insulinmängden inte räcker kan bero på två saker: Antingen kan kroppen inte bilda tillräckligt med insulin och/ eller så är cellernas känslighet för insulin nedsatt. Man räknar med att mer än 15 procent av befolkningen i Sverige bär på arvsanlag för att utveckla

4


Bra mat vid diabetes Med modern diabetesbehandling som omfattar regelbunden blodsockermätning och direktverkande insulin blir du friare att äta all slags mat. Det finns inte längre någon anledning att helt förbjuda vissa livsmedel vid diabetes. Däremot finns livsmedel som är extra nyttiga att äta:



frukt, bär och grönsaker



magert kött och fågel



fisk



växtoljor



nyckelhålsmärkt flytande margarin och smörgåsmargarin



fettlåga mejeri- och charkvaror (nyckelhålsmärkta)



fiberrika fullkornsprodukter (nyckelhålsmärkta).



För ett jämnt blodsocker är det bra att fördela måltiderna jämnt över dagen. Ät helst tre huvudmål och, beroende på hur fysiskt aktiv du är, ett eller flera mellanmål.



Ät mindre mängd socker och sockerrika produkter.

9


Fett Värt att veta!

Vi behöver fett i lagom mängd och av god kvalitet. Fett innehåller livsnödvändiga fettsyror och bidrar till upptaget av vitamin A, D, E och K. När du steker mat använd gärna flytande margarin eller olja (raps-/olivolja), och välj sällan panerad/ friterad mat. Magra tillagningsmetoder, såsom ugnsstekning och kokning samt nyckelhålsmärkta produkter och livsmedel, hjälper dig att få lagom mängd fett av en bra sort.

Skillnad på fett och fett Det finns olika sorters fett, mättat eller omättat. Mättade fetter kommer främst från djurriket (ko och gris) och finns i livsmedel som till exempel smör, bacon, korv, ost och gräddprodukter. Omättat fett finns i produkter från växtriket och i fisk. Modern forskning tyder på att det är positivt för hälsan att välja mat med omättat fett och minska på mat med mättat fett. Ibland pratar man om enkelomättat fett och fleromättat fett, båda tillhör det nyttiga omättade fettet.



Raps- och linfröolja kan i viss mån omvandlas till omega-3-fett i kroppen.



Äter du inte fisk kan du få i dig omega-3 från kapslar som köps på apotek eller hälsokostbutik.



Ät helst fisk till lunch eller middag 2–3 gånger i veckan och gärna fiskpålägg varje vecka.

Snabbfakta om fett 

Fett höjer inte ditt blodsocker efter måltid.



Fett ger dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein. 1 gram fett ger 9 kcal (38 kJ). 1 gram protein eller kolhydrat ger 4 kcal (17 kJ).



Alla omättade fetter är nyttiga.



Det är bra om det mesta fettet i din mat är omättat som till exempel raps- och olivolja samt flytande margarin.



Transfett räknas till de mättade fetterna och ska ätas i begränsad mängd. Transfett finns i feta mejeriprodukter som fet ost och grädde samt i industritillverkade produkter som till exempel kex där transfett återfinns i innehållsdeklarationen som ”delvis härdat vegetabiliskt fett”.



Tänk på att mycket fett i maten, oavsett sort, ger dig mycket energi som kan leda till övervikt om du inte rör dig tillräckligt.

Omega-3 Fisk är hälsomat då dess fettsyror gör mycket nytta i kroppen. Man vet att omega-3-fettsyrorna påverkar blodfetter på ett för hjärtat positivt sätt. Därför kan det vara extra viktigt att äta omega-3-fett när man har diabetes. Det finns mycket omega-3 i makrill, lax, sill (strömming) och böckling, alltså de fiskar som räknas som feta. Pålägg på smörgåsen som sill, ansjovis, makrill i tomatsås, sardiner, böcklingpastej och bredbart fiskpålägg på tub ger ett bra tillskott av omega-3.

14


Ändra fettfördelning i maten

Fettguide

Här får du tips på hur du kan minska ditt intag av mättat fett och i stället få in mer av det nyttiga omättade fettet.

Mättat fett som du bör äta mindre av: • Smör • Ost • Bacon • Feta charkprodukter • Fet korv • Mjölkchoklad/vit choklad • Gräddglass • Köpta kakor och bakverk • Kokosfett • Grädd- och crème fraiche-produkter

Minska mängden mättat fett: • Byt ut fet ost mot en ost med högst 17 procent fett. • Byt ut feta mejeriprodukter mot magrare alternativ. • Använd nyckelhålsmärkta charkprodukter. • Stek i flytande margarin i stället för smör. • Baka med flytande margarin eller olja. • Ät mindre av bakverk, kakor och choklad.

Omättat fett som du kan välja i stället: • Rapsolja • Olivolja • Linfröolja* • Flytande margarin • Lättmargarin till smörgås (nyckelhålsmärkt) • Nötter och mandlar • Avokado och oliver • Fet fisk och fiskpålägg • Majonnäs

Öka mängden omättat fett: • Använd olja och flytande margarin till mat och bakning. • Ät mer fisk och fiskpålägg (makrill, lax och sill). • Använd dressingar baserade på olja och vinäger. • Ät nötter som godis eller som en del av ett mellanmål.

* Har speciell smak, bör ej upphettas.

15


Bra mat

vid typ 1 diabetes En kunskapsguide för vuxna

Bra mat

vid typ 1 diabetes En kunskapsguide för vuxna

Vad vill du äta? Hur mycket vill du äta? När passar det dig att äta? Dagens kunskap om diabetesmat sätter individen i centrum. Det är du som bestämmer, och ditt diabetesteam vägleder dig att balansera insulindoserna till den mat du väljer att äta. Här presenteras aktuella råd som kunskapsbas för en god och näringsriktigt sammansatt mat som är bra för ditt blodsocker, din vikt, dina blodfetter och som samtidigt smakar gott! Du får också lära dig kolhydraträkning och hur GIkunskaper kan användas för bättre blodsockerbalans. Läs också mer om mat vid träning, kärlek och hur du gör på fest. Författare är Hannah Helgegren och Carina ­Trägårdh Tornhill, båda legitimerade dietister, Skånes universitetssjukhus SUS.

hannah helgegren och  carina trägårdh tornhill


9789172058088