9789100109653

Ulf Eriksson

Stämmor av ljus fördelar världen Dikter 1982–2011

Albert Bonniers Förlag

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 3

11-05-31 13.52.07

Av Ulf Eriksson har tidigare utgivits: Varelser av gräs 1982 I förut lugna rum 1983 Det gjorda återstår 1984 Brevet 1985 Färjefärd 1986 Ulrike ler 1986 Äppelaffärer 1987 Legion 1988 Byte 1988 Rum för läsande 1990 Byggnad med kreatur 1990 Mörkret bland färgerna 1992 Xaviers hemlighet 1993 I det uppenbara 1994 Paradis 1996 Min vän Mr Ho 1997 Flamma livsstund kalla eld 1998 Is 1999 In i spegeln och bort 2000 Rymdens vila 2002 Beröring under oväder 2003 Varelser av glas 2005 Om dagars genomskinlighet 2006 Det försvunna rummet 2008 Överrocken 2010

www.albertbonniersforlag.se isbn 978-91-0-010965-3 © Ulf Eriksson 2011 © Efterord: Mikael van Reis 2011 GGP Media GmbH, Pössneck, Tyskland 2011

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 4

11-05-31 13.52.07

Ur Varelser av gräs 1982

I_StaĚˆmmor_av_ljus.CS3.indd 5

11-05-31 13.52.07

I_StaĚˆmmor_av_ljus.CS3.indd 6

11-05-31 13.52.07

Prolog (frågor om ting och värld) Varifrån hämtar vi, bemängs vi av våra föreställningar om oss själva?

När du sysslar med omvärldens yttringar, då beter du dig.

Kan du alltid mena något med ditt styrande och ställande?

Beter du dig alltid så att ditt verkande kan betecknas?

Sker den lyckade betecknelsen kanske enligt vissa regler?

Borde vi skriva en regelsamling?

Men detta är ingen sådan (i så fall i förväg, föregripande).

Vad vill den empiriske göra?

Vilken innebörd strävar han efter att ge tingen eller avtvinga dem? Handlar det här om den innebörd tingen skulle ha utan människor?

Vad är en sådan innebörd hos något?

Kan den gripas?

Vem tillhör tingen? (Föreställ dig ting eller människor (inte djur) som inte tillhör något sammanhang.)

De ting som gått sönder, är trasiga, har skiftat innebörd, tillämnad-heten har gått ur dem. Vad menas med sådana saker?

Vari består dessa ting?

Ting vi åtrår, men som fattas; ting som lägger hinder i vägen för det vi önskar göra; vad är det för slags tecken? Är mina minnen mina? Är de kanske dina? Hur får vi våra minnen? (Endast sådant som är på väg att försvinna in i det förflutna bevaras i minnet.)

7

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 7

11-05-31 13.52.07

Vari består den förväntan jag erfar när någon gör en åtbörd som om han stod i begrepp att yttra sig (låta sin stämma ljuda)?

Och andra frågor, de tycks inte ha någon ände, men

så vill du plötsligt gå till en plats.

Vad finns då där?

Ett utrymme, en svärm av möjligheter, under tiden

som kanske bor i molnen du riktar ditt öga mot.

Se, du skall ned i jorden, spridas som ljus –

var inte rädd att bli rädd,

för den som så lever, på flykt undan sin rädsla,

skall skörda dött gräs på sin egen mage.

8

Var inte rädd att bli rädd, men räds modigt faran som skall komma.

I ljuset ur molnen strömmar de levda liven.

ur Varelser av gräs 1982

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 8

11-05-31 13.52.07

Tiden äger rum Fram bakom grenverk, fågelbefriade: ett gammalt ljus i de långa stundernas årstid.

Sparsamhet råder i området få tidssignaler.

Nu finns en insikt tillgänglig slår enträgen sina lovar.

Inåt, lägg ljud efter ljus bakom dig, växande, tunnare.

Ditt namn glider av, ett förbrukat skinn, glänser avlägset mellan stenar fossiliseras.

Och ”du” upphör genomblåses beregnas ökar i utsträckning.

Tiden äger enkelt rum, där du skall stå länge i ett torn av höst vända ansiktet mot ett besiktigande ljus.

9

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 9

11-05-31 13.52.07

Anstånd Ur mörkret över en sjö kom en svag stöt allt såg jag då för första gången.

Vassen gul livet därute i en ton utan slut.

Jag tyckte det susade i träden, vände mig i all hast om borta var det hus spår och annat.

Gick hela dagen hit och dit talade oavbrutet jag blåstes hit och dit glömde alltmer.

Kom tydlig och tom till en mulen frid: det sändes en svag stöt ur mörkret över sjön.

Jag blev glömsk varse mig själv uppträdd på en ständig ton.

Såg sluten gulhet avlägsen vass och stillnade uppmätta avstånd.

10

ur Varelser av gräs 1982

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 10

11-05-31 13.52.07

Från vistelser, perifera Det lilla samhället: bleka unga i bilar, intill varandras oskadliggjorda kroppar, redan pinade av välstånd, skingras mot svarta backar.

Grusvägen bär dessa flisor, hysta av tunna språk, vägglösa genomgångna.

Tolkare av det medfödda chiffret, här på plats hos tristessens solida foder.

Bakom ljuskäglan skummas avlägsenhetens otydda problemsamling bläddrad av en blind blåst ur främmande minnen.

En härjande insikt tar säte här skall en karta över mörka vindar upprättas. * Annorstädes följer ett slags djur i sin art en svag kod i grannskapet av förhistoriska fångstgropssystem nära mineral, förborgade rännilars tysta nycker, ett större tänkandes villkor.

11

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 11

11-05-31 13.52.08

Här pågår de allra minstas oavbrutna verksamhet, det är (mitt i en omärklig ständighet) som vore de intet utöver sitt verkandes oförtrutenhet.

I den lilla ortens luft driver årstiden, formulerar en annan horisont träder ned i jorden utövar sin gradvisa verkan.

Drömmars färger förändras ords meningar kan oförhappandes avvika, bli borta. * Här invid stigen som tycks mynna ur myren sker ett stort skifte.

Några arbetar här, de varseblir inte detta, få är de utströdda i trakterna.

Likväl kan man möta sällsynta ansikten skänkta sin prägel inte av att ses men att se.

Kring dessa glesa linjer vistas skarpa ekon tysta handlingar, ett nät en väv balkar av mening sammanfogas, men just bortom hörhåll blottläggs en mild och bitande utsaga. *

12

ur Varelser av gräs 1982

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 12

11-05-31 13.52.08

Så strömmar ett löfte om glömska människorna till mötes.

En avståndens energi ur anonym insikt om tydlighetens nödvändighet.

Kargt driver språkrester över sträva ytor samlas i sänkor hyses av en blåhet stillnar.

Så visas ett tungt vimmel av handlingar som det kanske var: avtryck i oss av en knappt förnimbar doft, de dödas, de ännu inte föddas doft på sina håll i hus, där tunna historiska vindar sveper kring ting och åtbörder.

Här en gammal man i rörelse längs vägen.

Ensam stannar han låter minnen komma, talar berättar för hustrun vad dagen varit för en dag. * Så skeden fyllda av dunkla ljud, så en tidig snö över några underliga barn av järn på torget 13

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 13

11-05-31 13.52.08

En stark kyla.

Ensamma genomsöks vi.

… Uig-Tarfalavagge–Blyberg–Stockholm–Bengtsfors–Vilhelmina– Kyle of Lochalsh–Tidavad–Vaggevaratj–Timmersdala …

14

ur Varelser av gräs 1982

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 14

11-05-31 13.52.08

Inledning Material, synliga möjliga att benämna fogas, besläktas förlänas synform.

Människa fördela nu uppdragen mellan tecknande knippen av ljus i din värld.

En väg passerar knutpunkter.

Där avlöses ständigt sjok av mening, träder i kraft, fortfar att sända dig längs tunna broar där tydlighet måste prägla varje rörelse.

Försvinn inte.

Ta din form erinringsvis dröj mellanrums se nu följer ett barn med blicken den singlande fågeln just framför ett regn i ditt liv.

15

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 15

11-05-31 13.52.08

Pågående morgon En väntan når mig genom fönstret.

Den allra närmaste omgivningens uppfordran, snarast ljudet av ett avlägset vattenfall.

Genast vill jag sysselsätta mig låta ”jag” skingras i rummets rymd.

Bakom de mest elementära vecken väntan obegripligt nästgårds.

Händelsevis syns personer rörliga, sammanbindande två punkter.

Somliga har djur kanske som gåtor.

Intill finns föremål befriade från kommentarer, de besitter en intim väldighet.

Den starka och rasande skönheten tynger dessa ting.

Förbi det närmaste?

En utbredd väntan mellan två punkter knappast mer, knappast mindre.

16

ur Varelser av gräs 1982

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 16

11-05-31 13.52.08

Trakt Den första hösten stämmer om villkoren vägarna tystnar.

Viljor strövar längs stiglösheterna det utgår minnen från myrarna.

Rälsbussen uteblir detta är den första hösten inne i revbenskorgen.

Tingens olika ordningar: längst inne i skafferiet ett vykort med barnslig handstil och vänstertrafik.

Om natten drömmer du stora avstånd vingar lindansare.

En morgon finns knippen av frost.

Ett stort vingslag mellan bergen.

17

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 17

11-05-31 13.52.08

Stadsplan En stad eller bild av en stad med många torn, ständigt repareras något av dem, får vävhölje, en inifrån belyst kokong.

Redan verkar människan rör sig i ombesörjandet, däruppe insektsaktiga skuggor mycket gamla.

Vi lever i hus, de kan överraskande bli brueghelska, nu bärs ansikten ut, ljusare ovaler överlämnas tunna åt världen spända kring sömn, barndom.

Vad menas med en dag?

Vi berör ting, bedömer i undran deras möjliga förlopp, och livet kommer över perrongerna skrivborden motorhuvarna, i alla skrymslen oss givna knappast rörliga.

Lyssnande ut mot det omgivande.

18

ur Varelser av gräs 1982

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 18

11-05-31 13.52.08

Tigande dig närmare människan.

Talande i avskildheten skall du glesna spädas ut som ljus av något i mörkret bli förbifaren.

Fången i arten fri i aktiv väntan.

19

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 19

11-05-31 13.52.08

Ställvis / ekon En tystnad bär språket inåt landet bortom vägvisares boställen.

Knappt synliga stigar löper över mycket stora ytor avtar och är borta.

Kanske är dessa platser särskilt händelserika?

Där uppträder moment av uppmärksam sömn när ofattbara tyngder flyttas blixtsnabbt.

Planenliga tillfälligheter äger rum med förströdd precision.

Den vars liv är en stark vind kan där möta milda dementier.

Den som fötts in i en stor saknad kan växa här vända åter vaknare och mindre rädd.

En dag vänds en sida genom en bild.

En dag följer vi, knappt synliga, stigar, avtar och är borta.

20

ur Varelser av gräs 1982

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 20

11-05-31 13.52.08

Notering – topografisk fog Landskapet ligger som något som inte får röras.

Hästar betar långsamt i det elastiska ljuset över ett översvämmat fält, där en fågel sitter på varje stängselstolpe.

Cyklisten på en vit fransk racer försvinner i ensam balansakt.

Ett ögonblick hänger ljuset från ekrarna kvar över asfalten.

Landskapet balanserar åter i orörlighet.

21

I_Stämmor_av_ljus.CS3.indd 21

11-05-31 13.52.08