9789147112586

DEN NYA AFFÄRS REDOVISNINGEN Per Arvidson

Thomas Carrington Gustav Johed UPPLAGA 20

DEN NYA AFFÄRS REDOVISNINGEN P ER A R V IDS O N THO MAS CARRINGTO N

GUSTAV J O H ED

UPPLAG A 20

Innehållsförteckning Förord 6 Några principer för bokens uppläggning 8 1. Ekonomisk ­information – grund för beslutsfattande 10 Ekonomisk information – centrala frågeställ­ ningar 11 Varför ställs frågor av ekonomisk karaktär? 12 Vilka frågor ställs, och av vem? 12 Intressentmodellen 13 Vilken typ av ekonomisk information ska löpande ­bokföras? 15 Hur ska den ekonomiska informationen presenteras? 16 Vad ska analyseras? 17 Företagets ekonomi 19 2. Redovisningens grunder I 22 Hur gick det för Hjulman första året? 22 Kassaflödet: skillnaden mellan inbetalningar och utbetalningar 23 Resultaträkning 25 Balansräkning 27 Ekonomiska grundbegrepp – en sammanfattning 29 Löpande bokföring 32 Dubbel bokföring 33 Löpande bokföring på konton 35 Löpande bokföring för Hjulmans Budfirma 37 Bokslut 42 Avslutning av konton 43 Framräkning av resultat utan bokslut 47 3. Redovisningens grunder II 52 Företagets miljö- och verksamhetsinriktning 52 Löpande bokföring 53 Löpande bokföring i Hjulmans Budfirma år 20x2 55 Bokslut 58 Periodisering av anläggningstillgångar 59 Periodisering av varuutgifter 59

Interimsfordringar och interimsskulder 60 Intäkter och kostnader till resultaträkningen 63 Tillgångar, eget kapital och skulder till balans­ räkningen 65 Bokslut på bokslutstablå 66 4. Redovisningens ­teoretiska ­utgångspunkter, ­normer, ­regler och praxis 74 Teoretiska utgångspunkter 75 Gränser i tiden 75 Gränser i rummet 76 Redovisningens syfte 77 En ”politisk” process 79 Normer 79 Redovisningens normbildare 79 Internationaliseringen av redovisningen 81 Grundläggande antaganden 83 Redovisningens kvalitativa egenskaper 87 Lagar och regler 89 Bokföringslagen 90 Allmänt om bokföringsskyldighet 90 Löpande bokföring 93 Hur den löpande bokföringen avslutas 95 K-regelverken 96 Årsredovisnings­lagen 98 Resultaträkningen 98 Balansräkningen 100 Praxis 101 God redovisningssed 102 Rättvisande bild 103 BAS-planen 104 Grundprinciper för BAS-kontoplanen 105 Kontoplanens uppbyggnad 106 Avläsningsmetoden – vid bokslut med dator 110 5. Varutransaktioner 118 Varutransaktioner ur olika aspekter 118 Köpeavtalet – den juridiska aspekten 119

4 innehållsförteckning

Leveransen – den materiella aspekten 119 Betalningen – den finansiella aspekten 120 Hemtagningsutgifter och utlägg 120 Mervärdesskatt (moms) 124 Beräkning av moms 124 Redovisning av moms 127 Redovisning av varutransaktioner 133 Fakturan – information om transaktionen 133 Köparens redovisning av inköpsfakturor 135 Säljarens redovisning av försäljningsfakturor 135 Returer och gottgörelser – kreditnota 136 Dröjsmålsränta 137 Beräkning av betalningsbelopp 138 Sammanfattning 140 Bruttoresultat 140 Kundfordringar och leverantörs­skulder 146 Huvudbokföringens konton 146 Reskontra 147 Redovisning av förskott 147 Utländsk valuta 150 Redovisning av fordringar och skulder i utländsk valuta 150 Redovisning av kursdifferens 153 6. Några andra affärs­ händelser 156 Personalkostnader 157 Lön och preliminär skatt 157 Lagstadgade arbetsgivar­avgifter 159 Semesterlöner 159 Redovisning av löner, personalskatter och arbets­givar­avgifter 160 Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter (hela året) 161 BAS-planens uppdelning av personal­ kostnader 162 Fastigheter 164 Köp av fastighet 164 Redovisning av fastighet i rörelsen 165 Redovisning av fastighetsköp 166 Redovisning av fastighetsförsäljning 168 Värdepapper 172 Aktier och andra andelar 172

Köp och försäljning av aktier – kortfristig placering 174 Obligationer och andra värdepapper 175 Factoring och leasing 176 Factoring 176 Redovisning av factoring 179 Leasing 180 Aktiebolagets inkomstskatt 181 Företagets skattetransaktioner för beskattningsåret (inkomståret) 2 183 Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 1 184 Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 2 185 Årets beskattningsbara resultat 189 Skattekonto hos Skatteverket 190 Utan skattekonto 190 Med skattekonto 190 7. Årsbokslut – ­tillgångar 192 Lagens regler för redovisning och beskattning 193 Årsbokslutet – två funktioner 194 Kapitlets disposition 196 Tillgångar – ett teoretiskt perspektiv 196 Värdering av anläggnings­tillgångar 199 Grundläggande begrepp och regler 200 Fördelning av avskrivningar över tiden 201 Immateriella anläggningstillgångar 205 Materiella anläggningstillgångar 208 Finansiella anläggningstillgångar 214 Värdering av omsättningstillgångar 220 Grundläggande begrepp och regler 221 Varulager 222 Kortfristiga fordringar 229 Kortfristiga fordringar (och skulder) i utländsk valuta 234 Kortfristiga placeringar 236 Kassa och bank 238 8. Årsbokslut – skulder och eget kapital 240 Skulder 241 Skulder – ett teoretiskt perspektiv 241

5 innehållsförteckning

Avsättningar 244 Obeskattade reserver och bokslutspolitik 245 Avskrivningar över plan 245 Bokfört värde enligt räkenskapsenlig avskrivning 249 Redovisning av överavskrivningar 250 Kollektiv överavskrivning på maskiner och inventar­ier 257 Periodiseringsfonder 262 Övriga möjligheter till resultatreglerande åtgärder i bokslutet 265 Eget kapital i olika företagsformer 267 Eget kapital – ett teoretiskt perspektiv 267 Företagsformer 267 Enskild firma 268 Handelsbolag 268 Kommanditbolag 271 Ekonomisk förening 271 Aktiebolag 271 Aktiebolagets organ enligt ABL 274 9. Externa rapporter och räkenskaps­analys 280 Externa rapporter 280 Årsredovisning i aktiebolag 281 Förvaltningsberättelse 282

Balansräkning och resultaträkning 282 Noter 286 Koncernredovisning 290 Utvidgad informationsskyldighet 291 Revision i aktiebolag 294 Räkenskapsanalys 295 Lönsamhet 298 Lönsamhetsanalys för Game Invention AB 301 Soliditet 303 Soliditetsanalys för Game Invention AB 304 Likviditet 305 Likviditetsanalys för Game Invention AB 307 Kassaflöde 308 Kassaflödesanalys för Game Invention AB 308 Andra nyckeltal 311 BAS-nyckeltal 312 10. Analys och s ­ amband 318 Facit 323 Sakregister 360 Bilaga 365

6

Förlagets förord Första upplagan av Den nya affärsredovisningen (DNA) utkom 1975 och 1986 övertog Liber utgivningen. Det huvudsakliga syftet med denna bok är nu – liksom ­tidigare – att tjäna som kurslitteratur. Få läroböcker har lyckats behålla sin plats på kurslistor under så lång tid som DNA. Detta tror vi har sin förklaring i ­engagerade författare.

Den första upplagan av Den nya affärsredovisningen skrevs av Olov Larson och Lennart Rohlin, båda verksamma vid Företagekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Dessa två byggde ett framstående innehåll med hjälp av stor ämneskunskap och klargörande exempel. Tillsammans lade de grunden till det som kom att bli en av de mest framgångsrika läroböckerna på universitetsnivå inom ämnet företagsekonomi. År 1986 tog Jan Thomasson över boken och uppdaterade nu ensam bokens innehåll. Även Thomasson var knuten till Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Nu gjordes en genomgripande revidering av innehållet.

Inriktningen renodlades mot affärsredovisning, och redovisningens betydelse både för styrningen av företaget och för informationsgivningen till externa intressenter betonades. Framställningen skedde genomgående med utgångspunkt i BAS-kontoplanen. Övergivandet av den tidigare tillämpade kontoplanen med fem kontoklasser medförde en betydande förändring i pedagogiskt upplägg.

Sommaren 1988 avled oväntat Thomasson. Per Arvidson och Hans Lindqvist, som båda arbetat tillsammans med Thomasson och som såg honom både som läromästare och vän, tog nu över författarskapet. Nu började en tid med flera förändringar både av den pedagogiska strukturen och uppdateringar inom redovisningsområdet. Arvidson och Lindqvist säkerställde tillsammans under 20 års tid att Den nya affärsredovisningen fortsatte att utvecklas i takt med lärares och studenters behov av uppdaterad och relevant information, förankrad i den senaste forskningen och pedagogiskt utformad. Deras förmåga att förklara många gånger komplexa sammanhang i redovisningen torde ha varit unik.

Efter Hans Lindqvists bortgång tillkom år 2008 två nya författare – Thomas Carrington, då Uppsala universitet, och Gustav Johed, Stockholms universitet.

Trion Arvidson, Carrington och Johed har sedan dess stått för författarskapet och bland annat utvecklat boken mot ett fördjupat teoretiskt innehåll. I nuvarande upplaga har författarna uppdaterat och moderniserat analysavsnitten. I de inledande kapitlen har delar av de tidigare relativt omfattande exemplen på budgetområdet tonats ned för att på så sätt få större fokus på grundläggande redovisnings- och bokföringskunskaper. Avsnitten om redovisningens teoretiska normer, utgångspunkter, regler och praxis har utvecklats och uppdaterats.

I år utkommer Den nya affärsredovisningen i sin 20:e upplaga. Vi på Liber vill rikta ett särskilt tack till alla författare som deltagit under åren. Vi vill också tacka

7 Förlagets förord

de lärare och studenter som genom synpunkter, kommentarer och önskemål bidragit till bokens framgång.

Stockholm, i januari 2016 Liber AB

Förord till tjugonde upplagan I upplaga 20 har såväl faktabok som Övningsbok och Lösningsbok omarbetats för att göra Den Nya Affärsredovisningen än mer pedagogisk. Med avsikt att skapa bättre tydlighet kring viktiga och grundläggande principer för externredovisningen – och för att sätta fokus på just affärsredovisning! – har till exempel de budgetoch avvikelseresonemang som tidigare fördes i de inledande kapitlen tagits bort.

Tidigare övningsuppgifter om budget har ersatts med uppgifter som fokuserar på bokföring och analys av samband mellan resultat- och balansräkningen. Sedvanliga uppdateringar av relevanta lagar och regler inom redovisningsområdet har också arbetats in i läroboken. Vi har även lagt till ett avsnitt om Bokföringsnämndens K-regelverk, vilket vi – där tillämpligt – även gör löpande kommenterar till relevanta områden i redovisningen. Bokens ambitioner att också fördjupa områden inom räkenskapsanalys kan bl.a. märkas av helt nya övningsuppgifter på finansiell analys av kända svenska företag utifrån deras helt färska årsredovisningar. Särskilt avsnittet som berör kassaflödesanalys har utvecklats.

Under arbetet med att uppdatera denna bok har vi dragit nytta av diskussioner med Ann-Christin Häggqvist och Peter Franck vid Handelshögskolan vid Umeå universitet och Peter Sillén vid KTH. Vi får ibland också värdefulla synpunkter på boken av våra studenter – denna gång vill vi särskilt tacka Daniel Brahneborg som genom sin gedigna läsning av hela bokpaketet kommit med många kloka inspel och råd!

Lund, Uppsala och Stockholm i januari 2016 Per Arvidson

Thomas Carrington

Gustav Johed

8

Några principer för bokens uppläggning En pedagogisk tanke med den senaste omarbetningen av denna lärobok i affärsredovisning är att den ska erbjuda två olika sätt att genomföra en grundkurs i externredovisning.

Alternativ 1 innebär att man följer kapitelordningen 1–10, och i så fall kan de nio första kapitlen sägas höra nära sam­man tre och tre. De tre första kapitlen handlar om redovisningens grunder. Här introduceras grundläggande begrepp och den dubbla bokföringens principer samt årsredovisningens betydelse som beslutsunderlag. I kapitel l till 3 följer man ett nystartat företag under dess två första verksamhetsår.

De tre följande kapitlen behandlar mer ingående redovisningen av olika typer av affärshändelser. Kapitel 4 behandlar grundläggande regler och principer av betydelse för redovisningsarbetet samt BAS-planen, en kontoplan som har fått stor spridning bland svenska företag. I kapitel 5 behandlas transaktioner med an­knytning till inköp och försäljning av varor, medan personal­kostnader och diverse andra affärshändelser behandlas i kapitel 6.

I de tre nästkommande kapitlen behandlas årsbokslut och årsredovisning samt annan extern rapportering. Uppdelningen har gjorts så att kapitel 7 och 8 behandlar årsbokslutet: i kapitel 7 diskuteras värderingen av tillgångar och i kapitel 8 värderingen av skulder, obeskattade reserver och eget kapital. Kapitel 9 ägnas åt dels årsredovisningen och övrig extern rapportering, dels analysen av årsredovisningen (s.k. räkenskapsanalys). Avslutningsvis, i kapitel 10, repeteras hur sambandet ser ut mellan de tre grundläggande rapporterna i redovisning – resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys.

Alternativ 1 innebär att man utgår från konkreta händelser (fallföretaget Hjul­ man) och följer processerna bokföring och bokslut. Efter årsbokslut/årsredovisning och annan extern rapportering följer analys av räkenskaperna.

Alternativ 2 innebär att man efter kapitel 1 fortsätter med kapitel 9, dvs. efter att ha diskuterat årsredovisningens betydelse som beslutsunderlag för olika intressenter fortsätter man med att diskutera hur man kan analysera en årsredovisning (dvs. genomföra en räkenskapsanalys). Poängen med detta pedagogiska grepp är att utveckla studenternas förståelse för den helhet som balans- och resultaträkning utgör. Genom att tidigt visa studenterna en referensram kan man underlätta inlärningen av bokföring av olika affärshändelser. Alternativ 2 innebär ■

ett initialt fokus på helheten (kapitel 1+9)

■

därefter grundläggande bokföring och redovisning (kapitel 2–8)

■ återkoppling

till helheten (repetition av kapitel 9 samt inläsning av

­kapitel 10). *

* *

9 några principer för bokens uppläggning

Vi introducerar BAS-kontoplanen och avläsningsmetoden i kapitel 4, för att därefter helt basera framställning och tillämpningar på dem. Bokens illustra­ tioner och exempel baseras på BAS-planen, som i sin tur utgår från års­redo­vis­ ningslagen och bokföringslagen. BAS-planen är synnerligen flexibel i olika avseenden och man bör ägna ett betydande utrymme åt att diskutera alterna­ tiva möjligheter till lösningar av olika slag av problem inom BAS-planens ram.

Många av bokens uppgifter kan följaktligen lösas på olika sätt. Lösningarna bak i boken ger av bl.a. utrymmesskäl i allmänhet bara en möjlig lösning.

Andra lösningar kan vara minst lika bra och det är viktigt att man dis­kuterar olika alternativ.

För att inte principiella och viktiga drag ska skymmas av detaljer är exempel och siffror mycket enkla. Detta innebär att vi i vissa fall gjort en avvägning mellan, å ena sidan, pedagogisk tydlighet och, å andra sidan, bokföring i prak­ tiken. Exempelvis har vi valt att bokföra avskrivningar endast en gång per år, även om man i många företag gör detta oftare för att erhålla så aktuella rap­ porter som möjligt.

Till denna bok hör ett samlingshäfte med lagtext och en kontoförteckning enligt BAS-kontoplanen. Man bör gå igenom samlingshäftet översiktligt när man börjar stu­dera boken. Därefter bör man använda det flitigt under studiernas gång. Det är viktigt att man inte bara läser om t.ex. lagregler, utan att man någon gång ser originaltexten.

Boken är upplagd så att den ska ge goda möjligheter till självstudier. Den studerande ska själv kunna läsa in stoffet och arbeta med bokens uppgifter och repetitionsfrågor. Den lärarledda undervisningen kan koncentreras kring all­ männa översikter, tillämpningsuppgifter samt diskussioner kring bokens frå­gor och uppgifter.

KAPITEL 1

Ek o no m i s k i n fo r ma ti o n – c e n tr a l a fr å g e s tä l l n i n g a r 11 Fö r e ta g e ts e k o n o mi 19

Ekonomisk ­information – grund för beslutsfattande H

DEFINITION AV REDOVISNING (ENLIGT REDOVISNINGSPLAN HANDBOK) ”Registrering och rapporte­ ring av värdet av företagets resurser och deras finansie­ ring samt de händelser som förändrar dessa bl.a. så att utbytet av erhållna prestationer i relation till insatta resurser framkommer.”

ur vet vi att det går bra för en organisation? I alla verksamheter, obero­ ende av inriktning, ställs en mängd frågor av ekonomisk karak­ tär från olika perspektiv och intressenter. Man vill veta hur den ekonomiska utvecklingen har varit under den senaste tiden, om företaget klarar av att betala sina räkningar under nästa år, hur den framtida ekonomiska utveck­ lingen ser ut för företaget etc. För att kunna besvara alla dessa frågor behöver man någon form av ekonomiskt underlag som beskriver de gjorda ekonomiska transaktionerna i den berörda organisationen. Denna bok handlar om hur företag och organisationer på ett systematiskt och enhetligt sätt ställer sam­ man och rapporterar de händelser av ekonomisk karaktär som ägt rum, s.k. affärshändelser. Den metod som används och som beskrivs i denna bok kallas för affärsredovisning, vilket är en lära för att besvara frågan om det går bra eller dåligt för en verksamhet. Nedan följer några exempel på frågor som kan ställas, besvaras och fördjupas med hjälp av kunskaper i affärsredovisning. ”Tjänar företaget några pengar?”

Grundläggande för det stora flertalet företag är givetvis frågan om verksamheten genererar något överskott, dvs. går företaget med vinst? Svaret på denna fråga har en mängd implikationer som berör företaget och dess intressenter. I de allra ­flesta fall är det absolut nödvändigt att företag genererar ett överskott, åtmin­­

11 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

stone över en längre tidsperiod. I annat fall måste företaget få ekonomiska till­ skott från annat håll, exempelvis från ägare, banker eller stat. ”Har företaget några pengar?”

En för företag lika viktig förutsättning som att gå med vinst är att de har tillräckligt med kontanta medel för att betala sina löpande räkningar så som att varje månad betala lön till sina anställda. Normalt sköter företag som genererar en vinst sina betalningar så att det alltid finns likvida medel i företagets kassa. Dock är det ingen självklarhet – det finns exempel på företag som genererar vinst men som saknar tillräckligt med kontanta medel på grund av stora investeringar, för stora skulder etc. Alltså är vinst sällan tillräckligt för att kunna besvara frågan om det går bra för en verksamhet utan vi behöver utvärdera fler aspekter av en verksamhet. ”Är företaget skyldigt några pengar?”

När ett företag startas eller ska växa i storlek finns det ofta behov av extra kapital för att klara långsiktiga investeringar, etableringar etc. Anledningen till detta är dels att det ofta finns en tidsförskjutning från det att varorna/tjänsterna produce­ ras och levereras till dess att kunden betalar för dessa, dels att större investeringar många gånger kräver en längre tidsperiod innan de är återbetalda. När nytt kapi­ tal ska anskaffas för sådana ändamål är det därför av största vikt att känna till hur mycket som redan är upplånat, liksom hur företaget har skött tidigare återbetal­ ningar av lån eller motsvarande. I analyssammanhang fokuseras främst företagets betalningsförmåga på lång sikt, något som ibland benämns soliditet.

För att kunna besvara frågor om företag och för att kunna t.ex. jämföra olika företag med varandra är affärsredovisning uppbyggd efter en viss logik. Vidare, för att underlätta förståelsen för hur affärsredovisningen är uppbyggd inleder vi nedan med att diskutera redovisningens syfte och hur olika intressenter kan använda redovisningen i sitt beslutsfattande samt introducera redovisningens två kanske mest betydelsefulla dokument – resultaträkningen och balansräkningen.

(Den årsredovisning som används som illustration i detta kapitel är samma årsre­ dovisning som senare analyseras i kapitel 9.) Därefter introducerar och beskriver vi det fallföretag som genomgående används i kapitel 2 och 3 för att illustrera affärsredovisningens grundläggande begrepp, definitioner och tekniker.

Ekonomisk information – centrala frågeställningar Som antytts ovan utgör affärsredovisningen viktig information för företagen och dess intressenter. Nedan formuleras och besvaras ett antal centrala frågor kring syftet med den ekonomiska informationen och hur denna används.

Affärs­redovisning Affärsredovisningens syfte är bl.a. att minst en gång om året förse externa intressenter med information om resultat och ekonomisk ställning.

Den tillgodoser också före­ tags­ledning­ens informations­ behov bl.a. för kontroll av ­kostnader, intäkter och resultat.

Den är obligatorisk enligt bokförings­lagen, vars regler gäller för alla bokförings­ skyldiga.

12 KAPITEL 1

Varför ställs frågor av ekonomisk karaktär?

redovisningens två upp­ gifter • Ge en del av den information som ligger till grund för verk­ samhetens styrning.

• Ge ekonomisk information till olika externa intressenter (= andra intressenter än beslutsfattare i företaget).

Den ekonomiska information som produceras i redovisningen har som främsta syfte att utgöra ett underlag för beslutsfattande. Tillsammans med företagets övriga informationssystem (statistik, prognoser, budget etc.) fattar företagsled­ ningen interna beslut om t.ex. produktion, prissättning, nedläggning av verks­ amheter eller investeringar i nya verksamheter. Sådana beslut ger ofta uttryck för företagens behov av att med hjälp av redovisningen planera och kontrollera sin verksamhet, vilket ibland också kallas ekonomistyrning. Internt i företagen kan man bryta ned den ekonomiska informationen utifrån vilket informations­ behov som föreligger i den enskilda situationen. Man kan exempelvis undersöka företagets ekonomi utifrån olika nivåer såsom hela företaget, delar av företaget, enstaka produkter och marknader. Dessa nivåer kan i sin tur analyseras med olika ekonomiska mått och för olika tidsperioder (helår, halvår, kvartal etc.).

Redovisningen utgör också, tillsammans med annan information (kreditupp­ lysningar, marknadsbedömningar, konjunkturanalyser etc.), underlag för beslut utanför företaget såsom beviljande av krediter, skatteberäkningar och aktievärde­ ring. Om vi jämför den ekonomiska information som är tillgänglig vid en extern analys i förhållande till en intern analys, så är den förstnämnda relativt begränsad.

Konkurrensvillkor och företags­hemligheter anges ofta som skäl för att begränsa mängden och detaljrikedomen av lämnad information. Som utomstående får man därför ofta hålla till godo med offentlig information i form av årsredovis­ ningar/årsbokslut, vilka emellertid är betydelsefulla informationskällor för den som har kunskap att läsa och analysera dem. Med andra ord, om vi är investerare eller kreditgivare och vill veta om det går bra för ett företag är det företagets affärsredovisning som till stor del kommer att användas för att besvara den frågan.

Vilka frågor ställs, och av vem?

Beslutssituationerna skiljer sig åt beroende på vem som ska fatta besluten eller, annorlunda uttryckt, utifrån vilket perspektiv besluten fattas. Det finns ett antal s.k. intressenter (se faktaruta ”Intressentmodellen”) till den verksamhet som före­ tagen bedriver, och därmed också till den ekonomiska information som beskri­ ver företagets utveckling. En av affärs­redovisningens viktigaste uppgifter är att till­ godo­ se alla dessa intressenters behov av relevant ekonomisk information.

Exempel på olika intressenter och besluts­situationer ges nedan.

Företagsledning Ledningen använder årsredovisningen för en rad olika ändamål, t.ex. för att fatta beslut om utrymmet för investeringar i nya maskiner, men också för att få en övergripande bild av företagets ekonomi. I större företag har ledningen normalt tillgång till mer detaljerad information än den som lämnas i årsredovisningen, men i många mindre företag är årsredovisningen alternativt årsbokslutet den

13 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

Intressentmodellen Företagets intressenter Företaget är för sin existens beroende av omvärlden på samma sätt som många individer – inte bara de anställda inom företaget – är beroende av företaget.

De individer eller grupper av individer för vilka detta

ömsesidiga beroendeförhållande är speciellt starkt kan med ett gemensamt namn kallas intressenter i företagets verksamhet.

Kunder och leverantörer Utbetalningar

FÖRETAG Varor

Inbetalningar

Varor

LEVERAN– TÖRER

KUNDER

LÅNGIVARE

STAT OCH KOMMUN

Enligt resursmodellen omvandlas produktions­resur­ serna från leverantörerna inom företaget till varor och tjänster som säljs till kunderna. Be­ tal­ nings­ ström­marna går i mot­satt riktning.

Långivare och samhälle

Lån Amorteringar Räntor

Skatter FÖRETAG

Samhällsservice

Intressentmodellen

ÄGARE STAT OCH KOMMUN

LÅNGIVARE

FÖRETAGSLEDNING

LEVERANTÖRER

Företaget stöds finansiellt med tillskott från långi­ vare och andra finansiärer. I motsatt riktning betalas amorteringar och räntor.

Företaget utnyttjar tjänster från det allmänna i fråga om rätts­kipning, undervisning, arbets­för­med­ ling m.m. Det allmänna uppbär skatter och får hjälp från företagen med inbetalning av skatter för an­ ställ­da m.m.

Anställda KUNDER

Företagets interna intressenter, företagsledning och anställda, utgör det man vanligen kallar företag och ersätter därför i denna figur rutan ”företag”. Även ägarna har skisserats mer centralt än de externa intressenterna för att markera att de intar en sär­ ställning i denna modell. Aktieägarnas intresse i företaget skiljer sig från många av de andra intres­ senterna genom att deras belöning – utdelning eller ökning i aktiepriset – inte är reglerad i lag.

Exempelvis har banker och anställda ingått ett avtal på förhand med företaget om hur de ska kompenseras, till exempel med vilken ränta som ska gälla för ett lån och vilken lön en anställd ska ha. För aktieägare saknas ett sådant avtal och i den meningen är aktieägarnas intresse i företaget förknippat med större risk. De anställda har grup­ perats runt företags­ledningen för att antyda att det i princip är genom de anställda som kontakterna med de externa intressentgrupperna upprätthålls.

Företagsledningen har en central roll. Den avgör inom vissa gränser bl.a. med vilka intressenter man ska hålla respektive ta kontakt och i vilken omfatt­ ning olika intressen­ters resurser ska engageras.

14 KAPITEL 1

enda mer systematiskt sammanställda ekonomiska information som existerar.

Exempel på områden som analyseras av företags­ledningen är: ■

Vilken lönsamhet har företaget?

■

Hur ser företagets soliditet ut?

■

Hur god likviditet har företaget?

Aktieägare Ägare, som ofta inte är direkt involverade i verksamheten, såsom aktieägare i börsnoterade företag, kan använda årsredovisningen för att bedöma följande områden: ■

Ska jag köpa eller sälja aktier i företaget?

■

Finns det utrymme för aktieutdelning i företaget?

■

Krävs det tillskott av ägarkapital i företaget?

Långivare Banker och andra kreditinstitut kan använda årsredovisningen som underlag för att fatta beslut om de ska bevilja företag ett lån eller inte, om storleken på lånet och om villkoren för lånet enligt följande: ■

Ska företaget beviljas kredit?

■

Hur mycket ränta klarar företaget av att betala?

■

Vilka ekonomiska säkerheter finns det i företaget?

Leverantörer Leverantörer kan använda årsredovisningen som underlag för beslut om de ska kräva kontant betalning eller lämna en kredit på de varor som ska levereras re­ spek­tive de tjänster som ska utföras. Exempel på frågor är därför: ■

Ska man bevilja sina kunder kredit?

■

Hur är kundens likviditet, dvs. betalningsförmåga på kort sikt?

■

Är kunden så betydelsefull att man ska hjälpa denne med mer långfristig finansiering?

Kunder Kundföretag, som överväger att anlita andra företag som leverantörer (av exem­ pelvis IT-tjänster), kan vara intresserade av att leverantören finns kvar på markna­ den i framtiden. Årsredovisningen kan då användas för att bedöma leverantörens förmåga att klara sämre tider, t.ex. en lågkonjunktur. Exempel på frågeställningar är: ■

Hur är leverantörens soliditet, dvs. kapitalstyrkan på längre sikt?

■

Ska förskott lämnas till leverantören?

■

Kommer leverantören att kunna fullfölja sina åtaganden?

15 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

Anställda Anställda och fackföreningar använder årsredovisningen för att uppskatta utrym­ met för exempelvis löneökningar, medan de som överväger att ta anställning kan använda årsredovisningen för att bedöma om företaget kommer att finnas kvar framöver eller riskerar att få problem inom kort. Exempel på frågor är: ■

Finns det utrymme för löneökningar?

■

Hur stor del av företagets kostnader utgörs av personalkostnader?

■

Hur mycket pengar sätts av till pensionsmedel?

Stat och kommun Eftersom företagen utgör en viktig del i samhällsekonomin har staten ett stort intresse av att följa den ekonomiska utvecklingen för dessa. Företagens samlade ekonomi har många gånger en stor betydelse för den näringspolitik som fastställs av riksdag och regering. Därutöver har företagens förmåga att betala skatt, något som kan utläsas i årsredovisningen, betydelse för hur olika sam­hälls­tjänster ska finansieras, vilket leder till frågor av nedanstående karaktär: ■

Hur mycket skatt ska företaget betala?

■

Hur stora skatteskulder har företaget?

■

Tar företaget emot bidrag från stat och kommun?

Trots att intressenternas beslutssituationer är mycket olikartade så finns det vissa lik­ heter i de analyser av årsredovisningar som intressenterna gör. Vanligtvis analyserar de företagets lönsamhet (”tjänar företaget tillräckligt med pengar?”), företagets ­likviditet och betalningsförmåga på kort sikt (”har företaget några p ­ engar?”) samt företagets soliditet och kapitalstyrka på lång sikt (bl.a. ”är företaget skyldigt några pengar?”).

Vilken typ av ekonomisk information ska löpande ­bokföras?

För att säkerställa att företagens intressenter får tillgång till åtminstone viss mängd ekonomisk information som beslutsunderlag, finns det lagar som reglerar vad företagen löpande ska bokföra (bokföringslagen) liksom hur denna informa­ tion ska ställas samman och redovisas (årsredovisnings­lagen). Beträffande vad som noteras och bearbetas i företags redovisnings­system kan man skilja mellan två typer av information: ■

En typ av information rör företagets transaktioner med omvärlden, dvs. när företaget säljer till kunder, köper från leverantörer, betalar lön till anställ­ da, tar ut pengar från plusgirot och sätter in på ett företagskonto etc.

Enligt lag är närings­idkare skyldiga att bokföra sådana transaktioner med omvärlden, vil­ka i bokföringslagen benämns affärshändelser.

■

En annan typ av information rör interna förhållanden, t.ex. för vil­ket ända­ mål en viss resurs anskaffats och internleveranser mellan avdel­ningar. Det

16 KAPITEL 1

är helt och hållet upp till företagen om de vill bokföra detta. Framför allt är det något större och mer komplexa företag som gör detta, bl.a. för att göra bättre produktkalkyler och för att kontrollera intäkter och kostnader i verksamhetens olika delar.

All information bokförs och bearbetas normalt i ett och samma integrerade redovisnings­system, ur vilket man sedan (beroende på mottagare) hämtar infor­ mation och utformar rapporter. Indelningen av redovisningen i extern redo­ visning (eller affärsredovisning) och intern redovisning handlar då om vilken ­information som bokförs och re­dovisas, inte redovisningssystemet som sådant. I denna bok begränsar vi oss till att behandla redovisning av företagets transaktio­ ner med omvärlden (affärshändelser).

Hur ska den ekonomiska informationen presenteras?

Normalt en gång per år ska företag göra en offentlig sammanställning av sin affärsredovisning, vilken benämns ”årsredovisning” eller (om den är mindre omfattande och detaljerad) ”årsbokslut”. Omfattningen och detaljrikedomen beror främst på företagets storlek. Generellt sett gäller att ju större företaget är, uttryckt i omsättning eller antal anställda, desto mer detaljrik ekonomisk infor­ mation är företaget skyldigt att redovisa. Störst är kraven på börsnoterade företag.

Men även om omfattningen av och detaljrikedomen på den ekonomiska informa­ tionen varierar så är kärnan i alla årsredovisningar och årsbokslut resultaträkningen och balans­räkningen. För ett exempel på hur dessa vanligtvis ser ut, se resultaträk­ ning och balansräkning på nästa sida för datorspelsutveck­ lingsföretaget Game In­ven­tion AB. I resultaträkningen kan man utläsa hur det under den se­ naste redovisningsperioden (normalt 12 månader) har gått för företaget eller, annorlunda uttryckt, om företaget har gjort en vinst eller förlust. Därutöver kan man också ut­ läsa vad det beror på om företaget har gått med vinst eller förlust. Exempel på frågor som kan besvaras utifrån resul­ taträkningen är: Har företaget ökat sin försäljning? Har lönekostnaderna minskat under året? Har räntekostnader ökat under året? Vanligtvis är man ju inte bara intresserad av hur det gått för företaget, utan också varför det gått som det gjort.

I balansräkningen kan man utläsa den ekonomiska ställningen för företaget vid en viss given tidpunkt, normalt dagen för bokslutet som inträffar den 31 december om företaget har kalenderår som redovis­ ningsperiod. I balansräkningen finner man dels en uppställning över alla ekonomiska tillgångar som finns i företaget (inventarier, ­ v arulager, kundfordringar,

17 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

l­ikvida medel etc.), dels hur alla dessa tillgångar är finansierade (banklån, leverantörsskulder, skatteskulder etc.).

Utöver ovanstående innehåller en årsredovisning också förklaringar och för­ tydliganden till hur olika poster uppstått i resultat- och balansräkningen, vilka vanligtvis benämns noter (tilläggsupplysningar). Djupet i och omfattningen av dessa noter varierar med företagets storlek. Börsnoterade företag har vanligtvis flera sidor förklarande text, exempelvis hur ett resultat har uppstått.

I de allra största företagen ska man även presentera hur det s.k. kassaflödet förändrats under redovisningsperioden. Frågor som ”Hur har företaget genererat likvida medel under året?” och ”Till vad har företaget använt likvida medel under året?” besvaras i en kassa­flödes­analys.

Vad ska analyseras?

Som framgått av tidigare avsnitt finns det en mängd områden som kan analyse­ ras utifrån den information som finns i årsredovisningen. En mer systematise­ rad form av analys benämns nyckeltalsanalys alternativt räkenskapsanalys. I dessa analyser beräknas, utifrån framför allt resultat- och balansräkningar (ibland också utifrån kassaflödesanalysen), en mängd nyckeltal. Dessa nyckeltal används för att bedöma hur framgångsrikt företaget varit, både historiskt och i förhållande till andra företag. Slutsatserna från dessa analyser används i sin tur för att göra upp­ skattningar och bedömningar av företagets framtida utveckling. För börsnoterade företag blir därför denna form av analys en viktig del i värdering en av företaget, och därmed också i värderingen av exempelvis företagets aktier på börsen.

Rörelsens intäkter Årsredovisning 2015

550000-2238

Game Invention AB

Resultaträkning (tkr) Nettoomsättning

Not 1

Rörelsens kostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Not 3 Valutakursförluster Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not 2, 8, 9

2015 2014 59 038

51 577

–11 264 –8 318 –30 675 –30 320 –10 669 –7 995 –150 –601 –2 273

–2 328

Rörelseresultat

4 007

2 015

Ränteintäkter Räntekostnader

101 176 –189 –356

Not 4 Not 5

Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner

Not 6

Skatt på årets resultat

Not 7

ÅRETS RESULTAT

3 919

1 835

–571 –537 –1 006

–503

2 342 795

18 KAPITEL 1

Game Invention AB

Årsredovisning 2015 550000-2238

Balansräkning TILLGÅNGAR (tkr) Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar

Varumärke och försäljningsrätter Not 8

Summa immateriella anläggningstillgångar

2015-12-31

2014-12-31

4 945 4 945

6 859 6 859

Materiella anläggningstillgångar Inventarier Not 9 543 785

Summa materiella anläggningstillgångar 543 785 Summa anläggningstillgångar

5 488

7 644

Varulager

Färdiga varor och handelsvaror

Summa varulager

5 361 5 361

5 444 5 444

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar

Övriga fordringar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

6 628 44 1 337

5 551 311 385 6 247

Omsättningstillgångar

Summa kortfristiga fordringar

8 009

Kassa och bank

11 859

7 713

Summa omsättningstillgångar

25 229

19 404

SUMMA TILLGÅNGAR

30 717

27 048

Årsredovisning 2015 Game Invention AB

550000-2238

Balansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) Eget Kapital

2015-12-31

2014-12-31

Not 10

Bundet eget kapital Aktiekapital (l00 000 aktier, kvotvärde SEK 50)

Reservfond

Summa bundet eget kapital

5 000 1 000 6 000

5 000 100 5 100

Fritt eget kapital

Balanserad vinst Årets resultat

Summa fritt eget kapital

1 634 2 342 3 976

1 738 796 2 534

Summa eget kapital

9 976

7 634

Obeskattade reserver

4 785

4 214

3 100 3 100

5 080 5 080

8 468 285 2 448

6 904 9 1 646

Not 11

Långfristiga skulder

Banklån

Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder Skatteskulder

Övriga skulder Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter Not 12

Summa kortfristiga skulder

1 655 12 856

1 561 10 120

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

30 717

27 048

Inga

Inga

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter

Ansvarsförbindelser Inga Inga

19 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

Den analys som grundar sig på resultat- och balansräkningen fokuserar i huvud­ sak de tre områden som vi nämnt tidigare, nämligen: ■

lönsamhet

■

likviditet, dvs. betalningsförmåga på kort sikt

■

soliditet, dvs. betalningsförmåga på lång sikt (kapitalstyrka).

De nyckeltal som beräknas för ovan nämnda områden är vanligtvis relationstal.

För exempelvis lönsamhetsmått är det vanligt att man definierar någon form av vinstmått utifrån resultaträkningen och relaterar detta till någon del av balansräk­ ningen. Ett exempel på detta är nyckeltalet ”Avkastning på sysselsatt kapital”, där vinstmåttet från resultaträkningen relateras till samtliga tillgångar som företaget enligt balansräkningen förfogar över. Genom att sådana beräkningar uttrycks i procent blir det fullt möjligt att jämföra lönsamheten för olika typer av företag, oavsett storlek och bransch. Ju högre procenttal, desto bättre avkastning/lönsam­ het.

Detta, och övriga mått, återkommer vi till i kapitel 9. Där presenteras de viktigaste nyckeltalsmått som används vid räkenskapsanalys i olika samman­ hang. Där görs också beräkningar och tolkningar av nyckeltal utifrån dator­ spelsutvecklingsföretaget Game Invention AB:s årsredovisning.

Företagets ekonomi För att öka konkretiseringsgraden och reducera komplexiteten avseende redovis­ ning av affärshändelse utgår vi i återstoden av detta kapitel, liksom i kapitel 2 och 3, från ett litet nystartat företag.

I Astad, en stad i en medelstor kommun, arbetar Jan Hjulman som chaufför i ett större transportföretag. Hjulman kan sitt jobb och trivs med det, men han känner att han vill ”prova på något nytt” och funderar på att starta ett eget bud­ bilsföretag. Det är naturligtvis ett stort steg att säga upp sin anställning och starta en egen verksamhet men efter 29 år i branschen kan han den. Hjulman är säker på att det finns en tillräckligt stor efterfrågan för att kunna bedriva denna verk­ samhet i egen regi. Hans första fundering kring firman blir: Hur stort måste mitt startkapital vara och hur ska jag finansiera mitt företag?

Kapitalbehov och finansiering ”Hur stort måste startkapitalet vara, och har jag möjlighet att skaffa fram det­ta?” samt ”Vilka tillgångar behövs för att bedriva min verksamhet?” är viktiga frågor för Hjulman. Med ”tillgång” menar vi här en resurs som företaget kan använ­ da för att bedriva sin verksamhet. Vid den tidpunkt då en rörelse startar består företagets tillgångar vanligtvis endast av kontan­ter, men ganska snart kanske dess sammansättning förändras genom att en del av kontanterna används för att köpa in en annan tillgång, t.ex. en bil.

20 KAPITEL 1

finansiering & TILLGÅNGAR Kapital kan anskaffas (finan­ sieras) genom bl.a.

• upptagande av lån från utomstående (främmande kapital).

• kredit från leverantörer (främmande kapital) • ägarens egen insats (eget kapital).

Tillgångar är resurser som företaget använder för att generera ekonomiska värden.

Hjulman beräknar att kapitalbehovet vid starten är 600 tkr. För verksam­ heten krävs tillgång till budbil och han har förvissat sig om att kunna köpa en sådan för 500 tkr mot kontant betalning. Dessutom räknar han med att behöva ytterligare 100 tkr i kontanter för att kunna köpa in och betala för driv­medel under den första tiden då ännu inga pengar börjat flyta in från kunderna.

En annan fråga är finansieringen, dvs. från vilka finansieringskällor kapitalet (i form av pengar) ska anskaffas. Utifrån intressentmodellen på sidan 13 ser vi att ett företag har två källor till finansiering: från aktieägare vilket benämns eget kapital och från banker (banklån). I Hjulmans fall använder han sig av båda källorna och han klarar finansieringen genom en egen kontant insats på 120 tkr, som han har innestående på bank, och ett lån på 480 tkr av banken. Av kontanterna används 500 tkr första dagen för att finansiera bilköpet. I affärsredovisning samlas information om hur företaget finansierar sina tillgångar i en balansräkning. En balansräkning visar företagets ekonomiska ställning, dvs. finansiering (varifrån kommer kapita­ let?) och hur har kapitalet använts (vilka tillgångar har anskaffats?). Se bild 1:1.

Bild 1:1

Beräkning av ekonomisk ställning vid rörelsens start (tkr).

Tänkt balansräkning startdagens morgon

Tänkt balansräkning startdagens kväll

Kassa 600 Eget kapital

120

Bil 500 Eget kapital

120

480

Kassa 100 Banklån

480

Banklån

600 600

600 600

Nu när vi konstaterat att de nödvändiga förutsättningarna för Hjulman att starta sitt företag finns och att Hjulman dessutom har anskaffat en bil att använda i sin verksamhet, kommer vi i kapitel 2 och 3 att följa företagets utveckling under de två första åren. För att systematiskt kunna besvara frågor om Hjulmans verksam­ het genererar ett överskott behövs en sammanställning över företagets intäkter och kostnader.

Diskutera 1:1 En modell är en förenklad bild över en del av verkligheten. Den anger vissa väsentliga faktorer och samband (men inte alla) för det problem- eller tillämp­nings­område som modellen gäller. Varför använder vi modeller som t.ex. intressentmodellen?

1:2 Gå in på Skatteverkets hemsida som beskriver hur man ska gå tillväga för att starta eget företag. http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/ foretagare/ungaforetagare. Jämför med det resonemang som förs kring Hjulman i detta kapitel.

21 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

1:3 Anta att Hjulman i stället överväger att starta en reparationsverkstad.

Beskriv verksamheten och bedöm Hjulmans förutsättningar mot bakgrund av verksamhetens krav.

1:4 För vilka typer av beslut kan följande intressenter tänkas vilja få informa­ tion genom företagets externa rapporter, och vilket slags information vill man ha i respektive fall? a Bank som ska behandla en låneansökan från företaget. b Person som överväger att söka anställning i företaget. c Person som överväger att köpa aktier i företaget (eller sälja dem hon redan har). d Leverantör som överväger att bevilja företaget en relativt stor, kortfristig kredit.

1:5 Om ett företags tillgångar anskaffats för 100 tkr och det främmande kapita­ let är 40 tkr, hur stort är då det egna kapitalet?

1:6 Ange en generell ekvation, som kan ställas upp för posterna på balansräk­ ningen.

1:7 Varför slutar balansräkningens två sidor alltid på lika stort belopp?

1:8 En resultaträkning blir även en uppställning av nästan alla transaktioner som ett företag har med sina intressenter.

Utgå ifrån resultaräkningen nedan och fyll i respektive intressent för varje enskild post.

Resultaträkning (tkr)

2015

Intressent

13 000

_________

Handelsvaror -2 600

_________

Försäljning

Övriga externa kostnader -4 300 Personalkostnader -1 500

_________

Avskrivningar -1 500 Rörelseresultat Ränteintäkter

3 100 20 _________

Räntekostnader -300 _________ Resultat efter finansiella poster

2 820

Skatt på årets resultat -705

_________

ÅRETS RESULTAT

_________

2 115

360 sakregister

Sakregister A affärshändelse 34, 91, 93 affärsredovisning 11 aktie aktieägare 271 aktiebrev 172 aktieportfölj 215–217, 236 avräkningsnota 173 balansvärde 276 försäljning 174, 175 förvaltning 173 i andra företag (kortsiktig pla­ cering), värdering vid bokslut 215–219 i andra företag, löpande bokföring 173–175 i koncernföretag 173, 291 köp 173–175 kupongark 172 kvotvärde 271 mantel 172 nedskrivning 215, 218–219, 231–233 realisationsvinst och -förlust 174–175 syfte med aktieinnehav 172–173, 215–216 talong 172 utdelning 172–173 utdelningskupong 172 aktiebolag aktieägare 271 allmän redogörelse 271–274 årsredovisning i aktiebolag 281–290 balanserad vinst 272 bolagsstämma 271, 273 dispositionsfond 273 eget kapital 272–277 fåmansföretag 272 frivillig reservering 273 reservfond 272–273 revisor 272, 274, 294 styrelse 272, 274 vd 272, 274 vinstdisposition 273–275 aktiebolagets inkomstskatt allmän redogörelse 181–188 allmän självdeklaration 182 beräknad skatt 182 beskattningsbar inkomst 189–190 preliminär självdeklaration 181–182

preliminärskatt 182 sammanfattning av olika skattebe­ grepp 187 slutlig skatt 182–184 aktiekapital balansvärde 276 dispositionsfond 275 fritt och bundet 273 nominellt värde 287 ökning av 275–277 se även emission allmän självdeklaration 182 alternativregel, vid lagervärdering 226–227 anläggningstillgång anskaffningsvärde 200–201 avskrivning 43, 59 avskrivningar 201–202 definition 199 finansiell anläggningstillgång 199, 214–219 immateriell anläggningstillgång 199, 205–207 materiell anläggningstillgång 199, 208 nedskrivning 203 se även avskrivningar och ned­ skrivningar uppskrivning 204–205 värderingsregler 205–220 anskaffningsutgift/-värde på anläggningstillgångar 200–201 på omsättningstillgångar 120, 221 apportegendom 277 apportemission 277 arbetsgivaravgift 159–162 arkivering 95 auktoriserad revisor 294 avgift för sociala kostnader 159–160 avläsningsmetod 110–113 avräkning av moms 127–128 avskrivningar ackumulerade överavskrivningar 246–255 ackumulerade överavskrivningar, minskning av 254 definition 43–44 degressiv avskrivning 201, 247 enligt plan 201–202 huvudregel 247, 249 kompletteringsregel 248–249 korrektivkonto 43 korttidsinventarier 209–212

progressiv avskrivning 201 proportionell (linjär) avskrivning 201, 248 på anläggningstillgångar 202–203 på fastigheter 167, 209–210 på goodwill 206 på immateriella anläggningstill­ gångar 205–207 på inventarier 209–212, 247–255 restvärdeavskrivning 248 räkenskapsenlig avskrivning 247–250 värdeminskningskonto 43–44 avslutning av konto. Se bokslut avsättning 244 B balansekvation 28–29 balanserad vinst 272 balansidentitet 28–29 balanslikviditet 306 balansräkning definition 42 enligt ÅRL 100–101 enligt BAS-planen 109 balansvärde 276 BAS-nyckeltal 312–313 BAS-planen allmänt 104–112 grundprinciper 105 och avläsningsmetoden 110–113 och balansräkningen 109 och resultaträkningen 110 befarad kundförlust 229–233 belåning av kundfordran 176–179 betalningsmedel 120 betalningsvillkor 120 Bokföringslagen (BFL) genomgång av 90–97 Bokföringsnämnden (BFN) 79 bokföringsskyldighet 90 bokföringsskyldighetens innebörd 91 bokfört värde 43–44 bokslut avläsningsmetoden 110–113 bokslutskommuniké 293 bokslutspolitik 194 bokslutstablå 66–69, 112, 114 på T-konton 43–47 Se även årsbokslut och årsredovisning utjämningsmetoden 112

361 sakregister

bolagsman 269–270 bolagsstämma 271, 273 Bolagsverket 268, 269, 270–271, 281–282 bruttoredovisning, principen om 87 bruttoresultat 140 bundet eget kapital 272–273 byggnad byggnadsinventarier 209 byggnadsvärde 167, 209 byggnadsinventarie 165–166, 209 byggnadsvärde 165, 209 börsföretagens årsredovisning 293 C Cif 120 civilrättsliga värderingsregler 194 courtage 173, 200 D debet 34 debetsaldo 35 debitera 34 degressiv avskrivning 201, 247 delårsrapport 293 dispositionsfond 275 dotterbolag 290 dubbel bokföring 33–34 E eget kapital i aktiebolag 272–273 i enskild firma 268 i handelsbolag 269 i konto 35 ekonomisk förening 271 emission apportemission 277 emissionsprospekt 277 fondemission 276 kombinerad fond- och nyemis­ sion 277 kontantemission 277 nyemission 277 riktad emission 277 enskild firma 268 enskild värdering, principen om 86 Euroclear 172 Europeiska unionen (EU) 82 Euro, redovisningsvaluta 92, 150, 159, 184, 262 extern räkenskapsanalys 296–315 extern rapport 280–296

F factoring 176–179 faktura 133–135 FAR SRS 80 FAR (tidigare Föreningen Auktori­ serade Revisorer) 79 FASB (Financial Accounting Stan­ dards Board) 81 fastighet allmän redogörelse 164–171, 209–210 avskrivning 167, 209–210 byggnadsinventarier 209 fastighetsbevis 165 fastighetsbok 165 försäljning 167–171 förvaltning 167 köp 165–166 lagfart 165 lagfartsstämpel 165–166 löpande fastighetskostnader 167 mark 165, 209 markanläggning 209 om och tillbyggnad 167 proportionering 165 taxeringsvärde 165–166 fastighetsbevis 165 FIFU-principen 223 Financial Accounting Standards Board (FASB) 81 finansiell anläggningstillgång 199, 214–219 finansiell leasing 180 finansiering 20, 292, 310 Finansinspektionen 79 firma 267–268 fondemission 275–276 fria fonder 273 fritt å vagn (fåv) 120 fritt eget kapital 272–273, 284 fritt köparens ort 120 fritt ombord (fob) 120 frivillig reservering 273 funktionsindelad resultaträkning 99 fysisk person 90 fåmansbolag 272 fåmansföretag 272 Föreningen Auktoriserade Reviso­ rer (FAR) 79 föreningsstämma 271–272 förenklat årsbokslut 96 företagsform 267–268 förskott 147–148 försäljning av kundfordran 176–179

fortlevnadsprincipen 84 förutbetald intäkt 61–62 förutbetald kostnad 60–61 förvaltningsberättelse 281–282 G genomsnittsmetod 174–175, 223 god redovisningssed 102–103 god revisionssed 294 going concern 84 goodwill 206 gottgörelse 136–137 grundbokföring 93–94 H handelsbolag allmänt 268–270 eget kapital 269 resultatfördelning 269–270 årsbokslut 270 hemtagningsutgift 120 huvudbokföring 93 huvudregel, överavskrivning 247, 250 I IASB (International Accounting Standards Board) 80, 83 IASC (International Accounting Standards Committee) 82 IB (ingående balans) 53 IFRS (International Financial Reporting Standards) 82, 97 immateriell anläggningstillgång 199, 205–207 inbetalning 23, 29 Incoterms (+ omslagets insidor) 120, 365 ingående balans (IB) 53 ingående moms 124–127 inkomstkonto 36 inkomstskattelag 193–194, 246–247 inkurans 224 intäkt 25, 29–30 inteckning 165 interimsfordran 61–62 interimskonto 61–64 interimsskuld 62–63 International Accounting Standards Committee (IASC) 82 internationaliseringen av redovis­ ningen 81–83 intern räkenskapsanalys 296 intern redovisning 118

362 sakregister

intresseföretag 214 intressentmodell 12–13 inventarier (se även avskrivningar) försäljning 211–212 värdering 209–212, 247–255 inventering 141 J juridisk person 90, 268, 271 jämförbarhet 84–85 K kapitalbehov 19–20 kapitalets omsättningshastighet 300 kapitalkonto 36 kassaflödesanalys 292, 308 kassalikviditet 306 kommanditbolag 271 kommanditdelägare 271 komplementär 271 kompletteringsregel 248–249 koncern definition 214–215, 290–291 koncernbalansräkning 291 koncernredovisning 290 koncernresultaträkning 291 konsekvensprincipen 84–85 konstaterad kundförlust 229–234 kontantemission 277 kontinuitetsprincipen 87 konto 34, 107, 108 kontogrupp 107 kontoklass 106 kontonumrering 106 kontoplanens uppbyggnad 106 korrektivkonto 108 kortfristiga fordringar (och skulder) i utländsk valuta 234 kortfristig fordran 229–235 korttidsinventarie 211 kostnad 25, 29 kostnad sålda varor beräkning 141 bokföring 141–147 och lagervärdering 141–143, 223–225 kostnadsslagsindelad resultaträk­ ning 99–100 kredit 34 kreditera 34 kreditförsäljning 54–55 kreditinköp 55 kreditnota 136–137 kreditsaldo 35 kredittid, lämnad 312

kundfordran i utländsk valuta 150–153, 234–235 konstaterad förlust 229–234 konto 54–55, 146, kortfristig 229–232 långfristig 217 nedskrivning 217, 229–232 osäker 229–232 kundförlust 229–232 kundreskontra 146–149 kupongark 172 kursvinster och -förluster (se även utländsk valuta) löpande bokföring 150–153 orealiserade, vid bokslut 218– 219, 234 reskontra 150–153 köpeavtal 118–120 köplag 119 L lager alternativregel 225 inkurans 224 kostnad sålda varor 223–225 lagrets omsättningshastighet 311 värdering 221–228 lagfart 165 lagfartsstämpel 164–166 lagreglering om redovisning och beskattning 193–194 lagstadgade arbetsgivaravgifter 159–162 latent skatteskuld 245 leasing 180 leveransklausul 119–120 leveransvillkor 119–120 leverantörsreskontra 147 leverantörsskuldkonto 55, 146–147 likviditet balanslikviditet 306 begreppet 19, 305–306 dynamisk bedömning 305 kassalikviditet 306 likviditetsbudget 305 rörelsekapital 306 statisk bedömning 305 långfristig fordran 217–218 långfristig fordran i utländsk valuta 218–220 lägsta värdets princip 85, 221–222 lämnad kredittid 312–313 lön 157–164 lönsamhet analys av 298–303

löpande bokföring 32–36, 93–96 M mantel 172 mark 164, 209 markanläggning 209 maskin, se inventarier och avskrivningar materiell anläggningstillgång 199, 208–209 maximivärderingsregel 194 mervärdesskatt. Se moms minimivärderingsregel 194 minskning av ackumulerade överav­ skrivningar 259–260 moderbolag 290 moms allmänt om 124–133 avräkning 127 destinationsprincipen 130 EU-moms 130–132 ingående moms 124–127 redovisningsperiod 125 skattesatser 124 skattskyldiga och skattepliktiga 124 utgående moms 124, 126 momsdeklaration 125 N nedskrivningar av aktier (kortfristiga) 236 av aktier (långfristiga) 214–217 av anläggningstillgångar 203 av fordringar (kortfristiga) 217, 229–233 av kortfristig fordran och skuld i utländsk valuta 234 av långfristig fordran och skuld i utländsk valuta 218–220 nettoförsäljningsvärde 224 normbildare 79 normbildningsprocess 81 normer 79–81 noter 286–290 nyemission 277 nytta och kostnad 89 O obeskattad reserv 245 allmänt om 245 avskrivningar över plan 245–261 latent skatteskuld 245 periodiseringsfond 262–264 obligation 175 offert 119 omsättningshastighet, kapitalets 300

363 sakregister

omsättningstillgång anskaffningsvärde 221–222 definition 220 FIFU-principen 223 genomsnittsmetod 174–175, 223 inkurans 224 lägsta värdets princip 221–222 värderegler 220–238 verkligt värde 222 omslutning 38 operationell leasing 180 order 119 osäker fordran 229–232 P pantbrev 165 periodisering 59–60 periodiseringsfond 262–264 personalkostnad kontoöversikt 162 lagstadgad arbetsgivaravgift 159–161 lön 157–164 semesterersättning 159 semesterlön 159–162 praxis 101–102 preliminär självdeklaration 181– 182 preliminär skatt aktiebolagets 182–187 anställdas 157–158, 160–161 principen om bruttoredovisning 87 principen om individuell värdering 86 progressiv avskrivning 201 proportionell avskrivning 201 proportionering 165 R redovisning affärsredovisning 11 bokföring 32–38 definition 10 externredovisning 15–16 huvudsyfte 12 innehåll 17 internationalisering 81–82 internredovisning 15–16, 118 normbildare 79–80 normbildningsprocess 81 redovisningens normbildare 79–80 redovisningens syfte 77 redovisningsperiod 125–126 Redovisningsrådet 80

redovisningsvaluta, euro 92, 125–126, 151, 159, 184, 262 reklamation 136 relevans 88 reservfond 272–273 reskontra för kunder 147–148 för leverantörer 147–148 restvärde 43–44 restvärdeavskrivning 248 resultat 26 definition 26 matchningsprincipen 26 periodiseringsproblem 26, 85 resultatfördelning i handelsbolag 269 resultaträkningen definition 42 enligt ÅRL 98–99 enligt BAS-planen 110 retur 136–137 revision 294 revisionsberättelse 294–295 revisor auktoriserad revisor 294 godkänd revisor 294 kvalificerad revisor 294 riktad emission 277 råbalans 38 Rådet för finansiell rapportering 80 räkenskapsanalys 295–317 andel eget kapital 303 balanslikviditet 306 kapitalets omsättningshastighet 302 kassaflödesanalys 308 kassalikviditet 307 räntabilitet på sysselsatt kapital 298–299 räntetäckningsgrad 304 rörelsekapital 306 vinstmarginal 302 räkenskapsår 90–91 räkenskapsenlig avskrivning 247–250 räntabilitet definition 298 på eget kapital 299 på sysselsatt kapital 299–301 på totalt kapital 299 räntefördelning, positiv och negativ 265 räntetäckningsgrad 304 rättvisande bild 103–104

rörelsefastighet, se fastighet rörelsekapital 306 S saldo 35 saldobalans 38–39 semesterersättning 159 semesterlön 159–162 skatt se aktiebolagets inkomstskatt se lagstadgade arbetsgivaravgifter se moms skattekonto hos Skatteverket 190 skuld 241–244 skuldkonto 36 slutlig skatt 182–184 soliditet andel eget kapital 304 definition 303–304 räntetäckningsgrad 304 standardiserat räkenskapsutdrag (SRU) 108–109 T talong 172 taxeringsvärde 165–166 tidpunkten för bokföring 93–94 tillförlitlighet 88 tillgångskonto 35–36 T-konto 34–35 traditionell kontoplan 35 U underkonto 108 uppbördsdeklaration 157–158 upplupen intäkt 60–61 uppskrivning 204–205 utbetalning 24, 29 utdelning 173–174 utdelningskupong 172 utgift 23–28 utgiftskonto 36 utgående moms 124, 126 utjämningsmetod 112–113 utländsk valuta 150–154 konstaterade kursvinster och -förluster 150–153 kortfristig fordran 234 kortfristig skuld 234 långfristig fordran 218–219 långfristig skuld 218–219 reskontra 152–153 utvidgad informationsskyldighet 291–292

364 sakregister

V valutakursvinst och -förlust 150–153, 218–219, 234 varuutgifter bokföring 118–154 periodisering av 143, 222–229 se även lager 222 VAT 130 verifikation 34–35, 94–95 verkligt värde 222 vinstdisposition 273–275 vinstmarginal 300 värdeminskningskonto 43–44 värdepapper

se aktie resp. obligation väsentlighetsprincipen 89 Å årsbokslut (se även bokslut och årsredovisning) enligt årsredovisningslagen 98–101 enligt bokföringslagen 95–96 sambandet mellan balans- och resultaträkning 195 skatterättsliga värderingsregler 194 två funktioner 194

årsredovisning allmänt om 95–101 i aktiebolag 281–290 i börsföretag 293 årsredovisningslagen (ÅRL) 98–101 resultaträkning enligt ÅRL 98–100 återanskaffningsvärde 222

Den nya affärsredovisningen ISBN 978-91-47-11258-6 © 1986, 2004, 2006, 2010, 2013, 2016 författarna och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Redaktör: Kajsa Lindroth Omslag: Nette Lövgren Formgivning: Fredrik Elvander Produktionsledare: Jürgen Borchert Tjugonde upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Interak, Polen, 2016

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt ­BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tel: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: Tfn 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Den nya affärsredovisningen är Sveriges äldsta och mest använda redovisningsbok med marknadens starkaste pedagogiska upplägg – både lärare och studenter uppskattar hur grunderna i redovisning successivt byggs på med nya utmanande redovisningsområden.

Boken behandlar grundläggande redovisning med en stark teoretisk förankring. Den tar upp extern redovisning, ekonomisk planering och kontroll ur ett redovisningsperspektiv samt belyser löpande redovisning, årsbokslut och räkenskapsanalys. I den 20:e upplagan har både språk och innehåll vässats ytterligare och boken har fått en ännu tydligare redovisningsprofil.

Exempel på förändringar i upplaga 20: • • • • •

Kapitel 1 till 3 har renodlats med fokus på redovisning och inte ekonomistyrning vilket gör att mer allmänna, teoretiska resonemang är i förgrunden.

Tydligare koppling av bokföring till redovisningsteori för att därmed öka förståelsen för grundläggande redovisningsproblem. Ökat fokus på analys av kassaflöde.

Stärkt koppling mellan övningsbok och huvudbok.

Ny lagstiftning och normutveckling inom redovisningsområdet har arbetats in i läroboken – såväl nya krav på redovisningen som uppdaterade skatteregler.

Boken är avsedd för grundläggande kurser inom redovisning. Med sitt pedagogiska upplägg är den också lämplig för övrig eftergymnasial och företagsintern utbildning.

Per Arvidson är lärare och forskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och konsult i Blueberryhill Management Consulting.

Thomas Carrington är lärare och forskare inom redovisning och revision vid Stockholms universitet. Han är läroboksförfattare i redovisning och revision på högskolenivå.

Gustav Johed är lärare och forskare vid Stockholms universitet. Han undervisar främst i externredovisning och forskar om redovisningens roll i bolagsstyrning.

Den nya affärsredovisningen är ett komplett utbildningspaket som vägleder dig genom hela lärprocessen. Paketet består av faktabok, övningsbok och lösningsbok. Det pedagogiska upplägget med faktarutor, figurer, verklighetsanknutna fallstudier och övningsuppgifter underlättar inlärningen och hjälper studenten att utveckla de färdigheter som behövs i en framtida yrkesroll.

Best.nr 47-11258-6 Tryck.nr 47-11258-6 I ett samarbete med Visma Spcs får du som läsare möjlighet att kostnadsfritt använda Visma eEkonomi, ett modernt webbaserat ekonomiprogram. Läs mer om detta på omslagspärmens insida.