Issuu on Google+

Stefan Zetterström

Boken är främst avsedd för juristutbildningen i sakrätt, men även för andra som studerar och praktiserar sakrätt. Boken tar inte endast upp teoretiska frågeställningar, utan även författarens praktiska erfarenheter från handläggning av konkursfrågor vid såväl tingsrätt som advokatbyrå. Stefan Zetterström är universitetsadjunkt i civilrätt vid Uppsala universitet.

sakrättens fyra huvudfall

Sakrättens fyra huvudfall är en bok om allmän sakrätt avseende lös egendom. Boken behandlar frågor om godtrosförvärv, dubbeldispositioner, borgenärsskydd till utlämnad egendom samt borgenärsskydd till förvärvad egendom.

Stefan Zetterström

sakrättens fyra huvudfall Upplaga 3

3

IUSTUS FÖRLAG

Sakrättens4huvudfall.3uppl.hela.1.indd 1

02 01 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AE7NJEM= 02 0040

ISBN 978-91-7678-801-1

IUSTUS FÖRLAG

11/23/11 5:00 PM


11-52 Iustus Sakr채tten 25 nov 2

2011-11-25 14.00


Sakrättens fyra huvudfall Tredje upplagan

Stefan Zetterström

IUSTUS FÖRLAG

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 3

2011-11-25 14.00


Innehållsförteckning

Förord 5 Förkortningar 11 1 Inledning 13 1.1 Det stora klivet  13 1.2 När uppkommer en sakrättslig konflikt och hur skall den lösas?  16 1.3 Sammanfattning 19

Omsättningsskyddsfallen 2 Godtrosförvärv från rätt ägare  21 2.1 Godtrosförvärv av lösöre  21 2.1.1 Förvärv av lösöre som olovligen tillgripits  25 2.1.2 Sammanfattning  27 2.2 Lösenrätt 29 2.3 Godtrosförvärv av annan lös egendom  31 2.4 Lös egendom som inte kan godtrosförvärvas  34 2.5 Andra sätt att få sakrättsligt skydd vid förvärv av lös egendom  35 2.5.1 Överskridande av befogenheten vid avtals ingående 35 2.5.2 Godtrosförvärvsregeln i konkurslagen 3 kap. 2 §, första stycket  36 2.5.3 Godtrosförvärv enligt KL 4 kap. 18 §  37 2.5.4 Några speciella situationer  38 2.6 Sammanfattning 39

7

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 7

2011-11-25 14.00


3 Dubbeldispositioner 41 3.1 Godtrosförvärv vid tvesala  41 3.2 Godtrosförvärv när åtminstone ett av anspråken avser en säkerhetsrätt  42 3.3 Övrigt 44 3.4 Sammanfattning 44

Borgenärsskyddsfallen 4 Borgenärsskydd 45 5 Borgenärsskydd till utlämnad egendom eller egendom som gäldenären innehar med begränsad rätt  48 5.1 Inledning 48 5.2 Saklån 50 5.3 Hyra och leasing av lösöre  51 5.4 Deposition och redovisningslagen  51 5.4.1 Gränsdragningar och klargöranden  52 5.4.2 Den ursprungliga anförtrodda egendomen finns inte i behåll  53 5.4.3 Sammanblandning av sysslomannens och huvudmannens egendom  54 5.4.3.1 Avskilts utan dröjsmål  56 5.4.3.2 Omedelbart tillgängligt för att avskiljas  57 5.4.3.3 NJA 1994 s. 506 – spannmålsfallet  58 5.4.3.4 Redovisningslagen och spannmålsfallet  61 5.4.3.5 Sammanblandning av flera huvudmäns egendom  62 5.5 Kommission 62 5.5.1 Kommissionären blir föremål för exekutiva åtgärder 63 5.5.2 Kommittenten blir föremål för exekutiva åtgärder   65 5.5.3 Sammanfattning 66 5.6 Gäldenären förvärvar egendom med begränsad rätt – återtagandeförbehåll  66 5.6.1 Undantag från principen om återtagandeförbehållets giltighet 67

8

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 8

2011-11-25 14.00


5.6.1.1 Tillbehör till fast egendom  68 5.6.1.2 Infogande av egendom i annan lös egendom  70 5.6.1.3 Vidareöverlåtelse, konsumtion eller annat förbrukande  71 5.6.1.4 Medgivande till förfogande  71 5.7 Sammanfattning 72 6 Borgenärsskydd till förvärvad egendom  74 6.1 Inledning 74 6.2 Alternativ till traditionskravet  75 6.3 Sakrättsliga moment vid förvärv av lösöre (lös sak)  76 6.3.1 Tradition av lösöre  77 6.3.1.1 Traditionskravet i andra fall  80 6.3.2 Lösöreköp och annan registrering vid förvärv av lösöre  81 6.3.3 Denuntiation vid förvärv av lösöre och annan lös egendom  81 6.3.4 Några specialfall  83 6.4 Pantsättning av lösöre och annan lös egendom  84 6.5 Sammanfattning 86 7 Återvinning 88 7.1 Inledning 88 7.2 Konkurslagen 4 kap. 5 §  89 7.3 Konkurslagen 4 kap. 10 §  91 7.4 Konkurslagen 4 kap. 12 §  93 7.5 Sammanfattning 96 8 Förmånsrättslagen m.m.  97 8.1 Inledning 97 8.1.1 Förmånsrättslagen mellan den 1 januari 2004 och den 1 januari 2009  98 8.2 Fordringar med särskild förmånsrätt  99 8.3 Fordringar med allmän förmånsrätt  103 8.4 Fordringar utan förmånsrätt  105 8.5 Kvittning i konkurs  107 8.6 Konkursboets inträde i gäldenärens avtal  109 8.7 Sammanfattning 111

9

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 9

2011-11-25 14.00


9 Konkurs- och utmätnings­förfarandet  113 9.1 Inledning 113 9.2 Ett konkursförfarande  113 9.2.1 Den inledande fasen  114 9.2.2 Konkursens olika dokumentationsfaser och dess avslutande 116 9.2.3 Förvaltarens åtgärder steg för steg vid upprättandet av ett utdelningsförslag  117 9.3 Ett utmätningsförfarande  133 10 Avslutning  141 Offentligt tryck  142 Rättsfall 143 Litteratur 146 Ordlista 147 Sakregister 161

10

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 10

2011-11-25 14.00


1 Inledning

1.1 Det stora klivet Vissa läsare har nu huvudet fullt av obligationsrätt1 och skall nu ta sig an ett nytt område som kallas sakrätt. Inledningsvis kommer ni att uppleva att det ni lärt er tidigare helt plötsligt inte gäller i alla lägen. Inom obligationsrätten (främst avtalsrätten) finns det regler som är avsedda att til�lämpas på de parter som slutit ett avtal. Avtalslagen respektive köplagen innehåller regler som kan tillämpas på otillbörliga avtal eller i situationer där den köpta varan inte uppfyller avtalade eller förväntade egenskaper. Reglerna kan sägas såväl förebygga som medverka till att lösa konflikter. Vanligtvis skall prestationerna återgå med den ytterligare påföljd att den förfördelade parten kan rikta ersättningsanspråk mot den andre parten. Ett avtalsförhållande kan avse köp av egendom som är stulen, köp av egendom som redan har sålts till annan, ett förvaringsuppdrag för en s.k. depositarie,2 köp av egendom från någon som under en kortare eller längre period behåller egendomen. Parterna kan ha överenskommit om tidpunkt för leverans. Överenskommelsen kan också innebära att förvärvaren skall betala, i vissa fall kontant direkt vid köpet, i andra fall mot faktura eller enligt en avbetalningsplan. Bryter någon part mot överenskommelsen kan den andre eventuellt häva köpet, begära prisavdrag, kräva fullgörelse eller företa någon annan lämplig åtgärd. Vid ett förvaringsuppdrag gäller normalt att när uppdraget är till ända skall depositarien återlämna egendomen till deponenten. Gör han inte det föreligger ett avtalsbrott. Deponenten kan begära att egendomen utlämnas

1

 En rättslig relation som vanligtvis bygger på ett avtal mellan två parter.  En privatperson eller juridisk person (depositarie) som förvarar egendom för en annans (deponentens) räkning. 2

13

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 13

2011-11-25 14.00


med bistånd av staten.3 För den försening som uppkommer kan deponenten eventuellt kräva skadestånd som kompensation. Hur påverkas avtalsförhållandet av att en utomstående person (en s.k. tredje man) gör anspråk på samma egendom som en av parterna? Om den bestulne ger sig tillkänna, säljaren/depositarien går i konkurs eller blir föremål för utmätning så kommer – till synes – plötsligt en tredje part (som inte avtalsmässigt ingår i den tidigare partsrelationen) in på arenan. Denna tredje man kan ha ett rättmätigt anspråk på den egendom som de två tidigare personerna genom avtal har förfogat över. Vi tänker oss in i den inte allt för ovanliga situationen att säljaren B som avtalat om försäljning av en cykel till köparen A, mottagit förskottsbetalning från A. Innan säljare B hinner leverera cykeln till köpare A försätts B i konkurs.4 Vid en konkurs är avsikten att gäldenärens samtliga tillgångar (pengar, annan lös egendom och eventuell fast egendom) skall omsättas till pengar för att fördelas på de borgenärer som har krav mot gäldenären. Den som tar hand om ett s.k. konkursbo kallas för konkursförvaltare och denne förordnas av tingsrätten. Denne person har till huvudsaklig uppgift att gå igenom gäldenärens hela ekonomiska situation för att om möjligt finna tillgångar som kan användas till betalning av de skulder som är obetalda vid konkursutbrottet. Huvudregeln vid konkurs är att samtliga borgenärer har lika rätt till gäldenärens tillgångar, se förmånsrättslagen 18 §. Det är av yttersta vikt att du vid studier i sakrätt hela tiden har denna huvudprincip i åtanke. Du kommer senare att finna att avsteg görs från denna huvudregel. De vanligaste skälen till avsteg är att någon eller några borgenärer har s.k. förmånsrätt i vissa av gäldenärens tillgångar. Det kan röra sig om panträtt, i såväl lös som fast egendom eller säkerhet i företagshypotek.5Det finns även andra förmånsrätter som kan vara aktuella. Dessa kommer att behandlas nedan. Vi återvänder till cykeln och konkursen. Hur skall den uppkomna situationen lösas? Ser vi isolerat till avtalsrättens och köprättens regler är svaret kristallklart. Köparen A kan begära fullgörelse. Han har betalat i 3

  Se bland annat, lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BetfL). I övrigt finns en del specialbestämmelser i olika författningar som reglerar handräckning i vissa situationer. 4  En fysisk person eller juridisk person (vanligtvis aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och ekonomiska föreningar) som kommer på obestånd, se KL 1 kap. 2 § 2 st., skall/ bör – med reservation för åtgärder som ackord och företagsrekonstruktion – snarast för­ sättas i konkurs. 5   Se ordlistan. Säkerheten bygger på ett inteckningsförfarande likt fastighetspant.

14

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 14

2011-11-25 14.00


enlighet med överenskommelsen och om leveransdag är inne skall cykeln levereras, pacta sunt servanda.6 Blir svaret lika självklart om vi beaktar den sakrättsliga principen om lika rätt? Det kan i och för sig vid en första reflektion ses som orättvist att den som redan betalat för det köpta inte skall få ut egendomen. Cykeln kan t.o.m. vara märkt med köparens namn och avskiljd från övriga cyklar av samma märke och typ. Med tillämpning av de sakrättsliga reglerna vid en eventuell konkurs kommer sådana åtgärder likväl inte – alltid – vara tillräckliga för att köparen A skall få s.k. sakrättsligt skydd.7 Vilka tankar kan ligga bakom ett sådant synsätt? Det skäl som främst brukar anföras mot att köparen redan genom avtalet skall få ett sakrättsligt skyddat anspråk är risken för skentransaktioner. Om redan avtalet gav skydd vid köp av lös egendom anses risken överhängande att gäldenären vid en annalkande konkurs skulle ingå avtal med närstående eller annan och när faran (konkursen eller utmätningshotet) är över annulleras samtliga avtal. Det föreligger också en viss risk för att gäldenären vid hot om konkurs eller utmätning säljer sin egendom till underpris till exempelvis närstående och vänner. Den uppmärksamme påpekar nog att det finns regler om återvinning i konkurs,8 som har till uppgift att motverka den typen av (rätts)handlingar. Det är i och för sig riktigt, men dessa regler löser inte alla problem. En återvinningsprocess är dels förenad med vissa bevissvårigheter och kostnader, dels är den som de flesta processer tidskrävande.9 Hur har man då gått tillväga för att motverka risken för skentransaktioner inför en förestående konkurs? En grundläggande (tidigare närmast cementerad om än ifrågasatt) princip för sakrättsligt skydd vid förvärv av lös egendom, är traditionsprincipen.10 Denna huvudregel är 6

 Avtal skall hållas.  Att ett anspråk är sakrättsligt skyddat innebär att gäldenärens övriga borgenärer inte kan göra anspråk på cykeln, utan A har rätt att hämta sin cykel utan att behöva erlägga någon ytterligare lösen, förutsatt att A fullgjort sin del av avtalet. Det är i och för sig möjligt att återvinna ett utlämnande av cykeln om förutsättningar föreligger enligt KL 4 kap. Mer om återvinning nedan. 8  Efter konkursutbrottet skall konkursförvaltaren undersöka möjligheten att återvinna olika rättshandlingar, som varit till nackdel för andra borgenärer. 9  En viktig del av konkurshandläggningen är att den skall vara skyndsam. Avsikten med en snabb handläggning är att främja att borgenärerna snarast får betalt för sina fordringar. 10   Den innebär huvudsakligen att den förvärvade egendomen måste överlämnas till köparen för att denne skall få ett sakrättsligt skydd mot säljarens borgenärer (s.k. tredje män). Se numera Torgny Håstads intressanta tillägg till HD:s dom, NJA 2008 s. 684. Håstad förespråkar i sitt tillägg att traditionsprincipen avskaffas vid omsättningsköp. Håstad anser, såvitt jag kan förstå honom, att de skäl som uppburit traditionsprincipen inte längre är tillräckliga för principens fortsatta existens vid omsättningsköp. 7

15

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 15

2011-11-25 14.00


dock inte helt utan undantag. Den 1 juli 2002 infördes nya regler i konsumentköplagen, se 49 §, avseende borgenärsskydd vid konsumentköp av lösa saker (lösöre). Numera är en konsument – om vissa förutsättningar är uppfyllda – sakrättsligt skyddad vid köp av lösa saker från en närings­ idkare, redan genom avtalet.11 För ytterligare undantag hänvisas läsaren till den fortsatta framställningen. Redan nu kan nämnas att traditionsprincipen är, om än inte alltid rättvis, förhållandevis enkel att tillämpa. Enkelheten skall inte överdrivas, principen ger emellanåt upphov till vissa gränsdragningsproblem (mer om det nedan).

1.2 När uppkommer en sakrättslig konflikt och hur skall den lösas? General­ exekution

Sakrättens konsekvenser gör sig oftast gällande vid konkurs och utmätning. En konkurs, en s.k. generalexekution, omfattar gäldenärens samtliga tillgångar. Tanken är att tillgångarna skall fördelas på de borgenärer som har fordringar mot gäldenären. Vi antar att gäldenären har en bil, 10 000 kr på banken, en fastighet som han bebor samt en del övrigt lösöre (möbler, kläder och tv & stereo m.m.). Anta vidare att gäldenären har fem obetalda skulder på sammanlagt 1 mkr. Utgångspunkten är att samtliga fordrings­ ägare har lika rätt till betalning ur gäldenärens egendomsmassa, FRL 18 §. Konkursförvaltaren säljer allt lösöre och fastigheten för ett sammanlagt belopp om 790 000 kr.12 Tillsammans med de 10 000 kr på banken finns det alltså 800 000 kr att fördela på fem borgenärer. En borgenär A har en fordran på 500 000 kr och övriga fyra borgenärer har lika stora fordringar om 125 000 kr var. Fordringarna överstiger uppenbarligen tillgångarnas värde och en rättvis fördelning måste därmed ske. En tillämpning av FRL 18 § ger följande fördelning. Borgenären A som har en fordran som motsvarar hälften av de fem borgenärernas totala fordringsbelopp skall således ha hälften av gäldenärens tillgångar, vilket blir 400 000 kr (500 000/ 1 000 000 = 0,5 el. 50 % och 0,5 av 800 000 = 400 000). Övriga

11

 Det sakrättsliga skyddet innebär att förvärvaren/konsumenten har rätt att separera/ plocka ut sin egendom ur överlåtarens/näringsidkarens konkursbo. Konkursboet kan således inte hindra konsumenten från att separera ut sin köpta egendom. Anspråket står sig alltså inte bara mellan parterna utan också mot tredje man. 12   I detta fall bortses från gäldenärens s.k. beneficium, se UB 5 kap. 1 §. Den regeln är även tillämplig i konkurs, se KL 3 kap. 5 §.

16

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 16

2011-11-25 14.00


borgenärer skall var och en rätteligen erhålla 125 000/1 000 000 = 0,125 el. 12,5 % och 0,125 av 800 000 kr = 100 000 kr. Med en tillämpning av regeln om lika rätt har vi nu fördelat gäldenärens tillgångar på borgenärerna.13 Bilden kan kompliceras med inslag av ytterligare sakrättsliga anspråk. Vi kan anta att bilen i exemplet ägdes av en annan person än gäldenären. Gäldenären hade endast hyrt/leasat bilen, som fanns i dennes besittning vid konkursutbrottet. Hur skall vi hantera den uppkomna situationen? Inom sakrätten används ofta begreppet separationsrätt.14 Med stöd av avtalsrättens regler tillämpade på avtalstypen hyra/leasing skall bilen lämnas åter vid utebliven betalning. Hur blir det vid en tillämpning av de sakrättsliga reglerna? Vid fall av hyra, leasing eller saklån blir utgången densamma även med tillämpning av de sakrättsliga reglerna. Om egendomen (det hyrda/leasade/lånade) går att peka ut har uthyraren eller utlånaren rätt att återta bilen och den ingår således inte i konkursen. Uthyraren/utlånaren har alltså, med stöd av den s.k. specialitetsprincipen,15 separationsrätt till bilen. Kravet att egendomen skall kunna utpekas innebär med andra ord att egendomen måste vara individualiserad (urskiljbar egendom). Det uppkommer påtagliga gränsdragningsproblem när det gäller frågor om separationsrätt för egendom av samma slag och art, s.k. fungibel egendom. Exempel på fungibel egendom är bland annat, pengar, olja, säd, och Coca Cola-flaskor. Det är svårt att peka ut vilka enkronor, eller vilken säd i en silo blandad med en mängd andra bönders säd, som tillhör den som gör anspråk på separationsrätt.16 Hur dessa konflikter löses återkommer jag till senare i denna framställning.

Separationsrätt

Specialitetsprin­ cipen Individualiserad Fungibel egen­ dom

13

 För enkelhetens skull har jag i exemplet bortsett från konkursförvaltarens anspråk på arvode. Dennes arvode utgår annars före övriga fordringar mot konkursboet. 14  En rätt för den rättmätige ägaren att skilja ut sin egendom från gäldenärens. 15   Specialitetsprincipen innebär att det skall råda specialitet i egendomen. Den skall således gå att identifiera som uthyrarens/utlånarens egendom. 16  Notera att fungibel egendom och generiskt bestämd egendom inte är samma sak, se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 24 f. Fungibel egendom kan vara individuellt bestämd. Det är möjligt att avskilja vissa pengar eller viss olja. Med generiskt bestämd egendom avses däremot att anspråket avser en viss mängd av oljan (utan att den avskilts från övrig olja) eller en viss mängd pengar på ett konto. Anspråket är alltså individuellt bestämt om det avser de pengar som är avskilda i ett speciellt kuvert, eller ett speciellt parti Coca Cola-flaskor. Anspråket är däremot generiskt bestämt om det avser 100 kr ur ett kuvert innehållandes 1 000 kr, eller två backar Coca Cola ur ett lager om 100 backar.

17

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 17

2011-11-25 14.00


Särskild och all­ män förmånsrätt Specialexekution

Vi har nu berört reglerna om fördelning av gäldenärens tillgångar i en konkurs där ingen borgenär är prioriterad 17 samt det fallet att en borgenär har separationsrätt till egendom i gäldenärens besittning. Om en borgenär har någon form av säkerhet i gäldenärens egendom får denne före alla – förutsatt att inte annan borgenär har bättre prioritet, p.g.a. exempelvis en tidigare inskrivning e.d. i samma egendom – övriga borgenärer betalt ur den egendomen. Den del av borgenärens fordran som inte täcks av säkerhetsrätten behandlas som en oprioriterad fordran i den delen och får utdelning, med lika rätt, först efter att samtliga med särskild och allmän förmånsrätt fått betalt. Vad som avses med särskild och allmän förmånsrätt (prioritet) framgår av bestämmelserna i förmånsrättslagen (1970:979). Liknande problem, som vid konkurs, uppkommer även vid utmätning,­ s.k. specialexekution.18 När en borgenär inte får betalt för sin ford­ran kan denne av domstol få en dom eller av kronofogdemyndigheten ett utslag19 på betalningsskyldighet för gäldenären. Med denna dom eller utslag kan sedan borgenären, för det fall gäldenären inte betalar i enlighet med domen eller utslaget, vända sig till kronofogdemyndigheten för att begära att domen eller utslaget skall verkställas genom utmätning i gäldenärens egendom. Vid utmätning krävs en s.k. exekutionstitel, se UB 3 kap. 1 §. Kronofogdemyndigheten undersöker vilka lämpliga tillgångar gäldenären innehar som kan bli föremål för utmätning. Om vi antar att den bil som omnämnts tidigare inte var hyrd/leasad/lånad utan istället ägdes av gäldenären, kan kronofogdemyndigheten utmäta bilen och utbjuda den till försäljning på en s.k. offentlig (exekutiv) auktion. Av influten köpeskilling betalas dels kronofogdemyndighetens kostnader, dels borgenärens fordran och eventuellt överskott går till gäldenären. Även vid utmätning uppkommer frågor om eventuell separationsrätt för tredje man. Om vi återigen antar att bilen är hyrd/leasad/lånad kommer ägaren (tredje man) att göra anspråk på att få undanta bilen från utmätning. Vid utmätning av lös egendom finns i UB:s 4 kap. regler som är skapade för att underlätta 17

  Prioriterad innebär att borgenären har någon form av säkerhetsrätt som anges i förmånsrättslagen, såsom pant i lös egendom, pant i fastighet, säkerhet i företagshypotek eller dylikt. Den borgenär som är prioriterad har rätt att först få betalt ur den egendom som denne innehar med säkerhetsrätt. Den borgenär som saknar prioritet är således oprioriterad och får först betalt när de borgenärer med såväl särskild som allmän förmånsrätt fått betalt. 18   Vid utmätning tas endast så mycket av gäldenärens egendom i anspråk som täcker borgenärens fordran samt tillkommande kostnader för utmätningsförfarandet. 19  En ansökan om betalningsföreläggande, som svaranden inte gör någon invändning emot, leder till ett utslag. Det är KFM som handlägger ärenden om betalningsföreläggande, se BetfL 1 §.

18

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 18

2011-11-25 14.00


kronofogdemyndighetens möjligheter att utmäta och omhänderta gäldenärens egendom för försäljning. Lös egendom som innehas av gäldenären presumeras (förmodas) han äga, se utsökningsbalken 4 kap. 17–19 §§. Presumtionen att gäldenären äger bilen kan motbevisas av ägaren. Lyckas ägaren styrka sin äganderätt (sakrättsliga äganderätt) kommer bilen inte att utmätas. Om vi antar en omvänd situation att gäldenären (som är föremål för utmätning) sålt en bil han faktiskt ägt till en annan person (köparen), men inte hunnit, före utmätningstillfället, överlämna bilen till köparen, så saknar köparen separationsrätt till bilen eftersom traditionskravet20 inte är uppfyllt. Köparen kan visserligen vara obligationsrättslig ägare till bilen. Han kan till och med redan ha betalt bilen i förskott, men inget av dessa omständigheter ger honom sakrättsligt skydd – separationsrätt – till bilen, jfr dock KKL 49 §. Köparen har dock en fordran mot gäldenären motsvarande förskottet. Avtalsrättsligt rör det sig dessutom om ett avtalsbrott, vilket kan medföra ytterligare ekonomiska påföljder för gäldenären.

1.3 Sammanfattning Inom sakrätten måste minst tre personer vara inblandade. Det rör sig alltid om någon spännande konflikt som skall lösas. En av de inblandade är den (ursprunglige) rättmätige ägaren (A).21 Dessutom har vi en person (B) som antingen är överlåtare utan behörighet därtill eller så är han prestationsskyldig på grund av något förvaringsuppdrag eller på grund av tidigare överlåtelse m.m. Slutligen har vi en tredje man (C) som har ett konkurrerande anspråk på den egendom som A påstår sig ha bättre rätt till. De konflikter som kan uppkomma mellan olika intressenter kan för enkelhetens skull delas upp i fyra huvudfall. De två första fallen bygger på omsättningsskyddet.22 Vanligtvis löses dessa konflikter med stöd av Lagen 20

 Med tradition avses vanligtvis att saken skall överlämnas till förvärvaren, som först då får sakrättsligt skydd till den förvärvade egendomen. Jfr dock KKL 49 § för konsumentförhållanden. 21   Jag följer den vedertagna klassificeringen med person A (oftast den som har det rätt­ mätiga kravet på sakrättsskydd), B (som oftast är den prestationsskyldige eller boven i dramat) och C (som är den tredje man, vilken har ett anspråk som konkurrerar med A:s). I vissa fall kommer även bokstaven D att användas. D är en person som, för B:s räkning, innehar den egendom som A och C konkurrerar om. D gör däremot inget anspråk på egendomen. 22   Sakrättsligt skydd uppkommer för den förvärvare (av äganderätten) som i god tro fått egendomen i sin besittning. Skyddet gäller mot såväl tidigare – rättmätig – ägare, som tidigare förvärvare som inte fått egendomen i sin besittning (ex.vis vid tvesala). Efter den 1 juli

19

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 19

2011-11-25 14.00


(1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (GfvL). Jag kommer under kapitel 2.3 att redogöra kort för godtrosförvärv av annat än lösöre. Notera att GfvL inte löser konflikter vid förvärv av annat än lösöre. Vid godtrosförvärv av annan lös egendom tillämpas vanligtvis skuldebrevslagens regler analogt. De två senare fallen bygger på borgenärsskyddet. I dessa fall har oftast person B blivit försatt i konkurs eller blivit föremål för utmätning eller annan tvångsåtgärd. En vanlig konflikt i dessa sammanhang är vem som har bättre rätt till den egendom som innehas av B vid tidpunkten för tvångsåtgärdens verkställande. Konflikten står vanligtvis mellan en förvärvare/deponent A och B:s övriga borgenärer C. De fyra huvudfallen 1. Godtrosförvärv från rätt ägare23

2. Dubbeldispositioner

A

A

B

C

C

(Rätt ägare) (Obehörig att (Förvärvare) (Förvärvare 1) (Förvärvare 2) förfoga över egendomen, i andra fall än B när den är stulen) (Överlåtare)

3. Borgenärsskydd till utlämnad egendom A

B

(Ägare, deponent)

(Depositarie) (B:s borge- närer)

C

4. Borgenärsskydd till förvärvad egendom A

B

(Förvärvare) (Överlåtare)

C (B:s borgenärer)

2003 gäller inte omsättningsskyddet primärt vid förvärv av stöldgods, utan skyddet för den rättmätige ägaren sätts i förgrunden. 23   Uttrycket ”rätt ägare” kan förvirra. Vad som avses är att den rätte ägaren A genom B (den obehörige innehavaren) förlorar sin äganderätt genom C:s förvärv i god tro från B (den orättmätige ägaren).

20

11-52 Iustus Sakrätten 25 nov 20

2011-11-25 14.00


Stefan Zetterström

Boken är främst avsedd för juristutbildningen i sakrätt, men även för andra som studerar och praktiserar sakrätt. Boken tar inte endast upp teoretiska frågeställningar, utan även författarens praktiska erfarenheter från handläggning av konkursfrågor vid såväl tingsrätt som advokatbyrå. Stefan Zetterström är universitetsadjunkt i civilrätt vid Uppsala universitet.

sakrättens fyra huvudfall

Sakrättens fyra huvudfall är en bok om allmän sakrätt avseende lös egendom. Boken behandlar frågor om godtrosförvärv, dubbeldispositioner, borgenärsskydd till utlämnad egendom samt borgenärsskydd till förvärvad egendom.

Stefan Zetterström

sakrättens fyra huvudfall Upplaga 3

3

IUSTUS FÖRLAG

Sakrättens4huvudfall.3uppl.hela.1.indd 1

02 01 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AE7NJEM= 02 0040

ISBN 978-91-7678-801-1

IUSTUS FÖRLAG

11/23/11 5:00 PM


9789176788011