9789147088737

Page 1


Ulla Eriksson-Zetterquist

INSTITUTIONELL TEORI – idéer, moden, förändring

Utvärderingsexemplar

Institutionell teori.indd 1

09-01-26 14.03.28


Institutionell teori – idéer, moden, förändring ISBN 978-91-47-08873-7 © 2009 Ulla Eriksson-Zetterquist och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Emily Jamison Gromark och Mia Ljunggren Omslag: Fredrik Elvander Omslagsbild: Martin Zetterquist, Formalix Sättning: LundaText AB Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Teckensnitt: Brödtext: Minion. Rubriker: Syntax Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

Utvärderingsexemplar

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Institutionell teori.indd 2

09-01-26 14.03.28


Förord Jag vill tacka en rad personer som bistått mig i skrivandet av denna bok. Barbara Czarniawska, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, höll i doktorandkursen Institutionell teori år 1997 där jag för första gången fick en helhetsbild av området. Linda Wedlin, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, har mycket generöst bidragit med konstruktiva och insiktsfulla kommentarer till detta manus. Kerstin Sahlin, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Nils Brunsson, Handelshögskolan i Stockholm, och Kjell-Arne Røvik, vid universitet i Tromsö, har avsatt tid för intervjuer och bidragit med sina tankar kring framtiden för institutionell teori i Skandinavien. Kajsa Lindberg, Petra Adolfsson och David Renemark, GRI, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har kommit med lästips och varit bollplank i skrivandet. Ola Fred­riks­son och Eva Eriksson har bidragit med goda synpunkter på delar av manus. Malmstensstiftelsen och FAS har finansierat skrivprojektet. Ola Håkansson på Liber har med stöd och uppmuntran sett till att boken färdigställts. Mia Ljunggren har hållit i processen att göra manuskriptet till bok och Emily Jamison Gromark har språkgranskat. Ett särskilt tack till Jan och Inga för den hänförande utsikten och till Martin Zetterquist, Formalix, som tagit omslagsbilden.

Utvärderingsexemplar

Institutionell teori.indd 3

09-01-26 14.03.28


Innehåll Förord  3 1. Institutioner och organisationer  5 Användning av institutionell teori  7 Institutionell teori i relation till övrig ­organisationsteori  9 Vad är en institution?  13 Bokens fortsättning  24 Sammanfattning och fortsatt läsning  25 2. Tidig institutionell teori  27 Institutionell teori växer fram  27 Tidiga institutionalister  28 Exempel på tidiga institutionalister  32 Studien av Tennessee Valley Authority (TVA)  39 Studier i TVA:s anda  51 Från tidig institutionalism till nyinstitutionalism  56 Sammanfattning och fortsatt läsning  61

Utvärderingsexemplar

3. Nyinstitutionell teori  63 Inledning till nyinstitutionell teori  64 Formell struktur kontra organisationers vardag  64 Isomorfism och organisationsfält  71 Isomorfism – organisationer som blir lika varandra i formen  78 Den andra vågens nyinstitutionella teori, från 1990-talet och framåt  87 Sammanfattning och fortsatt läsning  108 4. Skandinavisk institutionell teori  110 En översikt  111 Inledning till den skandinaviska institutionalismen  112 Hur förstå reformer?  119 Nytt sätt att se på förändring  126 När idéer färdas  137 Sammanfattning och fortsatt läsning  148 5. Jämförelser och nya forskningsområden  151 Jämförelse mellan de olika institutionella inriktningarna  152 Nya forskningsinriktningar  155 Nya utmaningar för institutionell teori?  161 Referenser  169 Register  188

Institutionell teori.indd 4

09-01-26 14.03.28


Kapitel 1

Institutioner och organisationer

Institutionell teori belyser hur handlande i organisationer följer det som tas för givet, hur organisationer påverkas av sin omgivning som består av andra organisationer, och hur organisationer kommer att följa regler, såväl formella som informella, snarare än att välja rationella sätt att handla. Teorin belyser därmed också hur organisationer förändras och hur de successivt utvecklas till att bli stabila enheter. I fokus ligger hur de påverkas av andra organisationer, och hur de tar till sig idéer om förändring, till exempel det som är på modet för tillfället, och på olika sätt hanterar dessa idéer. Men det handlar också om hur organisationer i sin tur påverkar omgivningen. Institutionell teori utgör därmed ett alternativ till det vanliga antagandet om organisationen som ett rationellt verktyg. Ett klassiskt synsätt inom organisationsteorin är att se organisationer som rationella verktyg för att uppnå önskade mål. För att nå de mål som sätts upp väljer organisationsmedlemmarna avsiktligt mellan olika medel. På vägen dit fattas beslut och de genomförs. Verksamheter planeras och i det vardagliga arbetet följs just dessa planer. Förändringar planeras på motsvarande sätt och verkställs sedan, utan avvikelser, för att uppnå avsedda resultat. Medan omvärlden påverkas av moden och trender, är organisationen stabil och tar förvisso till sig det samtida, men först efter noggrant övervägande. Därigenom uppnås även de resultat som man tänkt sig. Ofta innebär ett sådant synsätt att man ser till delar av organisationen – till exempel informella grupper, beslutsfattande, vad som motiverar människor – men sällan till dess helhet (Perrow, 1972/1986). I praktiken medför det rationella antagandet till exempel följande: När en framgångsrik

Utvärderingsexemplar

5

Institutionell teori.indd 5

09-01-26 14.03.29


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

konkurrent börjar använda ett nytt redovisningssystem (eller anlitar en ny reklambyrå) så väljer andra organisationer fritt mellan motsvarande redovisnings­sy­stem (eller reklambyråer) och beslutar sig sedan för det som är bäst för dem. När det blir något av en trend bland organisationer att anställa chefer med viss bakgrund – till exempel chefer från privat näringsliv som anställs i vårdorganisationer – så kommer varje organisation att först och främst göra ett rationellt grundat val, som svarar på frågan om huruvida detta är den bästa chefslösningen för just den egna organisationen. Bakom teorin att organisationer är rationella verktyg ligger ett antagande: att människan är ekonomiskt rationell (economic man). Det betyder att hon eftersträvar att maximera sin ekonomiska nytta. Om hon ställs inför en rad alternativ kommer hon således att välja det som hon tjänar mest på. Även om denna teori verkar rimlig och genomsyrar vårt samhälles ekonomiska tänkande så har det visat sig att den enbart i begränsad utsträckning hjälper oss att förstå hur organisationer fungerar. Denna teoriram har ifrågasatts, först av Simon (1957) och sedan av March och Simon (1958) som problematiserade huruvida rationella val och därmed rationellt grundade beslut kan fattas i en organisation. Simon visade att eftersom det är omöjligt att förutse alla alternativ, och alla möj­ liga konsekvenser, kan beslutsfattande endast vara begränsat rationellt (bounded rationality). Vidare visade March och Simon (1958) att beslutsfattande i organisationer handlar om att hantera kognitiva, politiska, känslomässiga och strategiska aspekter, och att det därför inte är möjligt att hitta det ultimata beslutet. Det handlar snarare om att hitta en lösning som tillgodoser så många intressen som möjligt. March valde så småningom en annan teoriram som presenteras i den här boken. Institutionell teori – som ska ses som en ram snarare än som en enhetlig teori – ger en annan förklaring än den ekonomiskt rationella. Efter denna inledande beskrivning av den rationella idén om organisationer – som utgör en ”motbild” till institutionell teori – presenteras grunderna för institutionell teori, i vilka sammanhang teorin används och hur den kan definieras. För att ge läsaren en grund till den följande diskussionen om insti-

Utvärderingsexemplar

6

Institutionell teori.indd 6

09-01-26 14.03.29


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

tutionell teori i organisationsteorin, ägnas huvuddelen av detta kapitel åt att diskutera innehållet i en institution och hur den uppkommer. Avslutningsvis beskrivs kortfattat hur institutionell teori inom organisationsteori presenteras i denna bok.

Användning av institutionell teori Institutionell teori växte fram i flera varianter i slutet av 1800-talet i ämnen som nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. Inom orga­nisa­tions­ teori används den inriktning som har rötter dels i studier av Thorstein ­Veblen, Max Weber, Emile Durkheim och Karl Polanyi, dels i fenomenologi så som den formulerats av Peter Berger och Thomas Luckmann (DiMaggio och Powell, 1991). Den centrala tanken inom institutionell teori är att institutioner växer fram när människor konstruerar deras sociala verklighet. Inom institutionell teori finns dock ingen enhetlig definition på vad en institution är. Efter­ som en rad olika discipliner använder institutionell teori finns även många olika användningar av begreppet institution. Jepperson (1991) angav tre moderna användningar som han då hittade i litteraturen:

Utvärderingsexemplar

• Många sociologer använde institution i meningen organiserade och etablerade sätt att handla. Dessa sätt att handla – procedurer – representeras ofta som ett samhälles grundläggande regler (Jepperson sammanfattade det som ”spelets regler”). Reglerna både upplevs och analyseras som något som ligger utanför människors medvetande. • Inom statsvetenskap användes ordet institution för att beskriva stora eller viktiga sammanslutningar eller föreningar. Framför allt avsågs här offentliga eller statliga sådana. • Antropologer, slutligen, såg institutioner som kulturella och historiska effekter av social ordning.

7

Institutionell teori.indd 7

09-01-26 14.03.29


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

Listan kan utökas: • Anhängare av nyinstitutionalism och ”public choice theory” inom nationalekonomi ser institutioner som ”produkter av mänsklig design”, det vill säga resultatet av instrumentellt orienterade personers medvetna handlingar. • Organisationsteoretiker och forskare inom regimteori inom den nyinstitutionella inriktningen menar förvisso att institutioner är ett resultat av människors aktiviteter, men de behöver inte nödvändigtvis vara en produkt av medveten design (DiMaggio och Powell, 1991: 8). Liksom denna lista avser olika saker, så har även institution använts för att beteckna en rad fenomen. DiMaggio och Powell (1991) nämnde att institution kan avse så skilda fenomen som handskakningar, äktenskap och avdelningar för strategiplanering. Bland ekonomer och statsvetare som utgår från att institutionen är en produkt av medvetna handlingar, fokuseras främst de ekonomiska och politiska regler som ligger till grund för denna. Martin (2004) ger en lista på studier av följande fenomen som so­cia­la institutioner: beskattning, skolor, socialism, mentalsjukhus, kurtis/uppvaktning, gemensamt ägande, läkande, idrott, appellationsdomstolar, religion och äktenskap, universitet och heterosexualitet. Det är således knappast de studerade fenomenen som begränsar användningsområdet för institutionell teori. Syftet med denna bok är att beskriva utvecklingen av institutionell teori – från dess statsvetenskapliga, sociologiska och nationalekonomiska bakgrund till dagens användning inom organisationsteorin. Grovt sett handlar det om tre olika skolbildningar:

Utvärderingsexemplar

• Tidig institutionell teori • Nyinstitutionell teori • Skandinavisk institutionell teori

8

Institutionell teori.indd 8

09-01-26 14.03.29


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

Som framgår ovan är institutionell teori en teoriram som bygger på inspiration från många olika områden. För att ge ytterligare bakgrund till teoriramen ägnas nästa del åt att beskriva hur de frågor som belyses av institutionell teori förklaras av andra inriktningar inom organisationsteorin.

Institutionell teori i relation till övrig ­organisationsteori Även om idéer om organisation och organisering kan spåras långt tillbaka och i olika verksamheter som militära organisationer och kyrkan, så började organisationsteori som ämne att utvecklas i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Den moderna organisationsteorin har sedan utvecklats tydligt och mer avgränsat som eget ämne efter andra världskriget. Ett av de perspektiv som dominerade organisationsteorin från mitten av 1950-talet till mitten av 1970-talet var contingency-teori. Inom denna teoribildning antas att formella organisationer avspeglar arbetsaktiviteternas tekniska krav, det vill säga strukturen är en spegel av vad som görs i en organisation och vilken teknik den därmed använder. Går organisationen över till en ­annan uppgift och därmed byter teknik så kommer den formella strukturen att ändras. De externa tekniska kraven och de interna arbetsaktiviteterna är tätt kopplade till organisationens struktur (Woodward, 1965/1980; Thompson, 1967; Scott, 1983). Denna bild av organisationen och organisering kom sedan att motsägas på en rad områden. Ett problem var att teorin inte hjälpte till att förklara de fenomen som forskarna mötte på fältet, där studier av skolor visade att skolornas struktur inte var ett resultat av hur de koordinerade de teknologier som de använde i sitt arbete. Snarare var deras organisationsstruktur och överlevnad ett resultat av i vilken utsträckning de anpassade sig till omgivningens förväntningar, och detta påverkade i sin tur valet av teknologier ­(Meyer, Scott och Deal, 1981/1983). Skolor befanns snart vara exempel på ”högt institutionaliserade” organisationer i det samtida samhället, vilka endast i liten utsträckning kontrollerade centrala funktioner som utvärdering,

Utvärderingsexemplar

9

Institutionell teori.indd 9

09-01-26 14.03.29


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

kursplan och val av teknologi. Auktoritet var ett annat exempel på en central funktion, vilket i skolans värld begränsades till ansvar för att planera och koordinera innehåll och metoder. Sättet att klassificera lärare, studenter, skolämnen och skolor var format av det omgivande samhällets regler: det skulle till exempel anses opassande om en mellanstadielärare sattes till att undervisa fysik på högskolenivå, eller om en mellanstadieelev direkt överfördes till universitetsstudier (Meyer och Rowan, 1983). Ett annat problem var att forskare inom industriell sociologi (en föregångare till organisationsteori) funnit stora skillnader mellan 1800-talets och 1900-talets organisationer. 1800-talets organisationer var till exempel mer präglade av ägarnas identitet, arbetsrutinerna i dessa organisationer var inte standardiserade och förmännen drev sina avdelningar efter eget tycke. I jämförelse fann forskarna att organisationerna 100 år senare blivit mer rationaliserade och byråkratiska än tidigare (Bendix, 1956). Som en konsekvens fann anställda att organisationer verksamma inom samma bransch liknar varandra. Jacoby (1990) påpekade dock att inom de flesta arbetsområden kommer man att finna områden där detta inte stämmer. Ett exempel som Jacoby lyfte fram var Whytes restaurangstudie från 1948 där det visades att processer, team och kommunikation utvecklades till något unikt för varje restaurang så att varje arbetsplats hade sina egenheter. Vidare menade Jacoby att även bilindustrins kvalificerade arbetsplatser vid löpande bandet hade motsvarande egenheter inom sina olika organisationer. Inom det nyinstitutionella perspektivet, som växte fram på 1970-talet, visade man i stället att orsakerna till byråkratisering och rationalisering hade förändrats sedan Weber beskrev byråkratin i början av 1900-talet. Max ­Weber menade då att byråkratin kom ur tre inbördes relaterade källor: kapitalistiska företag som konkurrerade på marknaden, stater som konkurrerade vilket ökade beslutsfattarnas behov att kontrollera både statligt anställda och medborgarna, och medelklassens krav på att alla skulle vara lika inför lagen. I början av 1980-talet var det dock inte längre konkurrens eller ökade behov av effektivitet som bidrog till strukturella förändringar i organisationer, hävdade DiMaggio och Powell (1983/1991). Snarare handlade

Utvärderingsexemplar

10

Institutionell teori.indd 10

09-01-26 14.03.29


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

det om processer inom det som de kallade för organisationsfält, det vill säga industrier inom en bransch eller sådana som är kopplade till varandra genom kedjan leverantör – producent – återsäljare. De viktigaste drivkrafterna i denna process var staten och professionerna, vilka var de som främst drev på en ökad rationalisering. Dessa processer behövde inte nödvändigtvis göra organisationerna mer effektiva, men de gjorde dem mer lika varandra i struktur, kultur och produktivitet (se vidare kapitel 3). Det visade sig också att man gett teknologin en alltför stor roll när man försökte förstå organisationer. Inom contingency-teorin hade man, som sagt, antagit att organisationers struktur utvecklades från vilket arbete som utfördes, där strukturen direkt avspeglade externa tekniska krav och interna arbetsaktiviteter. Forskare fann dock att organisationer anpassade sig till de tekniska krav som sattes upp av omgivningen. Vidare visade det sig att administrativa system inte nödvändigtvis påverkade organisationens produktion, utan snarare var löst kopplade till den. Organisationer framstod således som mer än tekniska system (Scott, 1983). Ur detta växte det fram olika teoribildningar. Med utgångspunkt i biologiska modeller utvecklades populationsekologin (Hannan och Freeman, 1977). Organisationer ses inom detta perspektiv som olika arter. Respektive art har liknande struktur, mönster för handling och funktion samt svarar på organisationen på liknande sätt (Scott och Meyer, 1983). Organisationers relation till sin omgivning består i att de konkurrerar om olika resurser. Olika organisationsformer har utvecklats som ett resultat av strukturen och sammansättningen av dessa resurser (Scott, 1983). Forskare inom resursberoendeteorin hävdar att det inte enbart handlar om konkurrens, utan att organisationer också anpassar sig till de olika uppsättningar av resurser som finns i organisationens omgivning. Enligt Pfeffer och Salancik (1978) anpassar sig organisationer till omgivningens osäkerhet, för att hantera problematiska mellanberoenden (”interdependencies”) och aktivt hantera resursflöden. Olika organisationsstrukturer är svaret på huruvida resurserna i deras omgivning är knappa eller till exempel hårt kontrollerade (Scott, 1983).

Utvärderingsexemplar

11

Institutionell teori.indd 11

09-01-26 14.03.29


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

(Ny)institutionell teori växte fram som ett tredje sätt att förstå organisationer som mer än teknologiska system och administrationens lösa koppling till organisationens produktion. Till skillnad från tidigare studier, där organisationers variation och olikhet i struktur och beteende varit i fokus (Woodward, 1965/1980) eller där man frågat sig varför det fanns så många typer av organisationer (Hannan och Freeman, 1977: 956), var fokus inom den nyinstitutionella teorin på likhet. Det handlar således inte enbart om konkurrenterna (såsom populationsekologerna hävdar) eller om de som man har ett nätverk med (såsom skolan för mellanorganisatoriska nätverk betonar) utan om alla aktörer som är relevanta för organisationen (DiMaggio och Powell, 1983/1991). Inom institutionell teori betonades att organisationer befinner sig i institutionella ramverk vilka formar organisationens mål och medel. Ett smakprov på vad institutionell teori bidrar med till organisationsteori är följande: … institutional theory reminds us that interests are institutionally defined and shaped … Institutional frameworks define the ends and shape the means by which interests are determined and pursued. Institutional factors determine that actors in one type of setting, called firms, pursue profits; that actors in another setting, called agencies, seek larger budgets; that actors in a third setting, called political parties, seek votes; and that actors in an even stranger setting, research universities, pursue publications. (Scott, 1987: 508)

Utvärderingsexemplar

Med andra ord: organisationers mål och preferenser är effekter av existerande institutioner. Nyckeln till förståelse av hurdana organisationer är och vad de gör ligger i omgivningens påverkan. I Sverige har institutionell teori fått en särställning inom organisationsteoretisk forskning. En förklaring som ges är att de forskare som studerade beslutsfattande och liknande processer i organisationer i början av 1980-talet fann att gängse organisationsteori inte kunde hjälpa till att förklara de fenomen som forskarna såg. Till exempel fann forskarna att beslutsproces12

Institutionell teori.indd 12

09-01-26 14.03.29


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

ser inte verkade vara så rationella som den gängse teorin beskrev. Parallellt med framväxandet av den nya institutionalismen i USA, och så småningom även inspirerade av den, fick de svenska forskarna möjlighet att förklara varför beslut togs men inte genomfördes (Brunsson, 1982; 1985) eller varför beslut hela tiden sköts upp och förändrades (Jacobsson, 1984; 1994; 1995; Sahlin-Andersson, 1986). Detta utvecklas vidare i kapitel 4. Innan dessa sätt att förstå organisering utvecklas i de kommande kapitlen, är dock en presentation av vad en institution är på sin plats.

Vad är en institution? Det finns en rad definitioner av vad en institution är. DiMaggio och Powell (1991) gav en rad förklaringar till denna oenighet kring begreppet. Som en konsekvens av att många discipliner använder begreppet institution får det många olika betydelser, även inom olika delar av organisationsteorin. Ofta har de som skrivit om institutioner enbart använt tillfälliga definitioner. Vidare har de i olika utsträckning betonat mikro- respektive makroaspekter, de har lagt olika tonvikt vid institutioners kognitiva eller normativa aspekter samt vilken vikt de tillskriver intressen respektive relationella nätverk när institutioner skapas och sprids (DiMaggio och Powell, 1991: 1). En tidig definition som kommer från 1900-talets första del kommer från sociologen F. Stuart Chapin (1928). Hans sätt att definiera en institution avspeglar således samma sätt att tänka som Veblen, Weber, Durkheim och Polanyi har. Chapin definierade institution som följer:

Utvärderingsexemplar

Man is not only a tool-making animal; he is an institution-making animal. … In order to give body to the idea or concept of the social institution, let us consider in order some of its characteristics. First, a social institution arises out of and as a result of repeated groupings of interacting human individuals in response to ­elemental needs or drives (sex, hunger, and fear). Second, common reciprocating attitudes and conventionalized behavior patterns develop out of the process of interaction (affection, loyalty, cooperation, domination, and subordination).

13

Institutionell teori.indd 13

09-01-26 14.03.30


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

Third, cultural objects (traits) that embody symbolic values in material substances are invented or fabricated and become the cue stimuli to behavior conditioned to them (the idol, cross, ring, and flag are charged with emotional and sentimental meaning). Fourth, cultural objects (traits) that embody utilitarian values in material substances are invented or fabricated and become the means of satisfying creature wants for warmth, shelter, etc. (buildings, and furniture). Fifth, preserved in oral or written language, externally stored and handed down from one generation to the next, there is description and specification of the patterns of interrelationship among these elemental drives, attitudes, symbolic culture traits, and utilitarian culture traits. (Chapin, 1928: 44–48)

Institutioner växer fram ur och är ett resultat av människor som i upprepat samspel med varandra försöker tillgodose sina basala och sedan mer sofistikerade behov. Genom interaktionen med varandra skapar de olika sätt att handla och vissa mönster belönas, till exempel när medlemmarna i gruppen är lojala med varandra eller samarbetar bra. Efter det skapas kulturella objekt, som innefattar sådana symboliska värderingar. I ett organisationssammanhang kan kulturella objekt utgöras av ”chefen” eller logotypen. Efter­som medlemmarna i en organisation även kan behöva värme, skydd eller någonstans att ställa sina datorer, skapas byggnader och möbler för att inrymma dessa. (Ofta ses själva byggnaden som orsak till organisationen, medan det snarare är ett resultat av handlingarna mellan de människor som dagligen upprätthåller organiseringen.) Till sist: dessa mönster för handling överförs med berättelser som förmedlas mellan generationer. Även om Chapin ingående beskrev vad en institution är så kom snart nya sätt att förklara begreppet. I dessa nya sätt finns en del moment kvar, medan ”biological needs” och ”man” för det mesta har utgått. I en diskussion om vad en institution är och graden av institutionalisering förklarade Ronald Jepperson (1991) begreppen som följer:

Utvärderingsexemplar

14

Institutionell teori.indd 14

09-01-26 14.03.30


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

Institution represents a social order or pattern that has attained a certain state or property; institutionalization denotes the process of such attainment. By order or pattern, I refer, as is conventional, to standardized interaction sequences. An institution is then a social pattern that reveals a particular reproduction process. When departures from the pattern are counteracted in a regulated fashion, by repetitively activated, social constructed, controls – that is, by some set of rewards and sanctions – we refer to a pattern as institutionalized. Put another way: institutions are those social patterns that, when chronically reproduced, owe their survival to relatively self-activating social processes. (Jepperson, 1991: 145)

En institution pekar på att det finns en organiserad och etablerad procedur. Den kommer att representera en social ordning, alternativt ett mönster som Chapin uttryckte det, som uppnår en speciell status eller egenskap. Processen som äger rum när institutionen uppnår denna speciella status ­eller egenskap kallas institutionalisering (Jepperson, 1991). Jepperson fann vidare tre primära bärare av institutionalisering: formella organisationer, regimer (legalt eller konstituerande system, men även profession eller kriminellt syndikat) samt kultur (regler, procedurer och mål som ligger utanför formella organisationer, som inte leds av någon central auktoritet). En senare definition på institution kommer ur en nyutgiven handbok The Sage Handbook of Organizational Institutionalism redigerad av Roy­ston Greenwood, Christine Oliver, Kerstin Sahlin och Roy Suddaby (2008). Här definieras institution som

Utvärderingsexemplar

… more-or-less taken-for-granted repetitive social behaviour that is underpinned by normative systems and cognitive understandings that give meaning to social exchange and thus enable self-reproducing social order. (Greenwood et al., 2008: 4–5, kursivering i original)

15

Institutionell teori.indd 15

09-01-26 14.03.30


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

Här betonas således främst den andra och den femte delen i Chapins förklaring. De förgivettagna handlingsmönstren har växt fram ur interaktion mellan olika människor, och de blir även de som bygger upp det norma­tiva system som överförs mellan generationer.

Habitualisering och typifiering En bild av hur institutioner uppkommer gavs av kunskapssociologerna Peter Berger och Thomas Luckmann (1966) som använde begreppen ”habitualisering” respektive ”typifiering” i sin beskrivning. Habitualisering kan kortfattat beskrivas som ”att utföra handlingar efter ett givet mönster”. Typi­fiering kan grovt beskrivas som ”sortering eller klassificering av mönster för handlingar och aktörer”. Institutioner växer fram ur det som Berger och Luckmann (1966) kallade ”habitualisering”. Berger och Luckmann (1966: 70) förklarade att ”alla mänskliga handlingar är föremål för habitualisering”. Varje handling som upprepas regelbundet kan utgöra ett mönster. Mönstret blir ett sätt att effektivt och ekonomiskt upprepa handlingarna, och så småningom kommer handlingarna att just uppfattas som det specifika mönstret av dem som utför dem (snarare än som enskilda handlingar). I framtiden kommer handlingarna att utföras på detta sätt och då fortfarande med samma ekono­ miska vinning. Fördelen med habitualisering – att utföra handlingar efter ett givet mönster – är att det minskar antalet möjliga val. I stället för att varje dag fundera på vilket av de hundra möjliga sätt att börja en arbetsdag på som man ska välja, kan man helt enkelt göra likadant som dagen innan. Detta ger, som Berger och Luckmann påpekade, psykologisk lättnad. Situationen är redan definierad och det går att beräkna vilken handling som krävs för att inleda arbetsdagen. Genom habitualisering får människan med andra ord möjlighet att minimera sitt beslutsfattande kring hur hon ska handla, och hon kan i stället ägna tiden åt att överlägga annat och/eller ägna sig åt innovationer. Vidare leder habitualisering till en möjlighet att dela in mönster i olika

Utvärderingsexemplar

16

Institutionell teori.indd 16

09-01-26 14.03.30


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

sorter (typer). När flera personer klassificerar habitualiserade handlingar och aktörer på gemensamma sätt som är tillgängliga för alla medlemmar i en viss grupp uppstår institutionalisering. (”Instituationalization occurs whenever there is a reciprocal typification of habitualized actions by types of actors”, Berger och Luckmann, 1966: 72). Både handlingar och de aktörer som utför handlingarna typifieras. En central del är att typifieringar av de habitualiserade handlingar som utgör institutioner alltid är gemensamma. Det innebär att de är tillgängliga för alla medlemmar av den aktuella sociala gruppen. Institutionen kommer även att typifiera både ­enskilda aktörer och aktörernas handlingar. Berger och Luckmanns eget exem­pel på denna typifiering är följande: The institution posits that actions of type X will be performed by actors of type X. For example, the institution of the law posits that heads shall be chopped off in specific ways under specific circumstances, and that specific types of individuals shall do the chopping (executioners, say, or members of an impure caste, or virgins under a certain age, or those who have been designated by an oracle). (Berger och Luckmann, 1966: 72)

Utvärderingsexemplar

Vidare innefattar institutioner historicitet och kontroll. Med historicitet menas att det krävs till exempel en gemensam historia för att bygga upp ömsesidiga typifieringar av handlingar. Det kan inte göras direkt. Därmed menar Berger och Luckmann att institutioner alltid har en historia. Institutionen är en produkt av denna historia. För att förstå en institution krävs således förståelse för den historiska process där institutionen producerades. Genom sin blotta existens kommer institutioner även – genom att de innefattar förutbestämda mönster för hur människor ska handla – att kontrollera mänskliga handlingar. Därmed är kontrollen inbyggd i institutionaliseringen som sådan. Den både föregår och skiljer sig från andra mekanismer för sanktioner som används för att stödja institutionen. Den vanligaste föreställningen om institutioner är att den omfattar stora mängder människor. Teoretiskt sett inleds dock en institutionalisering i 17

Institutionell teori.indd 17

09-01-26 14.03.30


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

varje social situation som fortsätter över tiden. Det kan således vara två personer från två helt olika sociala världar som möts. (Berger och Luckmann understryker dock att det inte handlar om personer som inte har tidigare sociala erfarenheter, som till exempel Adam och Eva). När A och B möts och interagerar med var­andra skapas ganska snart typifieringar: A watches B perform. He attributes motives to B’s actions and, seeing the actions recur, typifies the motives as recurrent. As B goes on performing, A is soon able to say to himself, ’Aha, there he goes again.’ At the same time, A may assume that B is doing the same thing with regard to him. From the beginning, both A and B assume this reciprocity of typification. In the course of their inter­ action these typifications will be expressed in specific patterns of conduct. That is, A and B will begin to play roles vis-à-vis each other. (Berger och Luckmann, 1966: 74)

Utvärderingsexemplar

Fördelen med detta är att A och B nu har möjlighet att förutsäga den andres handlingar. Likaså blir interaktionen mellan de båda förutsägbar. På det viset kan de spara tid och kraft, både vad gäller de uppgifter som de ska ut­ föra – gemensamt eller var för sig – och i sin ”psykologiska ekonomi”. Eftersom de flesta handlingar nu varken är en källa till förvåning eller potentiell fara, kan de bemötas eller uppfattas utan att ges större uppmärksamhet. Genom det som nu för båda har blivit del av vardagens trivialitet skapas en bakgrund som bidrar med stabilitet för individuella handlingar likaväl som för interaktionen mellan A och B. Mot denna fond för olika rutiner kan de nu börja fördela arbete sinsemellan, vilket i sin tur ger utrymme för till exem­pel innovationer som kräver en större del av deras uppmärksamhet. Arbetsfördelningen och innovationerna kommer i sin tur att leda till nya habitualiseringar vilket ytterligare ökar bådas gemensamma fond. Som Berger och Luckmann sammanfattar denna del: ”In other words, a social world will be in process of construction, containing within it the roots of an expanding social order” (1966: 75).

18

Institutionell teori.indd 18

09-01-26 14.03.30


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

För att fullända institutionaliseringen krävs det en ny generation människor. Processen då institutionaliseringen blir fulländad äger rum när ytterligare personer tillkommer till den pågående sociala interaktionen mellan A och B. Samtidigt som den institutionella värld som existerade mellan A och B överförs till de nytillkomna, kommer även den sociala interaktionen mellan A och B att förändras. Härmed blir de habitualiseringar och typifieringar – som var mer eller mindre ad hoc mellan A och B – till historiska institutioner. Det innebär att de personer som kommer efter A och B – till exempel barn till A och B – uppfattar att institutionen existerar utöver och före de personer som råkar förkroppsliga den just nu. Härmed kommer institutioner att uppfattas som att de innefattar en egen verklighet. Denna verklighet möter den enskilda personen som ett externt och tvingande faktum. Så länge som bara A och B upprätthöll institutionen kunde den uppfattas som svag, lätt att ändra och nästan lekfull. Även om rutinerna har en tendens att framhärda så finns ändå möjligheten att medvetet ändra eller överge dem. Eftersom det är A och B som har skapat denna värld tillsammans så minns de hur det gick till, och skapandet är därmed helt transparent för dem. Vill de kan de ändra det. För dem som kommer efter A och B är situationen annorlunda. Nu blir ”nu gjorde vi så där igen” i stället ”det är så här vi gör saker här”. Detta kan även relateras till situationen med nyanställda på en arbetsplats. Medan den erfarna inköparen av konsulttjänster, till exempel för att bygga en bro i Vägverkets regi, vet hur hon/han kan agera när det är dags att vända sig till lämpliga leverantörer, så kan det framstå som mer otydligt för den som kommer som nyanställd. Den erfarna inköparen och de olika leverantörerna kan relativt enkelt ändra det mönster som de använder när de kontaktar varandra. För den som kommer som ny, förefaller det snarare som om det alltid måste gå till på ett visst sätt. Institutionen har blivit kraftigare, hårdare och fått en fasthet i medvetandet – den har blivit mer verklig. För de ursprungliga skaparna blir nu institutionen mindre lekfull och mer allvarlig. För de nytillkomna är världen inte helt transparent.

Utvärderingsexemplar

19

Institutionell teori.indd 19

09-01-26 14.03.30


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

Barn i sin tidiga socialisation kan till exempel inte skilja mellan objektiviteten i naturfenomen och objektiviteten i det som formats socialt – om något kallas en stol så är det också en stol. Således kommer alla institutioner att framstå på samma sätt, det vill säga som givna, oföränderliga och självklara. Även för dem som skapade världen kommer den att framstå som något historiskt och objektivt. Berger och Luckmann påtalade att om en person säger tillräckligt många gånger – det är så här saker görs – så kommer vederbörande själv att tro på det. När institutionen väl finns där så möter den enskilda personen densamma som något som inte kan ifrågasättas. Institutionen är ihärdig i sin version av den sociala verkligheten. En enskild person kan inte heller önska bort den, och även om hon/han försöker förändra eller överta institutionen, så kommer den att göra motstånd. Vidare kontrolleras den enskilda personen genom institutionens tvingande kraft, men även genom de kontrollmekanismer som följer med den enskilda institutionen. Institutionen förlorar inte kraft om den enskilda personen inte helt förstår varför den finns eller hur den fungerar – stora delar av världen kan synas obegripliga men icke desto mindre verkliga. För att förstå institutionerna så räcker det inte att ägna sig åt introspektion, utan den enskilda personen måste ”gå ut” och lära sig om dem (Berger och Luckmann, 1966).

Utvärderingsexemplar

Institutioner och konventioner Inom nationalekonomi och ”public choice theory” används emellanåt ordet institution synonymt med konvention. Sociologer och organisationsteoretiker reserverar dock institution för en särskild sorts konventioner, nämligen de som får en regelliknande status i människors tankar och handlingar. Det handlar således inte bara om det som är allmänt lämpligt eller passande (DiMaggio och Powell, 1991). Det minimala kravet för en institution är dock bara att den är en konvention. Mary Douglas (1986) förklarade att en konvention till exempel uppstår när alla inblandade parter har ett gemensamt intresse i att det finns en regel som försäkrar att det finns koordi-

20

Institutionell teori.indd 20

09-01-26 14.03.31


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

nering, där ingen har motstridiga intressen och där ingen kommer att avvika från detta eftersom den önskade koordineringen då förloras. Som framgår är konventionen självövervakande. Med ”avvikande” antyds att det är väldigt lätt att störa en konvention. En konvention kan grundas på att det finns en outtalad regel som går ut på att husägare parkerar utanför sin egen fas­tig­het. Att denna regel följs ligger i allas intresse eftersom platsen gott och väl räcker till för alla. Om någon sedan skaffar sig fler bilar, och får behov av ytterligare utrymme och därför tar någon annans ”plats” samt med grund i den lokala trafikförordningen hävdar sin rätt att stå där, så har den tidigare konventionen störts. På detta sätt rubbas den självövervakande konventionen grannarna emellan. I likhet med Berger och Luckmann menade Douglas att det krävs ytterligare delar för att konventionen ska bli en stabil institution. Som hon påpekade handlar det inte om pågående processer där små gemenskaper som den i grannskapet med den fria parkeringen blir en omfattande process genom att allt fler husägare ansluter sig till den. För att konventionen ”fri parkering” ska bli en legitim social institution behövs en parallell kognitiv konvention som bidrar till att upprätthålla den praktiska överenskommelsen.

Utvärderingsexemplar

Människors fria vilja och institutioner En skiljelinje mellan olika ämnen som studerar institutionalism rör synen på människors möjlighet att medvetet utveckla och påverka institutioner. Medan många nationalekonomiska institutionalister och public choiceteoretiker menar att enskilda aktörer utformar de institutioner de vill ha, ställer sig sociologer och organisationsteoretiker mer undrande till hur det kom sig att de aktuella aktörerna fick dessa intressen. Deras svar utgår från att människor inte själva fritt väljer vilka institutioner, procedurer eller lagliga normer som de ska följa. DiMaggio och Powell (1991) exemplifierade det med att en person inte själv kan hitta på hur den egna skilsmässan ska utformas. De förtydligade:

21

Institutionell teori.indd 21

09-01-26 14.03.31


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

Organization theorists prefer … taken-for-granted expectations, assuming that ”actors associate certain actions with certain situations by rules of appropriateness” (March and Olsen, 1984: 741) absorbed through socialization, education, on-the-job learning, or acquiescence to convention. Individuals face choices all the time, but in doing so they seek guidance from the experiences of others in comparable situations and by reference to standards of obligations. (DiMaggio och Powell, 1991: 10)

Förhållandet mellan människors fria vilja och institutioner kan även relateras till de som befinner sig i en institutionell omgivning. Frågan om fri vilja och institutioner kan exemplifieras med bilden av ett företag. Är företaget en frivillig förening av aktieägare som äger sitt eget företag och där endast medlemmarna räknas? Philip Selznick (1996: 272) förklarar att när ett företag ses som en institution så kommer det att ses som något pågående, det vill säga något som sträcker sig bortom kvartalsredovisningarna, något som tar hänsyn till relevanta intressenter och därmed även deras intressen ur ett mer långsiktigt perspektiv. Vidare innefattar ett institutionellt perspektiv på företag en guide till hur man kan se på företagets ansvarstagande. Med detta perspektiv ifrågasätts om företagets mål främst är att maximera sin vinst eller avkastning. Ett alternativt mål för företag är till exempel att de ska överleva på lång sikt. Perspektivet möjliggör således att företaget och dess aktieägare ses som en del i en institutionell omgivning. I en presentation av institutionell teori sammanfattade Scott hur deltagarna i en institutionell omgivning skapar den och samtidigt är i den:

Utvärderingsexemplar

The beliefs, norms, rules, and understandings are not just ”out” there but additionally ”in here”. Participants, clients, constituents all participate in and are carriers of the culture. Thus, institutional environments are notoriously invasive. To paraphrase Pogo1, We have met the environment and it is us! (Scott, 1983: 16) 1 Det är oklart vad som avses här, men av sammanhanget att döma förefaller det referera till en amerikansk samhälls- och kulturkritisk seriefigur.

22

Institutionell teori.indd 22

09-01-26 14.03.31


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

Ett sätt att läsa detta är att de överenskommelser som två människor gör enligt Berger och Luckmann (1966) så småningom styr många människors sätt att tänka och framför allt att välja mellan olika alternativ. Institutionaliseringen som människor själva bidrar till blir deras egen tankeram. Institutionalister funderar således inte på den enskilda aktören – den presociala, autonoma, rationella individ som är i fokus för andra organisationsteorier. I stället ses den enskilda, rationella aktören som en social konstruktion vilken definieras inom en given uppsättning institutioner (Holm, 1995: 400). Det går inte heller att ställa frågan om vad som var den första institutionen, eftersom varken samhället eller enskilda aktörer skulle kunna existera utanför institutioner (Holm, 1995). (Diskussionen kring detta togs upp i den nyinstitutionella teorin på 1990-talet och kommer att utvecklas vidare i kapitel 3.)

Är institutionell teori en teori?

Utvärderingsexemplar

Det har genom åren framkommit olika önskemål om att den institutionella skolbildningen borde formeras hårdare. Som redan antytts i denna bok så är institutionell teori inte en enhetlig teoribildning utan snarare ett perspektiv på organisationer och organisering. Barbara Czarniawska (2008: 770) skriver: At this point, some readers may expect a recommendation that the interested community of scholars should mobilize, turning institutionalism into a ”proper theory,” with proper definitions of its subject and a set of axioms and logically connected statements. This, in my view, would be the death of institutional theory as we have learned to know and appreciate it. Apart from the fact that any social theory would be killed by strict formalization, the strength of institutional theory lies in the tolerance of its propagandists. Here, I think, most thanks should be directed to Walter W. Powell and Paul J. DiMaggio (1991). Had they insisted on policing the field, it would have turned barren in no time. As it is,

23

Institutionell teori.indd 23

09-01-26 14.03.31


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

institutional theory is not a theory at all, but a framework, a way of thinking about social life, which may take many paths.

Detta har också påverkat valet av omslagsbild. Institutionell teori bör alltså snarare ses som ett ramverk genom vilket man kan se vissa saker, där sediment från historien är en del (en liknelse som jag vill göra även om Bohusläns klippor som är avbildade på omslaget inte består av en sedimenterad bergart2) och där omgivningens påverkan (på omslaget illustrerat av sol, berg, vind och vatten) ges en central roll.

Bokens fortsättning I de följande tre kapitlen presenteras tidig institutionalism, nyinstitutionalism och skandinavisk institutionalism i kronologisk ordning. Tidig institutionalism som utvecklas i kapitel 2 är relativ enkel att placera tidsmässigt, med en inledning i slutet av 1800-talet. Tyngdpunkten i detta kapitel ligger på att presentera klassiska verk inom området, här representerade av ekonomer som ­Veblen och Polanyi respektive organisationsforskaren Selznick. Likaså anses ofta den nya institutionalismen, som diskuteras i kapitel 3, ersätta den tidiga i samband med publikationen av Meyer och Rowans banbrytande artikel år 1977. I första delen i detta kapitel presenteras centrala begrepp inom det nyinstitutionella perspektivet på organisering. Den andra delen ger exempel på aktuella teman inom den samtida forskningen med nyinstitutionellt perspektiv och kan således läsas som en fördjupning av första delen. Den skandinaviska institutionalismen som presenteras i kapitel 4, har inget givet datum men kom under 1980-talet att växa fram som en egen inriktning som byggde på både tidig institutionalism och nyinstitutionalism. I dag återfinns den parallellt med den senare utvecklingen av nyinstitutionalism. Detta innebär att kapitel 3, framför allt den andra delen som beskriver utvecklingen av nyinstitutionalism i främst USA efter 1991, kro-

Utvärderingsexemplar

2 Klipporna i fråga består av granit som är en magmatisk bergart, det vill säga den har bildats ur magma.

24

Institutionell teori.indd 24

09-01-26 14.03.31


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

nologiskt överlappar beskrivningen av den skandinaviska institutionalismen i kapitel 4. Forskning inom nyinstitutionalismen i USA efter 1991 är omfattande. Denna bok har inga ambitioner att täcka in detta fält, men däremot har jag med utgångspunkt i Greenwood, Olivers, Sahlin och Suddabys (2008) nyutkomna handbok om institutionell teori försökt att sammanfatta några senare utvecklingslinjer och aktuella diskussioner. Med stöd i deras bok har jag även eftersträvat att lyfta fram några av de centrala artiklarna och temana i den nyinstitutionella forskningsfloran. Här vill jag dock rekommendera varje läsare att fördjupa sig ytterligare i exempelvis den nämnda handboken för att hitta egna favoriter och tillgodose egna behov. Som förslag på hur man går vidare avslutas därför varje kapitel med lästips för fortsatt fördjupning. Bokens sista kapitel innehåller tre olika delar. I den första ges en överblick över skillnader och likheter mellan de olika inriktningarna inom institutionell teori såsom den används i organisationsteorin. Med utgångspunkt i Greenwood et al. (2008) beskriver den andra delen några potentiella forskningsområden inom nyinstitutionalismen. För att komplettera dessa med motsvarande från Skandinavien har jag ställt samma fråga till skandinaviska forskare inom området. I bokens avslutande del hittar läsaren deras svar på frågan om kommande forskningsområden och utvecklingslinjer inom den skandinaviska institutionalismen.

Utvärderingsexemplar

Sammanfattning och fortsatt läsning Som påtalats innehåller institutionell teori en rad olika definitioner av institution, och teorin används även för att studera en rad olika områden. För den läsare som redan här blir uppgiven kan möjligen Richard Scotts sammanfattning vara till tröst: ”the beginning of wisdom in approaching institutional theory is to recognize that there is not one but several variants” (Scott, 1987: 493). Möjligen förklarar detta även institutionell teoris genomslag inom till exempel organisationsteorin. Den som använder den fin-

25

Institutionell teori.indd 25

09-01-26 14.03.31


1. Inst it ut ione r oc h or g anisat ione r

ner möjligheter att förstå de fenomen och situationer där organisationer agerar (till synes) irrationellt och får även inblickar i hur förändring, idéer och moden påverkar och sprids mellan organisationer. Ibland kallas nyinstitutionell teori även för neoinstitutionell teori. I boken The New Institutionalism in Organizational Analysis, redigerad av Walter Powell och Paul DiMaggio, hävdar just DiMaggio och Powell i sitt inledande kapitel att skillnaden är att neoinstitutionell teori tar avstånd från socialisationsteori till förmån för ”cooler implicit psychologies: cognitive models in which schemas and scripts lead decision makers to resist new evidence” (1991: 15). Ett par kapitel längre fram i samma bok hävdar dock Lynne Zucker att just den aktuella boken är ett uttryck för neoinstitutionalisternas intresse för makronivå. Hon skriver: ”Such work, well represented in this volume [Powell och DiMaggio, 1991] … often focuses on the content, rather than the process of institutionalization” (1991: 104). Således verkar inte nyinstitutionalisterna – enligt boktiteln – själva vara överens om vad de ska kallas. För en fördjupad förståelse av hur institutioner uppstår och det tankesätt som ligger till grund för framför allt nyinstitutionell och skandinavisk institutionalism rekommenderas Berger och Luckmanns (1966) bok The so­cial construction of reality. (På svenska med titeln Kunskapssociologi: hur in­di­viden uppfattar och formar sin sociala verklighet (1966/1979).) Mary Doug­las (1986) diskuterar relationen rörande rationalitet och institutioner. Powell och DiMaggios (1991) bok är en bra översikt över hur institutionell teori förhåller sig till andra organisationsteoretiska skolbildningar. För en jämförelse mellan resursperspektivet och institutionell teori, se även Oliver (1991).

Utvärderingsexemplar

26

Institutionell teori.indd 26

09-01-26 14.03.31


Kapitel 2

Tidig institutionell teori

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte institutionella inriktningar fram inom olika ämnen. Dessa kom att inspirera användningen av institutionell teori inom organisationsämnet. Inriktningarna växte fram dels som alternativa synsätt på nationalekonomi och statsvetenskap, dels som mer utvecklade beskrivningar av hur institutioner uppstår. Kapitlet inleds därför med en kortfattad presentation av den neoklassiska ekonomin i relation till institutionalismen och statsvetares tidiga versioner av institutionalismen. Detta följs av två mer utvecklade exempel som belyser framväxten av institutioner, nämligen Veblens beskrivning av framväxten av den arbetsfria klassen respektive Polanyis teori om det ekonomiska systemet som en institution. Den första mer omfattande organisationsstudien som använde institutionell teori var Selznicks studie från 1940-talet av Tennessee Valley Authority-projektet (TVA). Eftersom den är central för vidare organisationsstudier med institutionellt perspektiv, ägnas större delen av kapitlet åt att presentera TVA-studien. Avslutningsvis diskuteras hur Selznicks studie gjorde avtryck i organisationsforskning mellan 1950- och 1970-talet.

Utvärderingsexemplar

Institutionell teori växer fram De tidiga institutionalisterna utvecklade sina teorier som ett inlägg i den omfattande metoddiskussion som pågick i Tyskland och Österrike vid slutet av 1800-talet. Diskussionen rörde hur vetenskap skulle betraktas inom samhällsvetenskaperna. Ekonomernas inlägg i diskussionen om vetenskap 27

Institutionell teori.indd 27

09-01-26 14.03.31


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

var att det fanns en uppsättning universella lagar som kunde tillämpas – en universell lag som kan sammanfattas med antagandet att människan är ekonomiskt rationell och alltid strävar efter att maximera sin nytta (”economic man”). En av de första kritikerna av detta antagande var den tyske ekonomen Gustav Schmoller som grundade den historiska ekonomiska skolan. Inom den historiska ekonomiska skolan sågs antagandet om ”economic man” som mycket förenklat. I stället krävdes mer realistiska teorier om hur människor handlar. Schmoller menade vidare att ekonomiska processer äger rum i en social kontext som är formad av kultur och historia. För att förstå ett ekonomiskt system krävdes både historisk forskning och komparativa analyser. Den främste motståndaren till Schmoller var den Wienbaserade ekonomen Carl Menger, som ihärdigt förespråkade nyttan av förenklade antaganden och ekonomiska principer som var abstrakta och tidlösa. Menger förnekade inte inflytandet av mer omfattande sociala institutioner, men påpekade samtidigt att även institutioner var sociala fenomen som i sig krävde teoretiska förklaringar. Som Richard Scott (1995/2008) påpekar gjorde detta Menger till ett av den nya institutionella ekonomiska skolans främsta skyddshelgon. Genom att gå i polemik med skolans företrädare blev han en starkare marknadsförare för dem än vad de själva var.

Utvärderingsexemplar

Tidiga institutionalister Gemensamt för de tidiga institutionella ekonomerna var att de betonade vikten av förändring. Till skillnad från andra ekonomer förespråkade de empiriska studier och utgick även från pragmatismens motto att huruvida en idé är sann eller inte bedöms utifrån dess konsekvenser (”the truth of an idea is to be judged by its consequences”, Jacoby, 1990: 318). Institutionalismen kom i sin tur att kritiseras för alltför omfattande beskrivningar och insamlanden av fakta (den statistiska inriktningen av detta återfinns i dag i till exempel ekonometrin). Jacoby förklarar huvudskillnaderna mellan de tidiga institutionella ekonomerna och de neoklassiska ekonomerna med följande: 28

Institutionell teori.indd 28

09-01-26 14.03.32


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

• Neoklassiska ekonomer antog perfekt konkurrens och unik jämvikt. Institutionalisterna å andra sidan lyfte fram den genomträngande marknadskraften och det faktum att även konkurrenssituationer präglades av ovisshet. Här pekade till exempel Mitchell, enligt Jacoby, på att arbetsgivaren var överlägsen den enskilda arbetaren vad gällde information, resurser och förhandlingskraft på arbetsmarknaden. • Medan neoklassiska ekonomer utgick från att människor tog beslut ut­ ifrån individuella preferenser, hävdade institutionalisterna att dessa preferenser formades av de sociala institutionerna (vilka i sin tur var formade av individuella önskemål och handlingar) (Veblen, 1894). Det var således snarast institutionerna som skulle vara föremål för den ekonomiska analysen. • I den neoklassiska ekonomiska skolan antogs människan vara driven av rationella egenintressen. Institutionalisterna utgick i stället från pragmatismen och förespråkade psykologiska vetenskapliga fakta snarare än antaganden om ekonomiskt handlande. De pekade vidare på att vanor ­(”habits”) är en komponent i rationalitet som har dels en historisk dimension (tidigare val påverkar en persons nuvarande val), dels en social och kulturell dimension. Sammantaget kan de främja kollektiv handling, något som till exempel Commons (1931) enligt Jacoby såg som en nyckel i den moderna kapitalismen.

Utvärderingsexemplar

• Slutligen, medan neoklassikerna hävdade att deras teori inte var beroende av tid och plats, hävdade institutionalisterna att just tid och plats påverkar hur en ekonomi utformas och att ekonomin således även kommer att variera över tid/plats (Jacoby, 1990: 318–320). Bland de tidiga institutionella ekonomerna återfinns till exempel den norsk­ ättade ekonomen Torstein Veblen, som hävdade att människan agerar ut­ ifrån vanor och konventioner snarare än att kalkylera sin främsta nytta. Medan tidiga institutionella ekonomer som Veblen och Schmoller ville överge de ekonomiska abstraktionerna och de deduktiva metoderna, kom

29

Institutionell teori.indd 29

09-01-26 14.03.32


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

dock efterföljare som Commons och Mitchell att förespråka att deras teorier skulle prövas (Mitchell) eller utvecklas så att de inrymde alla varianter av kollektiv handling (Commons, 1931; Jacoby, 1990). De institutionella ekonomer som var verksamma mellan 1920 och 1960 satte fokus på den offentliga sektorn, närmare bestämt industriella relationer och arbetsmark­ nads­frågor. Enligt Scott (1995/2008) problematiserade amerikanen John Commons det individuella valet. Han påpekade att det snarare var angeläget att prata om transaktioner där två personer (eller fler) försökte komma överens om hur begränsade medel skulle fördelas genom att giva eller taga, genom att övertyga eller tvinga, genom att kommendera eller lyda eller genom att äga eller konkurrera. Gränser för hur människor skulle agera och hur långt de kunde driva sina mål, sattes genom institutionella regler. Även inom statsvetenskap inspirerades forskarna av den institutionella skolan. I USA hade den sin höjdpunkt bland statsvetarna i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Inriktningen kom dock att skilja sig en del från ekonomernas. Den betonade formella strukturer och legala system och fokuserade därför i första hand på självklara institutioner som konstitutioner, kabinett, parlament och domstolsväsende. Liksom övriga tidiga institutionalister satte de detaljerade berättelser om det politiska systemet i fokus, framför allt med tyngdpunkt på hur regler, rättigheter och procedurer var sammanlänkade. Betoningen låg snarare på ursprunget till dessa institutioner och inte på deras pågående förändringar, eftersom de vid denna tidpunkt sågs som ”färdiga”. Slutligen fanns en förkärlek för att lyfta fram moralfilosofin och normativa principer snarare än testbara hypoteser. Under 1930-talet kom dock det institutionella perspektivet att trängas ut till förmån för studier av den informella fördelningen av makt, värderingar och politiskt beteende (Scott 2001: 7). Till skillnad från ekonomer och statsvetare kom sociologer att ha ett mer konstant intresse för institutioner. Den engelske filosofen och sociologen Herbert Spencer kom, genom sin idé om samhället som ett organiskt system (socialdarwinism) som utvecklas över tiden, att bli en av de första i

Utvärderingsexemplar

30

Institutionell teori.indd 30

09-01-26 14.03.32


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

denna tradition. Spencer är möjligen mest känd för att, efter att ha läst Darwins bok On The Origin of Species, ha formulerat frasen ”survival of the fittest”. Medan Darwin trodde att evolutionen ägde rum genom slumpmässiga förändringar där de som överlevde gjorde det för att de var de bäst anpassade till omgivningen, hävdade Spencer i stället att samhället och evolutionen följde ett förutbestämt mönster för att så småningom nå ett slutligt ultimat stadium av perfektion. Spencer menade vidare att det organiska sy­ ste­met anpassade sig till omgivningen genom ”specialiserade” organ. Dessa var i sin tur organiserade som institutionella subsystem (Scott, 2001). Spencers idéer kom att utvecklas vidare av William Graham Sumner som fortsatte att göra biologiska och evolutionära analogier i sin diskussion om institutioner. Dessa analogier handlar till exempel om att särskilja mellan olika nivåer i samhället (individer, grupper, samhälle) och att göra funktionella indelningar i olika sfärer som släktskap, politik, ekonomi och religion.3 Ytterligare en sociolog som tidigt tog upp institutionell teori var Charles Cooley, som betonade det ömsesidiga beroendet mellan individer och institutioner. Även om stora institutioner som språket, regeringen, kyrkan och så vidare framstår som oberoende och externa, så har de utvecklats av interaktion mellan enskilda personer. Scott refererar Cooley och skriver att dessa existerar ”as a habit of mind and of action, largely unconscious because largely common to all the group … The individual is always cause as well as effect of the institution” (Cooley 1902/1956: 313–314, citerad i Scott, 2001: 9). Dessa tidiga sociologer kom att efterföljas av bland andra Everett Hughes och Talcott Parsons. Eftersom dessa också är tydligt relaterade till Philip Selznicks arbete återkommer jag till dem längre fram i detta kapitel.

Utvärderingsexemplar

3 Som Scott påpekar skulle idén om funktionellt specialiserade arenor så småningom tas upp i nyinstitutionalismens diskussion om fält (DiMaggio och Powell, 1983/1991) och sektor (Scott och Meyer, 1983/1991). Se vidare kapitel tre.

31

Institutionell teori.indd 31

09-01-26 14.03.32


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

Exempel på tidiga institutionalister Gemensamt för den norskättade Chicagobaserade ekonomen Thorstein Veblen och den österrikiske ekonomen Karl Polanyi, som under andra världs­kriget blev verksam i USA och därefter bosatte sig i Kanada, var att båda använde begreppet ”institution”, dock utan att ge någon definitiv definition. Veblen förklarade till exempel i sin bok om framväxten av den arbetsfria klassen: The institution of a leisure class is found in its best development at the higher stages of the barbarian culture. (1899/1994: 1)

Och fortsätter: In the sequence of cultural evolution the emergence of a leisure class coincides with the beginning of ownership. This is necessarily the case, for these two institutions result from the same set of economic forces. (1899/1994: 15).

Utvärderingsexemplar

Polanyi diskuterar å sin sida fyra olika institutioner: 1800-talets civilisation vilade på fyra institutioner. Den första var det maktbalanssystem som under ett sekel såg till att det inte bröt ut något långvarigt och förödande krig mellan stormakterna. Den andra var den internationella guldmyntfoten som symboliserade en unik organisation av världsekonomin. Den tredje var den självreglerande marknaden som skapade ett exempellöst materiellt välstånd. Den fjärde var den liberala staten. (1944/1989: 9)

Med detta vände sig Veblen och Polanyi mot sina samtida kollegor inom sociologi och antropologi som skulle ge andra förklaringar till hur ekonomiska institutioner växte fram (ett välkänt exempel är Karl Marx som förklarade det med de olika klassernas kamp om materiella resurser et cetera). I stället kan Veblen och Polanyi kallas kulturevolutionister, då de hävdade

32

Institutionell teori.indd 32

09-01-26 14.03.32


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

att människor som handlar kollektivt kommer att forma vissa sätt att agera som blir självklara. Om dessa sätt att agera ifrågasätts blir svaret normativa förklaringar och/eller sanktioner (se även Berger och Luckmann, kapitel 1). Eftersom Veblen och Polanyi lagt grunden till den institutionella organisationsteorin inleder jag här med att presentera dem mer utförligt.

Framväxten av den arbetsfria klassen Enligt de ekonomiska grundprinciperna bygger en person upp en rikedom genom att vara ekonomiskt rationell. Genom sin analys av sociala strukturer och deras konsumtionsmönster fann Thorstein Veblen i stället att en person skaffade sig ägodelar (rikedom) för att visa upp sina förmågor och sitt välstånd för omvärlden. Detta sätt att agera byggde på vanor och konventioner snarare än på rationellt handlande. Enligt Veblen växte det fram i det han kallade den arbetsfria klassen (överklassen). Framväxten av ägande genom konventioner inleddes i tidiga kulturer genom att kvinnor togs till fånga som troféer. Män kunde tillförskaffa sig kvinnor genom krig, och ägandet av kvinnor var ett tecken på att männen var fysiskt starka och friska. Ägandet av kvinnor kom ur en tävlan männen emellan, den starkaste och mest framgångsrike kom att tillförskaffa sig den mest åtråvärda kvinnan. Härmed fick ägandet bibetydelsen heder och ära. Efter ägandet av kvinnor kom ägandet av kvinnornas produkter, dvs. in­ dust­riella varor. För mannen handlade det nu inte om att äga saker för att klara det dagliga levebrödet utan om att äga mer än andra män eftersom det gav både ryktbarhet och självrespekt. Tillståndet ”att äga mer än andra” var inte tillräckligt. För att (ständigt) öka självrespekten måste mannen äga än mer än tidigare, vilket även gav honom utökat kapital. Men kapitalet är inte gott nog i sig. I den arbetsfria klassen gällde det att kunna visa upp att det fanns tillräckligt mycket pengar för att slippa arbeta. Att arbeta tydde enbart på underkastelse och svaghet hos mannen, och var därmed inte ärofyllt. För lägre klasser var arbete dock enda möjligheten till tävlan. Att kunna påvisa ett effektivt arbete var deras accepterade livsform.

Utvärderingsexemplar

33

Institutionell teori.indd 33

09-01-26 14.03.32


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

Den ägande mannen som slapp arbeta upplevde dock nya krav i den ständiga tävlan med andra. Rikedom och makt var inte tillräckligt i sig utan måste även visas upp. Därför krävdes det anständiga omgivningar också i form av hus, tjänare och inte minst gott eget uppförande. Inlärningen av vackert beteende innebar dock inte bara ”frihet” för denna arbetsfria klass. Det var en utveckling av gesten i symboliska och konventionella termer som uttryckte statusrelationen. Mannen blev därigenom en mästare som behärskar gott uppförande men samtidigt underkastade han sig de förväntningar som följer med status. Vid det här laget konsumerade mannen mycket för att det bekräftade hans ställning gentemot andra. Med tiden smittade det av sig till resten av det moderna samhället. Veblen beskrev institutionaliseringen på ett sätt som påminner om Berger och Luckmann (1966): The institution of a leisure class has an effect not only upon social structure but also upon the individual character of the members of society. So soon as a given proclivity or a given point of view has won acceptance as an authoritative standard or norm of life it will react upon the character of the members of the society which has accepted it as a norm. It will to some extent shape their habits of thought and will exercise a selective surveillance over the development of men’s aptitudes and inclinations. (Veblen, 1899/1944: 131)

Utvärderingsexemplar

Konsumtion av varor skedde inte för att det är nödvändigt för fysisk bekvämlighet utan för att människor skulle leva upp till en konventionell standard av anständighet. När nu hela samhället konsumerade för att påvisa sin ställning – förutom människor på landsbygden där konsumtionen inte var en lika viktig del i levnadsstandarden – räckte det inte för den arbetsfria klassen att äga produkter. Här kom den goda smaken in. Ju dyrare en produkt var, desto vackrare och värdefullare var den, och den arbetsfria klassen kunde således vinna ryktbarhet genom att påvisa finansiella möjlig-

34

Institutionell teori.indd 34

09-01-26 14.03.32


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

heter att köpa varor. I samband med massproduktion av varor kom det dyra, underförstått det vackra, att utgöras av handgjorda produkter. Härur kommer att det troligen starkaste och mest ihärdiga ekonomiska motivet är benägenheten att tävla, med undantag för instinkten om självbevarande. Även när Veblen skrev sin bok menade han att egendomar var som troféer med vilka människor fick olika poäng i spelet om ägarskap. Vanan att tävla med omgivningen i konsumtion och ägande hade vid tiden för den industriella revolutionen redan pågått länge. Den hade fått existera så gott som oavbrutet och liknade det barbariska ägandet av krigstroféer i form av kvinnor. Dess oavbrutna längd och närheten till tidigare vaneformer gjorde att den försvarade sig själv. Institutionen ”den arbetsfria klassen” är således resultatet av en lång historisk process. Den inleddes med uppkomsten av en arbetsfördelning där kvinnorna skötte viss industriell verksamhet och männen utnyttjade samhället och därmed kvinnornas produkter. Härigenom kunde vissa män samla på sig tillräckligt för att så småningom kunna tillhöra den arbetsfria klassen. Kännetecknande för denna institution var att medlemmarna hade tillräckligt med pengar för att kunna ägna sig åt att inte arbeta, vara ickeproduktiva och i stället fördriva sin dag med att konsumera. Det mest eftersträvansvärda, vid slutet av 1800-talet när denna tanke formulerades, var att kunna visa upp att man inte behövde arbeta och likaledes hade en fru som inte heller arbetade. Med tiden kom idealen från den arbetsfria klassen att genomsyra alla klasser i samhället. Dessa vanor och konventioner kom också att påverka allt från mode och smak till föreställningar om ekonomi. Människors ekonomiska agerande styrdes snarare av vanan att visa upp rikedomar än av det vanliga ekonomiska antagandet att de försökte maximera sin nytta. Institutioner växer i historiska tillfälligheter samtidigt som de tvingar enskilda personer till anpassning i takt med att deras miljö förändras med samhällets tillväxt. Samhällets utveckling i både dess goda och mindre goda former är utvecklingen av institutioner.

Utvärderingsexemplar

35

Institutionell teori.indd 35

09-01-26 14.03.33


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

Människor, ekonomi och sedvänjor I boken Den stora omdaningen (1944/1989) beskrev ekonomhistorikern Karl Polanyi hur det som framställs som den fria marknaden – marknads­ liberalisternas ideal – i själva verket är föremål för olika former av statliga och organisatoriska regleringar. Det teoretiska område som Polanyi behandlade rör ”marknaden”, eller mer precist hur det liberala marknadssamhället växt fram i samband med den industriella revolutionen och förändrats från 1800-talet till mitten av 1900-talet. Utgångspunkten var att den fria marknaden inte är möjlig utan att den medför och förutsätter statliga interventioner för att samhället som helhet ska fungera. Ramen för Pola­ nyis teori är ekonomisk historia och politisk nationalekonomi, två idéströmningar som förtydligar Polanyis sammanhang. Hans teoretiska motpol är föreställningen om ”economic man”, det vill säga Adam Smiths tes om den ekonomiska människan som har en (historiskt grundad) benägenhet att byta, växla och skifta ett ting mot ett annat vilket i sin tur ger upphov till marknaden (och samhällets arbetsdelning). Medan förespråkarna för laissez-faire-ekonomin förespråkade att denna form var mest naturlig och rationell, menade Polanyi att den var artificiell och förskräcklig. Hans beskrivning av marknadens utveckling täckte en period av 150 år, från 1780 till 1930. Under den här tiden gick marknaden från att vara ”inbäddad” i det traditionella samhället som en del av dess relationsmönster (som släktskap, grannskap, regional och politisk tillhörighet) – till att som det förverkligade franska laissez-faire-idealet utgöra det liberala marknadssamhället. Det renodlade marknadssamhället då guldmyntfoten stod för säkerheten återgick i nästa stadium till att vara en del i samhället med poli­ tiska system som skyddar den enskilda personen; Polanyi pratade om perioden efter andra världskriget som ett reglerat samhälle. Det traditionella samhället exemplifieras av England före industrialismen där ekonomin i form av produktion och konsumtion var en del av samhället och inte en egen sfär. Produktion av livsmedel och kläder, arbete för att försörja sig och så vidare var vid denna tidpunkt en del av samhällets övriga relationsmönster. Sättet på vilket produktion skulle genomföras

Utvärderingsexemplar

36

Institutionell teori.indd 36

09-01-26 14.03.33


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

fanns inskrivet i traditionella former för släktskap, grannskap, samt regional och politisk samhörighet. Så kom då den industriella revolutionen med (mass)produktion av varor som skulle avsättas på en självreglerande marknad. När det liberala marknadssamhället utvecklades, förändrades samhället, bland annat då sfären ”ekonomi” växte fram. Denna sfär kom att inrymma en rad sammankopplade delmarknader som arbete, pengar, mark och varor. Vid denna tidpunkt var de ekonomiska aspekterna snarare ”urbäddade” (”disembedded”), det vill säga upplösta från det övriga samhället. Det ekonomiska sy­ ste­met var beroende av stabila växelkurser vilka under denna period kom att försvaras av den internationella guldmyntfoten och av att freden bibehölls. Det renodlade marknadssamhället fick dock konsekvenser för dess medborgare, påpekade Polanyi. Människor som frigjordes från det traditionella samhället drevs in i en social omvandling där de blev beroende av ett institutionaliserat socialstödssystem, av ekonomiska konjunkturer, av möjligheten att kunna erbjuda efterfrågad arbetskraft och så vidare. Tillsammans skapade dessa faktorer en situation där människorna förlorade sitt sociala sammanhang. Som en reaktion på denna marknadsidé växte snart motkrafter fram inom vilka man ville skydda samhället och dess invånare från marknadsmekanismernas oförutsägbarhet. Motkrafterna kom från olika delar av samhället. Bönder och godsägare ville ha tullar, fackföreningar och läkare ville ha reglering av arbetsmiljö/arbetstider samt förbud mot barnarbete, i städerna skapade politiker och administratörer olika stadgar för att hantera bränder, och företagare startade försäkringsbolag för att skydda sig mot risker. Trots att man gärna vill att marknaden ska vara självreglerande så fun­ gerar det dock inte. Det institutionaliserade socialstödssystemet beskrevs utförligt av Polanyi som påpekade att dess funktion var dels att försörja fattiga och arbetslösa, dels att garantera arbetsgivarna låga lönekostnader då arbetstagarna ändå får bidrag för att klara sig. Till detta kom eftersläpningar av den merkantila protektionismen som såg till att skydda jordbruket

Utvärderingsexemplar

37

Institutionell teori.indd 37

09-01-26 14.03.33


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

med tullar. Parallellt med det utvecklades andra försvar för att skydda olika gruppers intressen. Således lades grunden till både ett socialt välfärds­sy­ stem (lagstiftning om barnarbete, arbetsmiljö, offentlig belysning m.m.) och ett finansiellt system som kunde bevara industrins vinster (i centralbanker). Utvecklingen av välfärdssystemet och det finansiella systemet visade på olika samhälleliga ingripanden som kom att användas för att försvara landet mot de oförutsägbarheter som en självreglerande marknad, beroende av ekonomiska konjunkturer, för med sig. Enligt Polanyi ledde guldmyntfotens avskaffande i samband med de olika ekonomiska kriser som präglade västvärlden under 1920- och 1930-talen tillsammans med framväxten av ett socialpolitiskt trygghetssystem till att marknaden återinfördes som en del i samhället. Med andra ord hade omsorgen om människor, om sociala förhållanden, lett till att det ekonomiska systemet inordnades och intvingades i det samhälleliga igen. Genom att fokusera på hur de sociala förhållandena påverkar och påverkas av den ekonomiska utvecklingen visade Polanyi hur människan agerar i det ekonomiska systemet. Människan är inte rationell och nyttomaximerande. Istället visade Polanyi på kopplingen mellan det ekonomiska och det sociala systemet. Ekonomi är förvisso ett direkt resultat av ägandet av materiella tillhörigheter, men den gör det även möjligt för människan att försvara sin sociala ställning, sina sociala anspråk och sina sociala tillgångar. Därigenom blir ägandet genom sitt försvar av sociala intressen något som leder till att samhällets normer bevaras. För den enskilda personen innebär det att hon kan fortsätta vara en samhällsmedlem, delta i samhälleliga förpliktelser och byta saker. Att människor byter saker beror snarare på ett ömsesidigt socialt beteende. Inte heller är det vinstmotivet som är drivande i det ekonomiska systemet. Enligt Polanyi är det lagar, sedvänjor, magi och religion som får människor att agera på sätt som även ingår i det ekonomiska systemet.

Utvärderingsexemplar

38

Institutionell teori.indd 38

09-01-26 14.03.33


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

Forskare i Polanyis anda Genom hela sin karriär sökte Polanyi en möjlighet för ett samhälle att existera utan marknader, hävdar ekonomhistorikern Deirdre McCloskey (1997). Marknadssamhället är regelstyrt på ett sätt som avskiljer männi­ skors relationer för utbyte av varor och tjänster från deras sociala och moraliska kontext. I artikeln Polanyi Was Right, and Wrong (1997) beskriver McCloskey förtjänsterna med Den stora omdaningen då den inspirerade forskare som antropologen Marshall Sahlins, sociologen Immanuel Wallerstein, historikern E.P. Thompson, statsvetaren James Scott och ekonomen Douglass North. Den gav vidare en rad intellektuella övertygelsen att de var väl förtrogna med den historiska utvecklingen. Vidare pekar hon på att boken sedan 1944 ständigt har varit efterfrågad och tillgänglig hos förlaget. Polanyis misstag, enligt henne, var just att han trodde att det funnits samhällen utan marknader, och att vinst och förtjänst på byten av varor och tjänster aldrig varit viktiga. McCloskey menar att så inte var fallet, utan att förtjänst på byten var viktigt redan i tidiga ekonomier i exempelvis Afrika och i Sydamerika (till exempel Maya-samhället). Däremot hade Polanyi rätt angående situationen 1944, där det fanns många frågetecken kring freden, inflytandet av guldmyntfoten, marknaden och den liberala staten. Likaså hade han liksom andra nationalekonomiska forskare, bland dem Coase, rätt i att en självreglerande marknad med korrekta relativa priser inte är möjlig. Men medan Polanyi argumenterade för ökad reglering, ville Coase i stället ha mer marknad (McCloskey, 1997).

Utvärderingsexemplar

Studien av Tennessee Valley Authority (TVA) Som den viktigaste studien inom organisationsteorin med institutionellt perspektiv brukar anges Philip Selznicks studie av Tennessee Valley Authority-projektet som publicerades 1949. Eftersom studien är central för det kommande, inleder jag här med att presentera Selznicks inspiratörer för att även ge den organisationsteoretiska bakgrunden innan själva projektet och studien beskrivs närmare. Studien gav upphov till en rad efterföljande stu-

39

Institutionell teori.indd 39

09-01-26 14.03.33


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

dier i liknande anda, och inspirerade mer indirekt det som senare kom att bli centrala arbeten inom organisationsteorin.

Selznicks inspirationskällor Selznick var inspirerad av en rad forskare inom det framväxande fältet organisationsteori när han inledde sin studie av TVA. En av dessa var Robert Merton, som är speciellt tackad i förordet. I en artikel från 1936 diskuterar Merton oförutsedda konsekvenser (unantipated consequences) av ändamålsenligt handlande, en term som Selznick använder i TVA-bokens kapitel 5 och 6. När Selznick tog upp detta i sin studie av TVA visade han hur handlande förvisso kan ske enligt plan, men att det kan få oförutsedda konsekvenser då handlingar äger rum i en kontext som både skapar och begränsar dem. Framför allt gäller detta begränsningar på handlingar som kommer genom institutionalisering (Selznick, 1949: 256–257). Ett annat exempel på Selznicks inspiratörer är Roethlisberger och Dickson (1939). De hade i sin beskrivning av Hawthornestudien visat hur en grupp som behandlas autonomt sätter upp egna normer för sin produktivitet (delstudie 3, Bank Wiring Observation Room/Rummet för montering av telefonväxlar). Selznick (1943) betonade att detta visade hur en arbetsgrupps informella struktur växte fram ur gruppens vardagliga praktiker när medlemmarna försökte ta hand om sina egna behov. Han framhöll vidare att den informella organisationen hade tre funktioner: att kontrollera medlemmarnas beteende (aggression), att kontrollera förutsättningarna för gruppens existens i den övergripande organisationen (solidaritet) och att reglera de personliga relationerna (konstruktion av prestige) som komplement till den reglering som kom genom den formella organisationen. Uppdelningen av formell och informell organisationsstruktur hade teoretiskt belysts av Chester Barnard (1938/1968) som kände till resultaten från Hawthornestudien. Barnard definierade den formella organisationen som den rationella delen av organisering där beslut och information hanteras. Den informella organisationen ”oljade hjulen” i den formella och bi-

Utvärderingsexemplar

40

Institutionell teori.indd 40

09-01-26 14.03.33


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

drog med förståelse för vad som hände i den formella, och med förhållningssätt respektive vanor. Enligt Selznick skrev Barnard främst ur chefernas perspektiv när han betonade tre funktioner hos den informella strukturen. För det första var den ett medel för kommunikation som etablerade normerna för uppträdandet mellan överordnad och underordnad. För det andra bidrog den informella strukturen till den formella organisationen med ett sammanhang. Det skedde genom att den informella strukturen reglerade medlemmarnas vilja att tjäna auktoriteten, något som i sin tur bidrog till att auktoriteten stabiliserades. För det tredje bidrog den informella strukturen med att upprätthålla organisationsmedlemmarnas känsla av personlig integritet, självrespekt och oberoende val. En tredje inspirationskälla för Selznick var ett opublicerat manus av W. Waller och W. Henderson: ”Institutions of Segregative Care and the Organized Group” från 1941. Efter studier av strukturen hos privatskolor, tillfälliga läger, fängelser, ungkarlshotell, uppfostringsanstalter och militära organisationer, hävdade Waller och Henderson att varje idé eller syfte med respektive institution – här används alltså institution närmast i statsvetarnas betydelse, nämligen som stora offentliga organisationer – gav upphov till en institutionell struktur.4 Waller och Henderson definierade då institutionell struktur:

Utvärderingsexemplar

The institutional structure consists of a system of organized groups. The interaction of these elements is a principal clue to the 4 Det ska påtalas att det fanns arbeten som på 1930-talet använde begreppet institution för att beskriva olika typer av organisationer. Ett av dessa var Everett Hughes’ Institutional Office and the Person (1937), där det beskrevs hur personer får sina roller i olika organisationer och vilka olika former av karriärer som finns. I ett efterföljande arbete påpekade Hughes (1939) att människor gärna definierar allt som är socialt etablerat som institutioner. Han har listat de mest centrala institutionerna: familjen, politiska institutioner, ekonomiska institutioner och kyrkan men även skolan, fackföreningar och filantropiska ideella organisationer. Hughes betonade även att de grundläggande elementen i institutioner är uppsättningar av seder eller regler som bara kan uppfyllas genom män­ niskor som agerar kollektivt i etablerade sammanhang. Selznick refererade dock inte till Hughes.

41

Institutionell teori.indd 41

09-01-26 14.03.33


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

understanding of institutions of segregative care. Without a structure, the purpose of an institution would be an empty form of words, and yet the process of translating the purpose into an institutional structure always somehow deflects and distorts it. (Waller och Henderson, citerad i Selznick, 1943: 48)

En fjärde inspirationskälla sammanfattade Selznick som en hypotes: The actual procedures of every organization tend to be molded by action toward those goals which provide operationally relevant solutions for the daily problems of the organization as such. (Selznick, 1943: 49)

Selznick menade att en organisations vardagliga handlingar inte alltid var nödvändiga för organisationens huvudsakliga mål, utan att medlemmarna snarare handlade för att hantera problem och mål som var av intern relevans. Dessa interna mål kom att ersätta de uttalade målen av två anledningar. Den första var att de uttalade målen kunde vara alltför abstrakta för att förklara vad som skulle göras i vardagen. Det andra var att de uttalade målen kunde vara i konflikt med det som krävdes för att sköta det vardagliga fortlöpande arbetet i organisationen, något som organisationsmedlemmarna hanterade genom att ignorera de uttalade målen till förmån för de operativa, vardagliga målen. I en följande artikel diskuterade Selznick (1948) institutionalisering i relation till struktur, och där introducerade han även begreppen ”kooptering” (”cooptation”) och det som ungefär betyder ”ingjuta med värderingar” (”infusion with values”) som blev nyckelbegrepp i TVA-studien. Fältarbetet vid Tennessee Valley Authority gjordes 1942–1943. Genom tillgång till projektets dokument kunde Selznick även följa utvecklingen av projektet från dess start i maj 1933. Selznicks studerade dock inte i första hand de dammar, reservoarer, kraftleverantörer eller den konstgödsel som blev projektets konkreta resultat utan snarare ”the nature of the Authority as an ordered group of working individuals, as a living institution, which is

Utvärderingsexemplar

42

Institutionell teori.indd 42

09-01-26 14.03.34


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

under scrutiny” (1949: 9). (Man kan säga att det var en början till organisationsteoretikers minskande intresse för artefakter och ökande intresse för symboler – en tendens som vände först på 2000-talet under inflytande av vetenskap- och teknikstudier (STS) vilka betonade artefakter i form av teknikens roll för att till exempel få organisationer att hänga samman (se Joerges och Czarniawska, 1998)). Hans fokus låg därtill på TVA:s ”gräsrotsmetod”, det vill säga dess sätt att uppmuntra demokratiskt agerande. Vidare betonade Selznick att ”det var en undersökning som inte tvekade att söka efter informella och icke-officiella källor för information” (1949: 4). Med denna metodansats tydliggörs det antropologiska fältarbetet som redan hade använts av Roethlisberger och Dickson (1939) med fokus på den informella del av organisering som beskrivits både av dem och av Barnard (1938). I sin longitudinella studie visade Selznick hur TVA-projektet på olika sätt anpassade sig till sin lokala omgivning. Således var inblandade utbildningsenheter, myndigheter, deltagande personer och grupper utförligt beskrivna. Det Selznick visade var hur dessa människor och grupper skapade intressen som med tiden kommer att ses som vedertagna och därmed nödvändiga för organisationens fortsatta funktion.

Utvärderingsexemplar

TVA-projektet TVA-projektet inleddes 1933. Projektet var ett resultat av ”the New Deal”, det vill säga Roosevelts ekonomiska program för att lyfta USA ur 1930-­talets depression. Regeringen hade redan under första världskriget påbörjat verksamhet i Muscle Shoals, Alabama, genom att starta två anläggningar för utvinning av nitrat (för framställning av konstgödsel) samt genom att bygga Wilsondammen. Femton år senare var den stora frågan vad som skulle hända med detta. Genom att inleda TVA-projektet löste Roosevelt frågan om hur man med statliga åtgärder skulle arbeta vidare med att bygga upp regionen. Området där TVA verkställdes var ekonomiskt eftersatt, malariadrabbat och

43

Institutionell teori.indd 43

09-01-26 14.03.34


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

utsatt för en ständigt ökande utarmning av marken. För att förbättra området inledde regeringen omfattande dammbyggen samt konstgödslings- och odlingsprogram. Dammbyggena gjorde det möjligt att bygga kraftstationer, torrlägga nya områden och därmed utrota malarian. Utarmningen och ero­ deringen av marken hindrades med hjälp av konstgödslings- och odlingsprogrammen. Tillsammans innebar dessa insatser en ökad tillgång till energi, ett effektivare jordbruk och en sundare omgivning. I sin tur ledde detta till att nya företag, ofta energikrävande, valde att etablera sin verksamhet i regionen. Resultatet av de olika insatserna innebar att området kom att utvecklas i positiv riktning. Regeringens beslut att fortsätta arbetet med TVA innebar att de redan gjorda investeringarna fortsatte att vara offentligt ägda, men även att projektet skulle bli än mer omfattande med utökade mål. För att lyckas med decentraliseringen utformades tre minimielement som måste uppfyllas: • Ledningens autonomi: den ansvariga organisationen som arbetar med projektet måste få frihet att fatta egna beslut.

Utvärderingsexemplar

• Partnerskap i TVA och lokala myndigheter: i programmen inom det offentliga företaget måste människor aktivt delta. • Den lokala administrationen måste hantera projektets resurser: den decentraliserade administrativa ledningen är den som koordinerar det statliga, lokala och federala arbetet och är även den som har helhetsansvaret för hur resurserna ska hanteras. Konkret innebar TVA att beslut, genomförande och ledning av arbete, som var nödvändigt för att konstruera dammar, fördjupa flodfåror och distri­ buera el och konstgödsel, delegerades från Kongressen till ett företag som leddes av en styrelse bestående av tre personer. Eftersom detta innebar att regeringen fortfarande hade direkt inflytande över projektet, utvecklades ett nytt regionalt koncept av ny verksamhet på regional nivå. Härigenom kom ett mycket omfattande ansvar – som vanligen låg på regeringsnivå – att fördelas till en regional sammanslutning. En central del i TVA var att en-

44

Institutionell teori.indd 44

09-01-26 14.03.34


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

gagera ”gräsrötterna” för att därigenom göra projektet så demokratiskt som möjligt. För att få med ”gräsrötterna” kom man att arbeta med tre olika administrativa nivåer som skulle möjliggöra en decentraliserad administration. Den första nivån innebar att den administrativa kontrollen, i stället för att som brukligt läggas hos den statliga administrationen i Washington, placerades lokalt i TVA-området. Med den andra nivån strävade man efter att förlägga det administrativa arbetet till redan etablerade institutioner som fanns i området. I den sista nivån försökte man få lokalt förankrade personer att delta i arbetet för att därigenom få med lokalbefolkningen i arbetet. Genom att samarbeta med de lokala organisationerna skulle TVA kunna grunda ett mönster som skulle vidhållas efter att hjälpinsatserna från regeringen avslutats. I konkreta termer innebar detta att: If there is fertilizer to be distributed, farmers are invited, on a county and community basis, to participate in locally controlled organizations which will make decisions as to the most effective means of using that fertilizer in the local area. If government land is to be rented, a local land-use association is organized so that the conditions or rental can be determined with a maximum benefit for the community. If power is to be sold in a rural area, a cooperative provides a consumer ownership which retains profits in the community and makes possible a management guided by community problems and local needs. If the business area of a city must be modified because of newly flooded lands, let a locally organized planning commission work out the best possible adjustment of special interests and long-range planning goals. (Selznick, 1949: 40–41)

Utvärderingsexemplar

På detta sätt tänkte man sig att projektet skulle bli både demokratiskt och rättvist men även göra de olika programmen effektiva. TVA var officiellt förbundet att utveckla en demokratisk relation till vissa lokala institutioner för att vara nära människorna. Eftersom TVA var en

45

Institutionell teori.indd 45

09-01-26 14.03.34


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

idé som kom uppifrån kunde man även förvänta sig att det skulle ske viss anpassning. Således kunde man redan inledningsvis förvänta sig att the Authority på ett eller annat sätt skulle dels fångas upp, dels formas av sin institutionella omgivning, skrev Selznick. En konsekvens av denna decentralisering var att projektet, som initierats av regeringen, kom att verka i en institutionell miljö, vilket både påverkade hur projektet organiserades och krävde att projektet anpassade sig till den lokala miljön på olika sätt. Ett exempel på detta rör de anställda som arbetade i de olika organisationer som var relaterade till TVA. Dessa personer hade med sig egna erfarenheter av samhället och dess institutioner. Med dessa erfarenheter kom de anställda att påverka de verksamma organisationerna inifrån. Genom att se till den institutionella miljö som organisationerna verkade inom blev det tydligt att organisationer kunde ses som miljöer som anpassade sig efter de sociala omständigheterna. De hanterade inte bara sina egna ekonomiska eller politiska mål utan även de problem som kom ur den institutionella miljön.5

Utvärderingsexemplar

Doktrinen Ett problem var dock att det krävdes något för att projektet skulle framstå som stabilt, meningsfullt och säkert att genomföra. För att åstadkomma detta utvecklades en officiell idé om vad projektet gick ut på – en doktrin – som alla deltagare skulle utbildas i. När denna idé hade indoktrinerats skulle man kunna släppa på den formella kontrollen. Kärnan i doktrinen var det som redan nämnts, nämligen att gräsrötterna själva skulle administrera projektet genom demokratiska beslut. De kom även att arbeta efter den officiella idén om projektet, åtminstone till viss del. En del i doktrinen var 5 På Wikipedia ges två exempel på hur TVA har fått genomslag i populärkulturen. Filmen O Brother, Where Art Thou av bröderna Coen från 2000 visar bland annat hur ett ”ospecificerat” delprojekt inom TVA:s dammbygge leder till översvämning av en del av Mississippidalen. Grampa i tv-serien Simpsons använde uttrycket ”What in the name of the Tennessee valley authority!!” när han berättade historier om sina upplevelser som pilot i Stilla havet under andra världskriget. (www.oldmansimpson.com).

46

Institutionell teori.indd 46

09-01-26 14.03.34


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

budskapet från President Roosevelt som lyfte fram TVA som ett företag vilket både hade regeringens makt och inrymde det privata företagets flexibilitet och initiativförmåga. Enligt honom skulle TVA bli: … charged with the broadest duty of planning for the proper use, conservation, and development of the natural resources of the Tennessee River drainage basin and its adjoining territory for the general social and economic welfare of the Nation. (Selznick, 1949: 53)

Genom doktrinen säkrades interna mål som effektiv kommunikation, och samtidigt bidrog den till att organisationen anpassade sitt arbete till omgivningen. Doktrinen blev i Selznicks termer därmed det som försåg organiseringen med de önskvärda värderingarna (”infusion with values”).

Utvärderingsexemplar

Kooptering

Doktrinen verkade dock inte fullt ut. Under framväxten av organiseringen och parallellt med doktrinen utvecklades en informell struktur inom organisationen, vilken kom ur enskilda anställdas och olika subgruppers strävan att kontrollera utvecklingen av projektet och därigenom kunna säkra sin framtida existens. Denna informella struktur kom också att påverka utvecklingen av projektet. Eftersom det blev viktigare för organisationerna inom TVA att växa och överleva, kom institutionaliseringen av värderingarna som fanns i målen för verksamheten – det vill säga att administrationen skulle skötas lokalt – att sättas åt sidan. Konkret innebar det att cheferna för TVA till exempel avsiktligt kom att välja in externa uppdragsgivare som kunde bidra till att skydda elektrifieringsprogrammet. Genom inväljandet av dessa, eller som Selznick uttrycker det, koopteringen, avvek man dock från de ursprungliga modellerna av hur elektrifieringen skulle genomföras. Inväljandet eller koopteringen ledde därmed till att projektet på sikt kom att undermineras.

47

Institutionell teori.indd 47

09-01-26 14.03.34


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

Selznick definierade ”kooptering” (”coöptation”): … coöptation is the process of absorbing new elements into the leadership or policy-determining structure of an organization as a means of averting threats to its stability or existence … Coöptation tells us something about the process by which an institutional environment impinges itself upon an organization and effects changes in its leadership, structure or policy. (Selznick, 1949: 13)

Kooptering delas upp i formell och informell. Den formella koopteringen belyser den process då organisationen officiellt måste visa att den absorberar vissa element (till exempel utnämnandet av vissa tjänster, kontrakt som skrivs under eller nya organisationer som etableras). Det kan behövas för att ge legitimitet eller respektabilitet, eller för att kommunicera organisationens mål eller riktning. Den informella koopteringen handlar om när enskilda personer eller grupper har möjlighet att påverka organisationens struktur eller policy. Det handlar om personer som vill ha makt att påverka organisationens utformning. Denna makt behöver inte nödvändigtvis vara formell. Om organisationen öppet skulle erkänna att den gav vika för dessa former av påverkan, skulle det undergräva dess legitimitet i det omgivande samhället. Kooptering påverkar hela organisationen, inte bara dess ledarskap.

Utvärderingsexemplar

Vad var TVA egentligen? En oklarhet i studien är att Selznick definierar själva TVA på olika sätt. Det är ett instrument för att genomföra en demokratisering, ett projekt, en organisation, en institution, en ideologi – men även en teknik. Samtidigt är TVA en symbol: It is primarily as a symbol that TVA excites allegiances and denunciation. In its capacity as symbol, the organization derives meaning and significance from the interpretations which others place upon it. (Selznick, 1949: 19–20)

48

Institutionell teori.indd 48

09-01-26 14.03.35


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

Med detta föregick Selznick symbolismen, som kom att bli tongivande inom organisationsteorins kulturperspektiv i början av 1980-talet. Han tog det dock vidare: samtidigt som det var en symbol var TVA, och måste också vara, ”mer än en idé”. Det ger i sin tur nya konsekvenser, eftersom organisationens ledarskap kommer att innefatta ett större ansvar, där det både handlar om att hantera organisationen som symbol men även att i det praktiska arbetet väga olika sätt att göra saker mot dess möjliga konsekvenser. För att genomdriva sin policy måste även det administrativa ledarskapet finna stöd i lokala institutioner och utveckla smidiga sätt att samarbeta med dem. Med detta presenterade sig Selznick inte bara som institutionalist utan även som anhängare av strukturell funktionalism och öppna system: Yet however significant its symbolic feature may be, TVA is and must be more than an idea. It is a living organization in a concrete social environment … the symbol become apparatus generates its own problems … these new problems are technical, and go beyond political loyalty to an objective. (Selznick, 1949: 20).

Utvärderingsexemplar

Selznicks dubbla budskap understöds vidare av att han speciellt betonar att anpassningsbara sociala strukturer bör analyseras i strukturellt funktionalistiska6 termer: This means that contemporary and variable behavior is related to a presumptively stable system of needs and mechanisms. Every such structure has a set of basic needs and develops systematic means of self-defense. Observable organizational behavior is deemed explained within this frame of reference when it may be interpreted (and the interpretation confirmed) as a response to specified needs. Where significant, the adaptation is dynamic in the sense that the utilization of self-defensive mechanisms results in structural transformations of the organization itself. (Selznick, 1949: 252) 6 I sina senare arbeten skulle Selznick komma att fortsätta sina tankar kring just strukturell funktionalism och öppna system (Selznick, 1957, 1996).

49

Institutionell teori.indd 49

09-01-26 14.03.35


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

Vidare blev projektet även en legitimerande mekanism, det vill säga en mekanism som anpassade sig till de institutionella styrkor som redan fanns på det fält där TVA skulle verka.

Resultat från studien av TVA I TVA-studien visade Selznick hur styrelseskick, ekonomi och samhälle knöts samman. Organisationen i fråga anpassade sig till de interna gruppernas ansträngningar och även till samhällets värderingar. Medan tidigare studier beskrivit organisering som en rationell, målorienterad och effektivitetsbevakande process, så visade Selznick en alternativ bild. Där är det tydligt att organisering sett över tiden blir en värderingsladdad process där organisationen på olika sätt anpassar sig till interna gruppers önskemål och krav och även till omgivningen (Perrow, 1972/1986). I Selznicks version definieras institutionalisering:

Utvärderingsexemplar

Because organizations are social systems, goals or procedures tend to achieve an established, value-impregnated status. We say that they become institutionalized. Commitment to established patterns is generated, thus again restricting choice and enforcing special lines of conduct. (Selznick, 1949: 256–257)

En slutsats som kan dras av denna studie är att alla organisationer måste anpassa sig till sina institutionella miljöer. Selznick själv sammanfattade det ”in short, the institution must seek some sort of equilibrium with the environment in which it lives” (Selznick, 1949: 20). Selznicks utgångspunkt var att organisationer förvisso är byråkratiska verktyg, men att de trots detta har vad han kallade ett eget liv. Han menade också att det bästa sättet att förstå varför organisationens representanter handlar som de gör är att se organisationen som en levande social institution. En konsekvens av detta är att alla organisationer – universellt sett – motsätter sig fullständig kontroll. Även om organisationer tenderar att bli stängda system så kommer de aldrig att existera i ett vakuum, utan de kom50

Institutionell teori.indd 50

09-01-26 14.03.35


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

mer att påverkas i olika utsträckning av handlingarna hos människor och grupper och krafter i det omgivande samhället. För att förstå mer av detta krävs att man studerar de underliggande implikationerna i den officiella doktrinen hos verksamheten, att man ser bortom organisationens formella organisation och att man observerar hur verksamheten interagerar med andra institutioner inom området. Som nämnts tidigare är ett annat bidrag från Selznick introduktionen av begreppen ”infusion with values” och ”kooptering”. Ytterligare ett resultat som Perrow (1972/1986: 159) lyfte fram var att Selznicks sätt att studera organisering skapade en exposé av organisationer, något som också blev tydligt i efterföljande studier som gjordes i Selznicks anda. Avslutningsvis ska betonas att Selznick, i likhet med övriga amerikanska institutionalister, även var pragmatist. Det pragmatiska inslaget belyses till exempel när frågan ställs om TVA var ett lyckat eller misslyckat projekt. Selznicks svar var att det inte finns några externa kriterier som kan användas för att bedöma framgång eller misslyckande hos organisationen. Där­ emot finns ett moraliskt krav som innebär att organisationens handlingar ständigt måste kontrolleras utifrån de värderingar som är viktiga för den gemenskap som har skapat organisationen.

Utvärderingsexemplar

Studier i TVA:s anda TVA-studien kom att efterföljas av en rad studier i liknande anda. Sheldon Messinger (1955) studerade förändringar i pensionssystemet Townsend Movement. Rörelsen startade på 1930-talet med syftet att verka för höjda pensioner för en del äldre. Under de kommande 15–20 åren förändrades dock rörelsen från att fokusera på politiska mål till att i stället omfatta sociala mål som medlemskap. Verksamheten utvidgades också till att innefatta försäljning av olika produkter, till exempel hälsoinriktad mat och vitaminer. Allteftersom organisationens politiska mål kom att drivas av nationella organisationer så ändrades Townsend Movement från pensionssystem till en social förening.

51

Institutionell teori.indd 51

09-01-26 14.03.35


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

Ett annat arbete i Selznicks anda är Joseph Gusfields (1955) studie av kristna kvinnors nykterhetsrörelse, WCTU (The Woman’s Christian Temperance Union). Förutom Selznick var Gusfield även inspirerad av Herbert Blumers (1939) arbete kring institutionalisering av sociala rörelser där han diskuterade hur kollektivt handlande förändras när människor är missnöjda. Vid missnöje eller otillfredsställelse kommer det etablerade handlingssättet att störas varvid nya handlingssätt kan uppstå. Sociala rörelser uppstår när (många) människor börjar se på sina liv på nya sätt och finner att de gamla synsätten inte passar deras nuvarande situation. Genom att skapa sig en bild över hur de skulle vilja ha det, börjar de agera för att leva enligt den. Med utgångspunkt i Selznicks och Blumers arbete blev Gusfields studie ett exempel på hur sociala rörelser förändras över tiden. WCTU var en rörelse som under en 80-årsperiod inledningsvis varit mycket framgångsrik men som sedan kommit att minska i omfattning. Målet för rörelsen var att förändra amerikaners dryckesvanor. Framför allt var det arbetarklassen som genom medelklassens kvinnors arbete skulle komma ur dryckenskap och därmed fattigdom. Även om medlemsantalet växte från 1880 till 1950 så minskade föreningens politiska makt. WCTU kom alltså att verka i en mer fientlig omgivning och Gusfield ställde frågan hur det påverkar föreningens mål och doktrin. Förändring beskrevs av en medlem med ett språkbruk som genom samtida queerstudier åter är i mode:

Utvärderingsexemplar

Well, as you have probably learned, this isn’t the organization it used to be. It isn’t popular, you know. The public thinks of us … as a bunch of old women, as frowzy fanatics. I’ve been viewed as queer, as an old fogy, for belonging to the WCTU … This attitude was not true thirty years ago. (Gusfield, 1955: 228)

Resultatet visar att föreningen inte behöll sina organisatoriska värderingar på bekostnad av doktrinen. Eftersom alkohol blev alltmer accepterat i me­ del­klassen förlorade WCTU i inflytande, men föreningen blev kvar som ett stöd för kvinnor i lägre medel- och arbetarklass. 52

Institutionell teori.indd 52

09-01-26 14.03.35


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

Ett annat exempel på hur en organisation överlever omgivningens förändringar genom att skapa sig nya mål återfinns i Zald och Dentons (1963) studie av YMCA (Young Men’s Christian Association). YMCA kom att utvecklats från att vara en hjälporganisation för unga män som immigrerat eller som flyttat från mindre jordbruk till storstäderna till att bli en organisation för både kvinnor och män i alla åldrar som erbjöd fritidssysselsättningar för medelklassen i städernas förorter. Även här kom den kristna etiken, som var utvecklad för att ge andligt stöd åt utsatta personer (till exempel genom praktisk hjälp, information och undervisning i olika sätt att hantera storstaden), att i stället bli en etik som understödde amerikansk livsstil (med allt från hur amerikansk medelklass lämpligen uppförde sig – karaktär – till hur fritiden skulle hanteras) (Zald och Denton, 1963). I en studie av ett privat voluntärsjukhus visade Charles Perrow (1961) hur vissa finansiärer av sjukhuset inte ville synas i press och hur sjukhuset därför enbart fick marknadsföra vissa delar av sin verksamhet. Genom denna marknadsföring uppstod en krock mellan olika sätt att söka legitimitet för verksamheten. Patienterna blev till exempel ovilliga att undersökas eller få behandling då de var upptagna med de marknadsförda tjänsterna som gratis telefonsamtal, att dricka kaffe från ambulerande kaffevagnar, eller, för nyblivna mödrar, besök i skönhetssalongen. Samtidigt som sjukhuset marknadsförde sig som en välgörenhetsinrättning (med möjlighet att ta del av extra tjänster under sjukhusvistelsen) visade det sig att det var administ­ rativt dåligt skött, hade för lite personal, dåliga resurser och var mycket selektivt i sitt urval av patienter. Sjukhuset gick således emot målsättningen med verksamheten (att ta hand om patienter på bästa sätt och bedriva forskning som kunde publiceras och därigenom ge organisationen legitimitet), då en grupp – cheferna – försökte föra fram en bild som var i konflikt med den övriga organisationens målsättning. Gemensamt för ovanstående studier var att organisationerna visade sig ha fått överge sina mål för att kunna överleva eller växa, och därmed hade de värderingar som skulle ha institutionaliserats snarare blivit underminerade av olika organisatoriska processer. I en kommentar till dessa texter re-

Utvärderingsexemplar

53

Institutionell teori.indd 53

09-01-26 14.03.35


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

fererar Perrow (1972/1986) liksom Selznick (1949) till Robert Michels formulering om ”oligarkins järnlag”, som innebär att en del ledare oundvikligen kommer att dominera även de processer som var tänkta att vara demokratiska. Härmed sätter ledarna sina intressen av att bevara organisationen och därigenom sitt eget ledarskap före övriga medlemmars intressen. I en diskussion kring organisationers måluppfyllelse i relation till deras överlevnad påpekade Warren, Rose och Bergunder (1974: 151) att om organisationer kan välja så föredrar de att vara livskraftiga (och därmed anpassa sina mål) framför att sträva efter uppenbar måluppfyllelse. Snarare än att uppfylla uttalade mål är det viktigt för organisationen att skydda eller utöka sin egen domän. Det finns även exempel av mer abstrakt karaktär som fått än mer genomgripande inverkan. Liksom Robert Merton hade inflytande på Selznick, kom Selznick att ha inflytande över Mertons texter, även om Merton inte diskuterade institutionalisering. I sin diskussion om hur byråkraten blir överkonformistisk använde Merton (1949/1957) Selznicks begrepp ”in­ fused” (”ingjutna”). Enligt Merton var strukturens effektivitet helt beroende av hur gruppmedlemmarna ”ingjuts” med de rätta attityderna och uppfattningarna. Problemet är dock att dessa uppfattningar kan bli starkare än vad som krävs för att upprätthålla disciplinen. I förlängningen kan detta leda till att byråkraten blir överkonformistisk – i sin strävan att agera efter varje regel i organisationen kommer hon/han att bli oförmögen att bistå organisationens klienter. I artiklarna Suggestions for a Sociological Approach to the Theory of Organizations I (1956) och II (1956) tog sociologen Talcott Parsons liknande utgångspunkter som Selznick i TVA-studien. I sitt försök att beskriva organisationer som en del i det större sociala systemet menar han att organisationens struktur kan beskrivas på två sätt, det kultur-institutionella respektive utifrån grupp eller roll. Båda innehåller varandra. Den kultur-institutionella strukturen måste enligt Parsons åtminstone innefatta följande beskrivning:

Utvärderingsexemplar

54

Institutionell teori.indd 54

09-01-26 14.03.35


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

… a minimal description of an organization will have to include an outline of the system of values which defines its functions and of the main institutional patterns which spell out these values in the more concrete functional goal-attainment itself, adaption to the situation, and integration to the system. (Parsons, 1956: 67)

Även här betonas således vikten av beskrivning, liksom hos de tidiga institutionalisterna. Parsons menar vidare att värdemönstret (”value pattern”) är det som främst ska analyseras, eftersom det definierar organisationens grundläggande förhållningssätt till den situation inom vilken den opererar och därmed även leder de enskilda medlemmarnas handlingar. Vidare är detta värdesystem ett delsystem av ett mer övergripande system. Genom att vara en del av det övergripande systemet kommer värdesystemet att ge organisationen legitimitet, till exempel i form av vilken funktion det har för det övergripande systemet. Samtidigt ger värdesystemet legitimitet för organisationen bland dess medlemmar. Ett bilföretag delar samhällets mål och har som eget mål att producera bilar att transportera medborgarna i. Genom målet att transportera medborgarna får bilföretaget legitimitet både hos samhället i stort och hos de anställda. För de anställda innebär det i sin tur att de kan sätta övriga intressen och mål åt sidan – till exempel att utveckla stadens fotbollslag – för att i stället bidra till bilföretagets mål att producera transportmedel. Analysen av organisationers struktur utvecklas vidare i tre områden, där det första huvudområdet för institutionalisering rör hur organisationen ska säkra resurser för att nå sina mål, det andra området rör institutionalisering av procedurer för att säkra hur dessa resurser konkret ska användas för att nå målen, och det tredje området handlar om

Utvärderingsexemplar

… institutional patterns defining and regulating the limits of commitments to this organization as compared with others in which the same persons and other resource-controllers are involved, patterns which can be generalized on a basis tolerable to the society as a whole. (Parsons, 1956: 69)

55

Institutionell teori.indd 55

09-01-26 14.03.36


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

Parsons pekar vidare på tre grundläggande institutioner som håller samman organisationer: institutionen för kontrakt, institutionen för auktoritet och institutionen för ”gott uppförande”. Den sistnämnda innebär att organisationen inte kan sätta sig över de regler för uppförande som gäller för hela samhället, till exempel kan den inte använda slaveri i ett samhälle som förespråkar den enskilda personens frihet. Institutionen för kontrakt reglerar möjliga konflikter, till exempel hur mycket arbetstid och i vilken annan utsträckning den anställda ska vara lojal med organisationen. Institutionen för auktoritet innefattar regler för i vilken utsträckning en organisationsmedlem genom sina handlingar är bunden att följa andras beslut. Det finns dock en skillnad mellan de tre grundläggande institutionerna, då de karaktäriseras av ”a qualitative break in the simple continuity of line authority” då ”the functions at each level are qualitatively different” (Parsons, 1960: 65–66). Ett företags styrelse, politiska överordnade eller förtroenderåd kan inte säga till de anställda på nivån under dem vad de ska göra. Den tekniska expertisen i företaget, personalen på sjukhuset eller de som arbetar i skolan har annan kompetens och annat ansvar än sina överordnade. De överordnade kan därmed inte säga vad de underordnade ska göra i den praktiska vardagen i företaget, på sjukhuset eller i skolan. Scott (1995/2008) påpekar att Parsons med detta kom att förutsäga den diskussion som kommer med den nya institutionalismen om hur vissa delar i organiseringen är löst kopplade (Meyer och Rowan, 1977) eller ”decoupled” (Weick, 1976) (se vidare kapitel 3).

Utvärderingsexemplar

Från tidig institutionalism till nyinstitutionalism Den tidiga institutionalismen togs upp på en rad olika sätt i arbeten under 1960-talet och 1970-talet, innan nyinstitutionalismen så småningom kom att bli populär bland forskare. Det finns exempel på den tidiga institutionalismens spår i contingency theory, på studier som öppnar upp för nyinstitutionalismens intresse för stabilitet, men även studier som föregår den kommande forskningen om organisationsfält. Frågan om transaktionskost-

56

Institutionell teori.indd 56

09-01-26 14.03.36


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

nader kom att få nationalekonomer och vissa organisationsteoretiker att gå från tidig institutionalism till nyinstitutionalism. Här ska jag kortfattat presentera idéerna i dessa studier. Inom ramen för en av de forskningsinriktningar som präglade organisationsteorin under 1960-talet, contingency theory, återfinns vissa inslag från de tidiga institutionalisterna. Ett exempel är industrisociologen Joan Woodward som bland annat refererade till ett arbete av Veblen i sin studie Industrial Organization: Theory and Practice (1965/1980). Här utgick hon från hans text The Theory of Business Enterprise (1904) och lyfte fram den som det första arbete som postulerade länken mellan teknologi och social struktur. Veblens arbete användes av Woodward för att understryka att teknologin inte är den enda avgörande variabeln som ska bestämma en organisations struktur, utan att faktorer som organisationens historia, ett företags bakgrund och personligheten hos människorna som byggde upp den och så småningom kom att leda den, också är viktiga (Woodward, 1965/1980: 50). Ett problem med Woodwards och hennes kollegors mekanistiska modeller är dock att de inte ser till de oväntade konsekvenser som kan uppkomma vid planerade förändringar (Dawson och Wedderburn, 1980). Ett annat exempel på övergången till nyinstitutionell teori är följande: I en artikel om organiseringen av samhälleliga föreningar som till exempel YMCA och WCTU öppnar Zald och Ash (1966) dörren till den fråga som kommer att uppta den nya institutionalismen, nämligen frågan om stabilitet. Medan TVA och studierna efter TVA fokuserat på hur organisationer förändras i relation till sin omgivning, kommer den nya institutionalismen att studera hur organisationer genom sin omgivning blir stabila. Jag återkommer till detta i nästa kapitel.

Utvärderingsexemplar

Institutionaliserad tankestruktur Ett exempel som direkt föregår nyinstitutionalismen och mer specifikt fältbegreppet (se vidare kapitel 3) är Roland Warren, Stephen Rose och Ann Bergunders studie The Structure of Urban Reform från 1974. Under 1960-ta-

57

Institutionell teori.indd 57

09-01-26 14.03.36


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

let hade president Lyndon Johnson skapat ett nytt program – Model Cities Program – för att inrätta nya beslutsfattande kommunorganisationer i urbana områden, men även för att underlätta samarbete mellan de olika kommunorganisationer som arbetade med sociala problem och understödja innovativa lösningar på dessa problem. I studien av samarbetet mellan olika organisationer i nio olika städer kombinerade Warren och hans kollegor kvantitativa och kvalitativa metoder, där de sistnämnda var specificerade ”qualitative narrative data”. Det visade sig snart att berättelserna om vad som hände i de olika organisationerna blev en förutsättning för att man skulle förstå ”vad som egentligen pågick”. I det kvantitativa materialet hade samma tendenser visat sig, men den delen av materialet kunde inte förklara det (Warren et al., 1974: 18). För att förstå hur organisationerna samordnade sig, valde forskarna att utgå från det fält där organisationerna samverkade. Härmed skilde sig studien från majoriteten av andra interorganisatoriska studier vilka utgick från enskilda organisationer (och därmed ignorerade det samverkande fältet eller hanterade frågan om samverkan mer ytligt). Resultaten visade tre centrala drag i organisationernas interaktion rörande domän, normer och institutionaliserad tankestruktur. Över tiden nådde de samverkande organisationerna mer eller mindre rutiniserade uppfattningar av vad som var deras respektive domäner. Domän defi­ nierades här som ”organization’s locus in the interorganizational field, including its manifest goals and its channels of access to task and maintenance resources” (Warren et al., 1974: 27). De rutiniserade uppfattningarna delade organisationerna med varandra. Domänerna definierades och omdefinierades när nya situationer uppkom genom att organisationerna ömsesidigt anpassade sig till det nya. Det kunde förekomma dispyter mellan organisationerna, men dessa ägde snarare rum på ytan utan att påverka organisationernas kärna. Mellan organisationerna hade det vidare utvecklats normer som föreskrev vad som var det acceptabla beteendet dem emellan och mellan andra aktörer. Den underliggande normen var att ”leva och låta leva” (”live and let live”, Warren et al., 1974: 19) och kom sig av att även om

Utvärderingsexemplar

58

Institutionell teori.indd 58

09-01-26 14.03.36


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

det uppstod konflikter så visste alla inblandade att de skulle finnas kvar ­efter konflikten och att de fortfarande skulle behöva varandra i vissa situationer. Dessa normer grundade sig i sin tur på en gemensam konsensus som kallades den gemensamma institutionaliserade tankestrukturen (”institutionalized thought structure”): What we are concerned with in the concept of institutionalized thought structure is the intricate interweaving or mutual reinforcement of what is known or believed or conceptualized, on the one hand, about the urban problems such as those confronted by these six types of CDOs, and the actual configuration of specific organizations and procedures employed in addressing them. (Warren et al., 1974: 20)

Begreppet förklarar att organisationerna i studien har en gemensam konsensus om vad de försöker uppnå, om vad som är viktigt och önskvärt. Denna konsensus passar in i den gemensamma förståelsen av USA:s sociala verklighet, av det amerikanska samhället, av vad som är sociala problem och hur de ska lösas. Även om det amerikanska samhället knappast är perfekt, skriver Warren och hans kollegor, så är det ”essentially sound in its institutional composition” (1974: 21, kursivering i original) då det finns en gemensam förståelse kring hur problem ska lösas med hjälp av demokrati, vetenskapliga framsteg, organisatoriska reformer och olika stöd till myndigheter att genomföra det arbete som krävs. Genom normen ”leva och låta leva” och den gemensamma institutionaliserade tankestrukturen sätts gränser för i vilken utsträckning organisationerna kan konkurrera med var­ andra, och samtidigt garanteras att deras livskraft inte kommer att skadas (Warren et al., 1974: 19). Begreppet kommer enligt Warren et al. ur både kunskapssociologi och institutionell teori. Czarniawska (1997) påpekar att den institutionaliserade tankestrukturen är ett slags specialiserat begrepp. Man kan inte bevisa att den existerar och den kan inte heller beskrivas i sin helhet. Resultaten från Warren et al.:s studie visade att de interorganisatoriska

Utvärderingsexemplar

59

Institutionell teori.indd 59

09-01-26 14.03.36


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

fälten var slående lika vid jämförelse mellan de olika städerna. Organisationer existerar och får sin form i en interorganisatorisk kontext. Om de avviker för mycket från den institutionaliserade tankestrukturen eller går emot normen ”leva och låta leva” som princip för samarbetet mellan organisationerna, kommer den att äventyra sin legitimitet. Legitimiteten har sina rötter i det lokala interorganisatoriska fältet, och detta har i sin tur stöd i den institutionaliserade tankestrukturen.

Transaktioner Frågan om transaktioner, som nationalekonomen John Commons tog upp, är i dag en pågående diskussion bland nationalekonomer. En inriktning kallad neoinstitutionella arbetsmarknadsekonomer (där neo står för ”new efficiency-oriented”) tolkar till exempel anställningspraktiker enligt mått som funktionalitet eller effektivitet. Inom denna inriktning tas dock inte hänsyn till frågor av mer historisk karaktär, som till exempel hur denna praktik uppstod. Inte heller ställer man frågor om vad som föregick insamlandet av materialet. Angreppssättet ger således upphov till frågor om hur teoretiska konstruktioner mäts och i vilken grad de förklarar variation (Jacoby, 1990). Inom denna inriktning ser man därmed enbart till det som definieras som ekonomiska faktorer, och även om man inte funderar på hur de har skapats skulle en institutionell teoretiker påtala att också dessa faktorer är sociala konstruktioner. Problemet som så småningom Ronald Coase (1998) lyfte fram, var att genom att fokusera på beskrivning före teori kom de tidiga institutionalisterna att sakna något lättbearbetat att föra vidare. Det som fanns hos dem var främst ett omfattande deskriptivt material. Anledningen till att Coase blev företrädare för den nyinstitutionella ekonomiska inriktningen var att han problematiserade varför organisationer och företag växte fram. Var det så som ekonomerna hävdade, att marknaden var en organism som helt koordinerades av prismekanismen, där utbud anpassades efter efterfrågan och produktion efter konsumtion? Här menade Coase att om det var så att

Utvärderingsexemplar

60

Institutionell teori.indd 60

09-01-26 14.03.36


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

produktion styrdes av förändringar av priset så skulle ju produktion kunna utföras utan några som helst organisationer. Coase (1937) svar på frågan om varför det finns organisationer är att det ligger en vinst i transaktionskostnader. I stället för att använda prismekanismen för att hitta det relevanta priset vid varje uppköp av arbetskraft för att få någon del av produktionen gjord, är det billigare med långsiktiga kontrakt. Genom att samla transaktionskostnaderna för olika kontrakt inom organisationen kan kostnader sparas. Om kostnaderna för arbetskraft eller för upphandling av någon råvara skulle bli för höga, kan entreprenören alltid återvända till den öppna marknaden för att få fram bättre priser. Således kommer ett företag eller en organisation att växa tills kostnaden för att organisera ytterligare en transaktion inom företaget är den samma som att göra det på den öppna marknaden. I linje med andra institutionalister påpekar Coase (1937: 393): ”A firm … consists of the system of relationships which comes into existence when the direction of resources is dependent on an entrepreneur”. Genom sin artikel The nature of the firm från 1937 blev Coase en av de främsta företrädarna för det som på 1970-talet skulle komma att kallas nyinstitutionell ekonomi. Det ska dock noteras att den som först använde begreppet nyinstitutionell ekonomi var Olivier Williamson (1975), när han byggde vidare på Herbert Simons teser om den begränsade rationaliteten och Coases transaktionsteori. (För en översikt över transaktionskostnader och deras koppling till organisationsteorin, se Williamson, 1981 eller Eriksson-Zetterquist et al., 2005).

Utvärderingsexemplar

Sammanfattning och fortsatt läsning Ett sätt att sammanfatta de tidiga institutionalisterna är att som Arthur Stinchcombe (1997: 5) påtala att dessa inte antog att institutioner alltid fanns där och alltid fungerade. Inom den tidiga institutionalismen ses institutioner som ”samlingar av stabila regler och roller” (Czarniawska och Sevón, 1996: 4). Både Veblen och Polanyi vänder sig mot sina samtida kollegor inom nationalekonomi och är själva snarare kulturevolutionister. De

61

Institutionell teori.indd 61

09-01-26 14.03.36


2. Tidig inst it ut ione l l teor i

hävdar att människor som agerar kollektivt formar vissa sätt att agera som sedan blir självklara. Om dessa sätt att agera ifrågasätts följer normativa förklaringar och/eller sanktioner. Den tidiga institutionalismen med fokus på organisation och organisering utgår från en organisation och betonar vikten av mönster, koalitioner och ”klickbildningar” mellan människor i organisationer (Selznick, 1949). Härmed kan den påvisa när den informella strukturen avviker från eller begränsar den formella. Den visar även när personer i organisationen sätter sig emot organisationens avsedda, rationella uppdrag. Normer och socialisationsprocesser har således en central funktion som kognitiva former. I fallet TVA visas hur konflikter är en del av organiseringens vardag, där administratörerna kom att avvika från det grundläggande uppdraget för att i stället se till TVA-organisationens överlevnad. Här kommer regler och roller i konflikt, samtidigt som både regler och identitet tas för givna. Är en person en gång rekryterad till TVA och har byggt upp sin identitet härigenom så gäller den. Konflikter uppstår mellan grupper under tiden då organisationen anpassar sig till olika krav i den interna respektive externa omgivningen. Enligt den tidiga institutionalismen är den miljö som en organisation finns i lokal, det vill säga bestående av olika lokala organisationer. Där kommer olika personliga och organisatoriska lojaliteter att påverka och bli koopterade av organisationen i fråga (DiMaggio och Powell, 1991). Eftersom organisationen ständigt anpassar sig till det interna och det externa, blir förändring en given del. Institutionalisering ses i denna inriktning som en långsam process som äger rum inom organisationen. Det innebär att organisationen förändras på ett eget sätt och blir unik. För den som vill läsa mer om den tidiga institutionalismen är Veblens (1899/1994) och Polanyis (1944/1989) arbeten liksom Selznicks (1949) studie av TVA centrala verk. I Perrow (1972/1986) återfinns en mer översiktlig presentation av TVA och en jämförelse mellan tidig institutionell och nyinstitutionell teori. Perrow rekommenderas även för den som vill läsa mer om studier i Selznicks anda.

Utvärderingsexemplar

62

Institutionell teori.indd 62

09-01-26 14.03.37


Kapitel 3

Nyinstitutionell teori

Den nyinstitutionella teorin grundas på två centrala verk. Dessa är sociologerna John Meyers och Brian Rowans artikel Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony som publicerades 1977, respektive organisationsforskarna Paul J. DiMaggios och Walter W. Powells artikel The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields som publicerades 1983. För att ge läsaren grunden till nyinstitutionell teori och dess syn på organisationer inleds detta kapitel med en mer utförlig presentation av innehållet i dessa artiklar. De begrepp som är centrala rör hur organisationer skaffar sig legitimitet, hur de löskopplar olika aktiviteter från varandra för att därigenom överleva och hur de blir mer lika varandra (isomorfism) inom olika organisationsfält. Kapitlets andra del belyser hur dessa verk tagits upp inom framför allt amerikansk organisationsforskning med nyinstitutionellt perspektiv sedan 1990-talet. Tonvikten ligger på forskningsfrågor som är aktuella för dagens nyinstitutionella teori med frågor rörande förändring, handling och enskilda agenter, marknadens inflytande, institutionella logiker och legitimitet. Medan kapitlets första del presenterar centrala begrepp, kan således den andra delen läsas som en fördjupning av olika teman inom nyinstitutionellt perspektiv på organisering. Avslutningsvis diskuteras skillnaden mellan tidig och ny institutionell teori inom organisationsämnet.

Utvärderingsexemplar

63

Institutionell teori.indd 63

09-01-26 14.03.37


3. Ny in st it ut ione l l teor i

Inledning till nyinstitutionell teori John Meyers och Brian Rowans artikel Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony (1977) kom att bli banbrytande på en rad sätt. Även om det fanns andra artiklar som tog upp liknande teman (se exempelvis Warren, 1967), blev det denna som främst kom att refereras till som grundläggande arbete för det som i dag kallas nyinstitutionell teori, det vill säga en utveckling av den tidiga institutionalismen (för ett exem­pel på artikelns genomslagskraft, se Greenwood et al., 2008). En ambition med den nya institutionalismen var just att undvika det som den tidiga institutionalismen kritiserats för, nämligen att vara alltför deskriptiv och abstrakt. Man försökte därför att få fram nya svar på de klassiska frågorna om ”how social choices are shaped, mediated, and channeled by institutional arrange­ ments” (DiMaggio och Powell, 1991: 2). I fokus för den nya institutionalismen ligger de organisatoriska strukturer och processer som är gemensamma för hela branscher och sträcker sig över funktionsgränser och geografiska gränser, det vill säga framträder både nationellt och internationellt. Av speciellt intresse är varför organisationer inom samma bransch visar upp en så slående homogenitet i sina praktiker. Man undrar också varför organisationsstrukturer blir alltmer komplexa och utbredda. Annorlunda uttryckt: varför fortsätter den byråkratiska organisationen sitt segertåg även om den inte alltid innebär det mest effektiva sättet att göra saker på?

Utvärderingsexemplar

Formell struktur kontra organisationers vardag Som nämnts i kapitel 1 var det under många decennier brukligt att anta att den formella organisationsstrukturen är utvecklad för att svara på de krav som kommer av organisationens arbetsaktiviteter. En rationell formell struktur antas vara det mest effektiva sättet att samordna och kontrollera företag och offentliga organisationer. Eftersom olika studier hade visat att den rationella formella strukturen hade begränsningar – inte kunde förklara varför organisationer agerade som de gjorde – sökte Meyer och Rowan en alternativ förklaring till hur organisationer fungerade. Enligt dem speg-

64

Institutionell teori.indd 64

09-01-26 14.03.37


3. Ny inst it ut ione l l teor i

lar inte den formella strukturen organisationens interna krav och arbetsaktiviteter, det vill säga den formella strukturen fungerar inte för att samordna och kontrollera. Snarare bidrar den formella strukturen med legitimitet genom att den speglar de myter som finns i organisationens institutionella omgivning. Organisering verkade snarare handla om att anpassa sig till institutionaliserade regler än att samordna och kontrollera olika aktiviteter. Härmed kom Meyer och Rowan att skilja mellan en organisations formella struktur och vad som egentligen görs i vardagen. Kärnan i den byråkratiska organisationen utgörs av en rationell och opersonlig beskrivning av dess olika strukturella delar. De strukturella delarna består av organisationsschemat med kontor, avdelningar, positioner och program, och av de mål som kopplar ihop dessa delar. Schemat skapar en rationell beskrivning av hur organisationens aktiviteter passar ihop, och det beskriver hur målen uppnås på ett rationellt sätt. Denna syn på organisering antar också att de centrala dimensioner som måste hanteras för att organisationen ska bli framgångsrik är koordination och kontroll av aktiviteter. Koordination antas ske rutinmässigt, regler och procedurer följs, och det som görs är anpassat till det som beskrivits i den formella strukturen. Det finns dock svagheter med detta synsätt. Det hjälper inte till att beskriva hur organisationer uppstår, och det ger inte heller förståelse för varför organisationers strukturella element framstår som löst kopplade. Vidare kan det inte belysa varför regler överträds, varför beslut ofta inte genomförs, alternativt inte får det förväntade utfallet, varför införda tekniker inte fungerar som tänkt och varför utvärdering och inspektionssystem används i så ­liten utsträckning att de knappast bidrar till koordineringen i organisationen. Anledningen till detta är enligt Meyer och Rowan att delarna i den rationaliserade formella strukturen är förankrade i olika men vida spridda förståelser av den sociala verkligheten. Detta återspeglas i organisationsstrukturen.

Utvärderingsexemplar

65

Institutionell teori.indd 65

09-01-26 14.03.37


3. Ny in st it ut ione l l teor i

Many of the positions, policies, programs, and procedures of modern organizations are enforced by public opinion, by the views of important constituents, by knowledge legitimated through the educational system, by social prestige, by the laws, and by the definitions of negligence and prudence used by courts. Such elements of formal structure are manifestations of powerful institutional rules which function as highly rationalized myths that are binding on particular organizations. (Meyer och Rowan, 1977: 343)

Många av delarna i den formella strukturen är enligt Meyer och Rowan så starkt institutionaliserade att de fungerar närmast som myter, till exempel myter om professioner, program och tekniker. Tekniska lösningar för produktion, redovisning, rekrytering eller informationssystem behöver inte nödvändigtvis vara effektiva utan används för att de får organisationen att framstå som riktig/lämplig, rationell och modern. Samtidigt visar dessa teknologiska lösningar att organisationen tar sitt ansvar och inte är slarvig. Allt eftersom utvecklingen inom psykologi ger upphov till nya moderna rationella sätt att rekrytera personal och allt eftersom säkerhets- och miljöfrågor ger upphov till nya professioner och program som blir institutionaliserade genom lagstiftning, fackets krav och den allmänna opinionen, kommer organisationer att ta till sig de samma. Organisationerna kommer att utveckla sina formella strukturer så att de blir lika till formen (iso­morfa) eftersom de strävar efter att förverkliga samma myt. Allt eftersom denna typ av rationaliserade institutionaliserade strukturer (rekryteringssystem, redovisningssystem, tekniska system et cetera) blir alltmer omfattande i samhället så blir även de formella organisationerna mer vanliga och mer utvecklade. Med hjälp av sådana institutionaliserade myter blir det både lättare och mer nödvändigt att skapa organisationer. Skulle en organisation välja att inte ta till sig dessa myter så kommer den att framstå som nonchalant, avvikande och kanske även icke-legitim. En organisation utan vedertaget redovisningssystem är ett exempel på just nonchalans och avvikande. Den kom-

Utvärderingsexemplar

66

Institutionell teori.indd 66

09-01-26 14.03.37


3. Ny inst it ut ione l l teor i

mer att ha svårigheter att uppfattas som legitim av omgivningen. Genom att ha lika form – vara isomorfa – kommer organisationerna att vara framgångsrika och överleva. Det viktigaste, sett från ett institutionellt perspektiv, är att organisationerna har samma form av det språk som används, särskilt vid presentationer utåt. De berättelser som ges av revisorerna eller från det löpande bandet förklarar nämligen organisationens aktiviteter, som härmed blir trovärdiga för anställda, potentiella sökande, chefer, organisationens styrelse och omgivande myndigheter. Vocabularies of structure which are isomorphic with institutional rules provide prudent, rational, and legitimate accounts. Organi­ za­tions described in legitimated vocabularies are assumed to be oriented to collectively defined, and often collectively mandated, ends. The myths of personnel services, for example, not only account for the rationality of employment practices but also indicate that personnel services are valuable to an organization. Employees, applicants, managers, trustees, and governmental agencies are predisposed to trust the hiring practices of organizations that follow legitimate procedures – such as equal opportunity programs, or personality testing – and they are more willing to participate in or to fund such organizations. (Meyer och Rowan, 1977: 349–350)

Utvärderingsexemplar

En annan aspekt är att det blir viktigt för organisationen att bli utvärderad av andra betydelsefulla organisationer eller personer. Konsulter är ett exem­ pel på detta. Även om de stora konsultbolagens tjänster är dyra och deras konsulter ger snarlika råd till alla klienter, så är de bra att använda eftersom de ger organisationen institutionell legitimitet. Överlevnad och framgång hänger på en organisations förmåga att anpassa sig till och bli legitimerad av de omgivande institutionerna, förklarade Meyer och Rowan. Detta skapar dock två problem. Det första är att tekniska aktiviteter och effektivitetskrav skapar konflikter och motsättningar med den institutionella organisationens strävan att anpassa sig till de cere-

67

Institutionell teori.indd 67

09-01-26 14.03.37


3. Ny in st it ut ione l l teor i

moniella reglerna för produktion. Det andra är att eftersom dessa ceremoniella regler kan komma från olika delar av omgivningen så kan de komma i konflikt med varandra. Härmed uppstår bekymmer för organisationens effektivitet, hårda koordination och kontroll. Är organisationen för hårt styrd kan detta leda till konflikter och förlorad legitimitet. För att hantera detta inom organisationen och samtidigt upprätthålla bilden av sig själv som en legitim organisation så finns det två verktyg: isärkopplande (decoupling) och förtroendets logik (The Logic of Confidence and Good Faith). Förtroendets logik visar att även om organisationer saknar koordinering och kontroll så är isärkopplade organisationer inte anarkier. Vardagen fortsätter som vanligt eftersom interna medlemmar och deras externa uppdragsgivare tror att det fungerar. Som en del i detta kommer även inspektioner och utvärderingar (Ceremonial Inspection and Evaluation) att göras ceremoniellt och hanteras så att de påverkar organisationen i så liten utsträckning som möjligt. Isärkopplande diskuteras i det följande. Genom att lyfta fram betydelsen av legitimitet, påverkan av myter och ceremoniellt agerande, visade Meyer och Rowan att det inte var den formella strukturen som bidrog till att organisationer fungerade, utan snarare att den hade en legitimerande effekt. Enligt Meyer och Rowan strävar organisationer inte enbart efter att vara effektiva, de måste även betraktas som legitima av både sina egna medlemmar och omgivningen för att överleva. Att på olika sätt anpassa sig till omvärldens myter och på så sätt skaffa sig legitimitet blir därmed centralt i organisering.

Utvärderingsexemplar

Löskoppling Diskussionen om ”isärkopplande” (decoupling) från Meyer och Rowan ­relateras till den då pågående diskussionen om ”löskoppling” (loosely coupled). March och Olsen respektive Weick (1976) var samtidiga i sin utveckling av hur organisationer löskopplas. Weick var i sin tur bland annat inspirerad av R.B. Glassman som 1973 diskuterat graden av koppling mellan två system. Om systemen hade få gemensamma variabler eller om variablerna

68

Institutionell teori.indd 68

09-01-26 14.03.38


3. Ny inst it ut ione l l teor i

var mindre viktiga än andra variabler så var systemen relativt oberoende av varandra och därmed löst kopplade (se Weick, 1976). Begreppet isärkopplande beskriver i stället hur den formella strukturen kopplas isär, det vill säga delvis separeras från det som görs i praktiken. Resultatet av isärkopplande blir att organisationen kommer att bestå av två organisationsstrukturer. Den formella strukturen blir den som lätt kan ändras när normer, lagar eller moden förändras. Den andra organisationsstrukturen, kallad den informella organisationsstrukturen av Brunsson och Olsen (1990), används för att samordna det människor gör i en organisation. Ett sannolikt resultat av isärkopplande är löskoppling, det vill säga att de två strukturerna inte är helt separata utan att det finns ett visst samband dem emellan. Med löskoppling avser Weick ”coupled events [that] are responsive, but that each event also preserves its own identity and some evidence of its physical or logical separateness” (1976: 3, kursivering i original). Han preciserar att det handlar om ”löst kopplade system” med betoning på att det handlar om hur system fungerar tillsammans. Löst kopplade system kan leda tankarna åt olika håll, som stillestånd i produktion (slack), situationer där olika medel leder till samma mål, brist på koordinering eller koordinering som dämpas genom ett system, planering för att vara oemottaglig, avsaknad av regleringar, decentralisering, eller observationen att en organisations struktur inte överensstämmer med vad den gör och så vidare. Men, säger Weick, man måste vara försiktig med hur man ska bedöma sådana före­teelser. Ett problem är nämligen, enligt Weick, att människor tenderar att tillskriva sina handlingar större rationalitet än vad som egentligen finns fog för. Människor vill gärna ge större mening, förutsägbarhet och koppling mellan saker som de gör än vad som är befogat i praktiken. Det är då inte konstigt att betraktare av organisationer finner fenomen som mytbildning, osäkerhet och lösa kopplingar. Och det är långt ifrån säkert att sådana fenomen är negativa. Med referens till Glassman (1973) pekade Weick (1976) på att löskoppling kommer att öka sannolikheten att en organisation kan svara på alla de små förändringar som kommer genom omgivningen och därigenom leva

Utvärderingsexemplar

69

Institutionell teori.indd 69

09-01-26 14.03.38


3. Ny in st it ut ione l l teor i

kvar. Genom det löst kopplade systemet kan organisationer hantera det tillfälliga och det underförstådda. Även om de svarar på påverkan från olika håll så bibehålls identitet och avskildhet. Det ger även organisationer en större anpassningsförmåga gentemot de förändringar som sker i omgivningen. Tyvärr händer det ofta att forskare och särskilt konsulter, efter att ha funnit att delsystem inom en organisation är löst kopplade, kommer med råd om hur de lösa kopplingarna ska motverkas. Orton och Weick (1990) nämnde tre olika lösningar som strävar efter att kompensera den lösa kopplingen mellan system. Den första är organisationens ledning, som antingen kan agera starkare för att tydligt peka på hur organisationens mål och dess teknologi (tekniska kärna) hänger ihop, eller, alternativt, agera mer subtilt för att på ett diskret sätt koordinera och påpeka känsligheten hos de olika systemen. Den andra lösningen är att med hjälp av långsiktiga strategier främst fokusera på de aspekter av de anställda som går att kontrollera, samtidigt som de anställda ges utrymme att anpassa sig till lokala förutsättningar i omgivningen. Den tredje lösningen är att använda ”shared values” för att med hjälp av stark kultur stärka kopplingarna. Som Orton och Weick påtalar innebär dock denna motverkan att man inte har förstått poängen med lös koppling; det vill säga uthållighet mot förändringar, förmåga att buffra och därigenom undvika spridning av problem genom hela organisationen, anpassningsförmåga och förmåga att behålla arbetstillfredsställelse. Anledningen är att organisation genom löst kopplade system kan bidra med konflikthantering och säkerhet. Sammantaget kan detta möjligen göra organisationen mer effektiv, men framför allt bidrar det till att den överlever. Därför, som Meyer och Rowan (1977) påpekade, ägnar sig ledningen i överlevande organisationer åt isärkopplande av det som annars kan bli kopplat för tätt.

Utvärderingsexemplar

Exempel på löst kopplade planer Införandet av ambitiösa jämställdhetsplaner i organisationer är ett exempel på en situation där isärkopplande bidrar till att organisationen överlever. 70

Institutionell teori.indd 70

09-01-26 14.03.38


3. Ny inst it ut ione l l teor i

Inom ramen för ett förändringsprojekt där flera organisationer deltog i syfte att få fler kvinnor i ledande positioner, formulerades bland annat jämställdhetsplaner för respektive deltagande organisation (Eriksson-Zetterquist, 2005; Eriksson-Zetterquist och Styhre, 2008). I en ambitiös jämställdhetsplan formulerades till exempel målet för könsfördelning bland chefer som: ”om två år ska 25 procent av våra högsta chefer vara kvinnor”. Målet sattes utan mer omfattande reflektion kring det faktum att organisationen vid den aktuella tidpunkten hade 7 procent kvinnor jämt fördelade på alla hierarkiska nivåer. Ett problem som inte beaktades när målet 25 procent sattes var att organisationen har som princip att internrekrytera sina högsta chefer. Härmed stod således jämställdhetsplanen i konflikt med existerande arbetssätt som bedömts effektiva. För att hantera detta löskopplades den formella planen från organisationens praktiker för rekrytering. Genom att anta jämställdhetsplanen framstod organisationen som legitim för omgivningen då företaget verkade likt alla andra. Den framstod även som legitim sett ur medarbetarnas perspektiv på samtida organisationer. Jämställdhetsplanen visar på organisationens anpassningsförmåga och leder till arbetstillfredsställelse bland medarbetarna. Om jämställdhetsplanen vore alltför tätt kopplad skulle organisationen gå under eftersom det inte finns kvinnor att rekrytera i organisationen. Genom att isärkoppla jämställdhetsplanen kommer organisationen däremot att överleva. I detta exempel kan ”ambitiös jämställdhetsplan” lätt bytas ut mot ”ambitiöst kvalitetsarbete” eller ”ambitiösa miljömål”. Planerna ger organisationen legitimitet. Att följa dem skulle dock vara alltför kostsamt ­eller krävande på olika sätt, och därför kommer de att löst kopplas till den ordinarie verksamheten.

Utvärderingsexemplar

Isomorfism och organisationsfält Även DiMaggio och Powell (1983) inledde sin artikel The Iron Cage Revisi­ ted: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields med att granska byråkratins järnbur, den som med sin rationella ord-

71

Institutionell teori.indd 71

09-01-26 14.03.38


3. Ny in st it ut ione l l teor i

ning var så kraftfull i sitt sätt att kontrollera människor att den var oåterkallelig när den väl hade etablerats. Med det som bakgrund frågade DiMaggio och Powell varför arbetsmarknader, skolor, stater och företag uppvisar en så uppenbar homogenitet i sättet att organisera sig. Detta låter sig inte förklaras med organisationsteorins gamla antagande att organisationer är individuella, maximerande aktörer eftersom organisationerna snarare uppvisat olikhet i sin organisering. I stället måste man undersöka vad som gör dessa organisationers praktiker så livskraftiga. Praktikerna verkade ha en förgiventagen kvalitet, och de verkade även reproducera strukturer som gör att de blir självupprätthållande. DiMaggio och Powell menade att det inte var kravet på effektivitet som var orsaken till byråkratins genom­slags­kraft då allt fler organisationer anammade den som organisationsform och därmed blev alltmer homogena, utan att denna homogenisering uppstod genom ”strukturering av organisationsfält”. För att förklara denna homogenisering använde de begreppen ”organisationsfält” och ”isomorfism”, och de hade härmed etablerat två centrala begrepp inom nyinstitutionell teori, nämligen fält och form. Begreppet organisationsfält belyser det faktum att omgivningen skapas av och skapar organisationer, och isomorfism (från grekiskan: iso = lika, morph = form) ger förståelse av hur organisationer tenderar att bli alltmer lika varandra i formen. Fält lägger fokus på organisationer och deras omgivning och visar hur relationer mellan organisationer ger upphov till olika processer och meningsskapande aktiviteter. Genom organisationers interaktion på fältet kommer de att bli lika varandra till formen – isomorfism. För att förstå hur organisationer blir lika varandra till formen – institutionaliserar olika organisatoriska former – måste man, som Paul DiMaggio (1983/1991) uttrycker det, först förstå organisationers institutionalisering och strukturering inom ett fält (organisationsfält). Här inleder jag därför med att presentera begreppet organisationsfält.

Utvärderingsexemplar

72

Institutionell teori.indd 72

09-01-26 14.03.38


3. Ny inst it ut ione l l teor i

Organisationsfält Ett organisationsfält kan utgöras av industrier inom en och samma bransch eller industrier som är kopplade till varandra genom kedjan leverantör – producent – återsäljare. Dessa fält kan urskiljas ur en nationell eller internationell synvinkel. Begreppet fält tydliggör att organisationer påverkar varandra genom kulturella och normativa processer även om de inte har direkt kontakt med varandra. Därmed är man inte begränsad till att enbart studera direkt interaktion och kopplingar mellan organisationer (Strang och Meyer, 1993). Utgångspunkten är att organisationer påverkas genom fältet och krafter i fältet (Djelic och Sahlin-Andersson, 2006) Med begreppet organisationsfält sökte DiMaggio och Powell efter ett alternativ till ”industri”, då det sistnämnda inte tog hänsyn till föreningar för professionella, handelsföreningar, lagstiftning, media och staten (Wooten och Hoffman, 2008; Greenwood et al., 2008: 30). Begreppet fält har sin grund i många olika discipliner. Kurt Lewin var den som introducerade begreppet inom samhällsvetenskapen på 1930-talet (Martin, 2003). Inom nyinstitutionell teori har ”fält” även rötter i Bourdieus camp (franska för ”fält”) som avser en grupp aktörer som konkurrerar om något som de värderar som viktigt och har gemensamt (Sahlin-Andersson, 1996). 1967 använde Roland Warren begreppet ”interorganisatoriskt fält” för att beskriva organisationer och deras inbördes kontakter inom ett geografiskt område. Nyinstitutionella forskare har även använt begreppet ”samhällelig sektor” som betonar funktionella gränser (Scott och Meyer, 1983/1991). Nackdelen med detta begrepp (liksom med Warrens definition) är dock att fältets mening och gränser framstår som förutbestämda och inrotade och att det för fram ett hierarkiskt perspektiv mellan organisationer – med en dominerande organisation (till exempel en pappersfabrik) som utgångspunkt – och med tydliga avgränsningar för horisontella (i det här fallet skogsägaren, skogsavverkaren, massaproducenten, tryckerifirman och så vidare) respektive vertikala bindningar (i det här fallet andra pappersfabriker) mellan organisationer (se även Boxenbaum och Jonsson, 2008). Fältet definieras med grund i en empirisk undersökning (DiMaggio och

Utvärderingsexemplar

73

Institutionell teori.indd 73

09-01-26 14.03.38


3. Ny in st it ut ione l l teor i

Powell, 1983/1991). DiMaggio och Powell fortsatte sin förklaring med att fält endast existerar i den utsträckning de är institutionellt definierade. Processen för institutionell definition kallade de strukturering. Begreppet strukturering är hämtat från Giddens. DiMaggio (1983) använde på engelska ”structuration” i stället för ”structuring” för att betona att han avsåg en pågående process. Det finns två anledningar till detta. För det första, eftersom institutionell teori fokuserar på hur organisationer påverkar varandra så kommer organisationsmedlemmarnas uppfattning om det egna fältets gränser – till exempel ”vi är lika andra företag som arbetar med ekologisk mat men olika multinationella aktörer på marknaden” – att påverka hur organisationerna väljer sina modeller för vilka de ska likna, från vilka de samlar information, vilka de jämför sig med och hur de rekryterar personal. För det andra, inom institutionell teori fokuseras framför allt på myndigheter och handelspartner som står utanför själva industrin men som påverkar varu- och tjänsteförsörjningen inom den. Medan ”företag som specialiserat sig på ekologisk mat” kan ses som ett formellt eller informellt nätverk av organisationer, så belyser fältbegreppet hur denna industri är direkt påverkad av övriga aktörer inom fältet, det vill säga de organisationer som stöder, övervakar eller skapar policies gentemot industrin (till exempel organisationer som utformar standarder för KRAV-märkning, lobbygrupper för ekologisk mat, jordbruksverket et cetera). Detta innebär att definitionen av ett organisationsfält är beroende av vilket fenomen man är intresserad av. Organisationsfält innefattar organisationer som bidrar med en erkänd del i organisationernas institutionella liv: organisationer vilka står för råvaror, ger upphov till restriktioner eller utgör möjligheter (DiMaggio, 1983) eller mer specifikt, ger kunskap eller professionella värderingar (DiMaggio och Powell, 1983/1991). Fältet kan även innefatta produktlinjer, en industri eller organisationer som är lika varandra i storlek. (Fliegstein, 1990). Ju mer organisationer inom ett fält är beroende av centrala resurser, desto mer kommer de att interagera (DiMaggio, 1983). I västvärlden struktureras de

Utvärderingsexemplar

74

Institutionell teori.indd 74

09-01-26 14.03.39


3. Ny inst it ut ione l l teor i

flesta organisationsfält av dominerande institutioner som offentlig för­valt­ ning, marknad eller frivilliga föreningar (Czarniawska-Joerges, 1992). Enligt perspektivet organisationsfält existerar således alla organisationer inom ett fält. Vid en jämförelse mellan det rationella och det institutionella perspektivet på organisationer tydliggör det senare genom begreppet organisationsfält att beslutsfattare ofta oroar sig för fel saker. Den enskilda organisationen kommer inte, som det rationella perspektivet antar, att påverkas direkt av andra organisationer inom industrin, utan snarare av förändringar i organisationsfältets struktur (DiMaggio, 1983). För att belysa sina teorier beskrev DiMaggio (1983; 1991) struktureringen av organisationsfältet amerikanska konstmuseer. I stället för att beskriva spridningen av organisatoriska former som en diffusionsprocess där organisationer agerar medvetet och rationellt för att ta till sig standardiserade former, belyste DiMaggio institutionaliseringsprocessen där professionella aktörer och filantroper agerade på fältnivån (i stället för att det fattades rationella beslut inom organisationerna) i sin strävan att hantera konflikter kring vad som borde vara museets uppgift. Med utgångspunkt i denna studie beskrev DiMaggio (1983) processen där fältet struktureras i fyra delar:

Utvärderingsexemplar

• Ett fält börjar uppstå när olika uppdragsgivare och parter inom ett område börjar ha mer kontakt med varandra. • Ökad interaktion ger upphov till ökat informationsutbyte, men också mer information om varandra och vilka organisationer som kan bistå med omfattande resurser. De som deltar mest aktivt kommer sannolikt att vara de som i högst grad försöker ta del av den information som cirkuleras. • Om vissa personer tillskansar sig makt över de beslut som fattas inom fältet så uppstår en hierarki där vissa organisationer kommer att dominera – det bildas en struktur för centrum och periferi inom fältet. Organisationer som står för centrala resurser kommer så småningom att dominera fältet, men dessa kan i sin tur komma att hotas av lobbyister och förändringar i statens politik.

75

Institutionell teori.indd 75

09-01-26 14.03.39


3. Ny in st it ut ione l l teor i

• I den sista delen börjar medlemmarna inom ett fält att få en kollektiv uppfattning om själva fältet, detta kan till exempel ske genom professionalisering eller genom centrala administratörer. Genom tillhörighet i ett fält får organisationerna den legitimitet som krävs för att de ska kunna skaffa sig kompetent arbetskraft och andra resurser som krävs för deras överlevnad. Inom fältet är det i första hand de mäktigaste medlemmarna som stöds, eftersom dessa organisationer har organiserat fältets regler och dessutom haft makten att genomdriva dem. Som inflytelserika medlemmar kan de hindra andra organisationer att komma in på marknaden, till exempel ­genom att ställa krav på patent, speciell teknik eller stora initiala investeringar (DiMaggio, 1983). Den mindre inflytelserika organisationen, som stöder den dominerande, blir förvisso direkt beroende av den dominerande, men samtidigt kommer relationen att innebära att den mindre inflytelserika organisationen kan överleva. Om förhållandena är stabila för de stora företagen kommer de även att vara det för de mindre, och på det viset försöker alla parter låta saker och ting vara som de är. Härmed blir organisationsfälten ”arenor för maktrelationer” (Brint och Karabel, 1991: 355) där uppdragsgivare konkurrerar kring hur en fråga ska definieras och vilka institutioner som ska få påverka organisationerna.

Utvärderingsexemplar

Homogenisering Inledningen av ett fälts strukturering präglas av stor variation, i både angreppssätt och form. När fältet väl etablerats kommer det att präglas av homogenisering. Struktureringen av organisatoriska fält ger upphov till olika former av homogenisering, till exempel att många organisationer väljer att organisera sig som byråkratier (DiMaggio och Powell, 1983/1991). När fältet etablerats kommer även nykomlingar på fältet att uppvisa samma homogena drag som de redan etablerade. Detta ger en förståelse för varför organisationer inte verkar handla själv-

76

Institutionell teori.indd 76

09-01-26 14.03.39


3. Ny inst it ut ione l l teor i

ständigt. I sin strävan att bli lika varandra – homogeniseringsprocessen – finns inget utrymme för att handla självständigt. Organisationerna är snarare avspeglingar av fältets egenskaper, och det som de främst eftersträvar är legitimitet (DiMaggio och Powell, 1983/1991). Samtidigt som organisationerna bidrar till att skapa fältet kom­mer de själva att skapas av det i en ständigt pågående process (DiMaggio och Powell, 1983/1991). I en studie av förändringar i den formella organisationsstrukturen (mer specifikt i försök att rationalisera städers lokala administration mellan 1880 och 1935 genom uppbyggnaden av en professionell arbetskår, som arbetade efter byråkratiska principer för att undvika korruption och nepotism) visade Tolbert och Zucker (1983) att organisationerna svarade snabbt på förändringar från staten, medan förändringar från mind­ re centrala organisationer – med mindre legitima procedurer – spreds långsammare. I början av förändringsprocessen relaterades förändringen till interna förutsättningar hos organisationen (i fallet med städerna bestod de interna förutsättningarna av deras andel utlandsfödda och analfabeter jämfört med andra städers), medelinkomst hos medborgarna et cetera. Allt efter­som fler organisationer anammade ett program eller en policy, så blev programmet eller policyn alltmer institutionaliserad och kom därefter att förstås som en central del i en rationell organisationsstruktur. Ju mer institutionaliserat något var, desto snabbare anpassade organisationerna sig till det samma. Ytterligare ett tecken på institutionalisering är att dessa sätt att organisera myndigheter i dag är så gott som universella, påpekade Tolbert och Zucker (1983). En av deras slutsatser var att det krävs ett historiskt perspektiv för att förstå hur organisationsstrukturer förändras. Om organisationer inte har en gemensam förståelse av en innovation så kan det ge upphov till motstånd (Tolbert och Zucker, 1983). Senare har dock Tolbert och Zucker kritiserats för att beskriva institutionalisering i två steg (där det första steget innebär att de organisationer som antar det nya modet drivs av tekniska överväganden, och det andra steget innebär att de främst kopierar de första organisationerna utan att göra egna rationella överväganden). För det första kritiseras detta tvåstegsperspektiv för att det

Utvärderingsexemplar

77

Institutionell teori.indd 77

09-01-26 14.03.39


3. Ny in st it ut ione l l teor i

påminner om rationellt orienterad organisationsförändringsteori, vilken i likhet med Lewins arbete på 1950-talet hävdar att en organisationsförändring består av tre steg där man inleder med att ”tina upp” (”unfreeze”) organisationen, genomför förändringen (”change”) och därefter ”fryser” (”freeze”) organisationen igen. Ur nyinstitutionellt perspektiv blir förändring snarare en fråga om att uppnå stabilitet, det vill säga organisationer varken ”tinas upp” eller ”fryses”. För det andra kritiseras detta perspektiv för att man då inte kan hävda att institutionalisering inträffat bara för att ett visst antal organisationer anpassat sig till en praktik (Boxenbaum och Jonsson, 2008).

Isomorfism – organisationer som blir lika varandra i formen När ett fält har etablerats så uppstår ofrånkomligt kravet på homogenisering – med isomorfism som resultat (DiMaggio och Powell, 1983/1991). Isomorfism definieras som ”a constraining process that forces one unit in a population to resemble other units that face the same set of environmental conditions” (1983/1991: 66).7 Med hjälp av begreppet institutionell isomorfism kan man förstå exempelvis politik och ceremonier som genomsyrar de samtida organisationerna. De mekanismer som påverkar organisationer på ett givet fält – bidrar till institutionaliseringen – är: 1) tvingande isomorfism, 2) mimetisk isomorfism och 3) normativ isomorfism. Dessa ska läsas som tre analytiska kategorier vilka inte alltid låter sig särskiljas i ett empiriskt material.

Utvärderingsexemplar

7 Även Hannan och Freeman (1977) använder isomorfism för att studera ett populationsekologiskt perspektiv på organisationer. De fokuserar dock på den delen av iso­ morf­ism som utgörs av urval (”selection”). De fokuserar även på konkurrens med utgångspunkt i att det studerade systemet agerar rationellt. DiMaggio och Powell studerar den följande delen av isomorfism, nämligen anpassning (”adoption”), där till exempel beslutsfattare lär sig vilka svar som är passande och justerar sitt handlande i relation till det med fokus på den institutionella delen.

78

Institutionell teori.indd 78

09-01-26 14.03.39


3. Ny inst it ut ione l l teor i

Tvingande krafter De tvingande krafterna (”coercive isomorphism”) kommer från politiska påtryckningar och statens sätt att bidra med reglerande översikter och kontroller. Här återfinns starkare organisationer som kräver av fältets svagare organisationer att de ska anpassa sig till formella och informella krav. Kravet att anpassa sig kan komma ur den dominerande organisationens styrka, genom övertalning eller genom en inbjudan att delta i hemliga överenskommelser. Staten utgör en stark organisation då den påverkar både genom lagstiftning och genom att den kan få eftertraktade resurser av andra organisationer. Här blir förändringar av budgetcykler, olika sätt att beräkna skatteåret, årsapporter och finansiella rapporter olika krav som formar organisationer på liknande sätt. Ett annat exempel på tvingande isomorfism från staten är när den kräver att företag ska anpassa sig till ny teknologi för att undvika miljöbelastning av den fysiska omgivningen. Andra starka organisationer är välgörenhetsorganisationer som kräver viss struktur av sina ”social service agencies” för att stödja dem, företagskoncerner/multinationella företag som kräver enhetliga redovisningssystem, personalutvärderingssystem och budgeter från alla dotterbolag, respektive företag i monopolställning som utövar ett gemensamt tryck på alla företag som behöver dem (DiMaggio och Powell, 1983/1991). Ett annat exempel som förtydligar hur tvingande isomorfism kan få organisationer inom fältet att anamma byråkratiska organisationsformer, är när en teatergrupp finner att den måste ha en ”direktör” för att kunna förhandla med finansiärer, eller när samma teatergrupp anammar vissa administrativa metoder för att det är ett krav för att den ska få ett större finansiellt anslag.

Utvärderingsexemplar

Imiterande krafter Imiterande krafter (ibland mimetisk isomorfism, ”mimetic isomorphism”) omfattar vanemässiga, förgivettagna svar på osäkra situationer. Osäkerhet är i sig en situation som driver organisationer att imitera andra. När en or-

79

Institutionell teori.indd 79

09-01-26 14.03.39


3. Ny in st it ut ione l l teor i

ganisation använder sig av en teknologi som den inte riktigt förstår, om dess mål är tvetydiga eller om omgivningen är osäker på ett symboliskt plan, kan den välja att imitera andra organisationer. Genom att imitera de organisationer som verkar vara mer framgångsrika, slipper de mindre framgångsrika hitta på egna sätt att lösa problemen. De kan därmed ta till sig en praktisk lösning utan att det kostar alltför mycket. Den organisation som står som modell behöver inte själv veta om det eller ens önska att bli kopierad, utan den tjänar som en bekväm källa av praktiker som omgivande organisationer kan välja att imitera. Den organisation som imiterar kan göra det medvetet – men även omedvetet i strävan att bli framgångsrik. Ett exempel som DiMaggio och Powell ger är hämtat från utbytet mellan Japan och västvärlden. I slutet av 1800-talet skickade den japanska regeringen sina medarbetare för att studera myndighetssystem i Frankrike (domstol, armé och polis), Storbritannien (posten och marinen), och USA (bank och konstutbildning) (se även Sahlin-Andersson, 1996). På 1980-­talet vände trenden, då amerikanska företag började använda sig av japanska företagsmodeller för att hantera vikande produktivitet och personal­prob­lem. På det här viset kunde företagen öka sin legitimitet genom att visa att de åtminstone försökte göra något. En källa till homogenitet kommer således från det faktum att organisationer försöker visa upp omfattande mångfald trots att det finns relativt få organisationsmodeller att välja mellan. Nya organisationer modelleras efter gamla, chefer söker efter framgångsrika modeller och de stora organisationerna använder en relativt snäv uppsättning av konsultfirmor.

Utvärderingsexemplar

Normativa krafter Normativa krafter (”normative isomorphism”) kommer från inflytandet från professioner och utbildningar, som påverkar vad som är det rätta sättet att göra saker. (Detta kan även omfatta moraliska plikter, Suchman, 1995.) Professionalism avser här ett visst yrkes medlemmars gemensamma strävan att definiera vilka metoder och förhållanden som ska gälla för deras ar-

80

Institutionell teori.indd 80

09-01-26 14.03.39


3. Ny inst it ut ione l l teor i

bete och även att kontrollera hur producenterna hanterar deras produktion. Det handlar också om att försöka skapa en gemensam förståelse och legitimering för yrket. Professionalismen i detta sammanhang har två källor: allt eftersom formella utbildningar får större inflytande i samhället, blir det viktigt att anställa personer med universitetsutbildning. Därtill har professionella nätverk utvecklats i hög grad, vilket bidrar till att sprida modeller för organisering över organisationsgränser. Eftersom den professionella medarbetaren nästan är helt utbytbar för motsvarande position i andra organisationer, kommer det i sig att bidra till att vederbörande tar med sig olika sätt att organisera. Det överskrider då det som tidigare präglat organiseringen, nämligen tradition och kontroll. När man väljer ny personal så väljer man dessutom från samma typ av organisationer som den egna, vilket bidrar dels till att det skapas väl vaktade professionella karriärspår, dels till att normer för organisering reproduceras vidare. Ytterligare en del i normativ isomorfism är socialisation, som är också en isomorfisk kraft (DiMaggio och Powell, 1983/1991: 72). Dessa processer understöds ytterligare av att de professionella socialiseras till att uppföra sig på samma sätt, klä sig på samma sätt, använda visst språk, skämta eller tilltala andra på samma sätt. Tillsammans upprätthåller detta, som DiMaggio och Powell förklarar med referens till Kanter (1977), den homosociala reproduktionen av man­ age­ment, det vill säga att män i ledande ställning rekryterar män som är lika dem själva eftersom det anses trygga organisationens framtida framgångar. Professioner är också föremål för tvingande och mimetiska mekanismer då staten har stort inflytande över deras aktiviteter och de även ofta imiterar andra personer inom samma profession i andra organisationer. Ett exempel på normativ isomorfism är när all nyckelpersonal är utbildad vid ett fåtal universitet, när karriären inleds i några centrala organisationer och därefter fortsätter i mindre eller när organisationer lär sig nya trender genom att skicka sina medarbetare till specifika workshops och seminarier eller genom att använda ett fåtal ledande managementkonsultfirmor (DiMaggio, 1983). Tänk på civilekonomer som anställs för traineeut-

Utvärderingsexemplar

81

Institutionell teori.indd 81

09-01-26 14.03.40


3. Ny in st it ut ione l l teor i

bildning av multinationella företag för att därefter fortsätta sin karriär inom olika dotterbolag i koncernen. Dessa personer är socialiserade till att både föra sig och göra karriär på vissa sätt. Under sin traineeutbildning lär de sig till exempel koncernens ekonomisystem eller system för produktmarknadsföring. Dessa modeller kommer de att föra med sig när de arbetar i dotterbolagen (Eriksson, 2000). När de sedan vidareutbildar sig inom ekonomi eller marknadsföring sker det på speciellt utvalda seminarier, både internt och externt. Ytterligare en del som bidrar till att organisationerna inom koncernen blir alltmer lika varandra är att de använder samma välrenommerade konsultfirmor, till exempel McKinsey. I början av 1980-talet sålde McKinsey in ”företagskultur” som ett sätt att hjälpa i första hand amerikanska företag (vilka var hotade av japanska firmor) att bli mer produktiva, men sedan blev företagskultur en universell lösning (Eriksson-Zetterquist et al., 2005). I slutet av 1990-talet sålde samma konsultfirma in e-affärslösningar för att hjälpa företag bli en del av den nya ekonomin (Eriksson-Zetterquist, 2008).

Utvärderingsexemplar

Institutionell isomorfism och effektivitet Isomorfism betecknar organisationsutveckling, även om det ibland kan orsaka en minskning av den interna effektiviteten i organisationer. Om effektiviteten ökar, så är det just för att organisationerna kommer att belönas för att de är lika andra organisationer inom fältet. Genom att vara lika andra är det lättare att genomföra transaktioner, att rekrytera karriärorienterad personal och att ses som legitim och aktningsvärd. Det är också lättare att passa in i sådana administrativa kategorier som gör att organisationen verkar lämplig för att få medel och kontrakt från privata och offentliga finansiärer. Det betyder således inte, påtalar DiMaggio och Powell (1983/1991), att organisationen är mer effektiv än sina konkurrenter, men det framhäver att den är konform med andra. Genom isomorfism blir organisationer alltså mer framgångsrika samtidigt som de får lättare att överleva. En av de viktigaste delarna i detta är att 82

Institutionell teori.indd 82

09-01-26 14.03.40


3. Ny inst it ut ione l l teor i

organisationerna utvecklar en gemensam vokabulär. Som nämndes tidigare i kapitlet tydliggjorde Meyer och Rowan (1977) att det är myter som ger organisationer genomtänkta, rationella och legitima berättelser om vad de gör. Exempel från Meyer och Rowan är när en organisation säger att en tekniker kommer att lösa ett visst problem eller att en sekreterare kommer att ta hand om vissa uppgifter. Det betyder inte att man vet exakt vad teknikern eller sekreteraren kommer att göra. Genom att använda en gemensam vokabulär ges i stället en förklaring till de aktiviteter som äger rum i organisationen. Skulle organisationen avvika från det gemensamma vokabuläret och i stället säga att IT-problemet – till exempel ett virus – kommer att hanteras av organisationens företagshälsovård, riskerar organisationen att framstå som irrationell, onödig eller nonchalant. Organisationer blir således belönade för att vara lika varandra, även om detta inte nödvändigtvis innebär att de är effektiva.

Utvärderingsexemplar

Organisationsförändringar

Undersökningar om institutionaliseringen av ett fält kan även ge en annan bild av organisationsförändringar. Det blir inte något som sprids som organisationen ”måste ha”, utan något som begränsas, regleras och organiseras av organisationsfältets olika medlemmar. Även om organisationerna försöker förändra sin formella struktur, sin organisationskultur, sina mål, program eller uppdrag hela tiden så kommer dessa att vid en viss tidpunkt i struktureringen av fältet inte längre vara nya (och därmed bidra till effektivitet) utan så pass spridda och normativt sanktionerade att de snarare bidrar med legitimitet än effektivitet. DiMaggio och Powell uttrycker det med följande: Strategies that are rational for individual organizations may not be rational if adopted by large numbers. Yet the very fact that they are normatively sanctioned increases the likelihood of their adoption. Thus organizations may try to change constantly; but after a certain point in the structuration of an organizational field, the

83

Institutionell teori.indd 83

09-01-26 14.03.40


3. Ny in st it ut ione l l teor i

aggregate effect of individual change is to lessen the extent of diversity within the field. (DiMaggio och Powell, 1983/1991: 65)

I liknande anda menar Fliegstein (1991) att utrymmet för innovativt handlande är större i organisationsfält som ännu inte är välformade. Genom att studera vilka isomorfa förändringar som görs borde man, enligt DiMaggio och Powell (1983/1991: 74), kunna förutsäga ”vilka organisationsfält som kommer att bli mest homogena i struktur, process och beteende”. Förvisso, skrev de, låg ambitionen att göra denna förutsägelse utanför deras syfte med artikeln, men efter diskussion kring en rad hypoteser kom de dock med ett svar: eftersom organisationer inom ett fält präglas av stor olikhet så är det svårt att förutsäga vilket fält som kommer att bli mest homogent. I texter kring institutionalisering är det ibland oklart vad som kommer först; om det är fältet som formar organisationer eller om det är organisationer som genom ivrig homogenisering skapar fältet. Genom att använda ”structuration” ville man dock påpeka ömsesidigheten mellan ”aktörer” och ”strukturer”. DiMaggio (1983) förtydligar relationen mellan de tre isomorfa mekanismerna och den pågående struktureringen med följande:

Utvärderingsexemplar

One effect of field structuration is that isomorphic processes are likely to occur more frequently and with increased force. Innovations may flow through the system more rapidly, but operating procedures and programs may also calcify and resist variation, particularly in the absence of environmental change. The more centralized are resources in a field, the greater is the potential for coercive isomorphism. The more frequent and intense the interactions among organizations within a field, the greater the degree of mimetic and normative isomorphism. The more well defined the structure of domination, the greater the likelihood that subordinate organizations will adopt the behaviour of more central organizations. (DiMaggio, 1983: 158–159)

84

Institutionell teori.indd 84

09-01-26 14.03.40


3. Ny inst it ut ione l l teor i

DiMaggio (1991) uttryckte det som att innan man kan studera institutionalisering av specifika organisationsformer så måste man förstå hur organisationsfältet institutionaliseras. De isomorfa krafterna behöver inte vara lika varandra i styrka, det vill säga, det är inte nödvändigtvis så att organisationen är utsatt för lika mycket tryck från vardera tvingande, mimetisk och normativ kraft (D’Aunno, Sutton och Price, 1991). I liknande anda har Tolbert och Zucker (1983) visat att tvingande krafter kan vara mer effektiva än mimetiska när det gäller att sprida en praktik. I en genomgång av forskning publicerad i amerikanska tidskrifter mellan 1984 och 1995 visade Mizruchi och Fein (1999) att mimetisk isomorfism fått mest uppmärksamhet. Anledningen till det var att tvingande och normativ isomorfism implicit innefattade den, vid denna tidpunkt och i denna miljö, omoderna frågan om makt. Andra förklaringar som gavs var att mimetiska krafter var lättare att studera med hjälp av kvantitativa metoder och att normativa respektive tvingande krafter var mer i fokus i till exempel europeiska studier. En annan förklaring som Czar­niaw­ ska (2004; 2005) har påpekat med hjälp av Tarde är att ”normativ isomorfism” är en typ av imitation och att ”tvång”, (coercive ismorphism) inte är legitimt (till exempel att studera hur, och därmed påpeka att, organisationer inom ett fält tvingar varandra till olika sätt att agera). Ett problem med många studier av isomorfism är att forskningen framställt isomorfism som orsaken till att organisationsstrukturer och idéer om rationalitet sprids, medan få studier har tittat på diffusion som resulterat i isomorfism. Vidare är det oklart i vilket avseende organisationer som utsätts för isomorfa krafter blir lika varandra (Boxenbaum och Jonsson, 2008).

Utvärderingsexemplar

Om teknik och institutioner Forskare ägnade överlag stort intresse åt institutionalisering 1977 och framåt. Scott och Meyer (1983/1991) inledde en diskussion om skillnaden mellan tekniska och institutionella omgivningar. De utgick från en uppdelning mellan institutionella och tekniska procedurer. Organisationer kunde vara 85

Institutionell teori.indd 85

09-01-26 14.03.40


3. Ny in st it ut ione l l teor i

präglade antingen av institutionella procedurer eller av tekniska. Uppdelningen bygger på tankar från systemteorin där organisationer får olika form beroende på vilken teknik som de använder. Över tiden kan institutionella och tekniska procedurer bli institutionaliserade. Detta kan till exem­pel visa sig i att man följer procedurer i sitt arbete vilka kommer från en teknik som man, trots att arbetssätten lever kvar, sedan länge ersatt med något annat. Både tekniska och institutionella omgivningar ger upphov till rationella organisationsformer, men på olika sätt. Rationalitet i tekniska miljöer resulterar till exempel i att mål och möjliga sätt att uppnå målen matchas för att effektivt producera resultat som helst ska kunna förutsägas. Rationalitet i institutionella miljöer erbjuder i stället en berättelse som ger förståelse för tidigare handlingar inom organisationen och därmed även är acceptabel för andra. Genom den institutionella miljöns rationalitet blir organisationen därmed ansvarig för sina tidigare handlingar. (Senare kom Scott och Meyer att gå ifrån denna uppdelning, vilket jag återkommer till under avsnittet Fält påverkade av multipla logiker.) Ganska snart problematiserades denna uppdelning av Powell (1991), som menade att Scott och Meyer hade blandat ihop den empiriska frågan med den analytiska. Powell menar att organisationer inte skiljer sig i om de är verksamma i en teknisk eller i en institutionell sektor, snarare befinner sig alla organisationer i institutionella omgivningar med krav på ekonomisk effektivitet och redovisning av resultat. Även norske Petter Holm (1995) ifrågasatte denna uppdelning och menade att den riskerade att ge intryck av att dela upp världen i en hård och en mjuk del, där hårda delar som marknadskrafter, konkurrens, professionalisering och vetenskap skulle undantas från den institutionella analysen. Holm fortsatte:

Utvärderingsexemplar

It also opens institutionalist analysis to an underlying assumption that ideas, rituals, and symbols are empty and decoupled from the hard facts of efficiency considerations and power politics. Instead of constituents of actions, institutions are then reduced to surface phenomena, and institutional changes become as ephemeral and short-lived as fads and fashion. (Holm, 1995: 417)

86

Institutionell teori.indd 86

09-01-26 14.03.40


3. Ny inst it ut ione l l teor i

Scott (1987: 498–499) å andra sidan menade att alltför mycket fokus på nationer, professioner och rationella legala system gör att institutionell teori missar andra aspekter som påverkar organisationer. I deras omgivning finns även miljömässiga element såsom marknaden, resursers och kunders lokalisering samt konkurrenternas antal och kraft.

Den andra vågens nyinstitutionella teori, från 1990-talet och framåt I samband med Powell och DiMaggios bok från 1991 kom forskare att kritisera de studier som gjorts inom området för att vara begränsade på olika sätt. Samtidigt pekade forskarna på en rad områden som tarvade vidare uppmärksamhet. Här väljer jag att sammanfatta dessa studier under benämningen ”den andra vågens nyinstitutionella teori”. I ett försök att utvidga studier av institutionalism i början av 1990-talet påpekade Powell (1991) att det var alltför mycket fokus på skillnaderna mellan marknadsdrivna (konkurrensutsatta) sektorer och institutionella sektorer (ofta of­ fent­liga organisationer). I diskussionen fram till denna tidpunkt hade marknadsdrivna organisationer ofta beskrivits under begreppet teknisk sektor, vilket medfört att tekniska sektorer, det vill säga marknadsdrivna organisationer, ansågs skilda från institutionella sektorer, det vill säga offentliga organisationer, enligt idén offentligt/institutionellt – konkurrensutsatt/tekniskt. Som Powell påpekade var inte dessa (tekniska och institutionella sektorer) nödvändigtvis varandras motsatser. Enligt institutionell teori präglas båda sektorerna av institutionalisering. Även om många hade kommit till insikt om att organisatoriska praktiker och strukturer var löst kopplade till resultat och policies, så skulle dock inte organisationer ses som innehållslösa ”passiva icke-effektiva manipulatörer av symboler” (Powell, 1990: 183). Vidare behövdes mer forskning både om heterogenitet i institutionella omgivningar och om de processer som bidrog till organisatorisk förändring. Ett annat område som kritiserats rörde synen på effektivitet inom nyinstitutionell teori. Här påpekade Powell:

Utvärderingsexemplar

87

Institutionell teori.indd 87

09-01-26 14.03.40


3. Ny in st it ut ione l l teor i

The obvious question is how can practices that increase survival prospects also be regarded as inefficient? And if organizations are rewarded for compliance with external demands, how can we argue that conformity is not based on the calculating behavior of those who are seeking legitimacy? (Powell, 1991: 190)

Så länge som praktikerna bidrog till att organisationen överlevde torde de därmed betraktas som effektiva, även om de föreföll ge motsatt resultat, hävdade Powell. En annan kritik som riktades mot nyinstitutionell teori var att den inte studerade institutionalisering som process utan främst var inriktad på fältet och/eller enskilda organisationer (Tolbert och Zucker, 1996). Ytterligare en kritik som riktas mot nyinstitutionella analytiker var att även om de erkände Berger och Luckmanns idé om världen som en social konstruktion, så bortsåg de från de epistemologiska implikationerna av detta antagande. Institutioner sågs snarare som ”hårda fakta” vilka kunde undersökas med positivistiska metoder (Holm, 1995). Dessa invändningar mot nyinstitutionell teori kom att öppna upp för en rad nya forskningsområden. Bland de mer framträdande finns studier inom områdena förändring, institutioner och agentskap, standarder och praktiker, marknadens relation till institutioner, institutionella logiker och legitimitet, vilka jag belyser i kapitlets följande del.

Utvärderingsexemplar

Förändring Medan studier om nyinstitutionell teori fram till 1990-talets början påtalade stabilitet och homogenisering, så följdes de därefter av en rad studier där forskare argumenterade för att nyinstitutionell teori även kunde användas för att förstå förändring (Brint och Karabel, 1991; Greenwood och Hinings, 1996; Hoffman, 1999). Förändring kommer dock fortfarande att ses som ett undantag i de i övrigt stabila organisationerna (Powell, 1991). Som Greenwood och Hinings (1996) förtydligade, ligger inte nyinstitutionell teoris styrka i att förstå en organisations interna dynamik vad gäller för88

Institutionell teori.indd 88

09-01-26 14.03.41


3. Ny inst it ut ione l l teor i

ändring utan i att förstå vad som händer mellan organisationer. Enligt dem handlade förändring i nyinstitutionell teori snarare om ”fininställningar” när organisationerna ständigt reproducerade och förstärkte de redan existerande formerna för organisering. Ett exempel på det, menade de, var Tolbert och Zuckers (1983) studie av två olika faser i institutionalisering. Genom att ta upp idén om förändring från tidig institutionell teori föreslog Greenwood och Hinings (1996) bland annat att hastigheten i genomgripande förändringar varierade mellan sektorer beroende på sektorernas struktur och hur tätt kopplade de var till varandra. Revisionsfirmor utgjorde ett exempel på ett fält med tät koppling, vilket gjorde att det var motståndskraftigt från inflytande från andra fält. Greenwood och Hinings (1996) menade även att genomgripande förändringar kunde antas variera mellan organisationer inom en sektor beroende på deras interna organisationsdynamik. I relation till det av Powell efterlysta marknadsperspektivet, menade de att mer marknadsorienterade delar av revisionsfirmorna, såsom marknadsföring och personalavdelningen, har större möjlighet att förändra sig. I en senare studie av förändringen av professionaliseringen i revisionsfirmor kom Greenwood, Suddaby och Hinings (2002) att dela upp institutionell förändring i fem steg. Förändringen inleds med någon form av destabilisering av redan etablerade praktiker, till exempel att det finns ny teknik att tillgå. Detta leder till steg 1, ”deinstitutionalisering”, där nya aktörer introducerar nya överlägsna idéer på marknaden. Därefter vidtar ”preinstitutionalisering” när enskilda aktörer börjar prova de nya tekniska idéerna, oberoende av varandra. Följande steg är ”teoretisering” där den nya idén ges rimliga orsaksförklaringar, det vill säga berättar på ett förenklat sätt vad den är bra för. Efter detta kommer ”spridning” när idén sprids till andra organisationer, (understödd av det som Suchman (1995) benämner pragmatisk legitimitet, där omgivningen genom att ta del av idén samtidigt ger den legitimitet) och till sist, i steg 5, vidtar ”reinstitutionalisering” när den nya idén når kognitiv legitimitet, det vill säga tas för given och ”naturlig”. (I detta steg finns även utrymme för att den institutionaliserade idén misslyckas

Utvärderingsexemplar

89

Institutionell teori.indd 89

09-01-26 14.03.41


3. Ny in st it ut ione l l teor i

att bli institutionaliserad.) Här kan man notera likheten med Kurt Lewins modell där han delade upp organisationsförändringar i tre steg, vilka, med Greenwood et al. (2002):s modell, blir fem.

Miljörörelsen och organisationsförändringar Nyinstitutionell teori har således kommit att användas för att studera förändringar. Andrew Hoffman (1999) utforskade de förändringar som skedde inom amerikansk kemiindustri från 1960-talet fram till slutet av 1990-talet till följd av miljörörelsens framväxt. Hans ambition var att undersöka hur organisationsfält och institutioner utvecklas samtidigt. Ett sätt att följa denna utveckling är att studera hur institutioner avspeglas i innehåll, retorik och dialogmönster mellan olika uppdragsgivare inom fältet. Hoffman tydliggjorde att organisationerna förvisso kan hävda att de inte tillhör ett visst fält, men att medlemskap bestäms av den sociala interaktionen. (Dessutom kan medlemskap i organisationsfält även vara tillfälliga, beroende på utvecklingen av den fråga som är uppe för diskussion). Som exempel använder han genomslaget som Rachel Carsons bok Tyst vår fick när den kom ut 1962. Även om kemiproducenterna tog avstånd från den så kom de ändå att tvingas in i samtal inom organisationsfältet som utgjordes av myndigheter, vetenskapliga organisationer och grupper som var emot användningen av miljögifter. Här kom en enskild händelse att innebära omfattande förändring av ett fält. I fallet med Tyst vår kom det att följas av andra händelser, som en omfattande fiskdöd i Mississippifloden 1964 och firandet av den första Earth Day 1970, vilka väckte allmänhetens vidare uppmärksamhet kring miljöförstöring. I december samma år inrättade president Nixon the U.S. Environmental Protection Agency (EPA) som blev en organisation med formell struktur. Härmed kunde den vara motpart till kemiindustrins organisationer i domstolsärenden till skillnad från de mer löst strukturerade frivilliga organisationerna – även om det var dessa NGOs som drev frågan till myndigheten. Således kom organisationsfältets framväxt att bidra till att nya institutioner skapades, och dessa påverkade i sin tur fältet och

Utvärderingsexemplar

90

Institutionell teori.indd 90

09-01-26 14.03.41


3. Ny inst it ut ione l l teor i

skapade ytterligare institutioner. I det här fallet skedde det i form av den nya förståelse för miljöfrågor som kom att prägla kemiindustrin under slutet av 1980-talet. Vid den tidpunkten började företagen själva ta fram årsrapporter om miljöfrågor och program för att förhindra miljöförstöring samt anställa miljöchefer för att hantera frågan.

Homogenitet och förändring Frågan om förändring är dock något obekväm inom nyinstitutionell teori. Även om nyinstitutionell teori framför allt betonar uthålligheten och homogeniteten hos institutioner, så påpekade till exempel Dacin, Goodstein och Scott (2002) att detta inte motsäger det faktum att institutioner förändras över tiden. Organisationer som betraktas ur det institutionella perspektivet är inte enhetligt förgivettagna; det finns effekter hos dem som är specifika för organisationen och de utmanas på olika sätt. Bland de förändringar som kommer att påverka den institutionella analysen återfinns till exempel processer som verkar på transnationell nivå. Härmed måste man, som Dacin et al. påpekar, utvidga fältbegreppet till att sträcka sig över de gränser som sätts av nationer.

Utvärderingsexemplar

Handling och enskilda agenter Efter 1991 har agentskap (actorhood) fått allt större utrymme i nyinstitutionell teori (Boxenbaum och Jonsson, 2008). Utgångspunkten är att aktörer kan förändra organisationer. Det har gett upphov till studier om institutionellt entreprenörskap men även till den pågående debatten om handling kontra institutioner. På senare tid har många ifrågasatt begreppet institutionella entreprenörer och dess fokus på enskilda (gärna personer) och deras egenskaper. Detta har lett till att man övergått till att i stället prata om institutionellt entreprenörskap som aktivitet (Maguire, Hardy och Law­ rence, 2004). Här kommer detta samt diskussionen kring agentskap att behandlas. Grundantagandet i (ny)institutionell teori är att ”förgivettagna antagan91

Institutionell teori.indd 91

09-01-26 14.03.41


3. Ny in st it ut ione l l teor i

den” gör att enskilda aktörer varken kan inse eller agera efter sina egna intressen, då de är produkter av institutioner som ger upphov både till handlingsmässiga och kognitiva begränsningar (Scott, 1995/2008). Med andra ord sätter institutionen gränser för vad aktörer tänker, önskar sig ­eller vad de ser som alternativa sätt att göra saker (Hardy och Maguire, 2008). Holm (1995) påpekade just att institutioner som är produkter av handling sam­ tidigt konstituerar handling. Sådana antaganden (liksom nyinstitutionell ­teori i grunden) går mot Pfeffer och Salanciks (1978) resursberoendeteori där organisationen antas aktivt manipulera och hantera sin omgivning.

Exempel på agentskap och institutionalisering I förändringsprojektet som syftade till att få in fler kvinnor på ledande positioner (se även exempel under avsnittet löskoppling, s. 68 ff.) var även de deltagande organisationernas vd:ar involverade. Om vd:ar tillskrivs agentskap och förmåga att genom handlingar påverka institutioner så kräver ökad jämställdhet i ledande positioner att dessa personer dels får insikter i problematiken att få kvinnor i ledande ställning, dels ser sin egen del i detta, det vill säga inser att det är de som ska handla för att förändringar ska ske. I förändringssammanhang blir således vd:arna centrala aktörer. Genom att rekrytera kvinnor till ledande positioner kan vd:arna ändra institutioner. Inom ramen för projektet gavs även exempel på vd:ar som fick nya insikter och aktivt bidrog med förändringar. Efter att ha lyssnat på ett föredrag om hur rekrytering ofta innebär att enbart män tillfrågas, gick till exem­pel en vd ut från föreläsningssalen, ringde rekryteraren i ett pågående ärende och meddelade: ”Jag har ett nytt krav. Bland slutomgångens tre kandidater ska det finnas minst en kvinna!” När rekryteringen var färdig gick inte tjänsten till en karriärorienterad man i 35-årsåldern utan till en kvinna i 55-årsåldern med lång erfarenhet av organisationen. Det blev en mycket lyckad rekrytering sett ur organisationens perspektiv. Var nu denne vd en enskilt handlande agent eller hade hans handling konstituerats just genom att han deltog i den framväxande institution som

Utvärderingsexemplar

92

Institutionell teori.indd 92

09-01-26 14.03.41


3. Ny inst it ut ione l l teor i

förändringsprojektet utgjorde? I projektet, som sträckte sig över femton månader, kom femton av de största och mest betydelsefulla organisationerna i Sverige att, genom föreläsningar, seminarier och utbyte av praktiker, fundera kring hur de kunde förändra sina organisationer för att få fram fler kvinnor i toppositioner (Eriksson-Zetterquist, 2005; Eriksson-Zetterquist och Styhre, 2008). Sett ur det perspektivet blev vd:n en person som såg de nya praktiker som började formuleras i projektet och bidrog till att de omsattes i praktisk handling. Denna handling blev en del i projektets institutionalisering.

Institutionellt entreprenörskap I en kritisk reflektion kring isomorfism menar Powell (2007: 2) själv att DiMaggio och Powell (1983/1991) i sin uppdelning av isomorfa krafter uteslöt ”evangelizing efforts, where institutional entrepreneurs champion the adoption or influence of specific practices”. Med ”institutional entrepreneurs” avses här både enskilda personer och organisationer (Powell och Colyvas, 2008). Begreppet institutionella entreprenörer avser dem som skapar nya meningssystem som binder samman funktionerna hos disparata organisationer. Begreppet institutionellt entreprenörskap återinför agency, intressen och makt i nyinstitutionell analys av organisationer (Garud et al., 2007). En definition av institutionellt entreprenörskap är de ”activities of actors who have an interest in particular institutional arrangements and who leverage resources to create new institutions or to transform existing ones” (Maguire et al., 2004: 657). Institutionellt entreprenörskap betonar hur organisatoriska processer och institutioner är skapade av kreativa entreprenöriella krafter som för fram förändring – till skillnad från tidiga studier i nyinstitutionell teori som betonade hur organisatoriska processer formades av institutionella krafter som förstärkte kontinuitet och likhet, hävdade Garud et al. (2007). Vidare fokuserar studier om institutionellt entreprenörskap på framväxande fält till skillnad från många andra studier inom institutionell teori som i stället fokuserar på relativt mogna fält ­(Maguire et al., 2004).

Utvärderingsexemplar

93

Institutionell teori.indd 93

09-01-26 14.03.41


3. Ny in st it ut ione l l teor i

Även inom detta område finns en ambition att överbrygga tidig och ny institutionalism men också att föra in frågan om agentskap och makt i analyser av institutionalisering. Aktörers möjlighet att påverka innefattar dock ett problem som Hardy och Maguire uttrycker som följer: … it is also unclear how institutional entrepreneurs get other embedded field members to take up and institutionalize new practices. Those actors that are most likely to imagine and desire change are often located at the periphery – by being less embedded in and less privileged by existing institutional arrangements, they have more to gain and more ideas for what it might look like. (2008: 199)

Positionen i fältets utkant ger enligt detta resonemang möjlighet att tänka annorlunda, men det är till föga hjälp då just dessa aktörer rimligen även är de som saknar makt och resurser. Ett undantag till detta resonemang visar dock Leblebici och hans kollegor (1991) som fann att små radiostationer som experimenterade för att nå lyssnarna, till exempel började använda sig av reklamsändningar. När denna praktik visade sig framgångsrik kom även de stora radiostationerna att använda den. Också för centrala aktörer inom ett organisationsfält är det svårt att övertyga andra aktörer om att de bör förändra sina sätt att göra saker (Hardy och Maguire, 2008). Detta perspektiv antar med andra ord att aktörer kan förändra institutioner. Studier där forskarna antar att aktörer kan förändra institutioner har visat hur institutionellt entreprenörskap resulterat i nationella och globala reglerande institutioner, till exempel rörande rekonstitueringen av EU (Fliegstein och Sweet, 2002), eller nya industrier som övervakning av valar eller återvinning av avfall. Det är således viktigt att ha i åtanke att det handlar om förändringar som kan omfatta både mer övergripande aspekter (makro) och mer personliga eller lokala (mikro) (Powell och Colyvas, 2008). I en artikel om relationen mellan handling och institution menade Stephen Barley och Pamela Tolbert (1997) att både enskilda personer och or-

Utvärderingsexemplar

94

Institutionell teori.indd 94

09-01-26 14.03.41


3. Ny inst it ut ione l l teor i

ganisationer medvetet kan försöka modifiera och eliminera institutioner genom val och handling. Institutioner sätter således inte enbart restriktioner för handling. Eftersom det är ovanligt med perfekt rationalitet respektive helt begränsad rationalitet så är suffragettrörelsen, anti-apartheidrörelsen i Sydafrika och Sovjetunionens sammanbrott exempel på förändring av institutioner, menar Barley och Tolbert.8 Här refererar de till Jeppersons (1991) argument att handling inte reproducerar institutioner – något som direkt motsäger Berger och Luckmann (1966) där handling inte nödvändigtvis innefattar intentionalitet. Anledningen till Jeppersons motsägelsefulla formulering är att det han avser med ”handling” refererar till ett medvetet val. Barley och Tolbert efterfrågar mer forskning om hur institutioner och handling är kopplade till varandra. I sin analys av utvecklingen av miljöfrågor inom kemiindustrin pekade Hoffman (1999) på att några av de institutionella entreprenörer som bidrog till organisationsfältets skapande var de som investerade i industrin och ställde krav på miljöhänsyn. Även media sågs som en institutionell entreprenör som drev fram ny lagstiftning och nya företagspolicies. Som Hoffman visade kan förändringar komma plötsligt utan att de förutsetts, med nya institutionella parter som tar del i formandet av fältet. De institutionella entreprenörerna kan då vara strategiska och/eller opportuna, för att få fördel av den osäkerhet som för tillfället präglar den institutionella ordning som de vill förändra. I sin studie av införandet av fiskekvoter inom norsk fiskeindustri pekar Holm (1995) även på att den institutionella entreprenören måste engagera uppdragsgivare som är externa respektive interna i relation till institutionen för att kunna genomdriva sitt projekt.

Utvärderingsexemplar

8 Enligt Barley och Tolbert har den institutionella teorin inledningsvis fokuserat på hur institutioner kommer ur social handling. Därefter kommer fokus på hur institutioner begränsar handlingsmöjligheter.

95

Institutionell teori.indd 95

09-01-26 14.03.42


3. Ny in st it ut ione l l teor i

Kan aktörer förändra? Ett svar på frågan om huruvida aktörer kan förändra institutioner kommer från Hardy och Maguire (2008) som pekar på att organisationsfältets gränser inte är statiska och att det uppstår konflikter mellan olika aktörer. Som Holm påpekade så leder inte strukturering (structuration) av ett fält till perfekta kopior. Vidare kan framgångsrik institutionalisering leda till att det uppstår interna motsägelser när den nya praktiken krockar med de redan etablerade (Leblebici et al., 1991). Eftersom organisationsfältet bestäms efter en empirisk undersökning kommer det att inrymma organisationer i olika konstellationer. Eftersom organisationer och enskilda aktörer således är medlemmar i många olika institutioner – allt beroende på perspektiv – kan även dessa institutioner vara i konflikt med varandra. Därför kommer institutionerna aldrig att vara homogena utan olika logiker och praktiker sprids dem emellan. En annan lösning är att se till det faktum att aktörer tolkar avsikten (meningen) med olika organisationspraktiker på olika sätt (Zilber, 2008). Detta har utvecklats inom den skandinaviska institutionalismen som beskrivs närmare i nästa kapitel. Som framgår av ovanstående är också frågan om institutionella entreprenörer eller institutionellt entreprenörskap ofta lite ”rörig”. Entreprenörskap och institutionell teori passar inte helt ihop, då entreprenörskap bygger på en idé om att det finns (personer med) intentionalitet som inte motsvaras i institutionell teori (Garud et al., 2007). En annan anledning är att många forskare, till skillnad från DiMaggio (1983), tar sina egna analytiska begrepp – det som de har definierat som organisationsfält och valt som före­mål för sin analys – för existerande enheter. I stället för att se att de själva som forskare har bestämt hur fältet ska se ut, utgår de från det som förefaller vara ett givet fält, till exempel IT-industrin, och söker inom detta givna hur det drivs, det vill säga förefaller att drivas, av enskilda aktörer.

Utvärderingsexemplar

96

Institutionell teori.indd 96

09-01-26 14.03.42


3. Ny inst it ut ione l l teor i

Marknaden Såsom Powell (1991) påpekat hade de tidiga nyinstitutionella studierna inte fokuserat på marknadens inflytande på organisationsfält och isomorfism. Från andra halvan av 1990-talet återfinns som ett svar på detta en rad studier som utgått från finansmarknaden som fält. 1999 publicerade till exem­pel Ezra Zuckerman en artikel med fokus på riskanalytikers (securi­ ties analysts) roll för börsföretags kursutveckling. Hans utgångspunkt var att marknadsföringsteori även behövde innefatta institutionalisering. I stället för att anta att säljare måste erbjuda produkter som förefaller mer eller mindre jämförbara med andra – såsom hävdas inom marknadsföring – så är det rimligare att lägga fokus på att sälja produkter som uppfattas som legitima. I detta avseende blir riskanalytiker centrala. Genom sina granskningar, vilka oftast äger rum inom den produktkategori som de är specialiserade på, kan de godkänna att en produkt är legitim. Beroende på utfallet av deras granskning – huruvida produkten fått legitimitet – så kom den att fungera bra eller dåligt på marknaden, förklarade Zuckerman. Sociologen Daniel Beunza och organisationsforskaren Raghu Garud (2007) har bland annat använt sig av Zuckermans forskning i sin egen studie av vad marknadsanalytiker gör. I sitt arbete kombinerar de det som de kallar marknadssociologi med nyinstitutionell teori. De visar att marknadsanalytiker förvisso ägnar sig åt att göra abstrakta och individuella beräkningar, men när de står inför beslut som innefattar stort risktagande kommer de att härma sina framgångsrika kollegor för att därigenom söka legitimitet för sina rekommendationer. (Paradoxalt nog är framgångsreceptet för en ny och ännu okänd analytiker att komma med en originell tolkning som innebär en dramatisk vinstmöjlighet.) I liknande anda använde Davies och Greve (1997) nyinstitutionell teori för att studera spridningen av ”fallskärmar” (”golden parachutes”) och ”giftpiller” (”poison pills”) som kom att användas som strategier bland amerikanska företag som skydd mot fientliga övertag. Fallskärmar innebar att toppcheferna fick treåriga generösa erbjudanden om ersättning när deras anställningar upplöstes vid övertagande. ”Giftpillret” var en inskrivning

Utvärderingsexemplar

97

Institutionell teori.indd 97

09-01-26 14.03.42


3. Ny in st it ut ione l l teor i

i företagets bolagsbeskrivning (en inskrivning som gjorts utan godkännande från de beslutande cheferna och därmed var illegitim) som innebar att aktieägare fick erbjudande om att köpa två aktier för en vid hot om fientligt övertagande. Enligt nyinstitutionell teori bör rimligen legitima innovationer (här fallskärmar) spridas fortare än illegitima (här giftpillret), menade Davies och Greve (1997). Detta kom dock att motsägas av deras studie. Resultaten visade att under de första tre åren som det illegitima giftpillret fanns att tillgå, spreds det snabbare än fallskärmarna. Anledningen var att giftpillret spreds styrelse-till-styrelse och att fallskärmarna spreds i den utsträckning andra företag inom samma område hade använt dem. En studie som belyser två olika sociologiska perspektiv av marknader är Fliegstein och Sweet (2002) som analyserat hur formandet av EU kom att påverka marknaden. De två perspektiven är 1) nätverksperspektivet som belyser marknadsprocesser och de sociala strukturer som uppträder på marknader och 2) det institutionella perspektivet som belyser hur marknader utvecklas i relation till exempelvis politisk och legal styrning, det vill säga hur marknader är relaterade till regler och kulturella förståelser. Med sin studie visade Fliegstein och Sweet (2002) att det liberala antagandet – att marknader utvecklas bäst med så lite regler och styrning som möjligt då det ger ökad konkurrens och därmed större marknader – inte passar i alla situationer. Under de rätta sociala omständigheterna så är det i stället statliga överbyggnader som är oumbärliga för att underlätta marknadsaktiviteter. Under dessa omständigheter fungerar statliga överbyggnader både som reglerare och som självständiga ekonomiska aktörer. Således var utvecklingen av EU åtminstone relativt effektiv då till exempel exportföretag kom att tjäna på handelsfriheten, förklarade Fliegstein och Sweet. Riskanalytiker som genom sina val ger legitimitet åt de produkter de värderar och som dessutom härmar varandra, hur amerikanska företag skyddar sig mot fientliga övertag och hur EU:s inre marknad fungerar är således några aspekter som belysts efter Powells efterlysning av studier av marknader. Det ska dock noteras att hans fråga var vidare, då mycket av den amerikanska forskningen kring 1991 fokuserat på offentlig sektor och

Utvärderingsexemplar

98

Institutionell teori.indd 98

09-01-26 14.03.42


3. Ny inst it ut ione l l teor i

Powell med ”marknaden” även efterlyste forskning om privat sektor. Dessutom belyser de studier som behandlats här förvisso olika aspekter av legitimitet, men de är även exempel på det som tidigare nämnts, nämligen forskare som tar sina egna analytiska begrepp för existerande enheter.

Fält påverkade av multipla logiker Som en respons på frågan om institutionalism eller teknologisk kärna har forskare under det senaste decenniet kommit att studera frågan om logik och framförallt, hur organisationer hanterar konkurrerande logiker. När man ser fält som påverkade av multipla logiker framkommer till exempel att även teknisk rationalitet rimligen också måste förstås som kulturellt konstruerad (Friedland, 2002). Utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv antas att en dominant logik kommer att påverka organisationer inom ett fält och därmed förstärka både stabilitet och institutionalisering. I stället för att se spridning av till exempel organisationsmodeller som den tvåstegsprocess som Tolbert och Zucker (1983) beskrivit, föreslog Friedland och Alford (1991) att det snarare handlade om att institutionella omgivningar påverkades av multipla och konkurrerande logiker.

Utvärderingsexemplar

Lämplighetslogik och konsekvenslogik Två logiker som beskriver organisatoriskt handlande är March och Olsens (1989) uppdelning i lämplighetslogik (”logic of appropriateness”) och konsekvenslogik (”logic of consequentiality”), det vill säga ”en logik som baseras på den kalkylerade egennyttan” (Olsen, 1990: 53). Med lämplighetslogik bestämmer aktörer vad de ska göra – hur de ska handla – med grund i hur de klassificerar den situation som de står inför i relation till sin egen identitet. Inom konsekvenslogiken legitimeras handlingar med rationella val – det vill säga den rationella inriktningen av organisationsteori. Politiska institutioner organiserar sig efter lämplighetslogiken:

99

Institutionell teori.indd 99

09-01-26 14.03.42


3. Ny in st it ut ione l l teor i

Political institutions are collections of interrelated rules and routines that define appropriate actions in terms of relations between roles and situations. The process involves determining what the situation is, what role is being fulfilled, and what the obligations of that role in that situation are. When individuals enter an institution, they try to discover, and are taught, the rules. When they encounter a new situation, they try to associate it with a situation for which rules already exist. (March och Olsen, 1989: 160)

March och Olsen beskriver hur handlande inom institutioner snarare följer logiken för vad som är lämpligt än för vad som är rationellt. Anledningen är att om de skulle följa den rationella logiken skulle konsekvensen av det mest rationella valet i en situation bli att de var tvungna att upphöra att exis­tera. Genom att följa lämplighetslogiken kan de i stället verka för sin överlevnad. Agerar politiska institutioner efter konsekvenslogiken börjar de med att (1) se vilka alternativ de har. Därefter går de vidare till att (2) se över sina värderingar, (3) undersöka vilka konsekvenser dessa värderingar har i relation till de olika alternativa valen och (4) välja det alternativ som har bäst konsekvenser. Det kan således medföra att de på grund av sina egna mål måste välja ett alternativ som innebär att de inte överlever. Följer de politiska institutionerna lämplighetslogiken klassificerar de (1) vilken situation det är, (2) besvarar frågan ”vem är jag” (revisor, utvärderare, politiker), (3) funderar på hur lämpliga olika handlingar är för ”mig” i denna situation och (4) gör vad som är mest lämpligt. Genom att följa lämplighetslogiken kommer politiska institutioner att stå för ordning, stabilitet och förutsägbarhet men även för flexibilitet och anpassningsförmåga.

Utvärderingsexemplar

Konkurrerande logiker: exempel från produktion av reklam Tanken om multipla logiker har utvecklats vidare av Reay och Hinings (2005) som påpekade att aktörer inom ett fält innefattar olika institutionella logiker. Enligt dem leder det även till att alla fält i viss utsträckning är utsatta för konkurrerande institutionella logiker. 100

Institutionell teori.indd 100

09-01-26 14.03.42


3. Ny inst it ut ione l l teor i

Ett exempel som belyser idén om konkurrerande institutionella logiker kan hämtas från reklamfältet. Reklam görs dels i syfte att sälja saker, drivet av en kommersiell logik, dels i syfte att använda konstnärliga uttryck och tekniker för att tydligt och enkelt sprida budskap, en konstnärlig logik. Båda logikerna behöver varandra. Om ett reklambudskap är konstnärligt välgjort finns möjlighet att sälja mer produkter, och likaså tvärtom: om det konstnärliga anslaget blir skevt riskerar kreatören att inte kunna sälja in sin idé till uppdragsgivaren. Uppdragsgivaren i sin tur riskerar att gå ut med en dålig kampanj. Det finns exempel där det konstnärliga har fått ta överhanden, som när Benetton i mitten av 1990-talet anlitade fotografen Oliviero Toscani. Toscani har beskrivit sitt projekt med bland annat följande: ad agencies are obsolete. They’re out of touch with the times; they’re far too comfortable. When the client is happy, they stop trying. They don’t want to know what’s going on in the world. They create a false reality and want people to believe in it. We show reality and we’re criticized for it.9

Utvärderingsexemplar

I syfte att hitta nya sätt att presentera det som ska säljas har konstnärer använts i den kreativa processen. Här skapas nya oväntade bilder som förväntas locka konsumenten: our advertising is a Rorschach test of what you bring to the image. You can see a news photo of the fighting in Sarajevo and it’s in context; it conforms to your expectations. Shocking violence in the news is normal. But when you take the same photo out of the news and put a Benetton logo on it, people pause and reflect on their position on the problem.10

9 http://www.ciadvertising.org/studies/student/98_fall/theory/blouin/toscani/toscani. html, besökt 20081127 10 http://www.ciadvertising.org/studies/student/98_fall/theory/blouin/toscani/toscani. html, besökt 20081127

101

Institutionell teori.indd 101

09-01-26 14.03.43


3. Ny in st it ut ione l l teor i

Samtidigt som Toscani lyfte fram exempel där Benetton med konstnärliga uttryck belyste mänskligt svåra situationer så krockade denna rationalitet med det faktum att Benetton som företag också sponsrade Formel 1. ­Krocken mellan de båda olika logikerna i detta fall, innebar att Toscanis kampanj inte visade sig i ökade intäkter för företaget.

Fält som växlar mellan olika logiker Den vanliga förklaringen till varför en logik kommer att dominera är makt. På reklamfältet skulle i det fallet det kommersiella komma att konkurrera ut det konstnärliga. Här föreslog Reay och Hinings att man även behöver studera ”hur olika komponenter inom ett fält organiseras” respektive institutionella logiker, det vill säga ”hur meningssystem och associerade praktiker vägleder fältet” (Reay and Hinings, 2005: 352, min översättning). Frågan som fokuseras blir därmed på vilka olika sätt organisationer svarar på olika institutionella krafter. Ett organisationsfält är således inte påverkat av bara en logik med vidhängande rationalitet, utan snarare är det olika institutionellt grundade rationalitetsformer som samtidigt påverkar fältet (Lounsbury, 2007). Ett fält kan också komma att ersätta en tidigare rådande logik med en annan. I ett exempel från amerikansk förlagsindustri för högskolelitteratur visade Thornton och Ocasio (1999) på hur en professionell logik (representerad av förläggare) som först styrde branschen kom att ersättas av en marknadslogik med kapitalistiska ideal. Den ökande struktureringen av fältet kom här att skapa nya uppfattningar om kunder och marknad bland aktörerna inom förlagsindustrin. Studier i detta område visar även att allteftersom fältet påverkas av olika logiker så kommer det att förändras. Under tiden som en institutionell logik dominerar så kommer fältet att vara relativt stabilt, även om då inte alla aktörer erkänner just denna logik. Reay och Hinings (2005) ger ett exempel på hur ett kanadensiskt hälsovårdsfält växlade mellan stabilitet, förändring och motstånd, och tillbaka till relativ förändring under åren 1980 till 2002.

Utvärderingsexemplar

102

Institutionell teori.indd 102

09-01-26 14.03.43


3. Ny inst it ut ione l l teor i

Under denna period kom fältet att gå från den dominerande logiken ”medi­ cinsk professionalism” till den nya logiken som föreskrev mer ”affärs­orien­ terad hälsovård”. De visar att om ett fält ska förändras på mer grundläggande (radikala) sätt så krävs förändringar både i fältets struktur och i dess dominerande institutionella logik. För att förändring ska kunna vara möjlig måste nyckelaktörer hela tiden använda sin makt – det vill säga möjligheten att handla – för att utföra förändringen. Även om en ny logik börjar ta plats kommer samtidigt den tidigare att vara en viktig del av fältet. Förändringen kan drivas inifrån när en inflytelserik aktör har tröttnat på det tidigare och därför börjar stödja en ny logik. Likaså kommer nyckel­aktörer att svara på detta, antingen genom att följa det eller ta avstånd från det.

Om legitimitet Begreppet legitimitet är centralt i nyinstitutionella studier. I en central artikel inom området argumenterade John Dowling och Jeffrey Pfeffer (1975) för att legitimitet är en viktig aspekt att beakta då man analyserar relationerna mellan organisationer och deras omgivning. De skrev:

Utvärderingsexemplar

Organizations seek to establish congruence between the social values associated with or implied by their activities and the norms of acceptable behavior in the larger social system of which they are a part. Insofar as these two value systems are congruent we can speak of organizational legitimacy. (Dowling och Pfeffer, 1975: 122)

Om det uppstår olikheter mellan de två värdesystemen hotas den organisatoriska legitimiteten. Hoten kan ta sig uttryck i legala, ekonomiska eller andra former av sociala påtryckningar, förklarade Dowling och Pfeffer. De relaterade bland annat sitt resonemang till Parsons. Som beskrivits i kapitel 2 menade Parsons (1960) att eftersom organisationer är verksamma i större sociala system och använder resurser som annars skulle användas på andra sätt, så måste just den aktuella organisationens användning av resur103

Institutionell teori.indd 103

09-01-26 14.03.43


3. Ny in st it ut ione l l teor i

serna vara accepterade som legitima sett från det större sociala systemet. Organisationer är därmed legitima i den utsträckning som deras handlingar/aktiviteter överensstämmer med det överordnade systemets mål, påtalade Dowling och Pfeffer (1975). I sökandet efter legitimitet kommer även organisationer att förändras, då de anpassar sig till de förändrade normerna i samhället. Således begränsas organisationers handlingar av deras behov av legitimitet i relation till samtida sociala normer. Den förändrade samhälleliga synen på SUV (Sports Utility Vehicle) är ett exempel. Under tidigt 2000-tal såldes till exempel Volvos XC90 som en rymlig och säker bil till bland annat amerikanska småbarnsföräldrar. I samband med en ökande uppmärksamhet kring kol­di­ oxid­ut­släppens påverkan på den globala uppvärmningen, de rusande oljepriserna under första delen av år 2008 samt finanskrisens genomslag, blev dessa bilar inte längre legitima. I stället skedde en återgång, där mindre och bränslesnålare bilar sågs som legitima ur ett socialt perspektiv. Härmed påverkades både legitimitet och mer konkret försäljningssiffror och överlevnadsmöjligheter hos de bilföretag som ännu inte ställt om sin produktion till denna typ av bilar. Ofta anses Max Weber vara den som introducerade begreppet legitimitet i relation till olika auktoritetstyper, men som Deephouse och Suchman (2008) påpekade diskuterade Weber även vikten av att sociala praktiker var relaterade till olika regler (”maximer”). Han hävdade även att legitimitet kan leda till konformitet med generella sociala normer och formella lagar. Detta tema togs, som nämnts ovan, upp av Parsons (1956). Meyer och Rowan (som i sin tur bland annat använde sig av Dowling och Pfeffer) delade upp legitimitet (och likställde det med resurser som krävs för överlevnad) i dels det som kommer från ”rationell effektivitet” och ”lagliga mandat” (reglerande eller sociopolitisk legitimitet) och dels det som kommer från ”kollektivt värderade syften, medel, mål et cetera” (normativ eller moralisk legitimitet) (Deephouse och Suchman, 2008: 50). Senare kom Meyer och Scott (1983) att betona de kognitiva aspekterna av legitimitet, där det legitima förslaget hjälper till att förklara och teoretisera olika alternativ samtidigt

Utvärderingsexemplar

104

Institutionell teori.indd 104

09-01-26 14.03.43


3. Ny inst it ut ione l l teor i

som andra alternativ kommer att framstå som obegripliga. De kognitiva aspekterna av legitimitet leder till att alla tänker lika, eller snarare att det är svårt att tänka olika. Sammantaget är det tydligare när legitimitet saknas än när det finns. När det inte finns legitimitet hos organisationer kommer de att bli utsatta för attacker och kommentarer. Legitimitet har likheter med status och rykte eftersom samtliga begrepp fokuserar på organisationers kulturella faktorer. Till skillnad från status och rykte behöver legitimitet främst vara tillfredsställd, det vill säga uppnådd. Framför allt är det viktigare att det inte finns några negativa problem att tillskriva en organisation än att den kan påvisa goda resultat. Vidare är legitimitet inte något som organisationer konkurrerar om (till skillnad från status), utan genom att vara med i ett fält får alla del av den goda legitimiteten (till skillnad från rykte där några organisationer har bättre rykte än andra). Härmed blir legitimitet även homogeniserande och ett skäl för organisationer att ha samma form som andra. Slutligen har legitimitet även en politisk aspekt då det ger organisationer en förgivettagen möjlighet att agera eller styra något. Det finns en rad olika källor till legitimitet: samhället i stort, media, interorganisatoriska relationer (det vill säga, något blir legitimt för att det kan relateras till andra legitima subjekt). Det innebär att många vanliga källor till legitimitet också är organisationer, till exempel lagstiftande organisationer och medieorganisationer. Liksom isomorfismens krafter har olika påverkan på organisationer inom ett fält, har även olika källor till legitimitet olika inflytande på organisationer (Deephouse och Suchman, 2008). Jepperson (1991) skrev om hur bedrägerier och brott är institutionaliserade utan att vara legitima. Källorna för vad som är legitimt måste därför utvärderas mer noga i varje sammanhang. Det som är legitimt kan skilja sig åt i olika sammanhang. En person kan till exempel tycka att det är ok att muta en tjänsteman i ett land men inte i ett annat, eller se de som är terrorister i ett land som frihetskämpar i ett annat (Deephouse och Suchman, 2008).

Utvärderingsexemplar

105

Institutionell teori.indd 105

09-01-26 14.03.43


3. Ny in st it ut ione l l teor i

Exempel på sätt att få legitimitet Dowling och Pfeffer (1975) diskuterar hur företags välgörenhet kan ses (i termer av ekonomisk fördel på grund av skatteavdrag) som sant altruistiskt beteende eller som ett sätt att skaffa sig legitimitet. Om det ses som metod för legitimitet så kommer det att variera vad som räknas som välgörenhet vid olika tidpunkter och i olika sammanhang. Ett exempel rör företags bidrag vid jordbävningar. I samband med jordbävningen i Kina våren 2008 gick olika företag in med ekonomisk hjälp och materiellt stöd till det drabbade området, men det var inte något som de kunde använda i sin marknadsföring. En anledning var att det kunde hållas emot dem i framtida affärer – Procter och Gamble har till exempel i tidigare katastrofer kritiserats hårt för att dela ut tvål och tvättmedel till personer som blivit av med sina familjemedlemmar och sitt hem. Snarare var det något som förväntades utföras av företagen för att de skulle ses som legitima medaktörer i regionen. Härmed kommer de att överleva och kan få ytterligare resurser. Ett annat exempel hämtat från studier av amerikanska företag visade att även om aktieanalytiker hyllade företag som praktiserade downsizing så gav detta en negativ effekt på företagets trovärdighet. Genom att använda den populära praktiken framstod företagen som opportuna. Som Matthew Kratz och Emily Block (2008) påtalar så vill uppdragsgivare att organisationen ska ansluta sig till just deras värderingar, samtidigt som de uppskattar att organisationen visar integritet.

Utvärderingsexemplar

Användning av legitimitet Legitimitet är nära kopplat till institutionalisering och spridning (se Greenwood et al. 2002 för en idé om hur moralisk och pragmatisk legitimitet äger rum i de näst sista stegen i en institutionell förändring och hur kognitiv legitimitet uppnås först i sista steget). Enklast nås legitimitet genom anpassning till omgivningen, men det finns även fall av organisationer som får legitimitet genom att manipulera omgivningen (Deephouse och Suchman, 2008). Framför allt har detta studerats inom forskning inriktad på strategifrågor (Suchman, 1995). 106

Institutionell teori.indd 106

09-01-26 14.03.43


3. Ny inst it ut ione l l teor i

Inom legitimitetsområdet vill man gärna särskilja mellan kognitiva och moraliska aspekter av legitimitet. Deephouse och Suchman menar att detta är att förenkla, eftersom de olika processerna snarare går in i varandra. I relation till Scotts (1995/2008) tre pelare för institutioner skriver de: As applied to legitimacy, any act of legitimation may operate on a variety of dimensions. For instance, regulatory approval of a new pharmaceutical not only confers regulatory legitimacy but also a)  enhances the ’cognitive’ comprehensibility and taken-forgrantedness of the new compound, (b) indicates that the entity is consistent with the ’moral’ value of good health, and (c) confirms the entity’s demonstrable ’pragmatic’ benefits. (Deephouse och Such­man: 2008: 68)

Vidare likställs ofta ”normativ legitimitet” med normativ isomorfism. Ett problem med detta är dock att man härmed riskerar att marginalisera inflytandet av andra samhälleliga normer och värderingar. Vad gäller kognitiv legitimitet anses gärna dess högsta form vara när något (en produkt, process, tjänst) tas för givet (se till exempel Aldrich och Fiol, 1994), men detta betyder ju inte att det ifrågasätts (Deephouse och Suchman, 2008). Begreppet legitimitets analytiska styrka vid tolkning av organisationers handlande kan samtidigt utgöra en begränsning inom nyinstitutionell organisationsteori. Deephouse och Suchman (2008) skriver dock att legitimitet används mer för att teoretiskt förklara än som centralt begrepp att undersöka. Många använder också begreppet legitimitet utan att erbjuda en definition.

Utvärderingsexemplar

Nya forskningsinriktningar för nyinstitutionell teori Ett problem med de nyinstitutionella studier som utfördes på 1980- och det tidiga 1990-talet är deras relativt snäva metodologiska ansats där longitudinella kvantitativa makro-orienterade studier är det legitima sättet att studera något på. Som Zilber (2008) påpekar innebär detta att man fokuse107

Institutionell teori.indd 107

09-01-26 14.03.43


3. Ny in st it ut ione l l teor i

rar på institutioners strukturella och praktiska dimensioner och att man därmed antar att man även fångar hur institutioner skapar mening. Här efterlyser Zilber nya metoder som ett sätt att komma åt mikroprocesser och meningsskapande. Hon menar också att den skandinaviska institutionalismen med fokus på översättningar kan bistå med nya sätt att studera institutionalisering. I liknande anda betonade Powell och Colyvas (2008) vikten av att se till olika nivåer – en personlig, en organisatorisk och en mer övergripande nivå – för att förstå institutionalisering. Efter att studier om isärkopplandet avstannade i början av 1990-talet inom den nyinstitutionella teorin är det till exempel fortfarande oklart om lösa kopplingar leder till att ett fält blir snabbare och snarare isomorft eller om det är mer sannolikt att heterogena eller mogna omgivningar är mer isärkopplade. Här efterfrågar till exempel Boxenbaum och Jonsson (2008) mer forskning om relationen mellan isomorfism och isärkoppling (decoupling).

Utvärderingsexemplar

Sammanfattning och fortsatt läsning

Liksom den tidiga institutionalismen betonar den nya institutionalismen regler och roller, och även att konstruktionen av mening sker inom organisationerna. Inom den nya institutionalismen fokuseras dock inte konflikter. Snarare betonas de delar av institutionalisering som hindrar aktörer från att agera eller, för den delen, från att känna igen sina egna intressen, det vill säga det faktum att de i stället söker stabilitet och legitimitet i relation till omvärlden. Nyinstitutionell teori tydliggör att den formella strukturen som synliggörs i organisationsavdelningar eller sättet att göra saker är ett resultat av omvärldens påverkan. Den formella strukturen är en beskrivning av hur organisationen ger legitimitet snarare än en avspegling av hur organisationen fungerar. Organisationer ses som löst kopplade. Vidare är en organisations omgivning svårbestämbar, då den inte är lokal utan består av ett fält

108

Institutionell teori.indd 108

09-01-26 14.03.44


3. Ny inst it ut ione l l teor i

där omgivningen får mer subtil påverkan på de organisationsformer, strukturella komponenter och regler som utvecklas. Till skillnad från den tidiga påtalar den nya institutionalismen att identitet kommer genom handlingar. Den tidiga institutionalismen hävdade det motsatta, att identitet ger upphov till handlingar. Institutionaliseringen sker ovanför organisationen, och ett organisationsfält kan genomgå olika institutionaliseringar. Det leder till att organisationer inom ett fält blir mer homogena och samtidigt mer stabila. Det institutionaliserade handlandet kommer ur förgivettagna föreskrifter, regler eller klassificeringsscheman. Dessa är mer eller mindre medvetna. Trots alla förändringsförsök så kommer den institutionella miljön att bidra till stabilitet. För den som vill läsa mer om det nyinstitutionella perspektivet på organisationsteori är Meyer och Rowan (1977), Zucker (1977/1991), DiMaggio (1983), Tolbert och Zucker (1983), Meyer och Scott (1983), March och ­Olsen (1989) och DiMaggio och Powell (1983/1991; 1991) centrala texter. En översikt över olika synsätt på aktörer och handling i relation till det nyinstitutionella perspektivet återfinns i ett särskilt nummer av tidskriften American Behavioral Scientist (1997/40) (se även Christensen et al., 1997). Scotts bok Institutions and Organizations (1995/2008) (tredje utgåvan) presenterar både institutionell teoris historia, dess relation till nationalekonomiska arbeten och den nyinstitutionella inriktningen i USA. I Greenwood et al. (2008) Handbook of Organizational Institutionalism ges en god översikt över samtida forskningsområden inom nyinstitutionell teori.

Utvärderingsexemplar

109

Institutionell teori.indd 109

09-01-26 14.03.44


Kapitel 4

Skandinavisk institutionell teori

Den skandinaviska institutionalismen började utvecklas under tidigt 1980tal och kom att hämta inspiration från den tidiga delen av nyinstitutionell teori såsom den utvecklades i USA. Nyinstitutionell teori och skandinavisk institutionalism har således en gemensam grund i arbeten av forskare som Meyer, March samt DiMaggio och Powell. Den skandinaviska institutionalismen har dock kommit att innefatta andra metodologiska angreppssätt och andra teoribildningar och resultat jämfört med den nyinstitutionella, vilket översiktligt beskrivs i följande avsnitt. Detta har i sin tur resulterat i andra sätt att förstå hur organisationer förändras, tar upp idéer och påverkas av moden, vilket har kommit att beskrivas inom teorin för översättningssociologi. Spridningen av institutionell teori till Skandinavien är i sig ett exempel på det som senare ska belysas inom översättningssociologin. För att ge grunden till översättningssociologin och för att vidhålla den kronologiska framställningen föregås dock introduktionen av över­sättnings­ socio­logi av en presentation av spridningen av nyinstitutionell teori genom 1980-talets skandinaviska forskning kring beslutsfattande respektive reformer. Den första delen av kapitlet utgör således grund till presentationen av det nya sättet att se på förändringar, det vill säga med hjälp av översättningssociologin. Kapitlets andra del diskuterar olika studier som fokuserat på hur idéer färdas samt alternativa inriktningar inom skandinaviska översättningsstudier. Avslutningsvis sammanfattas den skandinaviska institutionalismen och förslag på vidare läsning ges.

Utvärderingsexemplar

110

Institutionell teori.indd 110

09-01-26 14.03.44


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

En översikt Medan den tidiga institutionalismen uppmärksammade hur organisationer påverkas av sin omgivning och satte förändring i centrum, kom den första vågen av den nya institutionalismen snarare att peka på hur organisationer inom ett fält blir lika varandra och därmed stabila. Inom den skandinaviska institutionalismen ses organisering som en kombination av förändring och stabilitet. Vidare har både den tidiga och den nya institutionalismen förespråkat kvantitativt inriktade studier respektive studier av organisationers historia och ofta resulterat i strukturorienterade studier. Ett problem med till exempel den första vågen av de nyinstitutionella studierna är att de beskriver institutionalisering som något universellt och deterministiskt vilket sker i tydligt avgränsade steg (Sahlin-Andersson, 1996). Forssell och Jansson (2000) påpekar också att ju längre forskaren befinner sig från det hon eller han studerar, desto mer sannolikt är det att en institutionell förändring förefaller vara resultatet av isomorfa krafter. Även om den andra vågen av nyinstitutionell teori efter 1991 också har fokuserat på förändring så finns en skillnad mellan de skandinaviska och de amerikanska forskarna i det att de sistnämnda gärna avrundar sina studier med normativa beskrivningar av institutionalisering respektive förändring. Med en tidig inspiration från Meyers och Marchs arbete har skandinaviska forskare blandat institutionell teori med studier av beslutsfattande under mångtydiga förhållanden, med utgångspunkter i europeiskt influerade studier av social konstruktion och institutionalisering (exempelvis Berger och Luckmann, 1966) och forskningen inom STS-fältet (Science and Technology Studies, på svenska ibland kallat studier av teknik och samhälle), exempelvis Latour (2006)11. Inom den skandinaviska institutionalismen har forskare intresserat sig för studier av organiseringens praktik, vilket resulterat i fältnära studier av organisationsförändringar. Eftersom det finns ett krav på att alla icke-konfidentiella uppgifter i till exempel svensk offentlig sektor ska vara offentliga,

Utvärderingsexemplar

11 För vidare diskussion av STS påverkan på organisationsteori, se Sahlin och Wedlin, 2008.

111

Institutionell teori.indd 111

09-01-26 14.03.44


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

så har forskarna haft en situation med god access till olika organisationer (Czarniawska, 2008). Detta har lett till att man kunnat följa sådana processer, som till exempel hur identiteter formas, hur regler etableras respektive bryts, hur institutionalisering sker och även hur deinstitutionalisering sker (Czarniawska och Sevón, 1996). Två begrepp som hade en stor betydelse för den skandinaviska inriktningen är den amerikanske organisations- och beslutsforskaren James March och den norske statsvetaren Johan P. Olsens (1989) uppdelning i lämplighetslogik (”logic of appropriateness”) och konsekvenslogik (”logic of consequentiality”) som beskrevs i föregående kapitel. De skandinaviska fältstudierna har visat att det är handling snarare än beslut som är organiseringens kärna (Brunsson och Jönsson, 1979). Konsekvenslogiken – inom vilken handlingar legitimeras med rationella val – kompletterar lämp­lig­ hets­logiken – inom vilken aktörer bestämmer hur de ska handla ­efter att ha klassificerat situationen i relation till sin egen identitet (Czarniawska, 2008). Det bör redan här noteras att det som här beskrivs som den skandinaviska institutionalismen inte är avskild från (den amerikanska) nyinstitutionalismen. Det finns forskning utförd i Skandinavien där man utgår från det nyinstitutionella perspektivet, gärna i samarbete med amerikaner (se till exempel Scott och Christensen, 1995), och det finns forskning där forskare med utgångspunkt i den skandinaviska institutionalismen samarbetar nära med de amerikanska kollegorna (se till exempel Czarniawska och Sevón, 1996; 2005; Djelic och Sahlin-Andersson, 2006).

Utvärderingsexemplar

Inledning till den skandinaviska institutionalismen Som påtalades i inledningskapitlet var en anledning till att tankarna från den nya institutionalismen kom till Sverige att forskare som Meyer, Scott och March deltog i konferenser under det tidiga 1980-talet. Redan på 1960-talet hade svenska forskare etablerat kontakter med amerikanska forskare, då Walter Goldberg, professor i organisation vid Handelshögskolan i

112

Institutionell teori.indd 112

09-01-26 14.03.44


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

Göteborg, sökte sig till the Carnegie Institute of Technology för att ta del av deras undervisning i datoriserade affärsspel (business computer games). Detta medförde i sin tur att forskare från Carnegie Institute of Technology började besöka Sverige för att bistå när spelen introducerades. Eftersom båda parter fick intresse för varandra ordnades en större konferens 1969, då Herbert Simon, James March, Richard Cyert och Harry Leavitt kom till Sverige och under två veckor träffade en grupp unga skandinaviska forskare. Genom mötet togs viktiga steg i att överbrygga gapet mellan den traditionella nationalekonomiska forskningen som präglade skandinavernas arbete och den beteendevetenskap som amerikanerna företrädde. Detta blev inledningen till den skandinaviska inriktningen (Czarniawska, 1986). Rolf Lundin, i dag professor vid Handelshögskolan i Jönköping, var en av dem som var med och träffade de amerikanska forskarna. 1973 doktorerade Lundin vid Carnegie Mellon-institutet i USA, som var ett centrum för forskning kring beslutsfattande (Czarniawska, 2002). Han har sedan varit en av dem som genom sitt fortsatta arbete aktivt upprätthållit kontakterna med forskare som Simon och March, till exempel vid introduktionen av tidskriften Scandinavian Journal of Management där de tillfrågades om att vara med i redaktionsstyrelsen.12 1980 fortsatte samarbetet med de amerikanska forskarna då Sven Wiberg arrangerade ytterligare en konferens. Själva mötet beskrivs med följande berättelse av Rolf Solli, i dag professor och föreståndare vid Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Utvärderingsexemplar

Konferensen var på Marstrand, det måste ha varit 1984. Vi drack vargtass på Marstrandsfästningen och jag blev korsförhörd av Scott under en frukost över vad jag skulle skriva min avhandling om. Det var fint väder och March hävdade att han gärna skulle vilja ha sagt det alla säger att han sagt. Meyer berättade hur man stoppar ett byggprojekt genom att hävda att det finns så sällsynta skalbaggar i området att de inte ens går att hitta. March, Meyer 12 Här tackade Simon nej på grund av tidsskäl.

113

Institutionell teori.indd 113

09-01-26 14.03.44


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

och Scott åkte hem innan konferensen var slut. De hade ­varit i Hemsedal, Norge där Olov Olson hade ordnat en konferens dagarna ­innan, det ryktas om att de fått fårskalle till middag där. (Rolf Solli, 080616)

Intresset för institutionell teori kom därefter att förstärkas bland annat genom ytterligare personliga kontakter. Meyer besökte också 1982 en konferens som Bo Hedberg ordnade i Stockholm där Meyer och Scott (1983) presenterade en uppsats om legitimitet. Kontakten med Meyer vidhölls genom att han kom att tillbringa längre tider i Stockholm och då samarbeta med Nils Brunsson. ”En stor del i genomslaget för institutionell teori är även Jim Marchs förtjänst”, berättar Nils Brunsson (intervju den 12 november 2008). March kom att bjuda in forskare till Hoover Institute i Stanford, det som senare blev omvandlat till det skandinaviska och amerikanska samarbetet kring Scancor som hösten 2008 firade 20-årsjubileum. De första tio åren var Jim March chef för detta, och han efterföljdes under nästa tioårsperiod av Walter Powell. En rad skandinaviska forskare och doktorander kom att ta upp det institutionella perspektivet. Inledningsvis studerade de till exempel beslutsprocesser i organisationer och fann att den tidigare beslutsforskningen inte räckte till för att förklara vad de såg på fältet. Här kom det nyinstitutionella perspektivet att bidra med andra förklaringar. I Norge kom Johan P. ­Olsen att tillsammans med Jim March utveckla det nyinstitutionella perspektivet inom statsvetenskapen.

Utvärderingsexemplar

Nya sätt att förstå beslutsfattande I början av 1980-talet kom forskare som Nils Brunsson, Kerstin Sahlin-Andersson och Bengt Jacobsson att studera beslutsprocesser. Gemensamt för dessa arbeten är att de mer eller mindre explicit relaterar till de idéer som också formulerats av Meyer och Rowan inom den nyinstitutionella teorin i USA. Brunsson (1982) har diskuterat betydelsen av irrationalitet i relation till 114

Institutionell teori.indd 114

09-01-26 14.03.44


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

beslutsfattande i organisationer, först bara med referens till March och Olsen (1976).13 Senare kom han att citera Meyer och Rowan (1977) och då introducerade han begreppen beslutsrationalitet – att välja den rätta saken att göra – och handlingsrationalitet – att få det gjort (se Brunsson, 1985: 27). Den ursprungliga forskningen inom beslutsfattande hade nämligen fokuserat på kriterierna för ett rationellt beslut och hur man kan göra ett bästa val baserat på specifika problem, alternativ och information. Det fanns dock inte lika mycket forskning om vad som händer i övriga delar av processen kring beslutsfattande, det vill säga hur ett beslut förbereds och implementeras eller varför människor agerar irrationellt i relation till beslutsfattande. Brunsson inriktade sig på just denna brist och kunde visa hur beslut och handling inte nödvändigtvis hänger ihop. Ett beslut kan fattas i en organisation, men det betyder inte att medarbetarna kommer att handla i enlighet med det. Snarare kan det mycket väl vara så att de på grund av de ideologiska skillnader som finns i en organisation – där de förhåller sig till något annat än den dominerande ideologin – väljer att handla på annat sätt. Beslut och handling är således, som det så småningom kom att kallas, isärkopplade (Brunsson, 1989/2002). För att ett beslut ska kunna omsättas i handling kan även irrationalitet i beslutsprocessen vara en förutsättning. I stället för att väga in alla alternativ i ett beslut förhåller man sig till ett som är tänkbart respektive ett som är helt otänkbart. På det sättet är det lättare att handla. Som Johansson (2001) påtalade diskuterade Brunsson organisationers irrationalitet och isärkoppling redan 1982 på ett sätt som sedan blev typiskt för nyinstitutionell teori. I boken The Irrational Organization (1985) utvecklade Brunsson diskussionen och gav fler exempel kring irrationalitet och beslutsfattande. Enligt idealmodellen för beslutsfattande ska alla konsekvenser tas med i beräkningen, och för att undvika konflikter väljer man här ofta att bara hitta positiva konsekvenser av det alternativ som ska väljas. Vidare bör enligt mo-

Utvärderingsexemplar

13 Diskussionen som Brunsson för kan direkt relateras till den som 1977 fördes av ­Meyer och Rowan. Som Brunsson själv påtalar är detta ett exempel på hur framsteg inom forskning ofta sker parallellt. Det är först efteråt som det tydligare syns hur olika saker inspirerat många personer samtidigt.

115

Institutionell teori.indd 115

09-01-26 14.03.45


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

dellen målen för besluten sättas upp innan beslutsprocessen inleds. För att kunna åstadkomma handling är det dock mer effektivt att först se över de goda konsekvenserna och därefter formulera målen, vilka då kan komma att framstå som önskvärda. Målen blir således argument snarare än krite­ rier för valen. I Bengt Jacobssons avhandling Hur styrs förvaltningen? Myt och verklighet kring departementens styrning av ämbetsverken (1984) undersöktes hur sex offentliga organisationer (departement) styrdes och agerade vid förändring. Genom intervjuer där de intervjuade personerna fick beskriva och analysera förändringsprocesser och genom granskning av dokument som beskrev processerna, belyste Jacobsson (1984: 29) ”hur departementen i praktiken försöker styra verken”. I den första analysen av materialet visade det sig att departementen inte hela tiden styrde sina verk, utan att departementen snarare hade inflytande då och då. Eftersom detta inte lät sig förklaras med de vanligen använda teorierna kring styrning14 vände sig Jacobsson bland annat till den nyinstitutionella forskningen. I sin diskussion tar Jacobsson upp begrepp som legitimitet – hur verken legitimerar sina förändringar genom att påtala sin professionella och legal-administrativa kunskap. Han visade hur departementen, genom att påverka uppfattningen hos enskilda personer och organisationer om vad som var problemet ­eller vad som behövde prioriteras, indirekt kunde åstadkomma förändringar. I stället för att styra ämbetsverken direkt med budget eller regelstyrning, så tog departementen till en indirekt styrstrategi, där man påverkade ”människors kognitiva mönster – dvs. deras sätt att i symboler förstå världen” (1984: 184), för att på så sätt förändra dessa mönster. I diskussionen låter sig således inflytandet från Meyer och Rowans artikel från 1977 spåras i form av användningen av begreppen legitimitet, rituella handlingar och symbolik. Ytterligare ett tidigt bidrag är Kerstin Sahlin-Anderssons avhandling Beslutsprocessens komplexitet. Att genomföra och hindra stora projekt från 1986.

Utvärderingsexemplar

14 I det här fallet ”styrning med hjälp av budget” vars komplexitet Wildavsky (1974) relaterat till forskning om beslutsfattande och begränsad rationalitet i enlighet med Simon (1957) och March och Simon (1958).

116

Institutionell teori.indd 116

09-01-26 14.03.45


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

En utgångspunkt i avhandlingen är att den rationella beslutsteorin inte förmår ge en förklaring till mer komplicerade icke-programmerade beslut. Därför behövs förståelse för de processer som leder fram till att extraordinära projekt, trots sitt oordnade intryck, ändå genomförs. De extraordinära projekt som studerades var kommunprojekt som byggande av kulturhus, utveckling av kvarter och skolprojekt. Ett gemensamt drag i projekten är avsaknaden av koppling mellan beslut och genomförande. Även om man fattade ett beslut så behövde det i sig inte leda till att det förverkligades. ­Ibland framstod det som om det inte var meningen att det skulle verkställas, ibland innefattade besluten en rad villkor som var svåra att uppfylla. Detta hindrade eller stoppade dock inte själva processen med att driva projekten vidare, utan kunde snarare ses som ett tillfälligt icke-genomförande. Sahlin-Andersson visar hur de inblandade i projekten i sådana situationer kunde ta till nya argument för att fortsätta arbetet. När man väl hade fattat beslut kring att genomföra något kom alla inblandade att framstå som eniga, det vill säga eventuella oenigheter och konflikter definierades bort. Det som möjliggjorde att ett projekt genomfördes var att det så småningom konkretiserades – de inblandade bestämde sig för att genomföra något. Vidare måste alla olika aktörer göras delaktiga och stödja projektet – de måste integreras. En slutlig förutsättning var att nödvändiga resurser knöts till – associerades till – projektet. Konkretisering, integrering och associering beskrivs som tre parallella processer, vilka är ”ömsesidigt beroende och ibland integrerade, men dessemellan löst kopplade” (Sahlin-Andersson, 1986: 143). Liksom Jacobsson visade Sahlin-Andersson hur antalet beslutsalternativ begränsades till endast två alternativ, ett möjligt och ett otänkbart, när det väl var dags för det formella beslutet. Den lösa kopplingen mellan de tre processerna visade sig vara en förutsättning för genomförandet. Även om samma personer var inblandade i frågor om projektets övergripande inriktning (integrering) – behövs en ny skola? – respektive i detaljer om hur projektet skulle utformas (konkretisering) – hur stor ska den vara och vilken inriktning ska den ha? – så kunde detta hanteras genom att processerna var löst kopplade. Om nå-

Utvärderingsexemplar

117

Institutionell teori.indd 117

09-01-26 14.03.45


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

gon av processerna fick större betydelse än de andra så kom det att leda till att projektet avstannade. Sahlin-Andersson pekade på behovet av att dessa tre processer är löst kopplade och även på att extraordinära projekt inte enbart ska betraktas ur instrumentellt perspektiv (de leder till konkreta förväntade resultat) utan också utifrån deras symboliska betydelse. Med referens till bland andra Meyer och Rowan förtydligade hon att organisationer ”får legitimitet genom att reflektera sociala normer och omgivningens föreställningar om acceptabelt beteende” (1986: 175). När en situation är komplex eller oklar, som i fallet med extraordinära projekt, ”kan legitimitet ändå nås genom att agerande endast är löst kopplat till processernas substantiella resultat” (ibid.). Genom att löst koppla organisationens fasad (”vi har en rationell beslutsprocess”) till processens konkreta resultat (en rad beslutsalternativ tas fram och utvärderas, men i realiteten understödjer alla det alternativ som man redan bestämt sig för) framstår det som om organisationen agerar i enlighet med förväntningar och sociala normer. I en efterföljande studie av etablerandet av det koleldade kraftvärmeverket i Värtan studerade Jacobsson (1994) beslutsprocesser vid inkonsistenta krav. Diskussionerna om etablerandet pågick från 1982 fram till slutet av 1980-talet och infattade en rad intressenter. När det närmade sig beslut hade intressenterna en tendens att komma med nya argument och frågeställningar, vilket kan förklaras med att intressenten inte fått igenom sin vilja eller var orolig för den förestående omfattande investeringen. Studien visar hur olika intressenter för fram olika normer och värderingar vid olika tillfällen och för olika syften. Den som försvarar arbetstillfällen vid ett tillfälle kan föra fram miljöfrågor vid nästa. Det är även möjligt att växla mellan argument beroende på vem som ska övertygas. Beslutet om investering kommer att relateras till legitima argument där den ekonomiska aspekten bara är en i raden av många. Jacobsson poängterar här att beslutsfattande inom statliga och kommunala organisationer likaväl som i företag pågår i parallella, isärkopplade processer. Därmed blir själva beslutet så småningom möjligt.

Utvärderingsexemplar

118

Institutionell teori.indd 118

09-01-26 14.03.45


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

Spridning av institutionell teori Som framgår av ovanstående har skandinaviska forskare parallellt både utvecklat liknande tankar som inom den nyinstitutionella teorin och senare även kommit att använda några av dess centrala begrepp. Bland dessa återfinns till exempel löskoppling, legitimitet och omgivningens krav. Inledningen till den skandinaviska institutionalismen kan även läsas som en illustration av den ”egna” spridningsteori av idéer som formuleras i boken Translating Organizational Change (Czarniawska och Sevón, 1996). Som framgår av denna inledning spreds idéerna från institutionell teori till skandinaviska forskare genom personliga kontakter, genom olika utbyten, och inte minst genom att man tog dess idéer och satte över i den egna kontexten (ett exempel på ”översättning”). En viktig del i denna process är även historieberättandet (där ovanstående berättelse om hur institutionell teori spreds till Skandinavien blir ytterligare en del). Detta har kommit att bidra till framväxten av en lokal variant av institutionell teori. Utvecklingen av den egna spridningsteorin föregicks dock av ytterligare studier om organisationsförändring, specifikt reformer. Dessa kom att bidra till den skandinaviska institutionalismens intresse för både stabilitet (som i nyinstitutionell teori) och förändring. Forskarna ställde här frågan om hur de återkommande reformförsöken som inte verkade lyckas skulle kunna förstås.

Utvärderingsexemplar

Hur förstå reformer? Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet använde skandinaviska forskare den nyinstitutionella teorin för att förstå varför det är svårt att genomföra reformer och andra förändringar i organisationer. Vid den tidpunkten fanns det en utbredd tilltro till reformer i Sverige där normen var att ”utvecklingen bör präglas av reformer – förändringar är och bör vara ett resultat av medvetna och målinriktade val, inriktade mot gradvisa förbättringar” (Brunsson och Olsen, 1990: 11). I boken Makten att reformera riktade Brunsson, Olsen och deras medförfattare in sig på administrativa refor-

119

Institutionell teori.indd 119

09-01-26 14.03.45


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

mer i formella organisationer som företag, offentliga myndigheter, landsting och kommuner. Med ”administrativa reformer” avsågs mer specifikt ”medvetna förändringar av organisationers former, deras strukturer, arbetssätt eller ideologier, i avsikt att förbättra deras beteende och resultat” (1990: 11). Vidare sågs reformer som bara en del av de förändringar som präglar formella organisationer. Det innebär att förändringar, kopplade till politiska beslut, kritik, nya förutsättningar på marknaden eller ny teknologi vilka överensstämmer med organisationens grundläggande värderingar, intressen och uppfattningar (dess institutionella identitet), skedde löpande och rutinmässigt. För att genomföra denna typ av förändringar användes standardiserade och lokala processer. Reformer definieras som mer genomgripande förändringar som kan ifrågasätta den institutionella identiteten hos organisationen.

Studier av reformer

Utvärderingsexemplar

Som påtalades i kapitel 1 innebär det traditionella synsättet inom organisationsteori att organisationer ses som ett rationellt instrument för att uppnå vissa mål med medel som väljs rationellt bland olika alternativ. Inom ramen för det rationella synsättet är förändringar av organisationer också oproblematiska. De sker genom att ledningen fattar beslut om förändringen och att medarbetarna handlar därefter, det vill säga genomför förändringen. Således blir mål, styrning, genomförande, ledarskap, ordning, kontroll och effektivitet både givna och självklara fenomen. Den skandinaviska forskningen om reformer kom snart med resultat som motsade det rationella synsättet. I boken Reformer och ideologier. Lokala nämnder på väg. (1988) skrev Czarniawska-Joerges att reformer blivit ”ett varumärke för den offentliga sektorns organisationer”, då reformer i offentlig sektor var det som visade att verksamheten i dessa organisationer överensstämde med normer och förväntningar i samhället. Reformen hade således snarare en central symbolisk funktion (det vill säga den var inte ett rationellt instrument). Studien av kommundelsnämndsreformen visade hur ideologier (i det här fallet nationell efterfrågan på decentralisering som 120

Institutionell teori.indd 120

09-01-26 14.03.45


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

ett sätt att öka demokratin) och reformer (här uppdelning i kommundelsnämnder) kopplades samman, och hur organisationerna härmed gång på gång kunde förnyas genom reformens symboliska funktion. Ett annat exempel kommer från banksfären. I strävan att framstå som moderna och konkurrenskraftiga hur de svenska sparbankerna fusionerats och förändrats löpande sedan 1950-talet. En orsak till kravet på fusioner och modernisering var utmålandet av hotbilden av vad som följde om bankerna inte var ”konkurrenskraftiga”. I praktiken kunde man av givna skäl inte uttala sig om denna framtid, men reformatörerna som föreslog förändringarna förväntade sig att bankerna inte skulle klara sig utan de löpande fusionerna. Som Forssell (1990) pekade på, byggde reformatörernas förväntan på den rationella myten om modernisering, utveckling, framsteg och därmed framtida hårdare konkurrens. Härmed kom de även att förespråka att det var angeläget för bankerna att snabbt ta till sig den nya datateknologin med mera. På motsvarande sätt har SJ varit föremål för upprepade reformer. Brunsson och Winberg (1990) har beskrivit hur organisationen i slutet av 1980-talet skulle omvandlas från en förvaltning till ett affärsmässigt och marknadsorienterat företag. Detta var redan då upprepning av ett tema som återkommit med jämna mellanrum sedan 1893. Brunsson och Winberg visade hur reformen även denna gång kom att bara delvis lyckas. Anledningen till att den endast lyckades delvis var att då SJ:s ledningar byttes ut förändrades även idéerna, och då kom man att påbörja nya reformer innan de tidigare var helt genomförda. Baserat på dessa studier ifrågasatte Brunsson och Olsen (1990) den traditionella bilden av reformer. Bland de frågor som de ställde var till exempel: om det nu är så enkelt, varför är det då så svårt att genomföra reformer efter beslutade mål? Varför är det så svårt att fatta beslut om själva reformen? Varför är det svårt att uppnå reformens tänkta mål? Varför är det svårt att lära sig av tidigare reformer? När det ska genomföras förändringar i en organisation, verkar det som om det inte är möjligt att göra rationella, väl kalkylerade val.

Utvärderingsexemplar

121

Institutionell teori.indd 121

09-01-26 14.03.45


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

Reformer som idé och mode Det alternativa synsätt som Brunsson och Olsen presenterade byggde på ett förslag om att formella organisationer bör uppfattas som institutioner snarare än som rationella instrument, men även att organisationens omgivning är institutionaliserad. De skriver: När organisationer uppfattas som institutioner betyder det att man betonar att deras beteende styrs av kulturbestämda regler som visar sig i handlingsrutiner. Rutinerna bidrar till att ge beteendet regularitet och mening. De avspeglar relativt stabila värderingar, intressen, uppfattningar, förväntningar och resurser (March och Olsen, 1984; 1989). Organisationer har en historia och över tiden utvecklas det uppfattningar om vad som är viktiga uppgifter och goda resultat och på vad sätt goda resultat bäst kan uppnås. Några sätt att tänka och handla tas för givna och de utesluter därför andra tolkningar och handlingar (Meyer och Scott, 1983). Strukturer och processer får också ett egenvärde (Selznick, 1957), de är inte bara metoder för att uppnå ledningens skiftande mål. Välutvecklade institutioner skapar handlingsfrihet. De gör det lättare att samordna handling på ett effektivt sätt. Men de skapar också tröghet eller friktion i samband med reformförsök. (Brunsson och Olsen, 1990: 15)

Utvärderingsexemplar

Om organisationer uppfattas som institutioner så blir det tydligt att det är svårt att åstadkomma förändringar när en organisation är välutvecklad och relativt fast i sina rutiner. Som Brunsson och Olsen (1990: 17) formulerade det: ”Organisationers institutionella karaktär gör att reformer är lättare att initiera än att besluta och lättare att besluta än att genomföra.” Således leder inte alltid reformbeslut till att en förändring genomförs. Grundläggande för att reformer ska lyckas är att både reformatörer och organisationsmedlemmar deltar aktivt i arbetet. Vidare krävs att både organisationsscheman, centrala symboler och människors sätt att handla förändras. Att dessa delar gärna är löst kopplade till varandra är en bidragande orsak till att reformer är svåra att genomföra. Reformer kan falla på att

122

Institutionell teori.indd 122

09-01-26 14.03.46


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

reformatörer och medlemmar inte är överens om att reformen är en bra lösning. En annan anledning till att de som reformeras sätter sig emot en lösning eller helt enkelt har bättre insikter om hur den aktuella organisationen fungerar. I deras ögon bygger den föreslagna lösningen på felaktiga utgångspunkter, den är självmotsägande eller kanske direkt destruktiv. Lika central som frågan om att förändra är frågan om att skapa stabilitet. Organisationer förändras också kontinuerligt då de i enlighet med sin institutionella identitet anpassar sig till den omkringliggande omgivningen. Ett exempel som Brunsson och Olsen (1990) lyfter fram är ”mer kortsiktiga svängningar”, som de kallar moden i omgivningen. Dessa påverkar organisationsstrukturen och gör att den, beroende på tidpunkten, måste vara centraliserad, decentraliserad, divisionaliserad eller utformad på det sätt som vid det aktuella tillfället gör att den kan vinna extern respektive ­intern respekt. Reformer har en rad egenskaper som gör dem lätta att påbörja, förkla­ rade Brunsson (1990). De framställs gärna som enkla och klara, det vill säga de är tydligare än nuvarande funktionssätt. De är normativa, då de är ­”försök att bringa ordning i en kaotisk verklighet snarare än att beskriva den”. De är också ensidiga, då de presenterar någorlunda konsistenta värderingar till skillnad från organisationens praktik som gärna präglas av ”motstridande värderingar och uppfattningar”. Slutligen är de framtidsorienterade, då de innebär framtida fördelar (som möjligen kommer efter att reformen genomförts). Det sistnämnda förtydligas av Olsen (1990) som lagt till att ”[r]eformidéer som definieras som ’moderna’ är svåra att ifrågasätta eller utmana”. En förutsättning för reformen är att den innehåller idéer om problem och lösningar. Organisationen har ett problem (anses det att organisationen fungerar bra så krävs det ingen reform), och den lösning som reformen innefattar måste framstå som bättre än den nuvarande lösningen på just det problemet. Det kan också vara så att reformivrarna argumenterar för ett problem för att få stöd för sin reformidé. Lösningarna kan komma från organisationsforskare som har en idé om hur organisationen kan utformas

Utvärderingsexemplar

123

Institutionell teori.indd 123

09-01-26 14.03.46


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

på bättre sätt, men de kan även komma från övriga delar av omgivningen (som erbjuder både ett problem – dålig marknadsanpassning – och en lösning – decentralisering – även om det nu kanske inte är vad reformen kommer att leda till). Det är inget hinder för en ny reform att den upprepar tidigare reformförsök, det vill säga att problem och lösningar har prövats förut. Eftersom de tidigare reformerna gärna glöms bort, är det viktiga att själva idén ger in­­tryck av att vara en nyhet. Glömska som gynnar reformer kommer till exem­pel av hög personalomsättning, av förändringar i organisationsledningen eller av användning av konsulter. Eftersom de sistnämnda är kostsamma är de ofta med i inledningen av en reform men sällan under själva genomförandet, och därför saknar de erfarenheter av svårigheten att genomföra den tidigare idén. Som Brunsson (1990: 37) sa är de ”därför i särskilt gott läge för att ta initiativ till och driva samma reform i nya organisationer med stor entusiasm och kraft”. Vidare upprepas ett reformförsök om det tidigare inte lyckades lösa problemet, alternativt bidrog med nya problem. Sammantaget gör glömska, moden och själva förändringen att det finns gott om utrymme att inleda reformer och fortsätta med ytterligare reformer i stabila organisationer. Ett problem är att de är lätta att inleda men betydligt svårare att genomföra. Ytterligare ett problem är att de tänkta målen som fokuseras under reformen ”tenderar att öka problemmedvetenheten och ambitionsnivån mer än de förbättrar beteendet” (Brunsson, 1990: 40). Eftersom de tänkta målen ofta är just organisationens svaga punkter som ska förändras – de mål som är svårast att uppfylla – så kan alltför kraftig fokusering på dem leda till att organisationen går under. Därmed finns det skäl för organisationer att undvika reformer. Om ett problem eller en lösning saknas, om organisationen använder mekanismer för att upprätthålla det organisatoriska minnet (behålla ledning, undvika alltför hög personalomsättning och externa konsulter) eller om problemen är alltför akuta eller kan administreras på annat sätt (exempelvis genom delegering), så går det att undvika reformer.

Utvärderingsexemplar

124

Institutionell teori.indd 124

09-01-26 14.03.46


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

Reformers fördelar Trots detta finns det reformer som lyckas, åtminstone i viss utsträckning. För att kunna genomföra en genomgripande reform krävs reformatörer som har förmåga och skicklighet, både att stabilisera intresse hos dem som ska förändras och att bemöta deras eventuella motstånd (Olsen, 1990). Även om det finns reformer som inte möts av motstånd, så kan förändringen falla på att olika inblandade personer beskriver idén på olika sätt (Rombach, 1990). Olsen (1990) lyfte fram det faktum att (poli­tiska) institutioner i sig är stabiliserande och därmed motstår förändring fram tills omvärldens krav blir alltför omfattande. För att genomgripande reformer ska lyckas krävs att ”den historiska utvecklingen av de politiska institutionerna uppvisar ett betydande mått av ineffektivitet” (Olsen, 1990: 59) (det vill säga, praktiken är så dålig att alla vill förändra den). Trots svårigheten eller till och med omöjligheten att genomföra reformer som planerat, har de en rad positiva funktioner för organisationer. Utifrån studien av kommundelsnämndsreformer kom Czarniawska (1989; 1990) fram till följande slutsatser:

Utvärderingsexemplar

• Reformer flyttar om makten: under en förändring blir maktförhållanden synliga, och även om de inte kan flyttas dit man vill så innebär synligheten att det vid denna tidpunkt åtminstone är lättare att flytta dem. • Reformer legitimerar igen: även om reformer ofta ser ut som främst symboliska handlingar, så visar de att organisationer ständigt förbättras, vilket förnyar även omgivningens förtroende för att de agerar legitimt. • Reformer utbildar: när människor inleder sitt yrkesliv i en organisation socialiseras de till vissa värderingar och rutiner. Efter ett tag kommer dessa att tas för givna, vilket som Czarniawska påpekar, ”är bra för rutiner, men inte för värderingar” (1990: 227). Under en reform utbildas de anställda och kan då återigen socialiseras till angelägna värderingar. • Reformer är underhållande och/eller hotande: vissa människor uppskattar förändringar, andra inte. För vissa kan de innebära möjligheter att lära sig

125

Institutionell teori.indd 125

09-01-26 14.03.46


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

nya saker medan de för andra skapar problem. ”Det är förmågan att lära sig i en osäker situation som avgör vilket” (Czarniawska, 1990: 231). En annan studie av reformer var Jacobssons och Sahlin-Anderssons (1995), av skolverkets försök att styra skolor på nya sätt med hjälp av utvärderingar. Här kan det nyinstitutionella inslaget spåras, inte minst i val av fältstudie då de fokuserade organisering av skolsfären (Meyer och Rowan, 1977; ­Meyer och Scott, 1983). Jacobsson och Sahlin-Andersson visade här hur organisationer hanterade motstridiga krav – som bland annat kom från olika managementidéer – genom att isärkoppla dem. Andra teman som belystes i denna studie är hur organisationer försöker konstruera sin identitet och hur organisationer kan regleras med hjälp av utvärderingar. Frågorna om managementidéer, identititetskonstruktion och reglering har fokuserats inom den fortsatta skandinaviska forskningen. Dessa olika delar – kontakterna med amerikanska forskare, studierna om beslutsfattande respektive studierna om reformer – blev alla delar i en ny teoribildning om förändring. Denna har sedan blivit ett av kännetecknen för den skandinaviska institutionalismen.

Utvärderingsexemplar

Nytt sätt att se på förändring De första som använde begreppet ”skandinavisk institutionalism” var Barbara Czarniawska och Guje Sevón i boken Translating Organizational Change (1986). Gemensamt för forskarna i denna tradition är att de är intresserade av organisationsförändringar, samtidigt som de gärna vänder sig till teorier om hur institutioner skapas för att förstå den sociala ordningen. Här förtydligade Czarniawska och Sevón att det är lämpligt att studera förändringar därför att de avslöjar existerande organiseringsmönster. När man studerar välrutiniserade procedurer, vilket var ganska vanligt inom studier av organisering, så framkommer inte så många nya insikter. Som Czar­niaw­ ska och Sevón (1996: 1) påtalar:

126

Institutionell teori.indd 126

09-01-26 14.03.46


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

A smoothly run, well-routinized organization does not offer much insight to a researcher. Things go well because they go well; this might be due to successful routines or to a receptive market, and only a change can reveal the makings of success.

När en organisation förändras bryts tidigare praktiker upp och nya konstrueras. Människorna i organisationen kommer att ifrågasätta det som tidigare togs för givet. I denna situation blir det möjligt att till exempel förstå varför en organisation är framgångsrik – eller varför den inte är det. Med inspiration från fältet studier av teknik och samhälle (STS) utvecklades översättningssociologi som ett alternativt sätt att förstå förändringar. Här inleder jag med att presentera översättningssociologins grunder och därefter översättningssociologin som en teori om förändringar som beroende av idéer och moden. Andra centrala delar i teorin är imitation, redigering och avinstitutionalisering, vilka beskrivs därnäst.

Utvärderingsexemplar

Inspiration från fältet STS

Forskarna som försökte förstå organisationsförändringar inspirerades även av forskning från fältet STS. Forskare inom detta fält påtalar att objekt och fakta likaväl som symboler är socialt konstruerade fenomen, att all mänsklig kunskap är social och att adjektivet social därför i grund och botten är överflödigt i uttrycket ”social konstruktionism” (Latour och Woolgar, 1979; Knorr Cetina, 1981; Latour, 1998; 2005). Mycket forskning inom nyinstitutionell teori utgick från att idéer sprids med hjälp av mekanismen ”diffusion”, en term som först användes för att förklara hur innovationer sker. Metaforen diffusion kom från fysiken och innebär att en given entitet kan flyttas från en sfär till en annan utan att själva entiteten förändras. En svaghet med en fysikalisk metafor är att den inte förklarar när en spridningsprocess är ”mättad” eller när den möter ”motstånd” i den sociala världen (Czarniawska och Sevón, 1996). En annan fråga som inte berördes av den nyinstitutionella teorin är: Hur kommer det sig att idéer sprids trots att de isärkopplas från organisationens praktik, och 127

Institutionell teori.indd 127

09-01-26 14.03.46


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

hur är det möjligt att de ändå bidrar till förändring av hur organisationen framställs och uppfattas? Från STS-forskarna Callon och Latour hämtade Czarniawska och Sevón i stället begreppet ”översättning” samt nya synsätt på makt och relationen mellan mikro och makro. För att förstå organisationsförändringar kan ”översättning” bli ett centralt begrepp, hävdade de. Ordet betyder att något (det vill säga inte bara ord) flyttas från en plats till en annan, och utesluter inte att det förändras i denna process.15 Czarniawska och Sevón (2005: 8) förtydligade med Serres tankar om översättning: For Serres, translation is a generalized operation, not merely linguistic, and it takes many different forms. It may involve displacing something, or the act of substitution; it always involves transformation. Consequently, that which is involved in translation – be it knowledge, people or things – has an uncertain identity. Each act of translation changes the translator and what is translated.

Utvärderingsexemplar

I denna process kommer det som ”sätts över” att omformas av det specifika sammanhang där det ska användas. Fokus ligger då snarare på anpassning och omformning av idémässiga och materiella objekt än på mottagande, avståndstagande, motstånd eller acceptans. ”Makt” är ett annat begrepp som definieras på ett nytt sätt i dessa studier. I stället för att se det som något som någon (enskild aktör eller grupper av aktörer) äger eller tillskrivs, menade Callon och Latour att makt är ett resultat av att aktörer börjar handla tillsammans och inte en orsak till att de gör det. Uppdelningen i mikro och makro används vanligen för att beskriva skillnaden mellan mikrovärlden, där personer eller organisationer ingår, och makrovärlden, som utgörs av till exempel staten, samhället och marknaden. Ett problem med denna uppdelning är att det verkar finnas två värl15 En uttolkning av begreppet där Callon och Latour har inspirerats av Michel Serres, samtida fransk filosof.

128

Institutionell teori.indd 128

09-01-26 14.03.46


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

dar, där makroaktörer begränsar mikroaktörernas handlingsutrymme och där mikroaktörerna i sin tur med sina gemensamma handlingar förändrar makrovärlden. Här har Callon och Latour betonat att det finns bara en värld: ”Micro-actors associate, creating networks. As the network’s operation acquires a relative stability, the network begins to be perceived, or conceived of, as a macro-actor, by definition more powerful than any microactor” (Czarniawska och Sevón, 1996: 7). I stället för att se ”staten” som en jätte som bidrar till förändringar i mindre organisationer, så är stat och organisationer snarare båda aktörer som vid olika tidpunkter påverkar var­ and­ras situation. Genom att många mikroaktörer kopplar ihop sig och konstruerar nätverk så kommer de att framstå som mäktiga makroaktörer. På motsvarande sätt kan uppdelningen i lokalt och globalt ses: det globala är ”a hugely extended network of localities” (Czarniawska och ­Joerges, 1996: 22, kursivering i original).

Utvärderingsexemplar

Förändring som översättning

Med detta som inspiration föreslog Barbara Czarniawska och Bernward Joer­ges år 1996 att översättning (”translation”) är en analogi för den process genom vilken praktiker och strukturer sprids mellan organisationer. I stället för att se förändring som ett resultat av strategiska val eller påverkan från omgivningen, ser man förändring som en blandning av intentioner, slumpmässiga händelser och institutionella normer. Czarniawska och ­Joerges ställde sig frågor om varför förändringar i många olika organisationer sker samtidigt, varför man väljer att förändras efter samma mo­dell och varför dessa idéer kommer tillbaka. Svaret blev att idéer om förändring färdas omkring i världen. Själva översättningsprocessen beskrevs i en figur. Här har jag översatt bilden till en svensk beskrivning: En idé översätts till ett objekt (text, bild, prototyp) vilken översätts till en handling som blir översatt, upprepad och stabiliserad till en institution som blir översatt till en idé …

129

Institutionell teori.indd 129

09-01-27 15.58.12


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

När en idé har översatts till ett objekt kan den släppas loss från den första platsen och skickas till nästa där den kommer att ”återuppstå” och först vara en idé innan den översätts till ett objekt … (min översättning av Czarniawska och Joerges, 1996: 26, text i ­figur).

Ordet idéer betyder bokstavligen bilder som blir kända för mängder av människor bara när de materialiseras, det vill säga blir objekt. En idé om förändring blir synlig som en modell, som en bild i en bok eller som en power­point­bild, det vill säga när den materialiseras. Sedan kan den översättas till handlingar. För att översättas från idé till handling krävs att idén är uppfattad som lovande, spännande eller estetiskt tilltalande. Frågan om varifrån idéer kommer och vart de färdas besvarade Czar­ niaw­ska och Joerges med att organisationer följer en populär idé – en idé som blivit på modet. De populära idéernas dragningskraft ligger således i att de är de mest moderna, spännande och intressanta vid en viss tidpunkt. Även om mode som något lättsamt och tillfälligt motsäger idén om den stabila, allvarliga institutionen, hävdade Czarniawska och Joerges att mode föder institutioner och att institutioner i sig ger utrymme för andra moden. De förklarar det med institutionaliseringsprocessen, som leder till att vissa handlingar rutiniseras och att det därmed ges utrymme för att skapa nya idéer. Dessa nya idéer

Utvärderingsexemplar

… will eventually upset old institutions; a strong identity pro­vides a basis for innovative experiments and social order creates, among other effects, social unrest and disorder. Creativity grows out of routine. Rationality breeds irrationality. (Czarniawska och Joerges, 1996: 39)

Med hjälp av översättningsmetaforen visade således Czarniawska och Joerges att även modet förändras när det följs. En idé på modet har inte genomslag i alla organisationer samtidigt, utan liksom ett klädmode får det genomslag inom olika nischer i befolkningen.

130

Institutionell teori.indd 130

09-01-27 15.58.12


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

På så vis kommer idéer att prövas av organisationer inom ett fält. Därefter stärks idens genomslagskraft av de isomorfa krafterna. Organisationer kan skapa ett mode där andra uppmuntras följa dem, men modet kan även bidra till att nya institutioner skapas genom att insistera på vikten av att använda vissa praktiker, genom att vägra stå emot nyare moden eller genom att framhålla ett nytt mode som den slutliga lösningen. Idén på modet kan därmed överleva sin egen tillfällighet och bli en institution (vilket verkar ha hänt med administrativa reformer i Sverige) (Czarniawska och Joerges, 1996). Ett exempel på vikten av modefenomenet är managementmodeller. Trots att managementmodeller har funnits länge så var det först på 1990-talet som de kom att analyseras som moden. En anledning till att de inte tidigare sågs som moden var att de ansågs vara grundade på rationella normer. Genom att behandla managementmodeller som moden visade den amerikanske forskaren Eric Abrahamson (1996), som anslutit sig till de skandinaviska forskarna, vikten av de organisationer som bidrar till att göra dem trendiga, nämligen managementkonsulter, handelshögskolor och affärstidningar (Abrahamson, 1996). Även om just mode framstår som något irrationellt, till skillnad från de antaget rationella managementmodellerna, så är det trender och moden som hjälper organisationer att välja mellan alla de möjligheter som finns inom managementområdet (Czarniawska och ­Sevón, 2005). En situation som bidrar till att rationella organisationsidéer både ökar i antal och färdas genom det globala systemet är den teknolo­ giska utvecklingen, där kommunikation kommer att ske i andra former (Spybey, 1996). Med begreppen ”översättning” och ”mode” kunde man framställa organisationsförändringar på ett nytt sätt. En förändring uppstår som en lokal idé vars tid och rum har kommit. För att den ska kunna ge upphov till förändring måste den översättas till ett antal personers egna användningsområden och ge en impuls till en kollektiv handling. För att idén ska kunna färdas vidare måste den objektifieras, det vill säga bli utformad som en bok, bild eller en design. I denna form kan den färdas vidare mellan lokala plat-

Utvärderingsexemplar

131

Institutionell teori.indd 131

09-01-26 14.03.47


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

ser och situationer och så småningom ingå i den globala tiden och rummet. Den dragningskraft som ett mode har påverkar andra människor som vill vara med, som vill sätta idén i sina egna sammanhang. På det viset skapas en modetrend. Förändringar i organisationer kan då äga rum när man tar in idéer som är på modet för att lösa olika lokala problem och översätter dem så att de passar in. Men med tanke på att förändringar är så svåra att åstadkomma – hur kommer det sig att de ändå sker?

Imitation och redigering Två begrepp som kan förklara vad som händer vid en förändring är ”imitation” och ”redigering”. Guje Sevón (1996) påpekade att organisationer ofta väljer att genomföra en förändring för att den imiterar någon annan organisation. Imitation används även i den nyinstitutionella teorin, men skandinaviska författare har ägnat begreppet större utrymme. Anledningen till att organisationer väljer att imitera någon annan är att de vill uppnå samma eller liknande resultat, hävdade Sevón. Genom att imitera andra och lära sig av dem kan de spara både tid och resurser, då de slipper göra om andras misstag och även undviker att lägga tid på att prova olika möjligheter. Vanligen definieras imitation som att en originalprodukt reproduceras eller kopieras. Detta förutsätter dock att det finns en fullständig modell att imitera och att ju närmare kopiorna är originalet, desto bättre. Med utgångspunkt i översättningssociologin pekade Sevón på en annan möjlighet, nämligen att imitation snarare är en process genom vilken något nytt hela tiden skapas och omformas genom kedjor av översättare. Det innebär att idéer eller praktiker inte tvingar sig på organisationerna utan att det är imitatörerna som, med utgångspunkt i hur de uppfattar sin situation, sin egen och andras identitet, kommer att uppfatta och utforma de idéer som de vill imitera. De som imiteras i västvärlden är, som Sevon uttrycker det, vinnarna. Önskan om att identifiera sig med vinnarna är stark i den västerländska

Utvärderingsexemplar

132

Institutionell teori.indd 132

09-01-26 14.03.47


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

kulturen, och människor övertar önskemålen från dem som finns i deras omgivning, framför allt från dem som är framgångsrika. Om organisationsmedlemmar uppfattar någon annan organisation som mer framgångsrik än deras egen så kan en önskan om att förändra den egna organisationen uppstå. Därmed imiteras till exempel företag med gott rykte. Processen när något imiteras har utvecklats från Marchs idé om lämplighetslogik (se March och Olsen, 1989). För att bedöma vad som är en lämplig handling, jämför man sig med andra genom frågorna ”vem är jag?” och ”vilken situation är detta?”, och den handling man väljer att utföra är då baserad på det som man uppfattar som handling och prestationer hos andra. Sevón (1996: 53) lånar från denna modell och beskriver imita­tions­ pro­cessen i tre delar: ”(1) matching of identifications and situations, (2) construction of desire to transform, and (3) institutionalized action”. En imitationsprocess kan därmed inledas med att organisationsmedlemmar, vanligtvis ledningen, först ställer sig frågan ”vem är vi?” och därefter försöker hitta organisationer som har liknande identitet eller befinner sig i motsvarande situation. Den följande frågan blir ”vem skulle vi vilja bli mer lika?”, det vill säga att en önskan att förändras skapas. Därefter letar man efter ett lämpligt sätt att agera för att bli lik den imitationsvärda organisationen. Eftersom detta agerande ändå sker i en lokal situation, kommer organisationen aldrig att bli helt lik den andra. Därmed blir imitation en process som gör organisationer både lika och olika och organisationsfältet både heterogent och homogent. Sahlin-Andersson (1996) har fokuserat på betydelsen av redigering i översättningsprocessen. Redigering avser den process där organisationerna med utgångspunkt i sin egen situation anpassar de modeller som översätts. Efter att ha jämfört sig med andra organisationer, hittat dem som är mest lika dem själva och börjat imitera dem som verkar mest framgångsrika, så inträder redigering. Mellan den organisation som står modell och den som följer modellen finns oundvikligen ett avstånd. Här öppnas ett utrymme för översättningar, för den imiterade organisationen att fylla i med egna meningar och olika tolkningar. Det som tillskrivs modellen kommer såle-

Utvärderingsexemplar

133

Institutionell teori.indd 133

09-01-26 14.03.47


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

des att redigeras för att passa de egna omständigheterna och begränsningarna. Härmed blir idéer och handlingar olika varandra i olika organisationer – de har översatts till den egna kontexten. Redigeringsbegreppet ger även en annan bild av organisationers möjlighet att vara agenter trots institutionaliseringen. Med nyinstitutionell teori skapas gärna bilden av att organisationer förändras då de är passiva och översocialiserade (Sahlin-Andersson, 1996: 92–93). Huruvida organisationer har möjlighet att påverka sin situation i institutionalisering diskuterades i föregående kapitel, speciellt under rubriken Handling och enskilda agenter. Där beskrevs hur Friedland och Alford (1991) påtalade att organisationer påverkas av (ibland) motsägande logiker, vilket ger dem möjlighet att vara agenter – när de väljer logik att anpassa sig efter. Galaskiewicz (1991) gav organisationer agentskap då han betonade att organisationer också är aktörer som tolkar trender. Med utgångspunkt i redigeringsbegreppet hävdade Sahlin-Andersson (1996) att det inte handlar om att organisationer väljer mellan institutioner. Enligt henne är det snarare så att organisationer redigerar modeller och begrepp och på så sätt framstår som autonoma, till och med avvikande. Redigering hjälper därmed till att förstå varför organisationer förblir olika varandra, trots att de imiterar varandra. Det beror på, säger SahlinAndersson (1996), att varje organisation som tar till sig en idé eller imiterar en modellorganisation kommer att redigera den lokalt – anpassa den till sin egen situation.

Utvärderingsexemplar

Avinstitutionalisering En annan aspekt av institutionalisering, som behandlats inom den skandinaviska institutionalismen, är avinstitutionalisering, det vill säga hur vissa institutionaliserade normer som kommer ur attraktiva idéer om förändring gradvis förlorar sin status och försvinner ut ur organisationens kontext (Røvik, 1996). En specifik trend kommer att vara den legitima modellen för framgångsrik organisering under en viss tid. Många organisationer inom ett fält 134

Institutionell teori.indd 134

09-01-26 14.03.47


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

försöker då ta till sig denna trend och koordinera handlingar med den. Den är på väg att institutionaliseras. Efter en tid kommer organisationerna att ”glömma” eller försöka göra sig av med den tidigare legitima modellen. En praktik som gradvis förlorar sin tidigare status kommer därmed att avinstitutionaliseras (Røvik, 1996). Ett exempel på det ägde rum i Sverige i slutet av 1980-talet. De flesta kommuner försökte då anta målstyrning för att effektivt kunna nyttja sina resurser. Forskare besökte ett antal kommuner år 1990 och fann då att de flesta var nöjda med sina erfarenheter av målstyrning. Planen inom de flesta kommunerna var att de skulle ägna de kommande fem till tio åren åt att etablera rutinerna för målstyrning. En institution var på väg att skapas. När forskarna undersökte kommunerna år 1991 fann de dock att de kommuner som tidigare varit entusiastiska till att införa målstyrning, nu inte ens ville erkänna att de ägnat sig åt det. I stället framhöll kommunerna arbetet med andra reformer som köpare–utföraremodellen. Vad är det då som händer när tidigare moderna modeller blir omoderna? När många organisationer inom ett fält börjar anamma en trend så blir den så småningom alltför spridd. Det innebär att de organisationer som anammat den inte längre framstår som speciella. Den ”moderna” organisationen är inte längre särskiljd från övriga. Eftersom organisationerna strävar efter att vara unika, att stå för något nytt, kommer de därför att göra sig av med den tidigare trenden och i stället söka efter nya. I boken Moderna organisationer (2000) beskrev Kjell-Arne Røvik hur ett antal populära organisationsrecept färdas runt bland organisationer. Dessa recept, eller institutionaliserade standarder, föreskrev hur organisering bör ske för att organisationer ska framstå som ändamålsenliga, effektiva och moderna. Ett exempel var just att det vid slutet av 1980-talet var självklart för moderna offentliga verksamheter att införa målstyrning. Ett annat var i början på 2000-talet, då det infördes recept som handlade om kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning. Recepten spreds snabbt och blev förebilder för en grupp organisationer vid en och samma tidpunkt – men som Røvik påtalade hade de också en kort varaktighet.

Utvärderingsexemplar

135

Institutionell teori.indd 135

09-01-26 14.03.47


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

I sin granskning av de olika recept som varit på modet sedan 1960-talet visade Røvik att de ofta hade ett liknande innehåll, även om de beskrevs med nya ord. De framstod som effektiva och moderna verktyg, men eftersom de bara infördes till viss del, som en symbolisk handling, kom de inte att fungera såsom det var tänkt. Trots bristerna i det sätt de fungerade på, fanns det samtidigt ett ständigt behov av organisationsrecept. Detta beror på den ständiga förändringen av organisationerna, vilket skapar nya problem och utmaningar. Här ska påtalas att även om det framstår som att det finns en mycket stabil organisation, det vill säga en formell organisation som kan bli effektiv genom att följa recepten, så är det inte fallet. Moden byter ut innehållet i recepten, men inte själva institutionen ”formell organisation”. Medan den formella organisationen kvarstår med sin problematik (grundad på idéer om dess rationalitet) kommer till synes nya moden som ska göra den ­bättre.

Utvärderingsexemplar

Översättning, imitation och identitet

Den skandinaviska institutionalismen och översättningssociologin har använts i en rad studier under 1990- och 2000-talet. Inom dessa belyses teman som översättning och lokal anpassning av idéer, betydelsen av identitet och hur olika organisationer imiterar varandra. En idé som visat sig inflytelserik i både bankorganisationer, SJ och kommuner är ”företagisering”, vilket lett till att olika delar av affärsorganisationens struktur kommit att bli legitima element i respektive organisation (Forssell och Janson, 1996; 2000). Andra studier har belyst var idéer sprids och vilka som tar emot ideerna. I Mångfald eller likriktning studerade Karin Fernler (1996) avregleringar av kommunala nämnder och såg där hur idén anpassas till de lokala förhållandena. Karin Blomquist (1996) studerade hur man försökte införa ”beställare-utföraremodellen”, som baserades på en idé om marknaden, i två kommuner. Hon visade hur översättningarna av idén påverkas av kommunernas skilda identiteter, men även hur reformen i sig

136

Institutionell teori.indd 136

09-01-26 14.03.48


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

skapar kommunernas identitet. Guðbjörg Erlingsdóttir (1999) följde hur idéerna om kvalitetssäkring reste genom hälso- och sjukvården och visade hur dessa idéer översätts på olika sätt i de olika verksamheterna. Vidare har det genomförts studier om hur miljöidéer översattes och institutionaliserades (Strannegård, 1998), Ädelreformen där huvudmannaskapet flyttades från landstingen till kommunerna (Selander, 2001), hur förändringar föder ytterligare förändringar inom SJ (Tullberg, 2000), hur organisationsfält tillfälligt kan organiseras (Porsander, 2000), och hur idén om vårdkedja översattes till lokala organisationer (Lindberg, 2002). Andra fält som har studerats är mötet mellan IT som institution och skolan som institution (Eriksson-Zetterquist, et al., 2006), översättning av idén om CSR (corporate social responsibility) bland olika grupper i samhället (Windell, 2006), och hur fältet för affärsjournalistik i Sverige växte fram och förändrades från 1960-talet och framåt, bland annat genom att aktörer bytte arbetsgivare inom fältet (Grafström, 2006). I en studie av reformarbete på Posten visade Carina Löfström (2003) hur idéer översattes på olika sätt mellan organisationens ledning och de olika mottagarna av idéerna. För ledningen verkade det som om inget hade förändrats, men enligt Löfström såg inte ledningen den lokala översättningen. En studie som använde sig av vissa delar av nyinstitutionell teori för att diskutera hur identiteter växer fram är Westenholz (2006). Hon studerade människors förändrade arbetsliv: från att arbeta hela livet i ett företag har det blivit allt vanligare att man byter arbetsgivare med jämna mellanrum under sitt arbetsliv. Här relaterade hon Friedland och Alfords (1991) uppdelning av västerländska institutionella logiker – kapitalistiska staten, demokratin, familjen, religionen och vetenskapen – till hur de intervjuades olika arbetsidentiteter växte fram.

Utvärderingsexemplar

När idéer färdas Under 2000-talet har den skandinaviska institutionalismen fortsatt i ytterligare riktningar. Forskare inom skandinavisk institutionalism har till exem­pel studerat betydelsen av klassificeringssystem (Wedlin, 2004; 2007) 137

Institutionell teori.indd 137

09-01-26 14.03.48


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

och standarder (Brunsson, Jacobsson and associates, 2000). En inriktning studerar hur idéer färdas globalt och hur de kopplas till objekt och praktiker. Inom andra inriktningar utvecklas alternativa synsätt på ”översättningar” (Røvik, 2008). Här inleder jag med att presentera några studier kring idéers resande och koppling till objekt och praktiker. Därefter presenteras studier som använder sig av andra synsätt på översättning.

Reglering och transparens Två nyare forskningsinriktningar inom skandinavisk institutionalism fokuserar på reglering som alternativ till styrning, respektive betoning av transparens till skillnad från tidigare betoning av effektivitet. Båda inriktningarna utgår från ett fenomen, synligt i dagens läge: betoningen av revisioner. Genom revisioner av nästan alla samhälleliga aspekter, ska organisationerna regleras på nya (externa) sätt. Transparens är en teknik för att åstadkomma målet med revisioner, det vill säga göra organisationerna möjliga att reglera genom ”soft modes of governing and regulating” (Sahlin och Wedlin, 2008: 231). Härmed återinförs reglering av organisationer, trots frimarknadens ideologi, men ansvaret för att hantera regleringen flyttas från dem som sätter reglerna till dem som följer reglerna. Som Sahlin och Wedlin (2008: 233) säger:

Utvärderingsexemplar

Organizational representatives then have to allocate extended resources, not only to follow rules but also to explain why they have chosen to follow certain rules in particular ways or why they should be held responsible.

Regleringar kommer vidare att vara självförstärkande. Organisationer kan inte undvika regleringar utan måste i stället ta till sig regleringsmodeller som omvärlden finner tillräckliga. Transparens understöds vidare av föreställningen om att ”marknaden” kräver det (Djelic, 2006), men även av föreställningar om organisering som bästa sättet att hantera osäkerhet (Power, 2004). Behovet av transparens

138

Institutionell teori.indd 138

09-01-26 14.03.48


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

understöds även av andra institutionella krafter, såsom spridningen av vad som är bra respektive dåligt, tillräckligt respektive otillräckligt (”moral rationalization”) och av den ökade orienteringen mot öppenhet i ett samhälle som kommer att präglas av återuppfunnen demokrati (”reinvented democracy”) (Sahlin och Wedlin, 2008). Dessa forskare har även applicerat skandinavisk institutionalism på ett globalt plan, det vill säga både på organisationer som är verksamma i olika länder och på olika länders organisationer (Djelic och Sahlin-Andersson, 2006; Sahlin och Wedlin, 2008).

Idéer, objekt och praktiker som färdas I vidare studier av idéer som färdas visar det sig bland annat att idéer inte alltid behöver översättas till praktiska handlingar. Med fallet ”upplevelseekonomi” som spreds snabbt i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet visar det sig att även ett ord eller ett begrepp kan färdas (Löfgren, 2005). (Orden eller begreppen är dock i materiell form, då de måste vara skrivna eller sagda för att kunna färdas.) Studier av ”Best Value”-reformen i England och Australien visar att ett begrepp förvisso kan fyllas med olika innehåll på olika platser, men det kan även vara som i Sverige där man anammande själva praktiken utan att använda beteckningen ”Best Value” (Solli, Demediuk och Sims, 2005).

Utvärderingsexemplar

Isopraxism och isonymism I studier av hur idéer färdas och översätts i svensk sjukvård visar Erlingsdóttir och Lindberg (2005) att detta inte enbart resulterar i liknande former – isomorfism – utan även i liknande praktiker – isopraxism – och ibland även i samma namn – isonymism. De jämför idéer om kvalitetssäkring, som införts i svensk sjukvård, ackreditering, som kom att användas för att försäkra att medicinska laboratorier levde upp till standarder satta av EU (Erlingsdóttir, 1999) och vårdkedja, som var en processorienterad idé i svensk sjukvård om hur patienters säkerhet vid byte av vårdgivare kunde 139

Institutionell teori.indd 139

09-01-26 14.03.48


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

säkerställas (Lindberg, 2002). De tre idéerna var alla relaterade till ”master ideas”, det vill säga övergripande vaga idéer som sträcker sig över nationer och organisationer, som beskriver vad som är viktigt och bra för organisationer som är väldigt svåra att säga emot och som ger legitimitet. Därmed blir master ideas gärna sådant som alla anammar. (Czarniawska och Joerges, 1996; Lindberg och Erlingsdóttir, 2005) Idén om kvalitetssäkring kom från privat sektor till offentlig, där det lagstadgades att den skulle användas. Det visade sig dock att även om lokala organisationer tog till sig namnet, översatte de dess form och praktiker på olika sätt. Ackreditering däremot innebar att laboratorierna tog till sig både namn, form och praktik. Det har funnits en rad namn på hur patienters säkerhet kan förbättras, och därmed blev vårdkedja ett namn i raden där före­gångarna var process, flöde och samverkan (Erlingsdóttir, 1999). I Lindbergs (2002) studie visas hur praktikerna själva bestämmer hur de ska använda vårdkedja. Det kan till exempel innebära att auskultera hos var­ andra för att lära sig om varandras verksamheter och tillsammans utveckla dokument, som är begripliga för alla parter i vårdkedjan och kan följa patien­ten när denna byter vårdgivare. Dessa idéer kom praktikerna även att förpacka i seminarier och dokument som beskrev ”Högsbo-projektet”, varvid deras idé materialiserades och kunde färdas vidare (Lindberg, 2002). Genom att jämföra dessa tre fall finner Erlingsdóttir och Lindberg (2005) att även om idéerna producerar likhet så kan de färdas på olika sätt, ges ­olika namn och former och även omvandlas till olika praktiker.

Utvärderingsexemplar

Exempel på imitation som utvecklar och formar fält En annan praktik som färdas rör managementutbildningar. Fältet managementutbildningar har expanderat rejält de senaste decennierna och återfinns i dag på handelshögskolor och universitet i olika former av MBA-program (Master of Business Administration).16 Med hjälp av översättningsso16 Det första MBA-programmet låter sig spåras till the Tuck School of Dartmouth i USA där det startades 1900. 1958 gavs det första europeiska MBA-programmet på INSEAD. År 2000 gav 1150 universitet och handelshögskolor i 126 olika länder 2200 MBA-program (Hedmo et al., 2005).

140

Institutionell teori.indd 140

09-01-26 14.03.48


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

ciologin visar Hedmo, Sahlin-Andersson och Wedlin (2005) hur imitation inte bara utvecklar organisationsfält, såsom är antagandet inom till exem­ pel mimetisk isomorfism, utan även formar fälten. Fältet managementutbildning består av organisationer som imiterar andra, som imiteras av andra och som även förespråkar att de ska imitera varandra. I det här fallet är det inledningsvis de amerikanska programmen som imiteras (även om de beskrivs som ”the U.S. model”), men så småningom kommer till exempel europeiska universitet och handelshögskolor att imitera framgångsrika europeiska program. I processen kommer de att översätta och redigera dem för att de ska passa för de lokala förutsättningarna (för exem­pel på lokala översättningar, se Mazza et al., 2005). I imitationsprocessen återfinns enskilda personer som efter besök vid amerikanska skolor tar med sig idéer hem om hur deras egna program ska utvecklas. Men det finns även ett mer strategiskt orienterat och planerat mål, nämligen att skolan ska bli mer lik andra skolor och därmed få bättre rykte. Härmed kan skolorna bli legitima medlemmar i fältet managementutbildning (Hedmo et al., 2005: 201). Bland dem som driver spridningen av managementutbildningar återfinns även forskare, experter, internationella organisationer, konsulter, skribenter och även organisationer som står för ackreditering respektive ranking. I syfte att utveckla en gemensam standard för managementutbildningar grundades 1997 en europeisk organisation för ackrediteringar, kallad EQUIS (European Quality Improvement Sy­ stem).17, 18 I januari 2001 var 41 skolor ackrediterade efter detta system (Hedmo et al., 2001), och i juni år 2008 uppgick antalet till 113 ackrediterade skolor i 33 länder. Hedmo et al. (2005) poängterar att det faktum att allt fler skolor vill bli ackrediterade innebär att de bidrar till imiterandet. Rankingsystemet i tidningar som Financial Times får samma funktion vad gäller såväl imitation som spridande av modeller. 1999 publicerades där den

Utvärderingsexemplar

17 http://www.efmd.org/index.php/component/efmd/?cmsid=040929rpku, besökt 20080626. 18 Det gjordes delvis som ett sätt att hitta en egen form för utvärdering av europeiska program då det visade sig att den största amerikanska ackredeteringsorganisationen var på väg att utvärdera europeiska handelshögskolor efter den amerikanska modellen.

141

Institutionell teori.indd 141

09-01-26 14.03.48


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

första internationella rankinglistan av MBA-utbildningar som svar på de amerikanska rankinglistorna (Wedlin, 2004; 2006). I de amerikanska listorna kunde aldrig europeiska skolor mäta sig med de amerikanska, men genom att införa ett europeiskt rankingsystem kunde även europeiska skolor få topplaceringar. Samtidigt som ranking- och ackrediteringsorganisationer utvecklas genom imitation av amerikanska modeller, kommer de att påverka andra organisationers, i det här fallet skolors, önskan att imitera de framgångsrika (Hedmo et al., 2005). Wedlin (2004) visar till exempel hur rektorer vid euro­peiska managementutbildningar framhåller att det inte är ett alternativ att inte bli ackrediterad eller rankad. Ackreditering och ranking är enligt dessa personer viktigare för skolans rykte och status än nationella kvalitetsomdömen eller deltagande i nätverk. Hedmo et al. (2005) visar även hur detta leder till att det blir allt viktigare hur skolan presenteras utåt. Därför har PR-kampanjer, informationsavdelningar och andra strukturer för externa relationer byggts upp de senaste åren (se även Wedlin, 2004). Här kan skolan själv redigera sin självpresentation, och den blir i sin tur en modell som andra kan imitera. Detta kan ses som ett exempel på hur redigering karaktäriseras av social kontroll, konformism och traditionalism. Genom att skolorna presenterar sig på ett visst sätt visar de att de tagit till sig reglerna från det institutionella fält som de verkar inom (Sahlin-Andersson, 1996; Sahlin och Wedlin, 2008).

Utvärderingsexemplar

Standarder och transnationell spridning En form av reglering är standarder och standardisering, något som finns i överflöd i vår samtid och som reser runt i världen. Brunsson och Jacobsson (2000) exemplifierade detta bland annat med de standarder som sätts av Världsnaturfonden (WWF), Internationella fotbollsförbundet (FIFA), och Internationella arbetarorganisationen (ILO). Gemensamt för dessa standarder är att de är uppsatta av människor som vet vad som är bäst för alla andra och framför allt – även om de beskrivs som frivilliga – att de får oss andra att följa deras regler. För organisationer finns således regler för hur 142

Institutionell teori.indd 142

09-01-26 14.03.48


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

de ska organiseras, vilka policies de ska föra fram, vilka tjänster de ska erbjuda och hur de ska designa sina produkter (Brunsson och Jacobsson, 2000). Ett annat resultat av den ökade betydelsen av standarder är framväxten av standardiseringsorganisationer. Dessa har fått auktoritet som regelsättande organisationer. Här handlar det snarare om ett fält än om enskilda organisationer, då standardiseringsorganisationerna utgörs av flera organisationer som företag, branschorganisationer och statliga, mellanstatliga och professionella organisationer som samverkar för att se till sina intressen (Tamm Hallström, 2000). Även om standarder och standardisering inte kan utkräva sanktioner av dem som inte följer dem, blir de ett sätt att styra och kontrollera organisationer. De blir ett sätt att klassificera världen då de föreskriver vad som ska göras, hur det ska göras och vilka delar som ska finnas i en organisation (till exempel revisorer). Sammantaget blir även standarder en del av de idéer och modeller som reser runt i världen och bidrar till homogenisering bland organisationer. Ett forskningsområde rör hur standarder färdas och regleringar sprids över världen (Djelic och Sahlin-Andersson, 2006). Ett moment i spridningen av dessa är ökningen av internationella organisationer. Dessa organisationer utvecklar regler, men ser även till att reglerna används. Sådana internationella regleringar behöver inte överensstämma med de nationella, men efter­som de sprids över gränser kommer de snart även att få inflytande på de nationella formerna för reglering (Djelic och Sahlin-Andersson, 2006). Det innebär att de påverkar både den statliga och den affärsorienterade sfären i varje land där organisationen finns och därmed bidrar till ökad homogenisering. Nationella stater är således inte längre fristående monoliter, utan snarare kan samma sektorer i olika länder vara väldigt lika varandra (Djelic och Quack, 2008). Med dessa frågor utökas gränserna för vad som uppfattas som organisationsfält. Det är inte längre något som finns inom ett land utan snarare något som med lätthet passerar nationsgränser (Djelic och Sahlin-Andersson, 2006).

Utvärderingsexemplar

143

Institutionell teori.indd 143

09-01-26 14.03.49


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

Alternativa sätt att se på ”översättning” Forskare inom den skandinaviska institutionalismen har också under 2000-talet kommit att använda ”översättning” på olika sätt. Ett exempel på det är Kjell-Arne Røvik som inspirerats av en mer litterär inriktning av ”translation”, ett annat exempel är en inriktning som utvecklar begreppet med grund enbart i den nyinstitutionella teorin (se till exempel Boxenbaum, 2006).

Samtida organisationsidéer som färdas I boken Managementsamhället. Trender och idéer på 2000-talet fokuserar Rø­vik (2008) på det samtida utbudet, överföringen, efterfrågan, mottagandet och tillämpandet av organisationsidéer. Till skillnad från till exempel Czarniawska och Sevón utgår Røvik i denna bok från översättning såsom den utvecklats inom forskningstraditionen ”translation studies” där det snarare handlar om översättning i bokstavlig mening. Røvik använder ”translation studies” för att tolka översättning av kulturella fenomen, det vill säga inte i metaforisk mening där ett fenomen kan ses som något annat. Enligt Røvik är utmaningarna för dem som vill översätta organisations­ idéer liknande dem som gäller för den som översätter språk. De problem som en idéöversättare i organisationer ställs inför kan vara:

Utvärderingsexemplar

Hur kan man exempelvis öka sannolikheten för att det man hämtar ut från ett sammanhang är en täckande och bra idémässig representation av de praktiker, trosföreställningar, åsikter och liknande som man faktiskt vill överföra? Och hur kan man öka sannolikheten för att de idéer som man översätter och överför också blir förstådda och kommer att fungera i den eller de kontexter som de ska placeras in i, hos de mottagande organisationerna? Och slutligen: Hur stor frihet har – och tar sig – förmedlarna (över­sättarna) när det gäller att redigera, lägga till, dra ifrån och omforma det som ska överföras? (Røvik, 2008: 216)

144

Institutionell teori.indd 144

09-01-26 14.03.49


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

Som Røvik visar präglas samtiden av väldigt många organisationsidéer. För den som vill förändra den formella strukturen förespråkas till exempel ”platt struktur” eller ”matrisorganisation”, medan den som vill se över sina rutiner och procedurer kan välja mellan ”Balanced Scorecard”, ”kvalitetsstyrning”, ”målstyrning”, ”Process Value Management” med flera. Gemensamt för dessa idéer är att de finns överallt, från gymnasieskolor i norska Finnmark till flygplatser världen över som en del i lättillgänglig flygplatslitteratur, och de verkar också passa de flesta organisationer – de är genomträngande och således svåra att stå emot. Vidare har de ofta en oklar historia, alternativt flera parallella ursprungsberättelser. Slutligen är de även reformutlösande då de erbjuder både lösningar och problemdefinitioner, samtidigt som deras verkan är otydlig, det vill säga det är oklart om de leder till ökad effektivitet. Baserat på studier av innehållet i bestsellers inom managementområdet respektive innehållet i Harvard Business Review, studier av de idéer som förmedlas av fyra av världens största konsultföretag samt studier av de ­idéer som kom att påverka norska Telenor och Posten under perioden 1960– 2006, visar Røvik huvudtrender i idéströmmarna vid början av 2000-talet. Även om dessa idéströmmar kan ha motsatta effekter, såsom i fallet med avbyråkratisering (till förmån för flexibilisering och införandet av platta organisationsstrukturer) kontra idén om ökad styrning som snarare leder till rebyråkratisering, så kan de ändå rymmas inom samma organisation. Här handlar det om att få översättningen så exakt som möjligt. Översättningssociologin såsom den anammats av andra skandinaviska institutionalister, fokuserar i stället på hur idéer omformas när de landar i en lokal praktik. De två perspektiven ligger således nära varandra, där Røvik visar hur idéer färdas omkring och där det finns bra och dåliga översättningar och bra eller dåliga översättare, respektive översättningssociologin som fokuserar på vad som händer när idéer landar i lokala organisationer.

Utvärderingsexemplar

145

Institutionell teori.indd 145

09-01-26 14.03.49


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

Översättning av diversity management Ett annat exempel på hur översättning används av skandinaviska forskare som samarbetar med forskare inom den (amerikanska) nyinstitutionella inriktningen, är Eva Boxenbaums (2006) studie av införandet av amerikanska praktiker för hantering av mångfald (diversity management) i Danmark. Översättning ses här som något nödvändigt för att begripliggöra de utländska praktikerna i den lokala miljön. Frågan som Boxenbaum ställer är varför översättning av vissa managementpraktiker lyckas och andra inte. Mångfaldstemat utvecklades inom amerikansk Human Resource Managementpraktik under 1990-talet. I det här sammanhanget avser det rekrytering, utveckling och ledning av enskilda anställda på olika sätt som ska resultera i både ökad lönsamhet för företaget och de anställdas personliga utveckling. År 2000 nämndes diversity management för första gången i en av de stora danska dagstidningarna (Berlingske Tidene). Några år senare var det några aktörer som började översätta och implementera diversity management i två stora danska företag. Betoningen på ökad lönsamhet och personlig utveckling krockade inledningsvis med det danska idealet för demokratiskt beslutsfattande. I den amerikanska versionen av diversity management skulle vissa personer behandlas på speciella sätt jämfört med övriga anställda. När denna praktik började diskuteras i Danmark misstänkte man att demokratin, som präglar det danska samhället och dess arbetsplatser och som innebär att alla anställda behandlas lika, skulle komma att undermineras i kapitalismens intressen. Det uppstod således en konflikt mellan olika logiker där det danska HRM-området byggde på demokrati och där (amerikansk) diversity man­ age­ment byggde på logiken om ökad finansiell avkastning. För att överkomma det lokala motståndet och underlätta implementeringen kom de personer som arbetade med översättningen att i stället för att benämna det HRM-praktik, innefatta diversity management inom området för CSR-frågor (corporate social responsibility). Fördelen med det var att området redan var etablerat i Danmark; det var redan legitimt och företagen bedrev redan verksamhet inom detta område.

Utvärderingsexemplar

146

Institutionell teori.indd 146

09-01-26 14.03.49


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

I studien urskiljer Boxenbaum tre olika dimensioner i översättningsprocessen. Den första avser den individuella preferensen – det vill säga det som den enskilda översättaren ser som mest meningsfullt och värdefullt i den aktuella managementpraktiken. Den andra är mer pragmatisk – i det här fallet att det finns utrymme att öka lönsamheten – och rör därmed strategiska aspekter: mobilisering av resurser, implementering och spridning av managementpraktiken. Den tredje omfattar lokal förankring, det vill säga hur man inkluderar element från den främmande praktiken i den lokala. En skillnad mellan Boxenbaums användning av översättning och översättningssociologin är att hon tydligt lyfter fram betydelsen av den enskilda översättaren. Till skillnad från översättningssociologin som bygger på arbeten inom STS, så är Boxenbaums referensram i denna artikel baserad på nyinstitutionell teori, speciellt idén om multipla logiker i Friedland och Alfords mening (se kapitel 3) respektive Goffmans teori om tolkningsramar som hjälper till att organisera erfarenheter och vägleda handlingar (Boxenbaum, 2006: 940).

Utvärderingsexemplar

Den skandinaviska institutionalismen och nyinstitutionalismen Den skandinaviska institutionalismen har fått visst genomslag bland övriga (amerikanska) nyinstitutionalister, vilket till exempel märks i översikten om institutionell teori i Greenwood et al.:s nyutkomna handbok (2008), där detta perspektiv ofta refereras till som något nytt, alternativt och poängrikt (se även recensionen Global Ideas av Eric Abrahamson, 2006). Ett annat exempel är den bok om institutionell teori som amerikanen Richard Scott redigerade tillsammans med danske forskaren Sören Christensen (1995). Detta samarbete utvecklades vidare till ett specialnummer av American Behavioral Science, där tre danska forskare var gästredaktörer tillsammans med en amerikan. Numret fokuserade frågan om handling och aktörer inom nyinstitutionell teori. De Stanfordbaserade forskarna Hwang och Suarez (2005) har använt översättning för att studera hur praktiker som att utveckla strategiska pla-

147

Institutionell teori.indd 147

09-01-26 14.03.49


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

ner respektive hemsidor spreds mellan organisationer. Den Israelbaserade forskaren Tammer Zilber (2008: 162) hävdar till exempel att de engelska forskarna Phillips, Lawrence och Hardy (2004) kompletterar översättningsmetaforen med en ”mer allmän teoretisk grund i form av diskursanalys” (min översättning). Även om diskurser i likhet med institutioner möjliggör vissa specifika sätt att tänka och handla så ligger skillnaderna mellan de båda i att institutioner även inrymmer en självreglerande mekanism som gör att de överlever (se till exempel Berger och Luckmann, 1966, och Jeppersson, 1991). Som kommentar till Zilber ska dock påpekas att huruvida diskursanalys är en mer allmän teoretisk grund än den sociologiska översättningsteorin, är snarare beroende av vilket perspektiv forskaren i fråga har. Det finns således en del tecken på att den skandinaviska institutionalismen får visst genomslag i USA. Man kan tänka sig att liksom i fallet när nyinstitutionell teori översattes till skandinaviska förhållanden, så kommer en översättning av skandinavisk institutionalism till amerikansk forskning att anpassas och därför bli något som är delvis annorlunda än den skandinaviska institutionalismen såsom den ser ut i dag.

Utvärderingsexemplar

Sammanfattning och fortsatt läsning Skillnaden mellan skandinavisk institutionalism och övriga inriktningar är framför allt metodologisk, där skandinaver gör fältnära studier som leder till resultat som förnekar den traditionella organisationsteorin. Det som skandinaviska forskare har funnit på fältet sammanfattades av Czarniawska (2008): … although ’planned change’ never fully succeeds, people do persuade each other to change their opinions, beliefs, and ways of acting – and not only by mistake. The results are paradoxical: planned change stabilizes, whereas routines create novelty by faulty reproduction. (Czarniawska, 2008: 772)

148

Institutionell teori.indd 148

09-01-26 14.03.49


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

I denna presentation av skandinavisk institutionalism har svensk forskning fått en framskjuten plats på bekostnad av norska och danska arbeten, även om jag strävat efter att även belysa de senare. En anledning är att jag har haft god tillgång till just den svenska forskningen, bland annat genom de svenska avhandlingar som bygger på institutionell teori och som har publicerats de senaste femton åren. De som tog upp institutionell teori i början av 1980-talet kan närapå förvånat se till utvecklingen och delvis undra varför den ”klassiska”, det vill säga rationellt inriktade organisationsteorin, har övergivits.19 För den som läser denna bok kan den skandinaviska institutionalismen bidra med en förklaring. En idé rör sig, tas in i en organisation, till exempel en forskarutbildning, och blir så småningom en objektifierad produkt – en avhandling – som är en förpackning av idén och därmed kan bidra till att sprida den till andra organisationer, i det här fallet forskarstuderande på forskarutbildningar. En avgörande skillnad mellan skandinavisk institutionalism och övriga inriktningar är följande:

Utvärderingsexemplar

The constructivist version of institution theory permitted the Scandinavians to continue their tradition of organization studies, consisting of fieldwork with the processual focus. Their main interest remained the question of how institutions emerge, change, and vanish – not merely that they do. (Czarniawska, 2008: 773, kursiveringar i original)

John W. Meyer (1996: 242) påpekade att även om den nyinstitutionella teorin varit stark i att visa att ”kollektiva regler och olika sorters idéer de facto färdas in i särskilda organisationsstrukturer och ibland även in i deras praktiker” (min översättning), så har forskare inom denna tradition inte visat hur dessa idéer reser över tiden och adopteras i olika organisationer, såsom skandinaviska forskare har gjort. Vidare finns det ett starkare fokus på aktörer, i meningen enskilda personer eller organisationer, i till exempel den amerikanska traditionen än i den skandinaviska. Inom den amerikanska 19 Från samtal med Nils Brunsson och Bengt Jacobsson, 080115.

149

Institutionell teori.indd 149

09-01-26 14.03.50


4. Skandinav isk inst it ut ione l l teor i

traditionen är det viktigt att hitta aktörernas speciella förutsättningar, där ”osäkerhet” är det mest populära och där de tillskrivs motiv som kommer från externa krav, normativa regler eller speciella former av prestige. Det måste till exempel finnas ett motiv bakom varje förändring. Imitation betonades även av DiMaggio och Powell (1983), men där handlade det främst om att någon imiterades på grund av osäkerhet. Här handlar det snarare om att en organisation väljer att imitera någon annan som ett resultat av identifikation (Sahlin och Wedlin, 2008). För en översikt över reformer, se Brunsson och Olsen (1990) Makten att reformera, respektive Forssell och Jansson (2000) Idéer som fängslar: recept för en offentlig reformation. I boken Nyinstitutionalismen inom organisations­ analysen presenterar Roine Johansson (2001) dels ingående den första vågen av nyinstitutionell teori, dels den skandinaviska institutionalismen fram till millennieskiftet. Czarniawska och Sevòns böcker Translating Organizational Change (1996) respektive Global Ideas. How ­Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy (2005) ger goda insikter i hur idéer reser mellan organisationer. Den som vill läsa mer om spridning av standarder respektive den ökade spridningen av transnationell styrning rekommenderas Brunsson, Jacobsson and associates (2000) A World of Standards respektive Djelic och Sahlin-Anderssons (2006) Transnational Governance. Institutional Dynamics of Regulation. Mer om moden och organisationsförändringar återfinns i Czarniawska (2004; 2005). En samtida beskrivning och analys av spridningen av managementmoden är Røviks (2008) bok Managementsamhället. Trender och idéer på 2000-talet.

Utvärderingsexemplar

150

Institutionell teori.indd 150

09-01-26 14.03.50


Kapitel 5

Jämförelser och nya forskningsområden

De föregående kapitlen har på olika sätt exemplifierat hur institutionell teo­ri har kommit att föra in samhällets betydelse i organisationsteorin (Meyer och Rowan, 1977). Det institutionella perspektivet har tydliggjort att de politiska strukturerna hänger ihop med och även påverkas av strukturer i övriga delar i samhället (March och Olsen, 1989). I detta kapitel kommer jag inledningsvis att sammanfatta och jämföra de olika organisationsteoretiska inriktningarna som använder institutionell teori. Därefter diskuteras möjliga kommande forskningstrender. Insikterna i och genomslaget av Meyer och Rowans artikel från 1977 kan knappast överskattas. Som Greenwood et al. (2008) har visat har Meyer och Rowan (1977) och DiMaggio och Powell (1983) citerats i betydligt högre utsträckning än Hannan och Fremans (1977) artikel om populationsekologi. Under de sista åren har de förstnämnda artiklarna även kommit att citeras i högre utsträckning än Pfeffer och Salancik (1978) som i sin artikel diskuterade resursberoendeteorin. Sahlin och Wedlin (2008: 218) påpekade hur ett stycke i deras artikel både sammanfattar de motiv och problem som institutionell organisationsteori försöker belysa, och förespår den forskning som bedrivits inom området de senaste 30 åren. Meyer och Rowan (1977: 345) formulerade det som följer:

Utvärderingsexemplar

The growth of rationalized institutional structures in society makes formal organization more common and more elaborate.

151

Institutionell teori.indd 151

09-01-26 14.03.50


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

Such institutions are myths which make formal organizations both easier to create and more necessary. After all, the building blocks for organizations come to be littered around the social landscape; it takes only a little entrepreneurial energy to assemble them into a structure. And because these building blocks are considered proper, adequate, rational and necessary, organiazations must incorporate them to avoid illegitimacy. Thus the myths built into rationalized institutional elements create the necessity, the opportunity, and the impulse to organize rationally, over and above pressures in this direction created by the need to manage proximate relational networks.

Allteftersom institutioner som tar sig form i myter om vad som ska finnas i en organisation för att den ska uppfattas som legitim växer fram i samhället, blir formella organisationer mer vanliga, mer utvecklade och mer nödvändiga. Detta har gjort att forskare kommit att fokusera på de institutionella element som finns ”utspridda i det sociala landskapet”. Forskarna intresserar sig också för hur de produceras och sprids. Som framgår av till exem­pel intresset för institutionella logiker har forskare även på senare år kommit att studera spridningen av rationella myter som organisationer måste ta till sig för att framstå som legitima. Samtidigt har ”isärkopplande”begreppet hjälpt oss att förstå hur sådana myter kan fungera bredvid motsägande faktiska och nödvändiga förhållanden och praktiker (”proximate relational networks”).

Utvärderingsexemplar

Jämförelse mellan de olika institutionella inriktningarna Gemensamt för de olika institutionella inriktningarna inom organisationsteori är att de är skeptiska till idén om att organisationen är en rationell aktör. Som beskrevs inledningsvis ger institutionell teori respektive teoribildningar som grundar sig på idén om ekonomisk rationalitet olika förklaringar till organisationers handlande. Institutionell teori sätter kollektiv handling i centrum, medan teorier som ser organisationer som rationella

152

Institutionell teori.indd 152

09-01-26 14.03.50


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

verktyg sätter individuell handling i centrum. Med fokus på kollektiv handling kommer även organisationer att ”handla”. Dessa kollektiva handlingar påverkar även enskilda personers handling. Teorier som ser organisationer som rationella verktyg förklarar å andra sidan organisationers ”handlande” med att det är många enskilda personer som tillsammans valt att handla rationellt – deras individuella handlingar aggregeras. Med grund i sociolo­ giska studier ger institutionell teori en förståelse för hur det kollektiva handlandet bidrar till att utforma organisationer och till att de överlever. Det som kritiseras är både personifiering av organisationer (”aktörer”), som skapar ett vilseledande intryck om enighet, och övertygelsen att val, om än kollektiva, är ”rationella” i ordets snäva betydelse. Det som betonas är relationen mellan organisationer och deras omgivning och nödvändigheten att se till kulturella aspekter för att förstå hur organisationer utvecklas. DiMaggio och Powell (1991) framhåller också att studier inom detta område visar exempel på hur de formella beskrivningarna av en organisation särskiljer sig från det som faktiskt pågår inom den vardagliga organiseringen. Inom den skandinaviska institutionalismen har det som pågår i den vardagliga organiseringen belysts till exempel med det som Brunsson (1989/2002) benämner hyckleri, det vill säga det faktum att prat, beslut och handling inom organisering är inkonsistenta och att detta är välkänt och likväl får pågå eftersom det ger legitimitet och omgivningens stöd. Ett ­annat exem­pel hämtat från denna inriktning är det som Czarniawska (2005b: 22) kallar ”logic of representation”, det vill säga det faktum att de som uttalar sig om praktikens logik måste följa ”de regler för representation som sanktionerats av den aktuella sociala ordningen”. Czarniawska ger här ett exempel där de som utforskat eller gjort konsulttjänster åt en organisation inte kan erbjuda en alltför ”sann” lösning om de vill få gehör för sitt förslag, utan måste säga något som ligger i linje med hur organisationen redan ser på sig själv – det som redan är sanktionerat. Medan den tidiga institutionalismen fokuserar på en organisations agerande i relation till omgivningen, betonar dock den nya institutionalismen hur samhället och organisationsfältet bidrar till att organisationen stabili-

Utvärderingsexemplar

153

Institutionell teori.indd 153

09-01-26 14.03.50


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

seras (DiMaggio och Powell, 1991; Czarniawska 1997). En annan skillnad mellan de båda inriktningarna är att den nyinstitutionella teorin även tar hänsyn till hur en organisation påverkar sin omgivning (Perrow, 1972/1986), medan tidig institutionalism främst fokuserar hur omgivningen påverkar organisationen. Eftersom forskarnas intresse är själva organisationsfältet, undersöks inte variationer i organisationers strukturer eller deras arbetssätt (Czarniawska och Sevón, 1996). Detta kommer i stället att fokuseras inom den skandinaviska institutionalismen, där man belyser vad som händer när institutioner skapas och förändras. Genom studier av vad som händer i organisationen över tiden utforskas även processen när organisationsformer och praktiker institutionaliseras respektive avinstitutionaliseras. Ett sätt att jämföra de olika inriktningarna är att studera följande tabell där spalterna ”tidig institutionell teori” respektive ”nyinstitutionell teori” bygger på DiMaggio och Powell (1991) och Czarniawska (1997). Under rubriken ”skandinavisk institutionell teori” har jag försökt sammanfatta utvecklingen inom den skandinaviska institutionalismen fram till i dag.

Utvärderingsexemplar Tidig institutio­nell teori

Nyinstitutionell teori

Skandinavisk institu­ tionell teori

Organisationen

Ses som helhet. Unik. Anpassar sig till både medlemmars och omgivningens krav.

Organisationer ses som löst kopplade organiseringsprocesser.

Organisationer ses som löst kopplade organiseringsprocesser. Organisationer är resultatet snarare än orsaken till dessa, som har sitt ursprung i det som pågår i samhället.

Konflikt

Konflikter uppstår mellan grupper då organisationen anpassar sig till olika krav i den interna respektive externa omgivningen.

Fokuserar inte på frågan.

Tar konflikter för oundviklig del av organisering, men påpekar att organisationer utvecklar olika formella strukturer för att hantera konflikter (t.ex. jämställdhetsplaner), och dessa blir löst kopplade till de aktiviteter som i övrigt utförs i organisationen.

154

Institutionell teori.indd 154

09-01-26 14.03.50


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

Omgivningen

Olika lokala organisationer.

Organisationsfält: till exempel en bransch, profession eller nationalstat.

Translokala, t.o.m. globala, organisationsfält.

Institutionalisering

En långsam process som äger rum inom organisationen, vilket gör att den förändras på ett eget sätt och blir unik.

Sker ovanför organisationen. Ett helt organisationsfält genomgår olika institutionaliseringar. Organisationerna inom detta fält blir därmed mer homogena, och samtidigt mer stabila.

Idéer färdas omkring, och de som blir fashionabla kommer att översättas till praktiker, stabiliseras, och förses med normativa förklaringar. Så småningom tas de för givna. När de ifrågasätts blir en avinstitutionalisering möjlig.

Institutionaliserat handlande

Kommer ur normer, värderingar och attityder.

Kommer ur föreskrifter, regler, klassifi­ ceringsscheman som tas för givna och är mer eller mindre medvetna.

Kommer ur imitation inom den sociala världen. Det som påverkar handlandet är intressen, resurser, identiteter och möjligheter. Dessa är inte stabila eller givna.

Den institutionella miljön bidrar med stabilitet trots alla förändringsförsök.

Betonar både förändring och stabilitet, både homogenitet och heterogenitet.

Organisatorisk dynamik

Utvärderingsexemplar Eftersom organisationen är en del i en lokal miljö, där den på olika sätt anpassar sig till de lokala relationerna, blir förändring en given del i bilden.

Nya forskningsinriktningar I sina översikter över den skandinaviska institutionalismen efterlyser Sahlin och Wedlin (2008) respektive Czarniawska (2008) ytterligare forskningsinriktningar. Enligt Sahlin och Wedlin (2008) finns det fortfarande många obesvarade frågor rörande gränserna för institutionalisering, avinstitutio-

155

Institutionell teori.indd 155

09-01-26 14.03.50


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

nalisering respektive avreglering. Czarniawska (2008) öppnar upp för studier rörande institutionalisering och teknik (se även Joerges och Czar­niaw­ ska, 1998), men även för studier av institutioner och institutionalisering inom forskningen. Även i The Sage Handbook of Organizational Institutionalism föreslår redaktörerna Greenwood et al. (2008) nya inriktningar för forskning inom institutionell teori. Många av dessa appellerar direkt till skandinavisk institutionalism då de efterlyser metodinriktningar och fält som behandlats där. Ett område som Greenwood et al. (2008) efterlyser är flödigare beskrivningar av institutionalisering. I tidiga diffusionsstudier låg fokus på att berätta en relativt avgränsad historia om speciella ledningsmässiga praktiker, för att sedan göra en mycket omfattande analys ur vilken rigoröst vetenskapliga grundade – men snäva – hypoteser kunde dras. Här användes till exempel matematiska metoder, vilket gjorde att man riskerade att missa kärnan i det institutionella samspelet (Stinchcombe, 1997). Det finns förvisso mer omfattande beskrivningar av diffusionsförlopp (se till exempel D’Aunno, Sutton och Price, 1991), och även översättningssociologin såsom den används inom den skandinaviska institutionalismen förespås kunna ge bredare insikter om institutionella praktiker och dess spridning, både mellan olika fält och över tid. Ett annat område rör internationella studier. Eftersom mycket forskning med utgångspunkt i institutionell teori har utförts i USA så har forskare uttryckt rädsla för att ”North American researchers were reproducing a worldview (rationalized myth?) that provides ’a limited picture of the world’” (Greenwood et al., 2008: 28). Samtidigt har det på senare år gjorts en rad studier kring mer globala perspektiv på finansiella frågor respektive institutionell översättning av politiska frågor mellan olika kulturer. Detta kan belysas genom att kombinera institutionell teori och teorier om sociala rörelser (”social movement theory”). Här handlar det om att studera hur samhälleliga intressen ger upphov till institutionaliserat agerande bland företag. Även om det finns studier som fokuserat på frågor som miljöfrågor och in-

Utvärderingsexemplar

156

Institutionell teori.indd 156

09-01-26 14.03.51


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

stitutionalism (Hoffman, 1999), så finns det en rad andra frågor, till exempel från finansiella marknader respektive redovisningsområdet (till exempel efterdyningar av Enron-affären), som ytterligare behöver belysas. Det saknas ännu kunskap om hur ”power, conflict and fundamental social interests affect and are affected by institutional processes” (Greenwood et al., 2008: 25). Ytterligare ett potentiellt forskningsområde riktar in sig på frågan om hur institutionella sammanhang uppstår och upprätthålls. I en rad studier har forskare helt enkelt utgått från att institutioner finns. Även om det finns många studier som ger ingångar till hur man kan förstå processen där institutionskonstruktionen äger rum, så är detta fortfarande ett område med utrymme för mer forskning. Ett exempel är Scotts tre kognitiva pelare som använts för att förstå ekonomiska perspektiv inom organisation, men där det saknas studier om pelarnas relation till strategifrågor. Ett sätt att belysa dessa frågor är att studera institutionell förändring. De olika stegen inom institutionalisering har belysts av Tolbert och Zucker (1996) respektive Greenwood et al. (2002) som utvecklade Tolbert och Zuckers modell med bland annat frågan om deinstitutionalisering, det vill säga hur inarbetade institutioner ersätts med andra. På senare år har Hargrave och Van de Ven (2006) utvecklat en uppdelning av olika former för institutionell förändring. Modellen för institutionell design fokuserar på vad den individuella entreprenören medvetet gör för att påverka en institution. Modellen för institutionell anpassning förklarar varför organisationer anpassar sig till sin institutionella omgivning. Modellen för institutionell spridning inriktar sig på varför institutionella aktörer väljer vissa men inte andra institutionella arrangemang. Modellen för kollektivt handlande studerar hur aktörers politiska agerande konstruerar nya institutioner, framför allt kring sociala rörelser och tekniska innovationer. Som framgår har den skandinaviska institutionalismens metodval just kunnat bidra till flödigare beskrivningar av institutionalisering. Inom denna inriktning finns även studier kring internationella aspekter av institutionalisering. Forskning kring sociala rörelsers institutionalisering återfinns

Utvärderingsexemplar

157

Institutionell teori.indd 157

09-01-26 14.03.51


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

till exempel inom området mainstreaming av jämställdhet inom EU där också det internationella perspektivet blir centralt (Schmidt, 2005). Medan den amerikanska inriktningen fortsätter att eftersträva studier av förändring i olika steg, så har den skandinaviska institutionalismen utvecklat ett eget sätt att studera detta genom översättningssociologin.

I gränslandet till andra forskningsinriktningar: STS och ANT Som nämndes i kapitel 3 var en av anledningarna till den nyinstitu­tionella teorins genomslag att man hade funnit att organisationers utformning inte enbart kunde förklaras genom studier av dess tekniska system. Eftersom organisationer föreföll vara relaterade till sin omgivning inriktade man sig på institutionalisering. Nyinstitutionella forskare som Scott och Meyer (1983/1991) ägnade sedan en del av 1980-talet åt att fundera över huruvida teknik inrymdes i vad som institutionaliserades. En anledning till uppdelningen var att Meyer och Rowan och deras efterföljare fokuserat främst på offentlig sektor. Parallellt med den nyinstitutionella teorins framväxt kom STS (Studier av teknik och samhälle), och inom dessa ANT (Actor Network Theory), att växa fram inom till exempel brittisk och fransk forskning. En utgångspunkt för dessa studier är att teknik dels är socialt konstruerat, dels är en aktör som är med och konstruerar samhället och dess sociala relationer. ANT håller med om grunderna i nyinstitutionell teori men lägger också till att ”kollektiv handling” inte är någon enhet i sig (organisationer handlar inte), utan uppstår ur förbindelser mellan handlande människor och objekt (”nätverk”). Gemensamt för dessa forskningsinriktningar är att de visar hur teknologi är en del av den institutionella ordningen (Joerges och Czarniawska, 1998). Den franske sociologen Bruno Latour, som är en av upphovspersonerna till ANT, har fått frågan om varför han inte använder institutionell teori. Hans svar lär ha bestått i ett stort oförstående. Enligt honom själv studerar han just vad människor och maskiner gör för att skapa, upprätthålla och

Utvärderingsexemplar

158

Institutionell teori.indd 158

09-01-26 14.03.51


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

omforma institutioner. Syftet med sociologi som ämne är att förklara uppkomst, förändring och försvinnande av institutioner. Samma antagande är grunden till marknadssociologi, som påpekar att marknaden inte är ett naturligt fenomen, utan en socialt konstruerad institution som alla andra (se till exempel Callon, Millo och Muniesa, 2007). Forskningsresultat från den nyinstitutionella teorin är där en del av bakgrunden till de fortsatta studierna av marknadsanalytiker som kritiker (Zuckerman, 1999, Beunza och Garud, 2007), eller av omständigheter som marknadsmodeller kommer att ”rama in”, till exempel införandet av fiskekvoter i norsk fiskeindustri (Holm 1995; respektive Holm och Nielsen, 2007). De sistnämnda inriktningarna bygger bland annat på en specifik syn på hur forskning ska genomföras. Medan den amerikanska nyinstitutionalismen bestått av kvantitativt inriktade historiska studier, ägnar sig forskare inom till exempel ANT och marknadssociologi åt att följa och uttolka fenomen så nära fältet som möjligt, gärna dock i ett historiskt perspektiv.

Utvärderingsexemplar

I gränslandet till andra forskningsinriktningar: handlingsnät En annan forskningsinriktning som bygger på institutionell teori och översättningssociologi är ”handlingsnät”, som utvecklats specifikt för organisationsstudier (Czarniawska, 1997; 2000; 2004; 2005b). Utgångspunkten för handlingsnät är att organisering ”requires that several different collective actions be connected according to a pattern that is institutionalized at a given time and in a given place” (Lindberg och Czarniawska, 2006). De kollektiva handlingarna behöver inte utföras inom en specifik organisation, utan handlingsnät belyser i stället de handlingar som människor utför som ger upphov till organisering. Handlingsnät kan innefatta handlingar som utförs av organisationer eller andra organiserade grupper av människor. Kopplingarna mellan dem kan vara tillfälliga eller stabila. Ofta måste flera formella organisationer vara inblandade för att handlingarna ska kunna utföras. Ibland finns det till och med formella kontrakt till grund för dessa handlingar. Fördelen med handlingsnät är att det fokuserar på praktiken

159

Institutionell teori.indd 159

09-01-26 14.03.51


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

och vad som faktiskt görs, vilket ibland men inte alltid, leder till att organisationer uppstår. Skillnaden mellan handlingsnät och organisationsfält, som till exempel DiMaggio och Powell (1983/1991) använder det, ligger i rumsaspekten (Lindberg, 2002). I ett handlingsnät inför man inga ursprungliga gränser mellan branscher och sektorer eller mellan imaginära och faktiska kontakter, utan inledningsvis är allt kopplande av intresse. Poängen med handlingsnät är således att studier inte begränsas till platser (organisationer), enskilda personer/grupper eller problem, utan dessa blir i stället produkter av den organisering som pågår i handlingsnätet (Czarniawska, 2000). Hand­lings­nät fångar alltså upp faktiska förbindelser som byggs i tid och rum (Lindberg och Czarniawska, 2006). Till skillnad från ett traditionellt nätverksperspektiv lägger handlingsnät fokus på handlingarna. Studier av nätverk utgår från att det finns kopplingar mellan aktörer (människor eller organisationer). Där kommer aktörerna först, och därefter bildar de nätverk med varandra och inom dessa börjar de handla. Aktörerna har här en identitet – till exempel inköpare – och med utgångspunkt i denna utför de handlingen, i det här fallet att göra inköp. Med handlingsnät studeras först handlingarna och därefter de personer som utför dem, men det är inte nödvändigtvis så att dessa personer ingår i stabila nätverk. Här får personerna sin identitet som aktörer från handlingarna de utför. Om jag kontaktar leverantörer, jämför priser på produkter och köper in delar till produktionen så blir jag inköpare. Aktörerna kan bytas ut men handlingarna fortgår. Även inom ANT antas att handlingar skapar aktörer. Skillnaden mellan ANT och handlingsnät berör tidsaspekten. Som Lindberg och Czarniawska uttrycker det:

Utvärderingsexemplar

ANT studies begin when translations and connections between actions in an action net have already begun to stabilize. In order to present themselves as macro-actors, different actants try to stabilize their own identities and the actions in the network to which they belong (Czarniawska & Hernes, 2005). The emergence of an

160

Institutionell teori.indd 160

09-01-26 14.03.51


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

action net may lead to the subsequent creation of networks and macro actors, but does not necessarily do so. (Lindberg och Czarniawska, 2006: 294–295)

Ett handlingsnät studeras lättast när det växer fram eller när det upplöses. Det lämpligaste är att vara på plats och följa handlingar och kopplingar genom observationer. Andra alternativ är att försöka spåra upprättandet av handlingsnätet genom att studera dokument som beskriver processen eller intervjuer där personer får beskriva de handlingar som har ägt rum. Liksom institutionell teori fokuserar ANT och handlingsnät på de kollektiva handlingar som upprätthåller organisering. Medan de olika inriktningarna inom institutionell teori utgår från att organisationen redan finns där, är ANT och handlingsnät snarare sätt att studera hur organisering kan leda till organisationer.

Utvärderingsexemplar

Nya utmaningar för institutionell teori?

För att belysa hur framtiden ser ut för institutionell teori i Skandinavien har jag intervjuat några framstående forskare inom området. De som belyst frågorna är Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, Nils Brunsson, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och Kjell-Arne Røvik, professor i statsvetenskap vid universitet i Tromsö, Norge. Deras reflektioner kring institutionell teori är lika i några aspekter, men tämligen skilda i andra. Här återges deras svar kring respektive fråga.

Framtiden för institutionell teori i Skandinavien? Den första frågan som forskarna reflekterat kring är hur framtiden ser ut för institutionell teori i Skandinavien. Vilka inriktningar kommer att bli tongivande? Här finns tre skilda svar, där ett är att skandinavisk institutionalism riskerar att få stå tillbaka till förmån för nyinstitutionalismen, ett

161

Institutionell teori.indd 161

09-01-26 14.03.51


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

annat att området är relativt utforskat och därför lämpligt att sprida till studenter på grundutbildning och ett tredje att den skandinaviska institutionalismen står på sin höjdpunkt i just Skandinavien. Enligt Kerstin Sahlin har skandinavisk institutionell teori haft en alldeles egen röst genom att man har betonat översättningsprocesser och redigering. Man har inte heller enbart fokuserat på en nivå i organisering utan studerat bredare kontexter. Vidare har man sett till aktörers intressen, något som har tydliggjort aspekter som motsättningar och makt. Man har även belyst att det spelar roll hur man organiserar sig, hur spridningsförloppet går till. Imitation och spridning av idéer har också utforskats. Som Sahlin ser det kan allt detta utvecklas vidare. Hon befarar dock att den skandinaviska institutionalismen är på väg att få sitt utrymme minimerat: Det finns en risk att den nyinstitutionalism som kommit att bli så populär i USA också kommer att dominera i Skandinavien. Då är jag rädd för att man inte tar till vara det skandinaviska. Ser man det positivt så kommer forskningsinriktningar som fokuserar frågor om organisering, kontext, aktörer och timing för spridande av idéer att utvecklas. Ser jag det negativt så är många unga forskare så pressade i dag att de anpassar sig till den amerikanska inriktningen i strävan att få meriterande publikationer – det är mycket svårt, närmast omöjligt, att få igenom publikationer i USA som behandlar ett annat perspektiv än det nyinstitutionella – och därmed inte kan fortsätta att arbeta inom den skandinaviska institutionalismen. (Intervju med Kerstin Sahlin, november 2008)

Utvärderingsexemplar

Här är Røvik mer positiv, då han ser till de skandinaviska förhållandena och menar att institutionell teori kommer att växa i Skandinavien de kommande två, tre decennierna just på grund av de demografiska aspekterna. De som de senaste tio åren har skrivit sina avhandlingar inom denna tradition kommer att bli de som dominerar inom ämnet:

162

Institutionell teori.indd 162

09-01-26 14.03.51


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

En enkel fremskriving tilsier da at disse vil utgjøre hovedtyngden av fremtidens dominerende forskere og professorer – både ved handelshøyskoler og statsvitenskapelige institutt. Et annet argument for fortsatt paradigmatisk vekst, er at vi foreløpig overhodet ikke kan skimte et kraftfullt konkurrerende paradigme til institusjonell teori. Derfor er det mer sannsynlig at institusjonell teori de neste to decennier vil utvikle seg i flere (kanskje konkurrerende?) retninger, enn at det skal dukke opp en sterk paradigmatisk konkurrent. (Intervju med Røvik, november 2008)

Nils Brunsson är än mer radikal rörande institutionell teoris ställning och han tror att ämnet redan är på väg ut: I mina ögon är institutionell teori ett mode på väg ut. På 1960och början av 1970-talet så var det systemteori som var det dominerade synsättet och fick belysa alla aspekter i organisationsteorin. Under de senaste decennierna har det i stället varit institutionell teori och det har lett till en överdriven användning av perspektivet. Det är rätt så naturligt att vetenskapen upptäcker nya begrepp, nya saker och därmed lägger fokus på nya inriktningar. Vid en tidpunkt har man forskat färdigt och går därefter vidare. Nu kommer därför nya idéer. (Intervju med Brunsson, november 2008)

Utvärderingsexemplar

Enligt honom behövs dock institutionell teori i utbildningen, då det är viktigt att studenterna lär sig de insikter och resultat som framkommit med detta perspektiv. Om nya moden innebär att man glömmer bort de resultat som man fått fram, och om de glöms bort i utbildning så är det illa, påtalar Brunsson. Även om svaren verkar skilja sig från varandra så finns likheter i det att de förespår att nya forskningsinriktningar blir tongivande. Brunssons och Røviks reflektioner kring framtiden för skandinavisk institutionalism relaterar till varandra, då de båda ser ett nytt forskningsparadigm närma sig. Skillnaden är tidsaspekten, där Brunsson tror att det kommer relativt snart.

163

Institutionell teori.indd 163

09-01-26 14.03.52


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

Detta behöver dock inte vara en verklig skillnad mellan de båda, eftersom framväxten av ett nytt paradigm sannolikt redan har börjat. Det är en slutsats som till exempel kan dras från erfarenheterna då nyinstitutionalismen började växa fram med Meyer och Rowans artikel. Den hade grund i den tidiga institutionalismen som under några decennier fått stå tillbaka för ­annan organisationsteori, och det dröjde några år innan Meyer och Rowans arbete fick genomslag i andra forskares publikationer.

Fortsatt utbyte mellan skandinavisk institutionalism och nyinstitutionell inriktning? Nästa fråga är om man kan förvänta sig en fördjupad relation mellan forskningen om institutionell teori i Skandinavien och den nyinstitutionella (amerikanska) inriktningen. Som framkom ovan befarar Sahlin att den skandinaviska inriktningen håller på att försvinna eftersom det finns en risk att unga forskare är alltför pressade för att fortsätta arbeta med denna inriktning. Brunsson utvecklar detta vidare:

Utvärderingsexemplar

Det kommer att fortsätta med att skandinaver vet mer om forskarna i USA än vad de vet om oss. Detta trots att vi publicerar mer internationellt. Det finns en tendens i USA att nästan bara läsa inhemska tidskrifter och bara beakta inhemska forskningsresultat. (Intervju med Brunsson, november 2008)

I huvudsak handlar det enligt honom om två världar. Det finns några bryggor som bygger på personliga kontakter. John Meyer är ett exempel på en person som är en brygga mellan det skandinaviska och det nordamerikanska. ”Han bygger på det skandinaver gör och tvärtom, de bygger på vad han gör. Där syns påverkan åt båda håll”, förklarar Brunsson. En annan aspekt som gör att utbytet begränsas är att skandinaverna har en annan stil i forskningen än amerikaner, fortsätter Brunsson. Amerikanerna gör ofta komparativa studier på fältnivå medan vi mer studerar processer.

164

Institutionell teori.indd 164

09-01-26 14.03.52


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

Røvik ser potential för ett fortsatt utvecklat utbyte mellan USA och Skandinavien i dessa frågor. Han säger: Helt opp til milleniumskiftet var skandinavisk institusjonell teori nokså distinkt forskjellig fra den amerikanske. SI har metodologisk vært rettet inn mot studier av enkeltvise case og med en klar dominans av kvalitative tilnærminger. Og derfor har også mange skandinaviske forskere gitt unike innblikk i kontekstualiseringsprosesser, dvs. hva som skjer i møtet mellom institusjonaliserte reformideer og den enkelte organisasjons’ lokale praksis. Den amerikanske har vært atskillig mer innrettet mot studier av spredning og i store populasjoner av organisasjoner. Studier av meso­ nivået – felt – har stått langt sterkere i USA enn i Skandinavia. Men her er to utviklingstrender. For det første: amerikanisering av skandinavisk institusjonalisme. Det kan merkes tydelig nå, bl.a. i ph.d avhandlinger, at den amerikanske organisasjonssosiologiske – og ofte nokså uklare (!) sjargongen er på tur inn i Skandinaviske studier. Flere skandinaver planlegger også studier på feltnivå. For det andre – og mer interessant – kan det merkes noe som ligner på ”skandinavisering” av amerikansk institusjonell teori. Dette kommer til uttrykk a) ved at det blant toneangivende amerikanske neoinstitusjonalister (se bl.a. Washington et al. 2008) foregår et skifte i empirisk fokus fra felt til mikro (fra inter – til et intraorganisatorisk perspektiv), b) ved et skifte fra å være opptatt av diffusjon til å la seg inspirere av den skandinaviske translasjonsteoretiske tradisjon (se bl.a. Zilber, 2006; Rao, 2004; Thornton och Ocasio, 2008), og c) fra å ha vært opptatt av å empirisk underbygge forestillingene om homogenisering og decouplings – til nå å være merkbar mer interessert i konfliktfylte og heterogeniserende ut­vik­lings­trekk (bl.a. på feltnivå) – og av hvordan ideer og praksis de facto blir koplet – men gjerne på merkelige og uforutsette måter (se bl.a. Schneiberg och Clemens 2006). (Intervju med Røvik, november 2008)

Utvärderingsexemplar

165

Institutionell teori.indd 165

09-01-26 14.03.52


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

Här delar således Røvik Sahlins farhåga att den skandinaviska institutionalismen är på väg att amerikaniseras eller att försvinna ut på bekostnad av den nyinstitutionella inriktningen. Samtidigt påtalar Røvik, vilket också beskrivits i kapitel 4, ett visst genomslag av den skandinaviska institutionalismen i nyare nyinstitutionellt orienterade forskning. För fortsatt spridning av de skandinaviska forskningsresultat som Sahlin lyfter fram måste man kanske följa Brunssons exempel. Spridningen bygger troligen mer på personliga kontakter än på att nyinstitutionalister av eget intresse tar del av publikationer som behandlar forskningsresultat, baserade på den skandinaviska institutionalismen.

Fält för fortsatt forskning? Den avslutande frågan handlar om vilka fält som behöver utforskas vidare och huruvida det finns någon begränsning i detta. Som både Sahlin och Brunsson påpekade är det en fråga som knappast kan besvaras. Här har Røvik ett annat perspektiv, då han menar att det handlar om gå tillbaka till det arbete som gjorts i linje med March och Olsen (1984; 1989). Enligt honom finns det en stark och tydlig tradition i den skandinaviska institutionalismen som går tillbaka till dessa arbeten och som kan kallas den moderniserte historiske institusjonalisme. Den har framför allt utvecklats av statsvetare och förvaltningsforskare. Han fortsätter:

Utvärderingsexemplar

Det er tydelige tegn på at denne retningen fra slutten av 1990-­årene har tapt terreng i forhold til den mer sosiologiske- og ”Meyerand-Rowan”-inspirerte retningen. Det er synd. Den skandinaviske ”community” taper mye på dette. Derfor trenger den historiskinstitusjonelle tradisjon absolutt å revitaliseres det neste decen­ niet. Hvem tar utfordringen? (Intervju med Røvik, november 2008)

Sahlin och Brunsson lyfter fram det som redan har studerats. Till exempel förklarar Sahlin att det finns många studier som visar hur saker och ting in166

Institutionell teori.indd 166

09-01-26 14.03.52


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

stitutionaliseras, hur det växer fram, det vill säga hur det blir förgivettaget. Däremot finns det få studier kring hur något slutar att vara förgivettaget, det som kallas avinstitutionalisering, vilket vi vet ganska lite om. Andra områden där Sahlin efterlyser fortsatt forskning är till exempel hur organisering äger rum inom en organisation. Hon vill även se fler transnationella studier som lyfter blicken lite och inte bara studerar Europa och Nordamerika. Brunsson efterlyser å andra sidan efterföljare när det gäller studier av dem som försöker reglera andra, till exempel standardiserare. Institutionell teori kan sammanfattas i tre punkter, förtydligar han: förgivettagande, omgivningen som symboliskt system samt regelföljande på bekostnad av det rationella. Medan vi vet ganska mycket om förgivettagande och om­giv­ ningen, behövs mer forskning kring regelföljande till skillnad från rationalitet i organisationer. Sahlin anser också att många institutionella studier är alltför orienterade kring här och nu. Det behövs därför i större utsträckning historiska studier och studier som tar det globala/transnationella perspektivet på allvar. Det gäller att inte se till organisationernas formella gränser utan se till hur organisationer påverkas, påverkar och verkar, men också hur exempelvis reglerings- och spridningsprocesser utvecklas i bredare sammanhang, förklarar hon. En förklaring till varför Sahlin och Brunsson efterlyser andra områden än Røvik återfinns i Sahlins beskrivning av hur forskningsinriktningarna skiljer sig åt mellan de skandinaviska länderna. Hon sammanfattar skillnaderna med att i Sverige är det många studier som ställer kvalitativa frågor som bejakar komplexiteten i organisering. I Norge ägnar man sig i större utsträckning åt studier av enstaka organisationer. I Danmark har forskarna i större omfattning arbetat inom den amerikanska inriktningen. Eftersom det fram till nu gjorts en lång rad studier inom nyinstitutionell teori och inte minst skandinavisk institutionalism, är det hög tid att dessa får genomslag i undervisningen, menar Brunsson. Han fortsätter: Företagsekonomer och andra organisationsforskare bör bygga vidare på resultaten från institutionell teori och också sprida dem i undervisningen.

Utvärderingsexemplar

167

Institutionell teori.indd 167

09-01-26 14.03.52


5. Jämföre ls e r oc h nya for skning s område n

Institutionell teori sätter ju in företaget i sitt bredaste sammanhang och är därför ett bra sätt att inleda utbildningen i exempelvis företagsekonomi. Därefter är det lämpligt att gå till mer specifika aspekter som då också blir begripliga på annat sätt. Det finns således en rad forskningsfält att fortsätta arbeta inom. Av ovanstående framgår också att det finns en viss skepsis kring det fortsatta utbytet mellan Skandinavien och USA, men att detta inte enbart är negativt. Då varje land har sin forskningstradition kan stora fält samtidigt bli utforskade på många sätt. Möjligen är det också så att institutionell teori har haft sin höjdpunkt bland skandinaviska forskare och att nya forskningsinriktningar väntar. Med erfarenheterna från skandinavisk institutionalism och översättningssociologin kan man även anta att de framtida forskningsinriktningarna kommer att bygga på att teorier blir översatta till olika lokala forskningspraktiker och där utvecklas för att anpassas till det lokala. Sammantaget innebär även forskningen kring institutionell teori att det finns många insikter för forskare att ha med sig i sitt fortsatta arbete, och som även är mer ”färdiga” att lära ut till studenter.

Utvärderingsexemplar

168

Institutionell teori.indd 168

09-01-26 14.03.52


Referenser Abrahamson, Eric (1996) Technical and Aesthetic Fashion. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Translating Organizational Change. Berlin: Walter de Gruyter, s. 117–137. Abrahamson, Eric (2006) Book review: Global ideas. Administrative Science Quarterly. 51/5: 512–514. Adolfsson, Petra (2003) Miljö och dess många ansikten i staden: om kva­litets­ mät­ningar och organisering i Stockholm. Göteborg: BAS. Adolfsson, Petra (2005) Environment’s Many Faces: On Organizing and Translating Objects in Stockholm. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy. Malmö: Liber, s. 94–105. Aldrich, Howard E. och Fiol, Marlene C. (1994) Fools Rush in? The Institutional Context of Industry Creation. Academy of Management Review. 19/4: 645–670. Barley, Stephen R. och Tolbert, Pamela S. (1997) Institutionalization and Structuration: Studying the Links between Action and Institution. Organization Studies. 18/1: 93–117. Barnard, Chester (1938/1968) The Functions of the Executive. Cambridge, MA: Harvard University Press. Bendix, Reinhard (1956) Work and Authority in Industry. New York: John Wiley & Sons, Inc. Berger, Peter och Luckmann, Thomas (1966) The Social Construction of ­Reality. London: Penguin Books. I svensk översättning (1979) Kun­skaps­ socio­logi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Beunza, Daniel och Garud, Raghu (2007) Calculators, Lemmings or Framemakers? The Intermediary Role of Securities Analysts. Ur Callon, ­Michel, Millo, Yuval och Muniesa, Fabian (red.) Market Devices. Malden, MA: Blackwell Publishing, s. 13–39. Blomquist, Karin (1996) I marknadens namn. Mångtydiga reformer i svenska kommuner. Stockholm: Nerenius och Santérus förlag.

Utvärderingsexemplar

169

Institutionell teori.indd 169

09-01-26 14.03.52


Re f e re ns e r

Blumer, Herbert (1939) Collective Behavior. Ur Park, Robert E. (red.) An Outline of the Principles of Sociology. New York: Barnes & Noble, Inc., s. 221–280. Boxenbaum, Eva (2006) Lost in Translation. The Making of Danish Diversity Management. American Behavioral Scientist. 49/7: 939–948. Boxenbaum, Eva och Jonsson, Stefan (2008) Isomorphism, Diffusion and Decoupling. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 78–98. Brint, Steven och Karabel, Jerome (1991) Institutional Origins and Transformations: The Case of American Community Colleges. Ur Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago: The University of Chicago Press, s. 337– 360. Brunsson, Nils (1982) The Irrationality of Action and Action Rationality: Decisions, Ideologies and Organizational Actions. Journal of Management Studies. 19/1: 29–44. Brunsson, Nils (1985) The Irrational Organization. Irrationality as a Basis for Organizational Action and Change. Chichester: John Wiley & Sons. Brunsson, Nils (1990) Reformer som rutin. Ur Brunsson, Nils och Olsen, Johan P. (red.) Makten att reformera. Stockholm: Carlssons förlag, s. 27– 43. Brunsson, Nils (1989/2002) The Organization of Hypocrisy. Malmö: Liber. Brunsson, Nils (2003) Organized Hypocrisy. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) The Northern Lights: Organization Theory in Scandinavia. Malmö: Liber. Brunsson, Nils och Jönsson, Sten (1979) Beslut och handling. Stockholm: Liber. Brunsson, Nils och Jacobsson, Bengt (2000) The Contemporary Expansion of Standardization. Ur Brunsson, Nils, Jacobsson, Bengt and associates. A World of Standards. Oxford: Oxford University Press, s. 1–17.

Utvärderingsexemplar

170

Institutionell teori.indd 170

09-01-26 14.03.53


Re f e re ns e r

Brunsson, Nils, Jacobsson, Bengt and associates. (2000) A World of Standards. Oxford: Oxford University Press. Brunsson, Nils och Olsen, Johan P. (1990) Kan organisationsformer väljas? Ur Brunsson, Nils och Olsen, Johan P. (red.) Makten att reformera. Stock­holm: Carlssons förlag, s. 11–26. Brunsson, Nils och Sahlin-Andersson, Kerstin (2000) Constructing Organizations: The Example of Public Sector Reform. Organization Studies. 21/4: 721–746. Brunsson, Nils och Winberg, Hans (1990) Att genomföra reformer. Ur Brunsson, Nils och Olsen, Johan P. (red.) Makten att reformera. Stockholm: Carlssons förlag, s. 171–192. Callon, Michel (1986) Some Elements of a Sociology of Translation: Domestication of the Scallops and the Fishermen of Saint Brieuc Bay. Ur Biagioli, Mario (red.) (1999) The Science Studies Reader. New York: Rout­ledge. Callon, Michel, Millo, Yuval och Muniesa, Fabian (2007) (red.) Market Devices. Malden, MA: Blackwell Publishing. Chapin, Stuart F. (1928) Cultural Change. Dubuque, IA: Wm C. Brown Company Publishers. Christensen, Søren, Karnøe, Peter, Strandgaard Pedersen, Jesper och Dobbin, Frank (1997) Actors and Institutions: Editors’ Introduction. Ame­ rican Behavioral Scientist. 40/4: 392–396. Coase, Ronald (1937) The Nature of the Firm. Economica. 4, 386–405. Coase, Ronald (1998) The New Institutional Economics. American Economic Review. 88/2: 72–74. Commons, John R. (1931) Institutional Economics. American Economic Review. 21/4: 648–657. Czarniawska, Barbara (1986) Walter Goldberg’s Biography. Ur Wolff, Rolf (red.) Organizing Industrial Development. Berlin: Walter de Gruyter, s. 375–381. Czarniawska-Joerges, Barbara (1988) Reformer och ideologier. Lokala nämn­ der på väg. Lund: Bokförlaget Doxa.

Utvärderingsexemplar

171

Institutionell teori.indd 171

09-01-26 14.03.53


Re f e re ns e r

Czarniawska-Joerges, Barbara (1989) The Wonderland of Public Admi­ni­ stration Reforms. Organization Studies. 10/4: 531–548. Czarniawska-Joerges, Barbara (1990) Kommunerna i reformernas sagoland. Ur Brunsson, Nils och Olsen, Johan P. (red.) Makten att reformera. Stockholm: Carlssons förlag, s. 216–231. Czarniawska-Joerges, Barbara (1992), Exploring Complex Organizations. Lon­don: Sage. Czarniawska, Barbara (1997) Narrating the Organization. Chicago, IL: The Uni­versity of Chicago Press. Czarniawska, Barbara (2000) Att studera management som skapande och återskapande av handlingsnät. Nordiske Organisasjonsstudier. 2/3: 5–24. Czarniawska, Barbara. 2004. Gabriel Tarde and Big City Management. Di­ stink­tion. 9: 119–113. Czarniawska, Barbara (2002) The Life of a Project Researcher. Ur SahlinAndersson, Kerstin och Söderholm, Anders (red.) Beyond Project Management. Malmö: Liber, s. 292–311. Czarniawska, Barbara (2005) Fashion in Organizing. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy. Malmö: Liber, s. 129–146. Czarniawska, Barbara (2005b) En teori om organisering. Lund: Studentlitteratur. Czarniawska, Barbara (2008) How to Misuse Institutions and Get Away with It: Some Reflections on Institutional Theory(ies). Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 769–782. Czarniawska, Barbara och Joerges, Bernward (1996) Travels of Ideas. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Translating Organizational Change. Berlin: Walter de Gruyter, s. 13–48. Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) (1996) Translating Organizational Change. Berlin: Walter de Gruyter.

Utvärderingsexemplar

172

Institutionell teori.indd 172

09-01-26 14.03.53


Re f e re ns e r

Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (2005) Translation is a Vehicle, Imitation its Motor, and Fashion Sits at the Wheel. Ur Czarniawska, Bar­ bara och Sevón, Guje (red.) Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy. Malmö: Liber, s. 7–12. Dacin, M. Tina, Goodstein, Jerry, Scott, W. Richard (2002) Institutional Theory and Institutional Change: Introduction to the Special Research Forum. Academy of Management Journal. 45/1: 45–57. Davies, Gerald F. och Greve, Heinrich (1997) Corporate Elite Networks and Governance Changes in the 1980s. The American Journal of Sociology. 103/1: 1–37. D’Aunno, Thomas, Sutton, Robert L. och Price, Richard H. (1991) Isomorphism and External Support in Conflicting Institutional Environments: A Study of Drug Abuse Treatment Units. Academy of Management Journal. 34/3: 636–661. Dawson, Sandra and Wedderburn, Dorothy (1980) Introduction. Joan Wood­ward and the Development of Organization Theory. Ur Woodward, Joan Industrial Organization: Theory and Practice. Oxford: Oxford University Press, s. xiv–xl. Deephouse, David L. och Suchman, Mark (2008) Legitimacy in Organizational Institutionalism. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 49–77. DiMaggio, Paul J. (1983) State Expansion and Organizational Fields. Ur Hall, Richard H. och Quinn, Robert E. (1983) Organizational Theory and Public Policy. Beverly Hills, CA: Sage Publications, s. 147–161. DiMaggio, Paul J. (1991) Constructing an Organizational Field as a Professional Project: U.S. Art Museums, 1920–1940. Ur Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 267–292. DiMaggio, Paul J. och Powell, Walter W. (1983/1991) The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. Ur Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red.) The New

Utvärderingsexemplar

173

Institutionell teori.indd 173

09-01-26 14.03.53


Re f e re ns e r

Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 63–82. DiMaggio, Paul J. och Powell, Walter. W. (1991) Introduction. Ur Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 1–38. Djelic, Marie-Laure (2006) Marketization: From Intellectual Agenda to Global Policy Making. Ur Djelic, Marie-Laure och Sahlin-Andersson, Kerstin (red.) Transnational Governance. Institutional Dynamics of Re­ gu­la­tion. Cambridge, MA: Cambridge University Press, s. 53–73. Djelic, Marie-Laure och Quack, Sigrid (2008) Institutions and Transnationalization. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 299–323. Djelic, Marie-Laure och Sahlin-Andersson, Kerstin (2006) Introduction: A World of Governance: The Rise of Transnational Regulation. Ur Djelic, Marie-Laure och Sahlin-Andersson, Kerstin (red.) Transnational Governance. Institutional Dynamics of Regulation. Cambridge, MA: Cambridge Uni­versity Press, s. 1–28. Douglas, Mary (1986) How Institutions Think. New York: Syracuse University Press. Dowling, John och Pfeffer, Jeffrey (1975) Organizational Legitimacy: Social Values and Organizational Behavior. Pacific Sociological Review. 18/1: 125–136. Eriksson, Ulla (2000) Det mangranna sällskapet. Om konstruktion av kön i företag. Göteborg: BAS. Eriksson-Zetterquist, Ulla (2005) Från insikt till? Utvärdering av JämO/EUprojektet Women to the top, GRI-report 2005: 3. Eriksson-Zetterquist, Ulla (2008) Living with the Myth of Unattainable Technology. Ur Kostera, Monika (red.) Leaders, Loners, Lovers: An Organizational Mythology. London: Palgrave, s. 25–38. Eriksson-Zetterquist, Ulla, Kalling, Thomas, och Styhre, Alexander (2005) Organisation och organisering. Malmö: Liber.

Utvärderingsexemplar

174

Institutionell teori.indd 174

09-01-26 14.03.53


Re f e re ns e r

Eriksson-Zetterquist, Ulla, Hansson, Henrik, Löfström, Mikael, Ohlsson, Östen och Selander, Martin (2006) Ett möte med förhinder: om IT-sats­ ningar i skolan. Göteborg: BAS. Eriksson-Zetterquist, Ulla och Styhre, Alexander (2008) Overcoming the Glass Barriers: Reflection and Action in the ”Women to the top” project. Gender, Work and Organization, 15/2: 133–160. Erlingsdóttir, Guðbjörg (1999) Förförande idéer: kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården. Lunds universitet: Företagsekonomiska institutionen. Erlingsdóttir, Guðbjörg och Lindberg, Kajsa (2005) Isomorphism, Isopraxism and Isonymism: Complementary or Competing Processes? Ur Czar­niaw­ska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy. Malmö: Liber, s. 47– 70. Fernler, Karin (1996) Mångfald eller likriktning. Effekter av en avreglering. Stockholm: Nerenius och Santérus förlag. Fliegstein, Neil (1990) The Transformation of Corporate Control. Cambridge, MA: Harvard University Press. Fliegstein, Neil (1991) The Structural Transformation of American Industry: An Institutional Account of the Causes of Diversification. Ur ­Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 311–336. Fliegstein, Neil och Sweet, Alec Stone (2002) Constructing Polities and Markets: An Institutionalist Account of European Integration. American Journal of Sociology. 107/5: 1206–1243. Forssell, Anders (1990) Sparbankerna och moderniseringens nödvändighet. Ur Brunsson, Nils och Olsen, Johan P. (red.) Makten att reformera. Stockholm: Carlssons förlag, s. 71–85. Forssell, Anders och Jansson, David (1996) The Logic of Organizational Transformation: On the Conversion of Non-Business Organizations. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Translating Organizational Change. Berlin: Walter de Gruyter, s. 93–115.

Utvärderingsexemplar

175

Institutionell teori.indd 175

09-01-26 14.03.53


Re f e re ns e r

Forssell, Anders och Jansson, David (2000) Idéer som fängslar: recept för en offentlig reformation. Malmö: Liber Ekonomi. Friedland, Roger (2002) Money, Sex and God: The Erotic Logic of Religious Nationalism. Sociological Theory. 20/3: 381–425. Friedland, Roger och Alford, Robert R. (1991) Bringing Society In: Symbols, Practices, and Institutional Contradictions. Ur Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 232–263. Galaskiewicz, Joseph (1991) Making Corporate Actors Accountable: Institution-Building in Minneapolis-St. Paul. Ur Powell, Walter W. och Di­ Maggio, Paul J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Ana­ lysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 293–310. Garud, Raghu, Hardy, Cynthia och Maguire, Steve (2007) Institutional Ent­ re­preneur­ship as Embedded Agency: An Introduction to the Special ­Issue. Organization Studies. 28/7: 957–969. Goodrick, Elizabeth och Salancik, Gerald R. (1996) Organizational Discretion in Responding to Institutional Practices: Hospitals and Cesarean Births. Administrative Science Quarterly. 41: 1–28. Grafström, Maria (2006) The Development of Swedish Business Journalism. Historical Roots of an Organisational Field. Doctoral Thesis No 121 2006. Företagsekonomiska institutionen. Uppsala universitet. Greenwood, Royston och Hinings, C.R. (1996) Understanding Radical Organizational Change: Bringing Together the Old and New Institutionalism. Academy of Management Review. 21/4: 1022–1054. Greenwood, Royston, Suddaby, Roy och Hinings, C.R. (2002) Theorizing Change: The Role of Professional Associations in the Transformation of Institutionalized Fields. Academy of Management Journal. 45/1: 58–80. Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (2008) (red.) Introduction. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 1–46.

Utvärderingsexemplar

176

Institutionell teori.indd 176

09-01-26 14.03.54


Re f e re ns e r

Gusfield, Joseph R. (1955) Social Structure and Moral Reform: A Study of the Woman’s Christian Temperance Union. The American Journal of Sociology. 61/3: 221–232. Hannan, Michael T. och Freeman, John (1977) The Population Ecology of Organizations. The American Journal of Sociology. 82/5: 929–964. Hardy, Cynthia och Maguire, Steve (2008) Institutional Entrepreneurship. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 198–271. Hargrave, Timothy och Van de Ven, Andrew (2006) A Collective Action Model of Institutional Innovation. Academy of Management Review. 31/4: 864–888. Hedmo, Tina, Sahlin-Andersson, Kerstin och Wedlin, Linda (2001) The Emergence of a European Regulatory Field of Management Education. SCORE Rapportserie 2001: 7. Hedmo, Tina, Sahlin-Andersson, Kerstin och Wedlin, Linda (2005) Fields of Imitation: The Global Expansion of Management Education. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) (2005) Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy. Malmö: Liber, s. 190–212. Hoffman, Andrew (1999) Institutional Evolution and Change: Environmentalism and the U.S. Chemical Industry. Academy of Management Journal. 42/4: 351–371. Holm, Petter (1995) The Dynamics of Institutionalization: Transformation Processes in Norwegian Fisheries. Administrative Science Quarterly. 40: 398–422. Holm, Petter och Nielsen, Kåre Nolde (2007) Framing Fish, Making Markets: the Construction of Individual Transferable Quotas (ITQs). Ur Callon, Michel, Millo, Yuval och Muniesa, Fabian (red.) Market Devices. Malden, MA: Blackwell Publishing, s. 173–195. Hughes, Everett C. (1937) Institutional Office and the Person. The American Journal of Sociology. 43/3: 404–413.

Utvärderingsexemplar

177

Institutionell teori.indd 177

09-01-26 14.03.54


Re f e re ns e r

Hughes, Everett C. (1939) Institutions. Ur Park, Robert E. (red.) An Outline of the Principles of Sociology. New York: Barnes & Noble, Inc., s. 283– 347. Hwang, Hokyu och Suarez, David (2005) Lost and Found in the Translation of Strategic Plans and Websites. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy. Malmö: Liber, s. 71–93. Jacobsson, Bengt (1984) Hur styrs förvaltningen? Myt och verklighet kring departementens styrning av ämbetsverken. Lund: Studentlitteratur. Jacobsson, Bengt (1994) Kraftsamlingen. Politik och företagande i parallella processer. Lund: Studentlitteratur. Jacobsson, Bengt och Sahlin-Andersson, Kerstin (1995) Skolan och det nya verket. Skildringar från styrningens och utvärderingarnas tidevarv. Stockholm: Nerenius och Santérus förlag. Jacoby, Sanford, M. (1990) The New Institutionalism: What Can It Learn from the Old? Industrial Relations. 29/2: 316–359. Jepperson, Ronald L (1991) Institutions, Institutional Effects, and Institutionalism. Ur Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 143–163. Joerges, Bernward och Barbara Czarniawska (1998) The Question of Technology, or How Organizations Inscribe the World. Organization Studies, 19/3: 363–385. Johansson, Roine (2001) Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen. Lund: Studentlitteratur. Kanter, Rosabeth Moss (1977) Men and Women of the Corporation. New York: Basic Books. Knorr-Cetina, Karin D. (1981) The Manufacture of Knowledge. Oxford: Pergamon Press. Kratz, Matthew S. och Block, Emily S. (2008) Organizational Implications of Institutional Pluralism. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine,

Utvärderingsexemplar

178

Institutionell teori.indd 178

09-01-26 14.03.54


Re f e re ns e r

Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 243–275. Latour, Bruno (1987) Science in action. Cambridge, MA: Harvard University Press. Latour, Bruno (1993) Aramis, or the Love of Technology. Cambridge, MA: Harvard University Press. Latour, Bruno (1996) We Have Never Been Modern. Cambridge, MA: Harvard University Press. Latour, Bruno (1998) Artefaktens återkomst. Stockholm: Nerenius and San­ terus. Latour, Bruno (2005) Reassembling the Social. Oxford: Oxford University Press. Latour, Bruno och Woolgar, Steve (1979) Laboratory life. The Construction of Scientific Facts. London: Sage. Lawrence, Thomas B. (2008) Power, Institutions and Organizations. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 170–197. Leblebici, Huseyin, Salancik, Gerald, Copay, Anne och King, Tom (1991) Institutional Change and the Transformation of Interorganizational Fields: An Organizational History of the U.S. Radio Broadcasting Industry. Adminstrative Science Quarterly. 36/3: 333–363. Lindberg, Kajsa (2002) Kopplandets kraft. Omorganisering mellan organisationer. Göteborg: BAS. Lindberg, Kajsa och Erlingsdóttir, Guðbjörg (2005) Att studera översättningar. Nordiske Organisasjonstudier. 7/3–4: 27–52. Lindberg, Kajsa och Czarniawska, Barbara (2006) Knotting the action net, or organizing between organizations. Scandinavian Journal of Management. 22: 292–306. Lounsbury, Michael (2007) A Tale of Two Cities: Competing Logics and Practice Variation in the Professionalizing of Mutual Funds. Academy of Management Journal. 50/2: 289–307.

Utvärderingsexemplar

179

Institutionell teori.indd 179

09-01-26 14.03.54


Re f e re ns e r

Löfgren, Orvar (2005) Cultural Alchemy: Translating the Experience Eco­ nomy into Scandinavian. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Eco­nomy. Malmö: Liber, s. 15–29. Löfström, Carina (2003) Hur Posten blev företag. Om reformer och över­ sättning av idéer. Göteborg: Tryckt av Kompendiet. Maguire, Steve, Hardy, Cynthia och Lawrence, Thomas B. (2004) Institutional Enreprenuership in Emerging Fields: HIV/AIDS Treatment Advocacy in Canada. Academy of Management Journal. 47/5: 657–679. March, James G. and Simon, Herbert A. (1958) Organizations, 2:a uppl. Oxford: Blackwell. March, James G. och Olsen, Johan P. (1976) Ambiguity and Choice in Organizations. Bergen, Norge: Universitetsforlag. March, James G, och Olsen, Johan, P. (1984) Organizing Political Life: What Administrative Reorganization Tells Us About Government. European Journal of Political Research. 88: 281–296. March, James G. och Olsen, Johan P. (1989) Rediscovering Institutions. The Organizational Basis of Politics. New York: The Free Press. Martin, John Levi (2003) What is Field Theory? American Journal of Socio­ logy. 109/1: 1–49. Martin, Patricia Yancey (2004) Gender as Social Institution. Social Forces. 82/4: 1249–1273. Mazza, Carmelo, Sahlin-Andersson, Kerstin och Strandgaard Pedersen, Jesper (2005) European Constructions of an American Model. Developments of Four MBA Programmes. Management Learning. 36/4: 471– 491. McCloskey, Deirdre (1997) Polanyi Was Right, and Wrong. Eastern Economic Journal. 23/4: 483–487. Merton, Robert K. (1936) The Unanticipated Consequences of Purposive Social Action. American Sociological Review. 1/6: 894–904. Merton, Robert K. (1949/1957) Social Theory and Social Structure. Glencoe, IL: The Free Press of Glencoe.

Utvärderingsexemplar

180

Institutionell teori.indd 180

09-01-26 14.03.54


Re f e re ns e r

Messinger, Sheldon L. (1955) Organizational Transformation: A Case Study of a Declining Social Movement. American Sociological Review. 20/1: 3–10. Meyer, John W. (1996) Otherhood: The Promulagation and Transmission of Ideas in the Modern Organizational Environment. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Translating Organizational Change. Berlin: Walter de Gruyter, s. 241–252. Meyer, John W. och Rowan, Brian (1977) Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Control. American Journal of Sociology. 83/2: 340–363. Meyer, John W. och Rowan, Brian (1983) The Structure of Educational Organizations. Ur Meyer, John W. och Scott, W. Richard (red.) Organizational Environments. Ritual and Rationality. Newbury Park, CA: Sage Publications, s. 71–97. Meyer, John W. och Scott, W. Richard (1983) Centralization and the Legitimacy Problems of Local Government. Ur Meyer, John W. och Scott, W. Richard (red.) Organizational Environments. Ritual and Rationality. New­bury Park, CA: Sage Publications, s. 199–215. Meyer, John W., Scott, W. Richard och Deal, Terrence E. (1981/1983) Institutional and Technical Resources of Organizational Structure: Explaining the Structure of Educational Organizations. Ur Meyer, John W. och Scott, W. Richard (red.) Organizational Environments. Ritual and Rationality. Newbury Park, CA: Sage Publications, s. 45–67. Mizruchi, Mark S. och Fein, Lisa C. (1999) The Social Construction of Organizational Knowledge: A Study of the Uses of Coercive, Mimetic, and Normative Isomorphism. Administrative Science Quarterly. 44/4: 653– 683. Oliver, Christine (1991) Strategic Responses to Institutional Processes. Aca­ demy of Management Review. 16/2: 145–179. Olsen, Johan P. (1990) Moderniseringsprogrammen i institutionellt per­ spek­tiv. Ur Brunsson, Nils och Olsen, Johan P. (red.) Makten att reformera. Stockholm: Carlssons förlag, s. 44–70.

Utvärderingsexemplar

181

Institutionell teori.indd 181

09-01-26 14.03.54


Re f e re ns e r

Orton, J. Douglas och Weick, Karl E. (1990) Loosley Coupled Systems: A Reconceptualization. Academy of Management Review. 15/2: 203–223. Parsons, Talcott (1956) Suggestions for a Sociological Approach to the Theory of Organizations: I. Administrative Science Quarterly. 1/1: 63–85. Parsons, Talcott (1956) Suggestions for a Sociological Approach to the Theory of Organizations: II. Administrative Science Quarterly. 1/2: 225– 239. Parsons, Talcott (1960) Structure and Process in Modern Societies. Glencoe, IL: The Free Press of Glencoe. Perrow, Charles (1961) Organizational Prestige: Some Functions and Dysfunctions. The American Journal of Sociology. 66/4: 335–341. Perrow, Charles (1972/1986) Complex Organizations. New York: McGrawHill Publishing Company. Pfeffer, Jeffrey och Salancik, Gerald R. (1978) The External Control of Organizations: A Resource Dependence Perspective. New York: Harper & Row. Phillips, Nelson, Lawrence, Thomas B och Hardy, Cynthia (2000) Inter-Organizational Collaboration and the Dynamics of Institutional Fields. Journal of Management Studies. 37/1: 23–43. Phillips, Nelson, Lawrence, Thomas B och Hardy, Cynthia (2004) Discourse and Institutions. Academy of Management Review. 29/4: 635–652. Polanyi, Karl (1944/1989) Den stora omdaningen. Marknadsekonomins upp­ gång och fall. Lund: Arkiv förlag. Porsander, Lena (2000) Titt-skåp för alla. En berättelse av Lena Porsander om hur Stockholm blev kulturhuvudstad. Göteborg: BAS. Powell, Walter W. (1991) Expanding the Scope of Insitutional Analysis. Ur Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 183–203. Powell, Walter (2007) The New Institutionalism. Kommande i The International Encyclopedia of Organization Studies. Sage Publishers. http:// www.stanford.edu/group/song/papers/NewInstitutionalism.pdf, besökt 200802.

Utvärderingsexemplar

182

Institutionell teori.indd 182

09-01-26 14.03.55


Re f e re ns e r

Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red) (1991.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press. Powell, Walter W. och Colyvas, Jeannette A. (2008) Microfoundations of Institutional Theory. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 276–299. Power, Michael (2004) The Risk Management of Everything. Rethinking the Politics of Uncertainty. London: Demos. Reay, Trish och Hinings, C.R (Bob) (2005) The Recomposition of an Organizational Field: Health Care in Alberta. Organization Studies. 26/3: 351–384. Roethlisberger, Fritz Jules och Dickson, William John (1939) Management and the Worker. Cambridge, MA: Harvard University Press. Rombach, Björn (1990) Framgång till priset av styrning: reformen aktivt landsting. Ur Brunsson, Nils och Olsen, Johan P. (red.) Makten att reformera. Stockholm: Carlssons förlag, s. 193–215. Røvik, Kjell-Arne (1996) Deinstitutionalization and the Logic of Fashion. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Translating Organizational Change. Berlin: Walter de Gruyter, s. 139–172. Røvik, Kjell-Arne (2000) Moderna organisationer. Malmö: Liber. Røvik, Kjell-Arne (2008) Managementsamhället. Trender och idéer på 2000-talet. Malmö: Liber. Sahlin-Andersson, Kerstin (1986) Beslutsprocessens komplexitet. Att ge­nom­ föra och hindra stora projekt. Lund: Bokförlaget Doxa. Sahlin-Andersson, Kerstin (1996) Imitating by Editing Success: The Construction of Organizational Fields. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Translating Organizational Change. Berlin: Walter de Gruy­ ter, s. 69–92. Sahlin, Kerstin och Wedlin, Linda (2008) Circulating Ideas: Imitation, Translation and Editing. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 218–242.

Utvärderingsexemplar

183

Institutionell teori.indd 183

09-01-26 14.03.55


Re f e re ns e r

Schmidt, Verena (2005) Gender Mainstreaming: An Innovation in Europe? The Institutionalisation of Gender Mainstreaming in the European Commission. Leverkusen Opladen: Barbara Budrich Publishers. Scott, W. Richard (1983) Introduction: From Technology to Environment. Ur Meyer, John W. och Scott, W. Richard (red.) Organizational Environments. Ritual and Rationality. Newbury Park, CA: Sage Publications, s. 13–17. Scott, W. Richard (1987) The Adolescence of Institutional Theory. Admini­ strative Science Quarterly. 32: 493–511. Scott, W. Richard (1991) Unpacking Institutional Arguments. Ur Powell, Walter W och DiMaggio, Paul J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 164–182. Scott, W. Richard (1995/2008) Institutions and Organizations. Thousand Oaks, CA: Sage. Third Edition. Scott, W. Richard och Christen­sen, Sören (1995) The Institutional Construction of Organizations. International and Longitudinal Studies. Thousand Oaks, CA: Sage. Scott, W. Richard och Meyer, John W. (1983/1991) The Organization of ­Societal Sectors: Propositions and Early Evidence. Ur Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 108–140. Selander, Martin (2001) Mångfaldens problematik. Göteborg: BAS. Selznick, Philip (1943) An Approach to a Theory of Bureaucracy. American Sociological Review. 8/1: 47–54. Selznick, Philip (1948) Foundations of the Theory of Organization. American Sociological Review. 13/1: 25–35. Selznick, Philip (1949) TVA and the Grass Roots. Berkeley and Los Angeles: University of California Press. Selznick, Philip (1957) Leadership in Administration. A Sociological Interpretation. Evanston, IL: Row, Peterson and Company. Selznick, Philip (1996) Institutionalism ”Old” and ”New”. Administrative Science Quarterly. 41/2: 270–277.

Utvärderingsexemplar

184

Institutionell teori.indd 184

09-01-26 14.03.55


Re f e re ns e r

Sevón, Guje (1996) Organizational Imitation in Identity Transformation. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Translating Organizational Change. Berlin: Walter de Gruyter, s. 49–67. Simon, Herbert A. (1957) Models of man. New York: Wiley. Solli, Rolf, Demediuk, Peter och Sims, Robert (2005) The Namesake: On Best Value and Other Reformmarks. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Global ideas. How Ideas, Objects and Practices Travel in the Global Economy. Malmö: Liber, s. 30–46. Spybey, Tony (1996) Global Transformations. Ur Czarniawska, Barbara och Sevón, Guje (red.) Translating Organizational Change. Berlin: Walter de Gruyter, s. 173–190. Stinchcombe, Arthur L. (1997) On the Virtues of the Old Institutionalism. Annual Review of Sociology. 23: 1–18. Strang, David och Meyer, John W. (1993) Institutional Conditions for Diffusion. Theory and Society. 22: 487–511. Strannegård, Lars (1998) Green Ideas in Business. Göteborg: BAS. Suchman, Mark (1995) Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. Academy of Management Review. 20: 571–610. Tamm Hallström, Kristina (2000) Kampen för auktoritet: standar­diserings­ orga­nisa­tioner i arbete. EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Thompson, James D. (1967) Organizations in Action. New York: McGrawHill. Thornton, Patricia H. och Ocasio, William (1999) Institutional Logics and the Historical Contingency of Power in Organizations: Executive Succession in the Higher Education Publishing Industry, 1958–1990. American Journal of Sociology. 105/3: 801–43. Thornton, Patricia H. och Ocasio, William (2008) Institutional Logics. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 99–129.

Utvärderingsexemplar

185

Institutionell teori.indd 185

09-01-26 14.03.55


Re f e re ns e r

Tolbert, Pamela S. och Zucker, Lynne G. (1983) Institutional Sources of Change in the Formal Structure of Organizations: The Diffusion of Civil Service Reform, 1880–1935. Administrative Science Quarterly. 28/1: 22–39. Tolbert, Pamela S. och Zucker, Lynne G. (1996) The Institutionalization of Institutional Theory. Ur Clegg, Stewart R, Hardy, Cynthia och Nord, Walter R. (red.) Handbook of Organization Studies. London: Sage. Tullberg, Maria (2000) Växelsång. Om organisering för förändring på SJ. Göteborg: BAS. Veblen, Thorstein (1899/1994) The Theory of the Leisure Class. New York: Dover Publications. Warren, Roland L. (1967) The Interorganizational Field As a Focus for Investigation. Administrative Science Quarterly. 12/3: 396–419. Warren, Roland L., Rose, Stephen, M., och Bergunder, Ann F. (1974) The Structure of Urban Reform. Lexington, MA: Lexington Books. Wedlin, Linda (2004) Playing the Ranking Game. Field Formation and Boundary-Work in European Management Education. Doctoral Thesis, No. 108. Företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet. Wedlin, Linda (2006) Ranking Business Schools: Forming Fields, Identities and Boundaries in International Management Education. Cheltenham: Edward Elgar Publishing. Wedlin, Linda (2007) The Role of Rankings in Codifying a Business School Template: Classifications, Diffusion and Mediated Isomorphism in Organizational Fields. European Management Review. 4/1: 24–39. Weick, Karl (1976) Educational Organizations as Loosely Coupled Systems. Administrative Science Quarterly. 21: 1–19. Westenholz, Ann (2006) Identity Work and Meaning Arena. American Behavioral Scientist. 49/7: 1015–1029. Williamson, Olivier E. (1975) Markets and Hierarchies: Analysis and Antitrust Implications. A Study in Economics of Internal Organization. New York: The Free Press.

Utvärderingsexemplar

186

Institutionell teori.indd 186

09-01-26 14.03.55


Re f e re ns e r

Williamson, Olivier E. (1981) The Economics of Organization: The Transaction Cost Approach. American Journal of Sociology. 87/3: 548–577. Windell, Karolina (2006) Corporate Social Responsibility under Construction. Ideas, Translations and Institutional Change. Doctoral Thesis No. 123 2006. Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Woodward, Joan (1965/1980) Industrial Organization: Theory and Practice. Oxford: Oxford University Press. Woolgar, Steven (1991) The Turn to Technology in Social Studies of Science. Science, Technology, and Human Values. 16/1: 20–50. Wooten, Melissa och Hoffman, Andrew J. (2008) Organizational Fields: Past, Present and Future. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kerstin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 130–147. Zald, Mayer N. och Ash, Roberta (1966) Social Movement Organizations: Growth, Decay and Change. Social Forces. 44/3: 327–341. Zald, Mayer N. och Denton, Patricia (1963) From Evangelism to General Service: The Transformation of the YMCA. Administrative Science Quarterly. 8/2: 214–234. Zilber, Tammar B. (2008) The Work of Meanings in Institutional Processes and Thinking. Ur Greenwood, Royston, Oliver, Christine, Sahlin, Kers­ tin och Suddaby, Roy (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage, s. 151–169. Zucker, Lynne G. (1977/1991) Institutionalization and Cultural Persistence. Ur Powell, Walter W. och DiMaggio, Paul J. (red.) The New Institution­ alism in Organizational Analysis. Chicago, IL: The University of Chicago Press, s. 83–107. Zuckerman, Ezra W. (1999) The Categorical Imperative: Securities Analysts and the Illegitimacy Discount. The American Journal of Sociology. 104/5: 1398–1438.

Utvärderingsexemplar

187

Institutionell teori.indd 187

09-01-26 14.03.55


Register A actorhood 91 agentskap 91 amerikansk kemiindustri 90 ANT 158 arbetsfria klassen 33 avinstitutionalisering 134 B begränsat rationellt 6 beslutsprocess 114 beslutsrationalitet 115 bounded rationality 6 Brunsson, N. 69, 114, 138 byråkratins järnbur 71 byråkratisering 10 C ceremoni 78 coercive isomorphism 79 contingency-teorin 9, 11 cooptation 42 Czarniawska, B. 119, 125, 126, 129, 159, 160

F finansmarknaden 97 fiskekvot 95 formell organisationsstruktur 64 fri vilja 22 fältbegrepp 57 fälts strukturering 76 förtroendets logik 68 G glömska 124 H habitualisering 16 handlingsnät 159 handlingsrationalitet 115 Hawthornestudien 40 historicitet 17 homogenisering 72, 76 Hughes, E. 31 hyckleri 153

Utvärderingsexemplar

D decoupling 56, 68 deinstitutionalisering 89 diffusion 127 diffusionsprocess 75 diversity management 146 doktrin 46 domän 58 Dowling, J. 103 E economic man 6, 36 ekonomiskt rationell 6, 28

I idé 122, 130 imitation 132, 141 imiterande krafter 79 infusion with values 42, 47 ingjuta med värderingar 42 institutionaliserad tankestruktur 59 institutionalisering 15, 77 institutionell entreprenör 93 intentionalitet 95 interorganisatorisk kontext 60 isomorfism 72 isärkopplande 68, 108 J Jacobsson, B. 114, 116 Joerges, B. 129

188

Institutionell teori.indd 188

09-01-26 14.03.56


Re g iste r

jämställdhet 92 K klassificering 16 kollektiv handling 153 konkurrerande institutionell logik 101 konsekvenslogik 99 konvention 20 kooptering 42, 47 L Latour, B. 111, 158 legitimitet 65, 103, 152 Lewin, K. 73 liberalt marknadssamhälle 36, 37 logic of appropriateness 99 logic of consequentiality 99 logic of representation 153 lämplighetslogik 99 löskoppling 68 löst kopplad 56

O objektivitet 20 organisationsfält 72 organisationsrecept 135 organisationsschema 65 P Parsons, T. 31, 54 Pfeffer, J. 103 Polanyi, K. 7 populationsekologin 11 profession 80 Q qualitative narrative data 58 R rationalisering 10 rationell effektivitet 104 rationell formell struktur 64 redigering 132, 133 reform 119 reglering 138 reinstitutionalisering 89 resursberoendeteorin 11 rykte 105

Utvärderingsexemplar

M makro 128 master ideas 140 McCloskey, D. 39 mikro 128 mimetic isomorphism 79 mode 122, 124 multipla logiker 99 myt 66, 152 mångfald 146 N normative isomorphism 80 normativa krafter 80 normativ legitimitet 107 nätverk 158 nätverksperspektiv 98

S Sahlin-Andersson, K. 73, 111, 114, 116, 133, 141 Sevón, G. 119, 126, 132 skola 9 social konstruktionism 127 social movement theory 156 standard 142 status 105 strukturell funktionalism 49 strukturering 74 STS-fältet 111

189

Institutionell teori.indd 189

09-01-26 14.03.56


Re g iste r

T Tennessee Valley Authority 39 traditionellt samhälle 36 transaktion 60 translation studies 144 transparens 138 tvingande krafter 79 typifiering 16 U utvärderad 67 V Warren, R. L. 54, 73 Veblen, T. 7 Ö öppna system 49 överlevnad 67 översättning 128, 129

190

Institutionell teori.indd 190

09-01-26 14.03.56



Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.