Page 1

DEN MÅNGKULTURELLA

FÖRSKOLAN Motsägelser och möjligheter

J O H A N N E S LU N N E B L A D


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32858 ISBN 978-91-44-12194-9 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2009, 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Interak, Poland 2018


INNEHÅLL

Förord 7

1  Sverige – ett mångkulturellt samhälle  9 Inledning 9 Förskolans uppdrag  10 Ett mångkulturellt samhälle  15 Mångfald 16 Invandrare 21 Etnicitet 23 2  Mångkulturell och interkulturell utbildning  29 Mångkulturell utbildning  29 Interkulturell pedagogik  32 Kritik av mångkulturell utbildning som idé  35 Forskning om den mångkulturella förskolan  36 Segregerad utbildning  37 3  Förskolan och invandrarbarnen  41 Barnstugeutredningen   42 Invandrarbarn i förskolan  44 Språk- och kulturstöd  45 Pedagogiskt program   46 Att erövra omvärlden  47 Läroplan för förskolan   49 Diskussion 52 ©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r

3


Innehåll

4  Skogsbackens förskola  55 En dag på Skogsbackens förskola  55 5  Mellan segregation och integration  61 ”Så kallade invandrarområden”  62 ”Jag läste i tidningen”  63 ”Jag brukar säga att jag bor på Blomstergatan”  65 ”Här går gränsen”   66 Rävberga i siffror  68 ”… det är sådan öppen stämning här …”  70 ”Många av dem som bor här trivs i området”  71 ”Och då hjälper man dem – det är så vanligt”  71 ”Vad då invandrare?”  73 ”Jag tycker det är bra om det är blandat”  74 6  Mångkulturella mål  77 ”Vi har det kognitiva också”  77 ”Vissa saker finns ju med lite överallt”  78 Målsättning: avdelning Björnbäret  79 Målsättning: avdelning Smultronet  80 ”… så att vi kan ta upp det här”  81 ”Fast högtiderna hänger ju ihop med deras religion”  82 ”De kan ta med sig gitarren”  83 ”De har ju den där guldfisken också”  84 ”Vilka är de?”  85 ”Lena, vad är de?”  86 7  Utvärdering av mångkulturella mål  89 ”Det har vi helt misslyckats med …”  89 ”Nej, det ramlade bort”  90 ”Ja, då har vi ju inte några rätt”  91 ”Det fanns liksom ingen tid”   92

4

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r


Innehåll

”Vi kan ju inte hitta på egna ramsor”  93 ”… så rann det liksom ut i sanden”  94 ”Ska vi skriva varför?”  96 8  Gemensamt och rättvist  99 ”Hon flyger”  99 ”Det är samma”  100 ”Andra firar andra saker”  101 ”Vi jobbar väldigt lite med barnens språk”   103 ”De har lärt sig att prata svenska …”  103 ”… så att man kan uppmärksamma dem lika mycket”  104 9  Naturligt  107 ”… få in det på ett naturligt sätt”  107 ”Det får ju komma naturligt”  108 ”Det kommer kanske mer naturligt”  110 ”… det ska bli något naturligt …”  111 ”… att vi på ett naturligt sätt …”  112 ”… det känns naturligt”  113 ”Det blir naturligt”  114 ”Nej, jag tycker inte att det passar sig”  115 10  Från mångkultur till hemkultur  119 ”Du har landat i Thailand”  119 ”I Chile är det varmt”  121 ”Titta, här är pappa född”  122 ”I kväll ska vi åka till olika länder”  123 ”… de pratar andra språk också”  125 ”För det har funnits vissa tendenser …”  127 ”Det var först nu som vi hittade en metod”  128 ”… det handlar egentligen om barnens hemkulturer …”  129 ”För alla har ju en hemkultur”  130

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r

5


Innehåll

11  Med allas hemkultur som utgångspunkt  133 Metod – appendix 139

Observationer och samtal  139 Litteratur 143 Sakregister 149

6

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r


KAPITEL 3

Förskolan och invandrarbarnen

I följande avsnitt beskriver jag hur relationen förskola och invandrarbarn skrivs fram i dokument om förskolan. Gemensamt för de texter som jag refererar till är att de är skrivna på uppdrag av Socialstyrelsen, Utbildningsdepartementet eller som statliga offentliga utredningar. Jag använder inledningsvis begreppet invandrarbarn, då det är det begrepp som används i dokumenten jag refererar till. I senare styrdokument används även begreppen invandrar- och flyktingbarn, etniska minoriteter samt barn med utländsk bakgrund. Före 1998 hade inte förskolan någon läroplan i den meningen att det fanns styrdokument som hade status av förordning med bindande föreskrifter. Under perioden 1944–1997 var Socialstyrelsen tillsynsmyndighet för förskolan. Socialstyrelsen gav under denna tid ut ett antal texter som beskrevs som allmänna råd men som senare kom att benämnas arbetsplaner och pedagogiskt program. Förskolan var alltså fram till 1998 ett led i familje- och socialpolitiken och det var inte förrän med läroplanen 1998 som förskolan i likhet med skolan kom att hamna under Utbildningsdepartementets ansvar. Styrdokumenten ger en bild av de statliga intentioner som fanns under denna period och fungerade i praktiken som läroplaner för förskolans verksamhet. Skillnaden, jämfört med skolans läroplaner, är att flera av dessa styrdokument inte har föregåtts av offentliga utredningar och den stegvisa procedur som tillämpas då beslut ska fattas rörande förordningstexter. Men flera av de arbetsplaner och det pedagogiska program som togs fram under åren 1944–1997 föregicks av såväl statliga utredningar som remissomgångar. Texterna är i den meningen politiska dokument, då de har det gemensamt att de representerar en officiell bild av relationen mellan förskola och invandrar­ barn (Göhl-Muigai, 2004, s. 28). ©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r

41


3  Förskolan och invandrarbarnen

Barnstugeutredningen Grunden för dagens förskola kan beskrivas vara Barnstugeutredningen från 1972 som resulterade i två betänkanden: Förskolan 1 och Förskolan 2 (SOU 1972:26). En avsikt med Barnstugeutredningen var att välja ett teorimaterial som skulle ligga till grund för förskolans teoretiska utgångspunkter och arbetssätt. Barnstugeutredningen innehåller också förslag som berör invandrar­ barnens situation i förskolan. I texten beskrivs att invandrarbarn i allt större omfattning ingår i förskolans barngrupper och att det på många sätt är en positiv företeelse. Förskolan kan vara en första introduktion till det svenska samhället och kulturen. Det finns en risk att klassgränser i samhället befästs om invandrarbarnen inte tidigt integreras i det svenska samhället. Genom att leka med andra barn kan invandrarbarnet lära sig det svenska språket och träna sig i att kommunicera med andra. För de svenska barnen beskrivs också mötet med invandrarbarn som något positivt, då de svenska barnen i tidig ålder möter barn och vuxna från andra länder och på ett konkret sätt får uppleva andra uppfattningar och uttryck. Bakgrunden till förslagen i Barnstugeutredningen var att i slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet hade verksamma i förskolan beskrivit invandrarbarnens situation som ohållbar. Invandrarbarnen gavs inte det stöd som de behövde på grund av kommunikationssvårigheter och på grund av bristande kunskaper hos personalen om barnens kulturella bakgrund. Det beskrevs som att barnen kunde varken göra sig förstådda på sitt eget modersmål eller på svenska, och många levde i ett vakuum (Johansson & Åstedt, 1996, s. 118). Förskolans uppgift var att på ett varsamt sätt slussa in invandrarbarnen i det svenska samhället och låta dem komma i kontakt med den svenska kulturen. Barnen skulle genom leken stimuleras att lära sig svenska, samtidigt som de skulle använda och utveckla sitt eget modersmål. Vikten av att barnen utvecklade sin förmåga att uttrycka sig känslomässigt och tankemässigt på både sitt modersmål och svenska framhölls. Invandrarbarnen borde därför få plats i förskolan så tidigt som möjligt (Johansson & Åstedt, 1996). I utredningen uppmärksammas också att integrationen av invandrarbarn ställer nya krav på personalen i förskolan. Det behövs inlevelseförmåga för att förstå vad det kan innebära att bryta upp från en invand 42

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r


3  Förskolan och invandrarbarnen

miljö och möta livsmönster som bryter mot de egna. Exempelvis uppmärksammas att invandrarföräldrarnas syn på uppfostran, religionstillhörighet samt relationen mellan man och kvinna väsentligt kan skilja sig från svenska värderingar. I texten uttrycks en oro för hur invandrarbarnet ska hantera förskolevistelsen i förhållande till sin familj. Samarbetet med föräldrarna ses därför som viktigt för en god handledning av invandrarbarnen. Detta är särskilt viktigt därför att både föräldrar och personal måste inse invandrarbarnets speciella risksituation, att det i förskolan kanske försöker anpassa sig till de värderingar och mönster som gäller där, men till föräldrarnas värderingar i hemsituationen. SOU 1972:26, s. 126

I utredningen framhålls att språkundervisningen inte bara är en fråga om att lära sig det svenska språket. Brister i språket kan innebära att invandrar­ barnet hämmas i utvecklingen av ett nyanserat känsloregister. Det finns därför enligt utredningen en risk för att barnets personlighetsutveckling påverkas om modersmålet försummas (SOU 1972:26). Språkmässigt blir resultatet att barnet förfogar över två halva språk, som ingetdera är tillräckligt för att barnet ska kunna kommunicera med någon annan annat än på ett ytligt och torftigt sätt. SOU 1972:26, s. 127

Under denna period under tidigt 1970-tal var antalet inskrivna barn i förskolan lågt jämfört med dagens förskola. Förskolan betraktades som ett alternativ till att någon tog hand om barnet då föräldrarna arbetade, samt som ett stöd till de familjer och barn som hade särskilda behov. Det är utifrån denna tidsanda som utredningar och lagförslag kan förstås. Kommunerna i Sverige blev 1975 skyldiga att erbjuda alla sexåringar plats i förskolan (SOU 1997:157). Lagen innebar också att alla barn som på grund av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behövde särskilt stöd, skulle erbjudas plats i förskolan från fyra års ålder. Utbildningsdepartementet lade 1975 också fram ett förslag till en hemspråksreform för invandrarbarn i förskola, grundskola och gymnasieskola. Kommunerna skulle vara skyldiga att anordna modersmålsundervisning för sexåringar som omfattades av den allmänna förskolan. ©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r

43


3  Förskolan och invandrarbarnen

Förslaget fastställdes i riksdagen 1976 och elever i grund- och gymnasieskola fick rätt till modersmålsundervisning, vilket kommunerna skulle ansvara för. Kommunernas skyldighet att ge modersmålsträning i förskolan kom dock aldrig att regleras i någon förordning, vilket krävdes för att beslutet skulle äga juridisk giltighet (Johansson & Åstedt, 1996).

Invandrarbarn i förskolan I mitten av 1970-talet skrevs Arbetsplan för förskolan. Invandrarbarn i förskolan som 1976 gavs ut av Socialstyrelsen och 1978 kom ut i en ny upplaga. Arbetsplanen utarbetades mot bakgrund av den forskning och försöksverksamhet som Socialstyrelsen påbörjade i slutet av 1960-talet. Grunden för arbetsplanen är Invandrarutredningen från 1968, med uppdrag att kartlägga invandrarnas och de etniska minoriteternas situation i Sverige för att föreslå samhällsåtgärder (Socialstyrelsen, 1976). Under 1970-talet hade utvecklingspsykologiska teorier om barn en stark ställning inom pedagogiken, vilket också fick stor betydelse för utformandet av förskolans styrdokument. Det innebar att det också var utifrån utvecklingspsykologin som invandrarbarnens livssituation i Sverige kom att förstås. Resultatet av detta är att mycket av innehållet i arbetsplanen kopplas till den psykologiska kris invandrarbarnet riskerar att drabbas av i mötet med förskolan. Man ser att det hos invandrarbarnen finns en påtaglig risk för en identitetskonflikt. Anledningen beskrivs som att invandrarbarnen i högre grad än andra barn utsätts för dubbel påverkan, dels av hemmets normer och värderingar, dels av de värderingar och normer som gäller i förskolan. I t­externa under denna period framställs detta som att ett barn som utsätts för olika påverkan från olika håll lätt kan bli förvirrat och därigenom utveckla osäkerhet i sin upplevelse av det egna jaget. Märker barnet att det svenska levnadssättet – det som barnet kommer i kontakt med i sin miljö utanför hemmet – inte accepteras av föräldrarna, kommer det att lära sig att på ett osäkert och konfliktfyllt sätt leva i två världar – i två olika världar utan riktig trygghet och tillit. Socialstyrelsen, 1976, s. 19

44

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r


3  Förskolan och invandrarbarnen

Författarna menar att i den språkmiljö som finns i förskolan avskärmas invandrarbarnet från sitt eget modersmål och därmed från möjligheten att få fullt utlopp för sina känslor med hjälp av språket. Barnen blir till stor del utestängda från den känslomässiga kontakt som förmedlas till dem genom det språk som talas av vuxna och barn i deras omgivning. Försummelsen av hemspråket medför även en stor risk för barnets tanke­ mässiga utveckling. Bristfällig känslo- och tankeutveckling hos ett barn kommer att leda till att det blir handikappat i olika sociala sammanhang. Socialstyrelsen, 1976, s. 59

Försummelse av modersmålet beskrivs kunna leda till inre tystnad och bristfällig känslokontakt som gör det svårt för omgivningen att nå barnet. Barnen riskerar att bli halvspråkiga. Att behärska modersmålet ses också som en förutsättning för att invandrarbarnet ska kunna lära sig svenska. I arbetsplanen nämns inte så mycket om invandrarnas situation i det svenska samhället. De risker som beskrivs i relationen mellan invandrarbarnen och det svenska samhället berör mestadels barnens utveckling. Ett undantag är barnets modersmålsutveckling. Författarna ser föräldrarnas långa arbetsdagar och ofta tunga arbeten som en anledning till att föräldrarna inte orkar föra den nödvändiga dialogen med barnen så att barnen kan utveckla sitt modersmål (Socialstyrelsen, 1978).

Språk- och kulturstöd 1979 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté vars uppdrag bland annat skulle vara att kartlägga språksituationen för invandrarbarnen i förskole­ åldern, klargöra rätten till modersmålsträning samt föreslå åtgärder till förändringar. I början av 1980-talet lade utredningen fram sitt betänkande Språk- och kulturstöd för invandrar- och minoritetsbarn i förskoleåldern. Arbetet med utredningen hade som utgångspunkt att barn och föräldrar behöver ett gemensamt språk. Det stöd som barnen får i förskolan ska därför gälla barnets dagliga umgängesspråk i hemmet (SOU 1982:43). Författarna skriver att andra generationens invandrare oftare än svenska ungdomar löper risk att hamna i social utsatthet och kriminalitet. I invandrartäta kommuner är ofta invandrarfamiljerna överrepresenterade i barna©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r

45


3  Förskolan och invandrarbarnen

vårdsärenden, och på barnhem och ungdomsvårdsskolor är ofta andelen invandrarbarn hög. En av de anledningar som nämns är barnens och föräldrarnas svårigheter att kommunicera med varandra (SOU 1982:43). Utredningen betraktar främst de problem som har sin grund i invandrarfamiljens svårigheter att kommunicera inom familjen. Inte heller denna utredning ser i någon större utsträckning till invandrarfamiljernas livsvillkor i det svenska samhället. Orsakerna till invandrarbarnens problem förklaras därför också indirekt av faktorer som finns inom den invandrade befolkningen. Detta återspeglas också i de förslag som läggs fram i utredningens slutbetänkande. Förslagen kom dock aldrig att behandlas i regeringen. Men de allmänna råd som Socialstyrelsen gav ut senare under 1980-talet byggde på de tankar och förslag som hade präglat betänkandet från 1982 (Johansson & Åstedt, 1996).

Pedagogiskt program I Pedagogiskt program för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) har perspektivet flyttats från att betona modersmålets betydelse för invandrarbarnens utveckling och relationer i det svenska samhället. Modersmålets betydelse för invandrarbarnens relationer till sina föräldrar nämns exempelvis inte längre. Men det finns flera likheter jämfört med tidigare texter i det sätt på vilket relationerna mellan förskolan och invandrarbarnen beskrivs. I texten framställs invandrarbarnens tillvaro i det svenska samhället i termer av konflikter och kollisioner. Barnens uppväxt präglas av flera kulturer, och barnen ska i efterhand lära känna, förstå och ta till sig flera värderings- och normsystem, handlingsmönster, traditioner och språk, och därigenom skapa sin egen kulturella identitet. Invandrarbarnen framställs som omgivna av det svenska samhället och med starka band till familjens ursprungsland och kultur. Det uppstår därför ibland lojalitetskonflikter och kollisioner mellan motstridiga värderingar, såväl mellan familjen och barnet som mellan familj och förskola och inom barnet själv (Socialstyrelsen, 1987). Enligt Pedagogiskt program för förskolan är förskolans uppgift att ge invandrarbarnen en god grund för att bli tvåspråkiga och känna tillhörighet i både föräldrarnas ursprungskultur och i den svenska kulturen. Förskolan bör därför ge ett starkt stöd till modersmålet och ursprungskulturen, men också arbeta medvetet med svenska som andraspråk. En viktig uppgift för 46

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r


3  Förskolan och invandrarbarnen

personalen är att arbeta för att barnen ska bli delaktiga i det svenska samhället, det svenska språket och den svenska kulturen. Detta beskrivs inte minst som viktigt i de barngrupper där det finns få svenska barn. Barn från andra kulturer beskrivs även som en tillgång i förskolan som bidrar till att barnen på ett naturligt sätt kan lära sig om, förstå och respektera andra kulturer och levnadssätt (Socialstyrelsen, 1987). Vidare uttrycks i Pedagogiskt program för förskolan att mötet med barn och föräldrar från andra kulturer hos förskolepersonalen kräver – förutom goda kunskaper – kulturell medvetenhet och insikter om sina egna värderingar. Invandrare befinner sig i en situation där de är i minoritet, vilket leder till att den egna kulturen blir viktigare och att det kan uppkomma ett behov av att värja sig mot majoritetssamhället och dess värderingar (Social­ styrelsen, 1987).

Att erövra omvärlden Tio år efter Pedagogiskt program för förskolan kom Barnomsorg- och skolakommitténs slutbetänkande Att erövra omvärlden (SOU 1997:157) som var ett förslag till det som senare skulle bli förskolans första läroplan, Lpfö 98 och som sedan reviderats 2010. Invandrarbarnen benämns i dessa texter som barn med utländsk bakgrund. Texten innehåller även formuleringar där de nationella minoriteterna nämns. Generellt sett innehåller texten emellertid färre kategoriseringar än tidigare styrdokument, då barnen i förskolan oftast beskrivs som just barn. I Att erövra omvärlden fastslås att Sverige är ett mångkulturellt samhälle och att invandringen är ett av de tydligaste uttrycken för den kulturella mångfalden. Jämfört med Pedagogiskt program framställs inte längre förskolans relation till invandrarbarnen som konfliktfylld. I Att erövra omvärlden betraktas i stället en mångfald av olikheter och likheter mellan människor som en tillgång som ska prägla förskolans relation till barn med utländsk bakgrund och dess familjer. Texten kan alltså tolkas som en del av den nya integrationspolitik som ersatte invandrarpolitiken i slutet av 1990-talet. Integrationspolitiken innebar, som även tidigare diskuterats, att det är samhällets mångfald som utgör grunden för den generella välfärdspolitiken. Ett mångkulturellt arbete beskrivs alltså, i led med detta, som mer än att bara lyfta fram likheter och olikheter relaterade till etnicitet. ©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r

47


3  Förskolan och invandrarbarnen

Men ett mångkulturellt arbetssätt har också många andra innebörder. Att se och lyfta fram andra olikheter än etnicitet mellan människor ingår också i ett mångkulturellt arbetssätt. SOU 1997:157, s. 76

Vägen mot ett samhälle med allas lika värde och rätt till olikhet är enligt utredningen inte någon enkel och utstakad väg. Likheter och olikheter kan vara något som öppnar upp för nya möjligheter. Men det är inte något som sker med automatik. Grundläggande för ett mångkulturellt samhälle beskrivs vara förmågan till lyhördhet, respekt och empati inför var­andras argument. Utredningen lyfter fram språkets betydelse för barnens känsla av del­ aktighet och identitetsutveckling. Intressant är att detta görs samtidigt som modersmålsstöd inte ges samma betydelse som i tidigare texter. Barnens språkliga utveckling diskuteras i stället mer generellt. De argument som framträder är att ju tidigare ett barn ges möjligheter till kommunikation i olika sammanhang, desto bättre är förutsättningarna för god språkutveckling. För barn som får utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan, ökar möjligheten för en god tvåspråkighet. En annan skillnad mellan Att erövra omvärlden och tidigare texter är att livsvillkoren för barn med invandrarbakgrund även berörs ur ett samhälle­ ligt perspektiv. I Att erövra omvärlden beskrivs ett samhälle där det över hela landet finns bostadsområden, eller delar av bostadsområden, där en majoritet av invånarna är arbetslösa, bidragsberoende och lever under socialt tunga villkor. I dessa bostadsområden är andelen invandrare stor. I storstadsområdena finns det en tydlig etnisk segregation. Bristen på möten och kontakt mellan olika grupper befaras kunna leda till misstänksamhet, myter, rädsla och oförståelse för varandra. Stereotypa uppfattningar om hur en viss grupp lever, eller vilka värderingar som styr gruppen, kan bara förändras och brytas genom aktiva insatser. Orsakerna till segregationen beskrivs delvis som att människor med liknande bakgrund söker sig till varandra. Att söka sig till den grupp man känner sig mest hemma hos, i kultur, i religion, i språk och i historia, är förståeligt. Det skapar en trygghet och gemenskap i en ofta utsatt situation, samtidigt som det kan skapa grogrund för isolering och utanförskap. SOU 1997:157, s. 74

48

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r


3  Förskolan och invandrarbarnen

En intressant iakttagelse är alltså att även om det finns ett samhälls­ perspektiv, då livsvillkoren för barn med invandrarbakgrund diskuteras, ligger fortfarande förklaringen till problemen inom den utsatta gruppen. Jämför exempelvis med referatet från Språk- och kulturstöd för invandraroch minoritetsbarn i förskoleåldern, där en anledning till invandrarbarnens sociala utsatthet och kriminalitet ansågs vara föräldrars och barns svårigheter att kommunicera med varandra. I ett antal andra utredningar och forskningsrapporter bedöms aspekter som ökade inkomstskillnader och diskriminering som mer trovärdiga förklaringar till bostadssegregationen och den situation som många invandrarbarn lever i (se exempelvis Lunne­ blad m.fl., 2017). Samhällsperspektivet i Att erövra omvärlden uttrycks också genom att utredningen slår fast att en av förskolans viktigaste uppgifter är att vara ett socialt forum för att bekämpa alla sorters fördomar och diskriminering. Med målinriktat arbete ska förskolan medverka i samhällets övergripande insatser mot främlingsfientlighet, våld och trakasserier. Det samhälle som beskrivs i Att erövra omvärlden är ett samhälle som omformas i en ständigt pågående process där traditioner, roller och värderingar möts, omformas och omvärderas. I denna process beskrivs förskolan vara en viktig mötesplats för både barn och vuxna. Förskolan spelar därför en central roll för hur tolerans och solidaritet utvecklas mellan människor och är en viktig del av en levande demokrati. I en sådan föränderlig process betonas just spelet mellan likheter och olikheter som en viktig aspekt för att främja ett demokratiskt förhållningssätt.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 följer till stor del förslagen som angavs i Att erövra omvärlden. Det går också här att relatera till integrationspolitiken. Mål som är relaterade till en kulturell mångfald formuleras exempelvis inte som i Pedagogiskt program i ett särskilt textavsnitt utan är i stället spridda bland övriga mål. Utgångspunkten för förskolans uppdrag är en värdegrund som bland annat ska präglas av saklighet och allsidighet. Det ska finnas utrymme för skilda uppfattningar, och verksamheten ska uppmuntra att de förs fram. Barnen ska ges möjlighet att bilda egna uppfattningar och göra val utifrån sina egna förutsättningar. Det lyfts också fram att alla föräldrar med samma förtro©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r

49


3  Förskolan och invandrarbarnen

ende ska kunna lämna sina barn i förskolan, säkra på att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolans uppdrag innebär att förskolan ska ta hänsyn till att barnen lever i olika livsmiljöer och att barnen utifrån sina skilda erfarenheter söker förstå och skapa sammanhang och mening. Vidare ingår det i uppdraget att utveckla barnens egna förmågor och kulturskapande. Förskolan ska sträva efter att överföra ett kulturarv, traditioner, värden, historia, språk och kunskaper från en generation till nästa och lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Texten tar också utgångspunkt i de krav som en global värld ställer på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan beskrivs som en kulturell och social mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kulturer ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andra människors värderingar och livsvillkor. Samtidigt, som tidigare nämnts, går det inte att enkelt säga vilka mål som avser en kulturell mångfald. Texten innehåller även generella formuleringar kopplade till barnens identitetsutveckling. Lpfö 98 är med avseende på textens omfång också intressant i jämförelse med tidigare styrdokument. Barnstugeutredningen Förskolan 1 omfattar exempelvis drygt 330 sidor och åtföljs av sex arbetsplaner som omfattar omkring 100 sidor vardera. Pedagogiskt program är skriven på 86 sidor, men är ändå en utförlig och tät text jämfört med Lpfö 98 som även i reviderade versioner omfattar cirka 15 sidor, varav 6 sidor innehåller målen för verksamheten som är formulerade i punktform. Detta kan jämföras med Pedagogiskt program som mestadels är skrivet i en löpande text och innehåller förslag på hur verksamheten kan genomföras. Det är därför alltså svårare att säga hur relationen mellan förskolan och invandrarbarnet skrivs fram i Lpfö 98 jämfört med i tidigare styrdokument.

50

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r


3  Förskolan och invandrarbarnen

Exempelvis anges mål och riktlinjer för normer och värden i verksamheten på följande sätt: 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. /---/ Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet /---/ Arbetslaget ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. /---/ (Lpfö 98)

Målen innehåller inga anvisningar om hur arbetet ska genomföras. En annan skillnad är också att texten vänder sig direkt till personalen i stället för som i tidigare dokument till kommunen. Från och med den 1 juli 2011 ingår förskolan i skolsystemet och regleras på ett liknade sätt som skolan av skollagen. Tillsammans med de revideringar som gjorts i läroplanen 2010 och 2016 har detta inneburit att förskolans be­t ydelse för barnens lärande stärkts. Revideringarna innebär ett förtydligande, men också tillägg av målen som berör barns språkliga och kommunikativa utveckling, barns matematiska utveckling samt naturvetenskap och teknik. Ansvarsfördelningen mellan vad som är förskollärarens ansvar och vad som är arbetslagets ansvar är också markerat tydligare än tidigare. Det har även tillkommit två nya kapitel, ett om uppföljning, utvärdering och utveckling och ett om förskolechefens ansvar. Ytterligare än förändring är att undervisning har blivit ett begrepp som används i förskolan. Undervisning är ett begrepp som i förskolan kan kännas ovant. Skolinspektionen (2016) har också uppmärksammat att personalen i förskolan inte alltid är medvetna om begreppets betydelse och att

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r

51


3  Förskolan och invandrarbarnen

skillnaden mellan lärande och undervisning i arbetet med yngre barn kan framstå som otydlig. Med undervisning avses lärarledda aktiviteter som har som syfte att barnen ska inhämta kunskaper och värden. Lärande är ett vidare begrepp och något förenklat kan man tala om att barn ständigt lär sig något, till exempel genom att leka och vara med andra barn och vuxna. Medan undervisning är den process där lärandet sker utifrån ett innehåll i linje mot de mål förskolans ska sträva mot. Ett ökat fokus på lärande som en följd av undervisning ställer alltså ökade krav på personalens kompetens. Det är därför viktigt att förskolläraren har pedagogisk kompetens att möta barnet utifrån dess utveckling och erfarenheter. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Språk och lärande beskrivs som tätt sammanvävt med barnets identitetsutveckling. Vidare betonas i läroplanen att barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål också ges bättre möjligheter att lära sig svenska och tillägna sig kunskaper inom andra om­råden. I skollagen framhålls även att i förskolans uppdrag ingår att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (Lpfö 1998/2016). Sammantaget är min slutsats att en betoning på undervisning i förskolan ställer ökade krav på personalens kunnande att stödja flerspråkiga barn i deras lärande. Det behövs därför även riktas uppmärksamhet på hur andelen utbildade förskollärare är fördelade mellan olika områden och förskolor och vilka kompetenser som behövs för att bedriva undervisning av god kvalitet utifrån olika barngruppers sammansättning. Det finns annars en uppenbar risk att den undervisning som bedrivs i förskolan inte kommer att vara likvärdig (Persson, 2015).

Diskussion En viktig förståelse av de styrdokument som refereras till i det här avsnittet är att i förskolans verksamhet finns politiska, ekonomiska och samhälleliga krafter inskrivna i institutionens organisation. Statliga och kommunala institutioner är en del av nationalstatens byråkratiska organisation och kan inte betraktas som neutrala. I uppdraget från staten görs i dessa institutioner

52

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r


3  Förskolan och invandrarbarnen

också en åtskillnad mellan majoritetsbefolkningen och minoritetsgrupper samt gentemot andra nationalstater. I relationen invandrarbarn–förskola beskrivs invandrarbarnen i styrdokumenten på ett sätt som skiljer dem från andra svenska barn. Invandrarbarnet beskrivs under 1970- och 1980-talen som ett barn med språkliga, kommunikativa och sociala problem som utsätts för kollisioner och konflikter – ett barn som behöver stöd och hjälp. De åtgärder som föreslås har mestadels fokus på barnets språkliga utveckling och diskuteras utifrån utvecklingspsykologiska teorier (SOU 1972:26; Socialstyrelsen, 1976). Barnens och de invandrade familjernas livssituation i Sverige behandlas sällan i dessa texter. Under slutet av 1980-talet nyanseras bilden något och barnen och de invandrade familjerna beskrivs också som en tillgång för förskolan och det svenska samhället. Samtidigt som diskussionen om invandrarbarn med problem och i behov av språkligt stöd fortfarande finns kvar, där fokus mesta­dels är på barnens språkliga och kommunikativa utveckling (SOU 1982:43). I Att erövra omvärlden betraktas mångfalden av olikheter och likheter mellan människor som en tillgång som ska prägla förskolans relation till ”invandrarbarnet” och dess familj. Lpfö 98 och senare revideringar av läroplanen följer till stora delar de förslag som angavs i Att erövra omvärlden. Förskolan ska också sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Jämfört med texterna från 1970- och 1980-talen innehåller 1990- och 2000-talets texter få anvisningar för hur personalen kan eller bör arbeta med barngruppen. Det är också tydligt att i och med att förskolan blivit en del av skolformerna så har också förskolans undervisningsuppdrag förstärkts.

©  F ö r fat ta r en oc h S t uden t li t t e r at u r

53


Johannes Lunneblad är lektor vid Göteborgs universitet och verksam i nationella och internationella forskningsmiljöer där frågor kring det mångkulturella samhället och utbildning behandlas.

Den mångkulturella förskolan Motsägelser och möjligheter Den här boken handlar om vad som menas med ett mångkulturellt samhälle och dess relation till utbildning i allmänhet och förskolan specifikt. Förskolan är en av samhällets viktigaste mötesplatser för människor med olika bakgrund och erfaren­ heter. Med utgångspunkt i en studie gjord på en förskola och med exempel från var­ dagliga situationer i förskolan behandlas områden som: • förskolans uppdrag • det mångkulturella samhället • interkulturell pedagogik. Det här är en reviderad upplaga av Den mångkulturella förskolan: Motsägelser och möjligheter. Innehållet i boken har uppdaterats med aktuell forskning och med de förändringar som skett i läroplanen sedan den första upplagan publicerades. Författaren har haft för avsikt att på ett tydligt sätt lyfta fram hur man i förskolan kan arbeta på ett sätt som är socialt inkluderande och främjar ett mångfalds­ perspektiv. Bokens målgrupp är blivande och verksamma lärare i förskola, fritidshem, förskole­ klass och skola. Boken är också lämplig som fördjupning och fortbildning för socio­ nomer och andra yrkesgrupper vars arbete vänder sig till barn och ungdomar.

Tredje upplagan Art.nr 32858

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144121949  

9789144121949  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded