6. Diskursanalys som didaktisk arbetsmetod Detta är en vanlig framställning av emigrationen. I skildringen målas en mörk bild upp av det svenska 1800-talet. Sverige kontrasteras mot USA som beskrivs som ett förlovat land. I allmänhet identifierar läroböckerna flera olika push-faktorer. En av orsakerna till emigrationen anses vara religiöst förtryck. Politiska, demografiska och inte minst ekonomiska orsaksförklaringar tas också upp. Industrialiseringen, utvecklingen av kommunikationsmedlen, jordbruksreformerna, de medicinska framstegen och befolkningsökningen är ytterligare några orsaksförklaringar som diskuteras i läroböckernas emigrationsberättelser. Missväxter under andra hälften av 1800-talet betraktas som viktiga orsaker till emigrationen. Historia på egen hand 3 (1973) lyfter fram införandet av allmän värnplikt som en potentiell anledning till den höga utvandringsfrekvensen i början av 1900-talet.219 Det är intressant att man inte tar upp införandet av den allmänna värnplikten som en orsak till emigrationen i Alla tiders historia (1983) (även om huvudförfattaren till båda läroböckerna är Börje Bergström).220 Båda läroböckerna lyfter dock fram arbetsmarknadskonflikter som potentiella orsaker till emigrationen. Klassperspektivets intåg i de läroböcker som publicerades från och med 1970-talet, kan ha sin grund i det ökade intresset för historie materialismen under 1960-talet samt det faktum att perioden efter 1968 kännetecknas av allt större ”radikalisering”.221 Läroböckerna behandlar även flera pull-faktorer. Reklamindustrin, tidningarna och inte minst breven från USA tas upp som viktiga faktorer. Gemensamt för emigrationshistorien är att man simultant lyfter fram både push- och pullfaktorer som centrala förklaringsmodeller. Likaså är det tydligt att läroböckerna ger en mängd olika orsaker till den svenska emigrationen. Därmed växer det fram en mycket komplex bild av migrationsprocesser som betonar såväl positiva som negativa drag.
”Emigrationen: räddning eller olycka?” Enligt läroböckerna uppfattades emigrationen som ett hot mot nationen och den svenska ”folkstammen” i slutet av 1800- och i början av 1900-talet. I Historia för gymnasiet (1962) hävdar författarna att ”emigrationen betraktades länge som en stor nationell olycka: man ansåg att ’en ström av Sveriges bästa blod’ rann bort medan den hemmavarande folkstammen hotades av förgubbning”.222 219 Börje Bergström & Ivar Håkansson 1973, s. 99. 220 Jämför Sven Tägil & Göran Graninger 1977, s. 152–156 och Göran Graninger 1984a, s. 97–99. 221 Lars Edgren & Lars Olsson 1991, s. 7–8; Sten O. Karlsson 2005; Kjell Östberg 2002. 222 Martin Bäcklin 1962 (1964), s. 416. Liknande slutsatser går det att finna i Börje Bergström m.fl. 1983, s. 350.
99