9789175451596

USA:s historia lennart pehrson

historiska media

Historiska Media Box 1206, 221 05 Lund info@historiskamedia.se www.historiskamedia.se

© Historiska Media och Lennart Pehrson 2015 Sättning: Malin Hansson Kartor: Lönegård & Co Faktagranskning: Kurt Mälarstedt Omslag: Lönegård & Co Omslagsbilder: Vy över Manhattan 2000-tal, foto: Danny Lehman/Corbis; vy över Manhattan 1930-tal, foto: Shutterstock Tryck: ScandBook AB, Falun 2015 Tryckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 isbn 978-91-7545-159-6

Innehåll Förord 9 1. Benjamin Franklin ser solen gå upp i Philadelphia 11 2. Jefferson och Hamilton – rivaler med olika visioner om USA:s framtid 44 3. Andrew Jackson och USA:s expansion västerut mot Stilla havet

81

4. Slaveriet driver nord och syd mot blodigt inbördeskrig 114 5. Den förgyllda eran skapar enorma förmögenheter och nya motsättningar 148 6. Progressiv era bryts när USA tar steget in i första världskriget 179 7. Det glada tjugotalet bereder väg för djup depression 208 8. Kallt krig, atombomb och en tv-apparat i varje hem 239 9. Vietnam och Watergate utlöser protester och en misstro mot politiker 272 10. USA vinner kalla kriget och går åt höger med Ronald Reagan 309 11. 11 septemberattacken leder USA in i kriget mot terrorismen 341 12. Med Jefferson och Hamilton i backspegeln 363 Kronologi 373 USA:s presidenter 379

Bill of Rights 381

Litteratur i urval 385 Bildkällor 391 Personregister 393

6

America is the country of the future.

It is a country of beginnings, of projects, of vast designs and expectations.

Ralph Waldo Emerson

7

8

Förord

En historia kan, som regel, berättas utifrån flera olika perspektiv.

Det finns inte bara en sanning. En historia har sällan ens en given början. Även en inledning är oftast ett val.

USA:s historia får här sin utgångspunkt i den konstitutionella konferensen i Philadelphia 1787. Men det fanns förstås en tidigare­ början. Människor hade befolkat Nordamerika många tusen år innan dess. Olika kulturer hade mötts och blandats. De som senare­ kommit att kallas ursprungsbefolkningen, eller indianer, hade alltså varit på plats långt innan den europeiska kolonialismen fick fäste och europeiska invandrare tog över den nordamerikanska ­kontinenten.

Arbetet med USA:s historia har till mycket stor del handlat om att göra ett antal val som inte alltid varit givna. Det tillgängliga källmaterialet är närmast outtömligt och även en bok som denna utgör ett begränsat utrymme för ett stort ämne. Det är därmed ett axiom att berättelsen inte är fullständig, att flera perspektiv saknas och att olika händelser, grupper och individer kunde vara mer och bättre representerade.

Tonvikten ligger här på den politiska händelseutvecklingen. Det avsevärda intresse som finns för både USA:s politiska utveckling och landets politiska centralgestalter får motivera den prioritering som gjorts.

9

usa :s historia

Så även om historien egentligen inte började 1787, och den även därefter rymmer så många andra aspekter, får USA:s konstitution ändå utgöra en inramning. Det var konstitutionen som formade USA till en nation och den har sedan dess, om än inte perfekt, fungerat som ett sammanhållande kitt allteftersom landet förändrats, vuxit och utvecklats till en supermakt som i olika avseenden – politiskt, ekonomiskt och inte minst kulturellt – påverkat om­ världen på ett sätt som inte har något historiskt motstycke.

Många års nyhetsrapportering från olika delar av USA har inte bara resulterat i tusentals tidningsartiklar utan förhoppningsvis även i insikten om att USA är ett stort, mångfacetterat och komplicerat land som inte enkelt låter sig sammanfattas. Inlärda föreställningar kan ta tid att bryta. För egen del var var jag efter två år mer tvärsäker på att jag kunde USA än jag var efter tjugo år på plats. Det är nog ingen unik erfarenhet.

Lennart Pehrson

10

1.

Benjamin Franklin ser solen gå upp i Philadelphia

Republiken var ung, men själv var han en gammal man. Hans hälsa var bräcklig. Kroppen värkte, den var sedan lång tid plågad av gikt, njursten och andra åkommor. Det gjorde särskilt ont när han rörde sig. Med all rätt kunde han tycka att han gjort sitt, att det var dags att ta det lugnt och ta vara på den sista tiden. Han var också tillbaka i Philadelphia efter många år i den gamla världen där han tjänstgjort som diplomatiskt sändebud i London och Paris.

Men sommaren 1787, när han fyllt åttioett år, kallades Benjamin­ Franklin ännu en gång upp på den offentliga scenen. Den nya ­nationen, vars födslovåndor han hade upplevt på så nära håll, hade visat sig vara en skör skapelse. En strid ström av människor från England och andra europeiska länder hade under lång tid utvandrat till de tidigare brittiska kolonierna på den nordamerikanska östkusten. I uppror mot kolonialmakten hade de gjort revolution och den 4 juli 1776 hade de utropat USA:s självständighet. De hade, för att säkra sin frihet, utkämpat och vunnit ett långt krig mot ett mäktigt europeiskt imperium. Det hade funnits en vision om ett nytt samhälle i den nya världen, om en republik som inte styrdes av en 11

usa :s historia

kung eller furste utan av dess egna medborgare, om en nation där hårt arbete snarare än börd var avgörande för framgång. Vid denna tid var det verkligen en revolutionerande idé.

Men visionerna, drömmarna, riskerade nu att krossas av ett ofärdigt samhällsbygge och snäva egenintressen. Det fanns till och med de som befarade att allt egentligen varit förgäves. För fort­farande, efter drygt ett decennium, hade de tretton nya del­stater som utgjorde Amerikas förenta stater – från Massachusetts i norr till Geor­gia­­ i söder – svårt att komma överens när de istället slog vakt om sin egen suveränitet och självständighet. Det var i och för sig inte helt oväntat. Benjamin Franklin hade tidigare än kanske någon annan kommit till insikt om att en samverkan var nödvändig.­Redan 1754 – innan­vare sig han själv eller någon annan egentligen tänkte i termer av USA:s självständighet – hade han som före­trädare för Pennsylvania tagit initiativ till ett över­gripande styre för de brittiska kolonierna. Det hade inte alls syftat­till självständighet utan i första hand till att skapa ett gemensamt militärt försvar. ­Kolonierna under den engelska kungamakten stod då under militärt hot från Frank­rike, just vid inledningen av sjuårskriget eller vad som i Nordamerika­ kallades det franskindianska kriget. Men när kolonierna var för sig skulle ta ställning till planen röstades den ned. Franklin konstaterade därefter besviket, möj­ligen även lite bittert, att hans förslag till gemensamt styre fallit på småskuren provinsialism,­ömse­ sidig rivalite­t och en spridd misstro mot central beskattning. Det var prob­lem som skulle leva vidare även s­edan självständigheten ut­ropats och Amerikas förenta­stater bildats.

USA var till att börja med inget mer än en lös konfederation där delstaterna i mångt och mycket bekämpade ett federalt styre, ovilliga­att ge upp en egen position för ett gemensamt nations­bygge.

Det fanns ingen president eller exekutiv makt som stod över kolonierna och ingen federal högsta domstol. Kontinentalkongressen, som skulle företräda delstaterna på central nivå, hade ofta svårt att 12

benjamin franklin ser solen gå upp i philadelphia

ens göra sin stämma hörd. Till och med under självständighets­ kriget, när den nya nationens framtid verkligen stod på spel, hade det varit mycket besvärligt att få delstaterna att bidra med den finansiering som var nödvändig för att de egna trupperna skulle kunna utföra det militära uppdrag som de beordrats till. Det blev knappast lättare för kongressen att få in pengar från delstaterna efter­att fred slutits med den brittiska kolonialmakten.

Situationen kunde verka förödmjukande. USA:s kongress hade ingen egen beskattningsrätt och kunde inte göra mycket annat än att hoppas på delstaternas goda vilja. Det fanns inga maktmedel att ta till när vädjanden om anslag inte ens blev besvarade. Varje delstat hade en röst i kongressen och i praktiken krävdes det nio av tretton röster för att fatta viktiga beslut. Det var inte särskilt svårt, för den som så önskade, att sätta käppar i hjulet för att stoppa olika­ förslag och initiativ.

Bristen på federal auktoritet hade förstås betydligt allvarligare verkningar än sårad prestige. Den bådade illa för USA:s möjlig­heter att utvecklas ekonomiskt. Konfederationens kongress hade dragit på sig stora skulder för att finansiera självständighetskriget och det fanns utestående krediter på miljontals dollar som måste hanteras.

Risken var annars stor att landets trovärdighet skulle urholkas på de internationella kapitalmarknaderna när det krävdes nya lån till investeringar som var nödvändiga för en framtida utveckling.

Faktum var att delstaterna inte ens var ense om geografin, utan gjorde territoriella anspråk på varandra. Connecticut ansåg sig ha rätt till en bit av Pennsylvania, som i sin tur satte hårt mot hårt.

Konflikten ledde till att Connecticut, i vad som blev en tillfällig landtransaktion, ändå kompenserades med ett område i vad som senare kom att tillhöra den nya delstaten Ohio. Maryland och Virginia var oense om områden kring floden Potomac. Och det var flera av de första delstaterna som gjorde anspråk på territorier väster­ut.

När de gamla kolonierna hade upprättats var det knappast någon 13

usa :s historia

som riktigt visste exakt var den bortre gränsen egentligen gick. Även om det kanske hade funnits lösa idéer om ett land som sträckte sig över en kontinent, ”från hav till hav”, hade det bara funnits­vaga begrepp om avstånd och terräng. När ett fredsavtal 1783 tecknats­med Storbritannien kom visserligen Mississippi­floden att utgöra­USA:s västra gräns. Men det rådde olika meningar om de nya områdena­ väster om bergskedjan Appalacherna. Skulle de tillföras existerande delstater eller var det bättre att upprätta separata territorier som så småningom skulle kunna bli egna nya delstater?

Den geografiska oredan kunde lätt spela fiender i händerna.

Brittiska trupper kunde ignorera ingångna uppgörelser och helt enkelt stanna kvar i gamla fort och befästningar de lovat ge upp.

I söder hade Spanien under en period tagit över New Orleans från Frankrike och kunde därmed hindra USA från att använda Mississippi­floden som var en livsviktig transportled för den nya nationens handel. Inte ens gränserna i USA:s östra delar var givna. Både New York och New Hampshire tyckte sig ha rätt till Vermont, ett territorium som under en kort tid existerade som en egen republik innan det blev en ny delstat.

Istället för att samverka och utveckla en enhetlig marknad kom delstaterna dessutom att konkurrera om handel och sjöfart; de satte till och med upp hinder för varandra. Delstater med de bästa hamnarna – som New York, Massachusetts och South Carolina – belade transporter till och från angränsande delstater med skatter och tullar. Alla dessa olika motsättningar gjorde det svårt att upprätta ett enhetligt penning- och betalningssystem.

Situationen framstod som än mer akut när den trettionioårige Daniel Shays, som kämpat som soldat och officer i självständighetskriget, i augusti 1786 inledde ett väpnat uppror mot myndigheterna i Massachusetts. Vad som kom att kallas Shays uppror var i huvud­ sak en populistisk bonderevolt, en protest mot hur farmarna på en gång pressades av både skärpt beskattning och låga priser på jord14

benjamin franklin ser solen gå upp i philadelphia

bruksprodukter. Det var många vredgade jordbrukare som befarade att de var på väg att förlora sina egendomar. Mot den bakgrunden krävde skuldsatta bönder politiska åtgärder för att minska lånebördan och ekonomiska stimulanser för att få upp priserna.

När kraven avvisades – främst av penningstarka intressen i Boston­– kom Daniel Shays att bli ledare för en revolt som kom att omfatta tusentals anhängare och som varade i flera månader innan­ den slutligen slogs ned med militär makt efter en rad våldsamma konfrontationer. Även om Shays uppror inte var direkt riktat mot konfederationen, utan mot myndigheterna i delstaten Massa­ chusetts, underströk det ändå att det var mycket som inte stod rätt till i den unga republiken. Vad som hade hänt kunde rentav liknas vid inledningen till ett inbördeskrig. Det verkade som om ingen hade kontroll.

Maktlösheten hos konfederationen framstod samtidigt som än mer uppenbar när dess kongress tvingades flytta runt. Sommaren­ 1783 hade den tvingats på flykt från huvudstaden Philadelphia när ilskna soldater handgripligen krävde in uteblivna löner för deras krigstjänstgöring. Kongressens medlemmar gav sig skräckslaget iväg och kom under några år att föra en kringflackande tillvaro med nedslag i Annapolis i Maryland, i Trenton i New Jersey och sedan i New York.

Det var tydligt att det politiska systemet inte fungerade och att nationens framtid inte kunde tas för given. Den konstitution som utformats efter självständigheten dög inte, utan förändringar måste till om det skulle vara möjligt att styra USA som en republik.

kolonierna enas i uppror Det var inte förrän relativt sent i livet som Benjamin Franklin kunde räkna sig som en amerikansk patriot, i meningen någon som verkade för ett självständigt USA. Som så många andra i 15