Page 1


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39191 ISBN 978-91-44-11175-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Interak, Poland 2018


INNEHÅLL

Förord 11 Författarpresentation 13

Del I  Utgångspunkter och utmaningar

1  Samhällsarbetets begrepp, inriktningar och perspektiv  19 St e fa n Sjöbe rg & Pä i v i T u ru n e n Samhällsarbete som begrepp och fält  21 Närliggande begrepp och perspektiv  22 Samhällsarbetets inriktningar, aktörer och arenor  25 Samhällsarbetets särdrag i Sverige  30 Samhällsarbete i ett samhälle i omvandling  31 Bokens disposition  32 Referenser 40 2  Samhällsförändringar som utmanar  45 St e fa n Sjöbe rg & Pä i v i T u ru n e n Diskurser och teorier om samhällsförändringar  46 Interaktionen mellan struktur och aktör  48 Globalisering och glokalisering  49 Välfärdsmodellens omvandling  51 Utmaningar för samhällsarbete  56 Referenser 58

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

3


Innehåll

3  Samhällsarbete i omvandling  65 St e fa n Sjöbe rg & Pä i v i T u ru n e n Community – samhörighet, gemenskap eller lokalsamhälle?  65 Samhällsarbetets internationella utveckling  69 Samhällsarbetets uppkomst i Sverige  73 Introduktion av begrepp, arbetssätt och pionjärprojekt  74 Samhällsarbetets etablering, expandering och radikalisering  75 Från samhällsarbete till strukturinriktade insatser  76 Mångfaldigande och akademisering  77 Internationalisering, utbildning och återaktualisering  79 Internationella nätverk för samhällsarbete  80 Mot ökad divergens eller konvergens?  82 Referenser 83 4  Forskning och metoder för kunskap och handling  89 St e fa n Sjöbe rg & Pä i v i T u ru n e n Eklektiskt, men inte teorilöst  89 Forskning om samhällsarbete i Sverige  91 Praxiologi – kunskap och handling i samhällsarbete  92 Metodiskt och professionsetiskt samhällsarbete  95 Faser, delmetoder och roller  98 Aktörsperspektiv och handling  99 Centrala värden, demokrati och dialog  100 Samverkan och konflikt  104 Empowerment, radikalism och radikal estetik  105 Referenser 107

Del II  Aktuella exempel i Sverige

5  Socialt hållbar samhällsplanering  117 M at s Brusm a n & Pä i v i T u ru n e n Bakgrund 118

4

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


Innehåll

Social planering  120 Exemplet ”Skarpnäcksstaden” från 1980-talet  121 Hållbar utveckling  123 Social hållbarhet  124 Attraktiv eller social stad? Exemplet Inre hamnen  126 Detaljplanering – översiktsplanering  130 Rätten till staden  131 En bredare kunskapsbas  133 Referenser 134 6  Fältarbete i utsatta bostadsområden  139 M a r i e H a ns s on, I da Lu n d gr e n & St e fa n Sjöbe rg Återskapandet av en fältgrupp inom socialtjänsten i Gävle  141 Social exkludering, problem och utmaningar  143 Marginaliserade områden  143 Friskolesystemets segregation  145 Patriarkala normer och hederskultur  145 Fältgruppens perspektiv och metoder  146 Områdesbaserat fältarbete och dess möjligheter  147 Ett systemiskt perspektiv på fältarbete  150 Systemiskt fältarbete med ungdomar  152 Betydelsen av samverkan och nätverk  153 Behovet av empowerment för social förändring  154 Referenser 156 7  Gemensamma krafter – en utökad familjecentral   159 Pä i v i T u ru n e n Om familjecentraler  160 Två föregångare med olika perspektiv och arbetssätt  161 GK och samhällsarbete  163 Gemensamma krafter i Jakobsgårdarna  164 Gemensamma krafters mål, värden och metoder  165 Konkreta insatser: från Babycafé till Banandagen  167

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

5


Innehåll

Teoretiska influenser  168 Kvinnors livserfarenheter  169 Kvinnors upplevelser av GK  171 Vad hände sedan?  172 GK – en mångsidig möjliggörare  174 Referenser 175 8  Lokal konstaktivism – exemplet Konst-PIMPA   179 Eva Lu n d gr e n St e n b om & Pä i v i T u ru n e n Om städernas socio-spatiala omvandling  180 Lokal konstaktivism och samhällsarbete  181 Att skapa rum för ökad medvetenhet och frigörande processer  183 Konst-PIMPA i Marielund  184 Att vända den negativa bilden  186 Vad hände sen?  189 Mot glokal kosmopolitisk integration  190 Att synliggöra och samskapa något nytt  192 Referenser 193 9  Ledarskap och samhällsarbete  197 K ick i Olj e m a r k Ledarskap i samhällsarbete  198 Hur kan vi förstå begreppet ledarskap  200 Ett systemiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv på organisationer och ledarskap  201 Styrkebaserat ledarskap och samskapandets kraft  203 Ett exempel från verkligheten – Namweza – Together we can!  207 Sammanfattning 211 Referenser 212

6

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


Innehåll

10  Kamp för landsbygders synlighet och värden  215 A n et t e For sbe rg Bygdeutveckling och samhällsarbete  215 Byarörelsen och den sociala ekonomin  217 Nykooperationen och kvinnonätverken  221 Den sociala ekonomin  223 Kvinnors mobilisering och kamp i Trehörningsjö – ett lokalt exempel   225 Olika tolkningar av det lokala utvecklingsarbetet  228 Referenser 232 11  Välfärdsstatens försvagning, ökade sociala problem och social mobilisering  237 J e s sic a H . Jöns s on Socialtjänstens kris och utmaningar  238 Det sociala arbetets nya villkor, begränsningar och möjligheter  241 Social mobilisering och social förändring  243 Socialarbetare bryter tystnaden  244 Social mobilisering och framtida utmaningar och möjligheter  248 Referenser 250 12  Från kärnverksamhetsfokus till glokalt samhällsbyggande  255 L a s se F ry k & J e n n y St e n be rg Global samhällsutveckling och lokalt samhällsbyggande  256 Centrala begrepp och konfliktteman  257 Hammarkullens emergenskulturer är flernivåiga  259 Den lokala Hyresgästföreningen – den nya samhällsarbetaren  260 Hammarkullen – från exkludering till aktörskap för glokalt samhällsbyggande 261 Fyra förändringsstrategier och nya roller för socionomer och designyrken 263 Socionom- och lärarutbildningen i Hammarkullen  265

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

7


Innehåll

Chalmers arkitektur blir en aktiv part i det lokala samhällsbyggandet  266 Samarbete mellan tre högskolor, medborgare och verksamheter  268 Chalmers knyter forskning till Hammarkullen  268 Mixgården, hemgårdar och Hull House  269 Omgestaltande utmaningar för den offentliga sektorn  272 Referenser 273 13  Social mobilisering och nya sociala rörelser  277 R a m i A l-K h a m isi & St e fa n Sjöbe rg Social exkludering, segregation och gentrifiering  278 Social planering och social mobilisering  279 Social mobilisering på Järvafältet  281 Social mobilisering mot social planering?  284 Rörelsejuridik för medborgarinflytande och social rättvisa  288 Utmaningar för ett mobiliserande samhällsarbete  291 Referenser 293

Del III  Internationella perspektiv

14  Civilsamhällets rationalisering i Sverige och Ryssland  299 L isa K i ng s & Z h a n na K r avc h e n ko Civilsamhällets rationalisering och samhällsarbetets utveckling  301 Sverige och Ryssland, (civil)samhället nu och då  303 Från transnationellt bistånd till en ny statlig satsning i Ryssland  305 Kontinuerliga urbana utvecklingsprogram i svenska storstäder  307 Externa resurser och utveckligen mot välfärdsservice  309 Samhällsarbete: social mobilisering för social förändring eller välfärdsservice och tjänsteutförande?  312 Avslutning 314 Referenser 316

8

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


Innehåll

15  Socialt företagande – från enskilt hjälparbete i Polen till biståndsverksamhet i östra Europa  321 Jörge n Lj u ng Ideell sektor i förändring  322 Samhällsentreprenörer 324 Socialt företagande  324 Så föddes visionen – den innovativa fasen  325 Början för hjälporganisationen Hjärta till Hjärta  326 Altruism – oegennyttan som drivkraft  328 Second hand – en verksamhetsidé  330 Mångsidig arbetskraft  332 Den entreprenöriella fasen institutionaliseras  334 Företag eller en ideell biståndsorganisation?  335 Från sociala innovatörer till socialt företagande  336 Avslutande kommentar  338 Referenser 339 16  Empowermentarbete i marginaliserade bostadsområden i Indien och Sverige  343 Kom a l si ngh R a m ba r e e & St e fa n Sjöbe rg Social rättvisa och empowerment  346 Aktivering, nätverksbyggande och individuell empowerment i Sverige 348 Medvetandegörande, kollektiv empowerment och social mobilisering i Indien  353 Kollektiv empowerment och mobilisering för social rättvisa  357 Referenser 359

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

9


Innehåll

Del IV  Avslutande reflektioner

17  Samhällsarbete och den (o)beständiga ojämlikheten  365 V e r n e r De n va l l Nya samhällsutmaningar medan de gamla består  365 Samhällsarbete för att motverka ojämlikhet  371 Perspektiv på jämlikhet och ojämlikhet  374 Samhällsarbetets potentialer  379 Referenser 382 Slutord 385

St e fa n Sjöbe rg & Pä i v i T u ru n e n Sakregister 387

10

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


FÖRORD

Motivet till att ge ut en ny bok om samhällsarbete sammanhänger med att det inte finns en aktuell lärobok om samhällsarbete på svenska som rör vår samtid och framtid. Internationellt är samhällsarbete (community work) centralt inom socialt arbete, samtidigt som det bedrivs inom flera andra områden. I Sverige har samhällsarbete en lång historia från förra sekelskiftet, men har successivt försvagats i det professionella sociala arbetet. I takt med samhällsförändringar och välfärdsstatens omstruktureringsprocesser har likartade arbetssätt åter blivit aktuella i lokala projekt och verksamheter inom flera sektorer, i synnerhet i marginaliserade förorter och glesbygder. Vi ser ett växande behov av samhällsarbete och dess vidareutveckling i teori och praktik. I denna bok vill vi sammanfatta en del av den kunskap som finns om olika former av samhällsarbete. Bokens kapitel avspeglar en del av den mångfald av aktörer, arenor och perspektiv som idag finns, från ett mera traditionsenligt samhällsarbete till nya emergerande arbetssätt bortom välfärdsstatens kärnverksamheter. Vi belyser ett samhällsarbete i omvandling genom gamla, nygamla och nya diskurser och praktiker. Boken syftar till att synliggöra samhällsarbetets breda fält, samt att åter lyfta in samhällsarbete i det sociala arbetets diskurs med blicken framåt. Boken vänder sig bl.a. till studenter, lärare och forskare inom social- och samhällsvetenskaper såsom socialt arbete, sociologi och samhällsplanering, samt till praktiskt verksamma såsom socionomer, föreningsaktiva och rörelseaktivister. En utgångspunkt är att den ska kunna läsas av alla som saknar kunskap på området och är intresserade av samhällsarbete. Vi tackar förläggaren Johan Lindgren och tekniska redaktören Anna Åström vid förlaget för visat intresse för samhällsarbete samt allt stöd för denna bokproduktion. Ett varmt tack riktas till våra medförfattare som ©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

11


Förord

vid sidan av sina ordinarie arbeten har skrivit sina kapitel. Vi vill tacka Centralförbundet för socialt arbete (CSA) för ekonomiskt bidrag till organisering av ett antologiseminarium där alla bokkapitel kunde diskuteras i en kreativ atmosfär. Vi vill också tacka våra arbetsgivare Högskolan i Gävle och Linköpings universitet som möjliggjort för oss att arbeta med boken inom ramen för vår forskningstid. Vi önskar att boken kommer att väcka förnyat intresse för samhällsarbete tvärsektoriellt och -disciplinärt på utbildningar, i praktik och forskning för vidareutveckling att möta dagens och framtidens samhällsutmaningar. Gävle, 11 april 2018 Stefan Sjöberg och Päivi Turunen

12

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


KAPITEL 3

Samhällsarbete i omvandling St efa n Sjöbe rg & Pä i v i T u ru n e n

I detta kapitel behandlas samhällsarbetets omvandlingsprocesser i ett historiskt perspektiv med syfte att sätta in dagens diskurser på området i ett svenskt och internationellt sammanhang. Vi ger här en kort historisk överblick över samhällsarbetets utveckling från slutet av 1800-talet som en metod i professionellt socialt arbete samt samhällsarbete i ett sektorsövergripande perspektiv. Redogörelsen inleds med begreppet community, som är centralt för samhällsarbete oavsett land och kontinent (Banks & Carpenter 2017; Burkett & Bedi 2006; Hutchinson 2009; Stepney & Popple 2008; Pyles 2014). Eftersom det svenska begreppet samhällsarbete härstammar från det engelska community work inleder vi diskussionen med en fördjupning i community-begreppets innebörd. Därefter behandlas den internationella respektive svenska utvecklingen och omvandlingen mot samhällsarbetets ökande diversifiering.

Community – samhörighet, gemenskap eller lokalsamhälle? Community är liksom samhällsarbete ett mångtydigt begrepp som refererar till gemenskap, grannskap, område, lokalsamhälle, samhälle, samfällighet, samhörighet med mera. Ursprungligen härstammar community-begreppet från sociologiska teorier om samhället och det sociala livets organisering (Asplund 1991; Brint 2001; Etzioni 1993). Komplexiteten i det anglosaxiska community-begreppet relaterar till de tyska begreppen Gemeinschaft (gemenskap) och Gesellschaft (samhälle), som Ferdinand Tönnies (1855–1936) diskuterade i sina teorier om övergången från det traditionella (landsbygden)

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

65


Stefan Sjöberg & Päivi Turunen

till det moderna samhället (staden) med fokus på människors mentalitet, livsformer och handlande. Émile Durkheim (1858-1917) presenterade en liknande dikotomi i termer av ett traditionellt mekaniskt samhälle kontra ett modernt organiskt samhälle (Taylor 2003). Diskussionen om Tönnies och Durkheims begreppspar har inte upphört utan återaktualiseras ständigt i den sociologiska teoriutvecklingen (Elliott & Turner 2016). För närvarande pågår olika diskussioner om begreppet community i förhållande till de förändringsprocesser som har pågått i välfärdsstaten och civilsamhället samt i skärningspunkten mellan dessa (Berggren & Trägårdh 2006; Matthies 2006; Wijkström 2012). Civilsamhället placeras som vi i kapitel 1 illustrerat vanligtvis mellan ”familj”, ”stat” och ”marknad”. Det består av individer, partier, intresseorganisationer och föreningar, sociala rörelser och aktioner som avser förverkliga gemensamma mål, intressen, gemenskap eller åstadkomma samhällsförändring. Vad gäller samhällsarbetets relation till civilsamhället, så menar Popple (2015) att samhällsarbetets huvuduppgift är att stärka civilsamhället för att stödja människor i deras kamp för bättre livsvillkor, och deras motstånd mot förtryckande och hierarkiska maktstrukturer i förhållande till såväl marknadskrafter som stater. Berggren och Trägårdh (2006) hävdar att den svenska välfärdsstaten (trots ambitionen om välfärd åt alla) i högre grad gynnat statsindividualism i betydelsen individuellt oberoende av varandra (autonomi), än gemenskap (community), det vill säga beroende av varandra. Bakom detta påstående finns ett antagande om att välfärdsstaten inte endast tagit över medborgarnas ekonomiska utan också deras sociala ansvar för varandra samt att medborgarna i gengäld även överlåtit mycket av sitt civila ansvar till den offentliga sektorn. Även andra teoretiker har visat att det inte endast är staten som på detta sätt har koloniserat livsvärlden, utan även marknaden, genom att ha tagit över allt fler vardagsfunktioner från familjer och civilsamhället. Detta har inte endast skett för att avlasta människors vardagsliv utan också för att styra, kontrollera och utnyttja det för sina syften (Habermas 1984; Lefèbvre 1982). Det är således både ekonomiska och offentliga system som tränger sig in och påverkar livsvärlden där vi alla lever våra dagliga liv. Det är i denna komplexitet som samhällsarbetare från olika sektorer verkar.

66

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Samhällsarbete i omvandling

Det är givetvis inte endast samhällsarbetare som värnar om gemenskap. Eriksson, Nilsson och Svensson (2013) påpekar att gemenskap är ett centralt begrepp i socialpedagogiken. Gemenskap med andra människor anses nödvändigt i det mänskliga samspelet för att människor ska kunna utvecklas och bli delaktiga i samhället. Socialpedagogiken syftar till att skapa förutsättningar för gemenskap och samtal framför allt för självutveckling av individer och grupper, medan samhällsarbetet som visats i kapitel 1 och som kommer att diskuteras i bokens övriga kapitel, har det bredare syftet att skapa social utveckling och förändring i lokalsamhällen eller hela samhället. En vanlig distinktion av community-begreppet i anglosaxiskt socialt arbete och samhällsarbete är att det diskuteras som platsbaserad respektive intressebaserad gemenskap (place-based/interest-based community) (Turunen 2004, s. 44–48). Med hjälp av denna distinktion vill man synliggöra två aspekter av gemenskap, den geografiska och den sociala, vilket inte alltid beaktats av svenska sociologer (jfr Asplund 1991; Schirmer & Michailakis 2015). Intressegemenskapen i relation till samhällsarbete kan vara områdesbaserad som i en by eller en förort, men också klass-, genus-, identitets-, etnicitets- eller livsstilsbaserad. Intressegemenskaper kan även uppstå mellan grupper av människor som delar likartade livsvillkor och livssituationer utan att vara organiserade, till exempel genom att vara arbetslösa, fattiga, sjuka, funktionshindrade, maktlösa, missbrukare, utstötta eller utbrända. Att det skulle finnas en allomfattande intressegemenskap i ett bostadsområde hör till den romantiska uppfattningen av gemenskap då det i realiteten finns olika typer av intressegemenskaper som kan kollidera och i värsta fall skapa konflikt, våld och förödelse. Extrema exempel på detta i dagens samhälle är Islamiska staten och nazistiska grupperingar. Som samhällsarbetare är det därför viktigt att vara medveten om gemenskapsskapandets många dimensioner och syften (se vidare Ledwith 2016; Stepney & Popple 2008; Turunen 2004). I den digitala tiden har uppkomsten av olika typer av virtuella gemen­ skaper ökat på internet, alltifrån självhjälpsgrupper till kriminella nätverk. Ett aktuellt exempel på en virtuell gemenskap via internet är #metoorörelsen mot sexuella övergrepp och trakasserier samt tystnaden om dessa, som blev världsomfattande på några veckor. Internationella organisationer som exempelvis IACD (International Association for Community

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

67


Stefan Sjöberg & Päivi Turunen

Development) uppmuntrar samhällsarbetare att ansluta sig till global diskussion om aktuella frågor, även på nätet.1 Community-begreppet har således inte endast en social och en geografisk dimension, utan också en virtuell och en spatial (rumslig) dimension som överskrider givna uppfattningar om plats, rum och tid. Den spatiala dimensionen har sällan diskuterats teoretiskt i samhälls­ arbete såsom humangeografer gjort genom att belysa rummets fysiska, sociala och politiska dimensioner (Turunen 2017). Westoby och Dowling (2009) lägger dock en stor vikt på community-begreppets rumsliga dimension som en dialogisk process av platskapande där ett rum kan bli en plats, ”min eller vår plats”, och till slut en bas för relations- och meningsskapande aktiviteter (se vidare Westoby & Dowling s. 40 ff.). Förenklat kan man säga att när ett rum erövras av de berörda kan de börja benämna det som sin plats, som exempelvis Toynbee Hall, Hull House, Birkagården, Gemensamma krafter, Mixgården eller en webbplats. Att skapa en ”vår” plats såsom Gemensamma krafter eller Mixgården kan fungera som en bas för vidareutveckling av gemensamma aktiviteter och processer i hela stadsdelen som ”ringar på vattnet”. Detta berörs i flera av bokens kapitel och särskilt i kapitel 7, 8 och 12. Sammanfattningsvis kan community-begreppets innebörd delas in i följande fem dimensioner: 1. Ett geografiskt område och/eller ett spatialt rum (t.ex. stad, by, stadsdel, förort, kvarter, grannskap, grannskapshus, mötesplats). 2. En social interaktion mellan enskilda och grupper (t.ex. arbetsplats, förening, organisation, institution, nätverk). 3. En enhet för gemensam identitet/samhörighet kring gemensamma intressen och värden (t.ex. politiska, etniska, religiösa eller livsstilsgrupper). 4. Ett virtuellt rum för interaktion, samhörighet och gemenskap (t.ex. webb-communities, facebook-grupper, twitter, instagram). 5. Socio-spatialt platsskapande genom intagande och omvandlande av rum till en samlingsplats (t.ex. bas för gemensamma aktiviteter, en gemenskap eller en politisk aktion).

1 http://www.iacdglobal.org/join-us/

68

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Samhällsarbete i omvandling

Oavsett hur man definierar och tolkar community-begreppet, så kan vi konstatera att det alltid hört till samhällsarbetets huvuduppgifter att arbeta tillsammans med människor med olika bakgrunder som bor och lever i geografiskt avgränsade lokalsamhällen, utsatta för fattigdom, segregation, margi­nalisering och exkludering. Så har det varit alltsedan settlement­ rörelsen och fram till dagens samhällsarbete. Vi ska nu fördjupa oss i samhällsarbetets många traditioner, med början i den internationella utvecklingen.

Samhällsarbetets internationella utveckling Den internationella utvecklingen av samhällsarbete kan på basis av Turunen (2004, s. 49 ff.) indelas i tre huvudperioder av moderniseringsprocesser: Den förmoderna perioden Den moderna perioden Den senmoderna perioden

Uppkomst Institutionalisering Radikalisering Differentiering

1880–1920 1930–1950 1960–1970 1980–

Den förmoderna perioden sammanfaller med framväxten av industrisamhället i Europa och USA och de sociala problem och behov som särskilt drabbade den nya industriarbetarklassen. Samhällsarbetets uppkomst skedde i relation till dessa nya samhällsförhållanden där settlementrörelsens framväxt tidigt kom att spela en viktig roll för arbetets utveckling. Det första settlementet Toynbee Hall (1884) startades av paret Samuel och Henrietta Barnett i samverkan med universitetsforskare och politiskt engagerade personer i östra Londons fattigkvarter. Settlementrörelsen var en filantropisk rörelse vars medlemmar bokstavligen bosatte sig där de fattiga levde genom att starta ett settlementhus, en sorts grannskapshus (community center), utifrån vilket en mängd olika typer av verksamheter bedrevs, inklusive forskning om arbetsförhållanden och urban fattigdom. Rörelsen spred sig till flera länder såsom USA och vidare till Ryssland, Japan samt Norden. Det mest kända settlementet i USA är Hull House (1889) som startades i Chicago av Jane Addams och Ellen Gate Starr. Hull House var ett settlement där

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

69


Stefan Sjöberg & Päivi Turunen

merparten av forskarna och aktivisterna var utbildade kvinnor (Addams 1910/1981; Deegan 1990; G. Swedner & H. Swedner 1995). Forskarna vid settlementen undersökte fattigdomen på plats samtidigt som de arbetade med att förbättra levnadsförhållanden i fabriker, lokalsamhället och samhället i stort (Turunen 2004, s. 50–54). De bedrev en form av fältförlagd aktionsforskning, som diskuteras mer ingående i kapitel 4. I fokus för settlementörelsens socialreformistiska verksamhet stod en socialreformistisk filantropi, en utjämning av klasskillnader genom en rad konkreta verksamheter som miljöförbättringar, folkbildning, medborgarkurser, bostäder, lek- och idrottsverksamhet för barn och ungdomar, ungdomsverksamheter för pojkar och flickor, sommarläger, kooperativ, rättshjälp med mera, det vill säga verksamheter som sedan andra världskriget kommit att ingå i kommuners verksamhet. Både Toynbee Hall och Hull House deltog också i samhällsplanering. Henrietta Barnett deltog aktivt i planeringen i ett demonstrationsprojekt för grannskaps- och trädgårdsplanering, mönsterstadsdelen Hampstead Garden City i London, vilket kan ses som ett tidigt exempel på vad som numera kallas grönt eller ekosocialt arbete (Dominelli 2012). Utöver detta var Jane Addams aktiv i freds- och kvinnorörelsen. Aktiva vid Toynbee Hall och Hull House tog också initiativ till utbildningar i socialt arbete och till lagstiftning inom flera socialpolitiska samhällsområden. Sammantaget omfattade settlementrörelsens samhällsarbete lokalt utvecklingsarbete, social planering och i viss mån aktionsinriktat arbete, som diskuterats i föregående kapitel. Under senare år har Jane Addams gärning i sociologi, pragmatism, socialt arbete, fredsrörelsen och kvinno­ rörelsen uppmärksammats i vetenskapliga tidskrifter och nya läroböcker (t.ex. Gottzén & Lögdlund 2014; Van Heugten & Gibb 2015; McKinnon & Alston 2016; Seltzer & Haldar 2015; Trost & Levin 2010). Den moderna perioden karaktäriseras av institutionalisering av samhällsarbete i professionellt socialt arbete. Community work härstammar från två huvudtraditioner, community development (lokal utveckling) och community organisation (lokal organisering) (UN, 1958). Lokal utveckling har sina historiska rötter i kolonialt utvecklingsarbete men har senare vidareutvecklats i flera inriktningar, mot transformativ utveckling (Hope & Timmel 1984/2016), hållbar utveckling (Burkett & Bedi 2006), dialogisk utveckling (Westoby & Dowling 2009) samt värdebaserad social utveckling (Midgley & Manohar 2017). Lokal organisering refererar till den form av 70

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Samhällsarbete i omvandling

samhällsarbete som har utvecklats i USA där samhällsarbete har varit en viktig del inom professionellt social arbete alltsedan settlementrörelsens tid, men fick ett mera formellt erkännande efter offentliggörandet av den så kallade Lane-rapporten 1937, som inkluderade samhällsarbete som den tredje metoden inom professionellt socialt arbete (Barker 1987, s. 88). Under 1950-talet blev samhällsarbete en internationellt legitimerad metod inom professionellt socialt arbete i olika delar av världen. I slutet av 1950-talet publicerade Förenta Nationerna rapporten Training for Social Work där samhällsarbete diskuterades som en kombinationsterm i form av lokal utveckling och organisering (UN 1958). I Storbritannien fördes samhällsarbete fram som en ny inriktning inom socialt arbete i den inflytelserika Younghusband-rapporten från 1959 (se vidare Banks & Carpenter 2017).2 Det var under välfärdsstaternas uppbyggnad och expansion som samhällsarbete blev institutionaliserat i socialt arbete; i USA under 1930talet, i Storbritannien under 1960-talet och i de nordiska länderna under 1970-talet. Under 1960- och 1970-talen implementerades statliga program såsom War on Poverty i USA och Community Development Programme i Storbritannien för att bekämpa fattigdom i utsatta områden. Dessa skapade utrymme för samhällsarbete och bidrog till samhällsarbetets legitimering och förstärkning, även om det senare kom att ifrågasättas (Banks & Carpenter 2017; Turunen 2004). Det var också under den moderna perioden som samhällsarbetet radi­ kaliserades: i USA redan under 1940-talet, i Storbritannien under 1960- och 1970-talen och i Sverige under 1970-talet, vilket vi återkommer till. Nya generationer av samhällsarbetare, som var influerade av tidens sociala rörelser och den allmänna vänstervågen, radikaliserade sätten att diskutera och praktisera samhällsarbete. Denna radikalisering innebar ett tydligare fokus på marxistisk analys av samhällets ojämlikhetsskapande och exkluderande strukturer, samt strategier för aktionsinriktat arbete där målet var att verka för sociala förändringar i form av politiska krav på ökad medborgarmakt och omfördelning av resurser, makt och inflytande. Diskussionen problematiserade tidigare former av samhällsarbete och perspektiv på samhällsarbete i termer av ovanifrån (top-down) och underifrån (bottom-up) styrda projekt.

2  Se även http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9299.1959.tb01545.x/abstract

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

71


Stefan Sjöberg & Päivi Turunen

I Sverige användes begreppen socialadministrativt respektive gräsrotsperspektiv (Wahlberg et al. 1978, s. 39). När radikaliseringsperioden avklingat blev olika former av samverkansoch partnerskapsmodeller allt vanligare inom samhällsarbetet (jfr Denvall i kapitel 17 i denna bok; Turunen 2004, 2009). Under den moderna perioden började olika huvudinriktningar vi berört i kapitel 1 alltmer utkristalliseras inom samhällsarbete internationellt. Redan 1968 pekade, som tidigare nämnts, Rothman i sin klassiska kategorisering ut tre huvudsakliga inriktningar: lokal utveckling, social planering och social aktion. Även om huvudinriktningarna alltjämt refereras till och är fortsatt relevanta, så har samhällsarbetet därefter alltmer differentierats med en närmast oöverskådlig mängd av specifika inriktningar och arbetssätt som resultat. Den senmoderna perioden sammanfaller med nykonservatismen och nyliberalismens framväxt sedan slutet av 1970-talet. Sedan dess har samhällsarbetet varit utsatt för såväl upplösande som uppbyggande processer där nya typer av lokala projekt och processer tagit vid. Samhällsarbete har fragmenterats och inom mångfalden existerar gamla (lokal utveckling och organisering), nygamla (transformativ utveckling och organisering) samt nya inriktningar av samhällsarbete (lokalt entreprenörskap och socialt företagande) bredvid eller i samverkan med varandra. Sammantaget har det blivit allt svårare att ha överblick över alla förändringar och modifikationer av samhällsarbete. Försök till senare klassifikationer av samhällsarbete kan omfatta ibland upp till nio olika inriktningar: lokal omsorg (community care), lokal organisering (community organization), lokal utveckling (community development), lokal vuxenbildning (community education), lokal aktion (community action), lokal ekonomi (community economic development), feministiskt samhällsarbete (feminist community work), etniskt och antirasistiskt samhällsarbete (ethnic minority and antiracist community work) och miljökritiskt och grönt eller ekologiskt samhällsarbete (environmentalism och the green movement critique) (Popple 2015, s. 95–96). År 2015 inkluderade Popple inte social planering som en särskild inriktning inom brittiskt samhällsarbete vilket han gjort i sin första upplaga (Popple 1995). Social planering finns dock kvar i den anglo-saxiska diskussionen om samhällsarbete (Pyles 2014, Twelvetrees 2017). Social planering har kommit att delvis ersättas av den diskussion som pågår om hållbar utveckling, från grönt och ekosocialt arbete (McKinnon & Alston 2016) till 72

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Samhällsarbete i omvandling

stadsförnyelse (urban renewal) och (lokal)samhällsplanering (community planning) som rör utformning av städer, förorter och byar samt metoder för att öka medborgardeltagande i samhällsplaneringen (Bowen 2015; Turunen 2017). Även social aktion har förändrats och vidareutvecklats mot varierande inriktningar av social mobilisering i en flora av sociala rörelser som vuxit fram i relation till dagens samhällsproblem, bl.a. som motstånd till den marknadsliberala globaliseringens negativa sociala konsekvenser (jfr Burkett & Bedi 2006, Al-Khamisi & Sjöberg i kapitel 13 i denna bok). I bokens olika kapitel ges flera exempel på samtida former av samhällsarbete, som relaterar till de olika huvudinriktningarna men utförs i delvis nya former och konstellationer i den senmoderna eran.

Samhällsarbetets uppkomst i Sverige Samhällsarbete blev ett begrepp i professionellt socialt arbete i Sverige runt 1970, även om tidigare exempel på användningen av ordet samhällsarbete går att finna (Lindholm 1993; Turunen 2004). Settlementrörelsen var som tidigare nämnts en viktig aktör för samhällsarbetets utveckling i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, i synnerhet i socialt arbete. Det mest kända settlementet – som på svenska översattes till hemgård – i Sverige är Birkagården, som startades 1912 av Natanael Beskow och Ebba Pauli, även aktiva i Centrum för socialt arbete (CSA) grundat 1903. I början av 1900-talet spelade CSA en central roll för utvecklingen av socialpolitik och socialt arbete i Sverige (se vidare Lindholm 1993; Qvarsell 2003; Swärd & Edebalk 2017). Den svenska settlementrörelsens betydelse för socialpolitik och socialt arbete började minska under 1920-talet då välfärdsstatsbygget initierades. Rörelsen överlevde men kom att få en mer socio-kulturell inriktning, som i form av fritids- och hemgårdar (Turunen 2004). I Sverige bildades Riksförbundet för Sveriges fritids- och hemgårdar 1937. Detta förbund har bytt namn flera gånger, senast till Fritidsforum som är medlem i den världsomfattande organisationen för settlement och grannskapscentra, International Federation for Settlements and Neighbourhood Centres (IFS).3 Vid sidan av den internationella settlementrörelsen har de svenska folk­ rörelserna utvecklat sin inriktning av samhällsarbete och påverkat sam3  Se vidare http://www.fritidsforum.se och http://www.ifsnetwork.org

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

73


Stefan Sjöberg & Päivi Turunen

hällsarbetets utveckling. Samhällsarbetet har således influerats av flera olika rörelser såsom settlement-, arbetar-, rösträtts-, kvinno-, medborgar- och miljö­rörelser (Sundh & Turunen 1992; Turunen 2004). I senare bokkapitel kommer exempel visa att nya sociala rörelsers mobiliseringsarbete uppvisar likheter med olika former av folkrörelsers historiska arbete på grästrotsnivå. För att åskådliggöra det svenska samhällsarbetets utveckling i förhållande till det professionella sociala arbetets metodutveckling under efterkrigstiden i Norden går det att urskilja sex perioder relaterade till respektive årtionde (Turunen 2004, 2009, 2013, 2017). Introduktion av begrepp och arbetssätt samt pionjärprojekt Expansion, radikalisering och de första utvärderingarna Diskursivt skifte från samhällsarbete till struktur­ inriktade insatser Mångfaldigande och akademisering Ökad europeisering och internationalisering Glokalisering och återaktualisering

1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet

Introduktion av begrepp, arbetssätt och pionjärprojekt Att samhällsarbete blev en metod i socialt arbete har att göra med samhällsförändringar men också med det internationella utbyte som kom i gång efter andra världskriget mellan professionellt utbildade socialarbetare (Turunen 2004). Med hjälp av europeiska och amerikanska stipendier åkte metodik­ lärare i socialt arbete från de nordiska länderna till USA, där de fick möjlighet att bekanta sig med amerikanskt socialt arbete och lära sig nya metoder. De arbetsmetoder som används inom socialt arbete i Sverige kommer i stor utsträckning från USA, från case work, group work och community work till dagens standardiserade managementmetoder (Martinell Barfoed 2014; Petters­son 2017; Turunen 2013). I Sverige började metodiklärare i socialt arbete skriva om det sociala arbetets metoder inklusive samhällsarbete runt 1970 (Almqvist 1969; Lindholm 1971; Swedner 1969), samtidigt som den första kursen i samhällsarbete hölls på socialhögskolan i Lund och pionjärprojekt 74

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


3  Samhällsarbete i omvandling

med samhällsarbete igångsattes 1969-1970 (Sundh & Turunen 1992; Turunen 2004; Wahlberg 2013). Som berörts tidigare var det redan från början svårt att hitta bra mot­ svarigheter till begreppen community och community work i Sverige och övriga nordiska länder (Turunen 2004, s. 74 ff.). Olika varianter från välfärdsplanering till socialt förändringsarbete och samhällsarbete förekom. År 1969 diskuterade Gunnel Swedner socialt arbete som socialt förändringsarbete och socialarbetare som förändringsagenter med hänvisning det sociala arbetets samtliga metoder (Swedner 1969). I boken Nordisk läsning i samhällsarbete av Kerstin Lindholm (1971) presenterades begreppet samhällsarbete, och inriktningar och praktiska exempel på samhällsarbete i internationella och nordiska sammanhang. Exemplen omfattade arbete med grupper av boende och klienter i olika typer av lokalsamhällen från landsbygd till förorter. År 1972 uppmärksammades samhällsarbete som metod av Socialarbetarföreningarnas nordiska samarbetskommitté (1972), i relation till invandrarfrågor som då diskuterades brett från arbetsmarknadsintegration till utbildning.

Samhällsarbetets etablering, expandering och radikalisering Av de olika projekt som bedrevs under 1970-talet utvärderades flera av Lindholm (1977): Östergårdsprojektet (ett aktionsforskningsprojekt kring bostadssanering och social rehabilitering i Malmö), Aspuddenprojektet (ett gräsrotsorienterat samhällsarbete för bättre levnadsförhållanden i Stockholm), Fagersjöprojektet (ett grannskapsprojekt inom den psykiatriska barn- och ungdomsvården i Stockholm) och Skärholmen-Vårberg (ett samverkansprojekt i Stockholm för att förbättra miljö och livssituationen för förskolebarn och tonåringar). Under denna expansiva fas diskuterades samhällsarbete utifrån varierande perspektiv och det gjordes olika typer av kategoriseringar. Ronnby (1978) identifierade följande inriktningar: folkrörelsearbete, socio-terapeutiskt samhällsarbete, socialadministrativt samhällsarbete samt radikalt samhällsarbete. Den första åsyftade det samhällsarbete som folk­rörelserna bedrev, den andra handlade om ett miljö­ terapeutiskt arbete inom öppenvård, den tredje refererade till mer ovanifrån styrt samhällsarbete som decentralisering och social planering och den ©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

75


Stefan Sjöberg & Päivi Turunen

fjärde till gräsrots­orienterat samhällsarbete och folklig mobilisering under­ ifrån. Under 1970-talet radikaliserades samhällsarbetet, vilket kan förstås i relation till den allmänna vänstervågen i samhället och på universiteten (Ahlberg et al. 1975; Ronnby 1977; Wahlberg 1999, 2013). Ett exempel på den nya radikala generationens syn på samhällsarbete är den definition som gavs av Alf Ronnby (1977, s. 135) och återges i förkortat enligt följande: Samhällsarbete innebär en basorganisering (gräsrotsorganisering) och utveckling av kollektiva arbetsformer (samagerande) bland förtryckta och politiskt fattiga grupper med syftet att – under indragande av så många som möjligt i processen – utveckla kritiskt tänkande och förändrande handlingar i gruppens intresse.

År 1978 utkom boken Samförstånd eller konflikt? av Wahlberg et al. (1978) där fem unga radikala samhällsarbetare kartlade samhällsarbete och redogjorde för dess snabba expansion under 1970-talet; från sju pionjärprojekt 1971 till 114 projekt i 64 kommuner 1976. Författarna diskuterade samhällsarbete framför allt inom den offentliga sektorn och synliggjorde två perspektiv: det socialadministrativa och det gräsrotsorienterade perspektivet vilket presenterats och diskuterats i kapitel 1. Expansionsfasen under 1970-talet var snabb men kortvarig. Enligt Olsson (1981) var det allmänna intresset för samhällsarbete över redan 1977 i Sverige, innan den nya socialtjänstlagen ens hunnit träda i kraft.

Från samhällsarbete till strukturinriktade insatser Samhällsarbetets historia inom det professionella sociala arbetet i Sverige kan beskrivas som uppgång och fall. Uppgången var kortlivad, i praktiken under 1970-talet, och fallet mer seglivat. Under 1980-talet skedde ett diskursivt skifte från samhällsarbete till så kallade strukturinriktade insatser genom den nya socialtjänstlagen (SoL) som syftade till att modernisera socialvården (Pettersson 2014; Sundh 1999). Lagstiftaren valde bort begreppet samhällsarbete som ansågs förbrukat och förespråkade tre typer av insatser: individinriktade, allmänt inriktade och strukturinriktade. Den sistnämnda innefattade medverkan i samhällsplanering, arbete med sociala problem i samhället samt uppsökande arbete, alltså angreppssätt som tidigare prövats 76

©  F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur


9789144111759  
9789144111759