9789140694621 by Smakprov Media AB

Sfi studieväg 3 LÄRARHANDLEDNING

KURS C OCH D

JOSEFIN LINDHOLM ANGELA REISER

Innehåll

Förord

Inledning

1. Fika Kopieringsunderlag 11

2. Natur och miljö Kopieringsunderlag 18

3. Böcker Kopieringsunderlag 25

4. Symboler Kopieringsunderlag 30

5. Minoriteter Kopieringsunderlag 35

6. Kärlek Kopieringsunderlag 39

7. Förebilder Kopieringsunderlag 45

8. Livsfrågor Kopieringsunderlag 51

Avslutningsvis – Övningsboken

Att jobba med totala nybörjare

Instruktion till kopieringsunderlaget för grammatik i grupp + texter

Övningar – kopieringsunderlag

Skrivmallar – kopieringsunderlag

Inledning Vårt läromedel bygger på texter. Genom text ökar man ordförrådet och får en förståelse för svensk grammatik. Det är alltså vår tanke att man lär sig språket via texter, som man arbetar med. Eleverna diskuterar texterna, gör läsförståelser, skriver och sammanfattar. Enligt Skolverkets kursplan för utbildning i svenska för invandrare, ska eleven: ”reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige.” Vi har valt teman utifrån att eleverna ska kunna relatera till sig själva och sin egen erfarenhet. Variationen mellan temana är stor och många texttyper är representerade. Det ges många möjligheter att träna de fem färdigheterna; hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet.

Basgrupper Vi rekommenderar att du placerar eleverna i basgrupper när du har hand om en sfi-grupp. Med det menar vi att du sätter eleverna i grupper om fyra (högst fem), där deltagarna i grupperna bör ha olika modersmål (så långt det är möjligt). Det är också bra om de befinner sig på olika kunskapsnivåer. Vår erfarenhet är att de elever som är duktiga lär sig ännu mer av att undervisa dem som inte kommit så långt. De som är nyare i språket sporras av sina kurskamrater. Det är i samtalet med andra man lär sig. Ett av de viktigaste momenten i språkundervisning är diskussion. Detta har varit en av våra grundtankar när vi har författat vårt läromedel. Låt eleverna så långt som möjligt sitta i dessa fasta basgrupper. Visar det sig att någon grupp inte fungerar får man som lärare naturligtvis byta deltagare i grupperna. Man kan också skapa nya grupper vid varje nytt tema. Det viktiga är att eleverna får trygghet i sin basgrupp, så att de känner att de vågar läsa högt, fråga och diskutera utan att bli oroliga.

Textboken I vår textbok är kapitlen uppbyggda ungefär på samma sätt. Varje kapitel startar med en bild och några diskussionsfrågor, för att sätta in eleverna i temat. De behöver få en förförståelse inför texterna och temat. Texterna är av olika slag för att eleverna ska se olika typer av texter. Språket kan skilja sig i olika texttyper och det är en önskan att eleverna kan uppfatta skillnaderna. På högre nivåer kräver också Skolverket att eleverna ska kunna anpassa sitt språk efter olika mottagare och olika situationer.

Inledning

I varje kapitel finns olika uppgiftstyper. Alla typer finns inte i alla kapitel. De uppgiftstyper som förekommer är: diskutera

fundera

ta reda på

sammanfatta

läsförståelse

återberätta

skriva Varje kapitel avslutas med en kapiteluppgift. Här finns en uppgift för C-nivå och en för D-nivå. I anslutning till kapiteluppgiften finns också Skolverkets kunskapskrav för C- och D-nivå.

Övningsboken Övningsboken följer lärobokens teman. I övningsboken finns ordlistor till alla texter från textboken. Vi har valt att ha ordlistorna här och inte i läroboken, därför att vi anser att de skulle störa läsningen. Det är viktigt att få ett sammanhang i en text, innan man går ner på ordnivå. Övningsboken innehåller många olika uppgiftstyper, till exempel: skrivuppgifter

dialoger

ordkunskapsövningar

presentationsteknik

undersökande uppgifter

uttal på frasnivå

bildserier att skriva till

grammatikuppgifter

ordbildning

diskutera

Till varje kapitel i övningsboken finns en ny text till temat. Vår tanke är att det ska vara en lättare text med tillhörande läsförståelsefrågor. Om man har en nybörjargrupp på nivå 3C, kan man med fördel börja med övningsboken. Här finns många enklare övningar.

Lärarhandledningen I lärarhandledningen kommer vi att ge tips på hur du kan använda text- och övningsbok. Du får också ta del av våra tankar om materialet. Vi kommer att gå igenom tema för tema. Först i textboken och sedan i övningsboken. Sist i lärarhandledningen finns det kopieringsunderlag till grammatikövningar samt en del andra kopieringsunderlag, som är lätta att använda.

1. Fika Textboken Vi har valt temat Fika, därför att det är en så vanlig företeelse i Sverige. Det är socialt att fika och det är svårt att bortse från fika. Vi fikar inte bara på caféer utan också t.ex. på arbetsplatser. Det hör till att man går på fikarast och man blir inte en del av gruppen om man inte går på fikarast med sina kollegor. Temat Fika är också bra att börja med, eftersom det är ett lättsamt tema. Kapitlet inleds med en bild som man kan samtala om. Bilden är tänkt som inspiration till temat och här får man alltså en förförståelse inför temat. Därtill har vi diskussionsfrågor som man använder för att sätta igång tankarna kring ämnet. Kapitlet Fika startar med texten ”Fikahistoria”, som är en kort faktatext. Lyssna först till texten, som finns inläst på www.gleerups.se. Man kan sedan läsa texten tillsammans. Plocka ut ord, diskutera texten och sammanfatta den eventuellt i grupp med några meningar som man läser upp i klassen. Nu kan man räkna med att eleverna har fått förståelse för temat och kan fortsätta läsa de olika typer av texter som hör till kapitlet. I kapitlet finns recept på kanelbullar. Tanken är att elever ska kunna följa ett recept på svenska. Läraren kan börja med enklare recept. Läraren förklarar olika måttenheter och termer som är vanliga. Till exempel: ingrediens, tillaga, röra, smula, jäsa. Finns det tillgång till kök på den skola du jobbar, kan du låta eleverna baka. Det är en bra träning för att förstå hur recept är uppbyggda. Har du inte tillgång till kök kan du istället ge eleverna i uppgift att baka något hemma. De kan antingen arbeta ensamma, i par eller i grupp. Tänk på att du ska bestämma vilket recept eleverna ska använda, så att de verkligen tränar på svenska. Eftersom den viktigaste tanken med att följa ett recept är just att det är på svenska, kan man inte låta eleverna ta vilket recept som helst. Använd antingen något av recepten i vårt läromedel eller lämna ett eget som eleverna ska följa. Fikatemat innehåller också en faktaruta om hur mycket man fikar i olika delar av Sverige (s. 12). Förutom att man här kan diskutera var man fikar mest och varför, kan man också prata med eleverna om hur undersökningar görs och hur man avläser procentsatser. Samtidigt ger den här övningen en bild av svensk geografi. Därför kan du passa på att gå igenom Sveriges geografi och tala om landskap och de största städerna. Det är bra för eleverna att få en omvärldsuppfattning, som gör att de kan lokalisera sig. I vår uppräkning av olika kaffesorter (s. 14) har vi med exempel på vad man kan välja på när man vill dricka kaffe. Vi har med den här uppräkningen för att eleverna ska lära sig att motivera sina val. Här kan man också jämföra hur ett vanligt café eller konditori såg ut för 50 år sedan. Då fanns det inget annat än vanligt svart kaffe. Inte riktigt samma,

1. Fika

men liknande, utveckling har teet haft. Vi har också med en uppräkning av olika tesorter (s. 16). Man kan alltså här också prata om samhällsförändringar på en liten nivå. Vad är det i samhället som har förändrats? Vad är det vi måste välja mellan i dagens svenska samhälle? (elleverantör, tv-bolag, försäkringar, kaffesorter …) När vi väljer måste vi ta ett beslut. Då bör man motivera sitt val. Ibland är det priset som avgör. Ibland är det kvalitén och i vissa fall är det alltså smaken. Man kan diskutera med eleverna om det är bra att vi har så många val. I slutet av kapitlet kommer, precis som i alla kapitel en avslutande kapiteluppgift. Här har vi gjort en C-uppgift och en D-uppgift. Vi har försökt att variera redovisningssätten och också skrivit Skolverkets kunskapskrav efter uppgiften. Både du som lärare och dina elever kan alltså se vad som krävs och vilket moment i kunskapskraven uppgiften motsvarar.

Övningsboken Vi går här igenom de övningstyper och det upplägg som tillhör kapitlet Fika. Därefter kommer vi bara att kommentera andra övningstyper som ingår i övriga kapitel. Kapitlet inleds med förslag på hur man kan arbeta med ordlistorna. Fikakapitlet inleds med texten ”Fikahistoria”. Ordlista till den finns på kapitlets första sida. Efter ordlistan kommer en undersökande uppgift. Uppgiften handlar om att undersöka om Sverige haft fler ransoneringar än ransonering av kaffe. Vi har försökt att informera om hur man kan söka efter svar. Det lättaste är ju att ”googla” det ämne eller de ord man har en fråga om. Anledningen till att vi valt att göra undersökande uppgifter är att det ger en väldigt god studieteknik och en träning i att arbeta självständigt. Det finns också ett krav från Skolverket att sfi-elever ska kunna använda datorer och visa att de förstår och kan använda informationen. Därefter kommer ytterligare ett recept. Den här gången på en tigerkaka. Även här kan du låta eleverna baka kakan om du har möjlighet. Vi har också en ruta med de vanligast förekommande förkortningarna i recept. På sidan 9 har vi en liten uppgift som går ut på att prata om eget företagande. Kanske har någon/några av dina elever haft eget företag eller är helt enkelt intresserade av att starta ett. Eftersom vi har fokuserat på text och ord, har vi flera uppgifter som handlar om att arbeta med ord. Att kunna fraser är till exempel en viktig och användbar kunskap. Vi har plockat ut fraser från texterna. Vi har också givit exempel på hur man kan använda dem. Du som lärare kan lägga till vardagliga fraser och jobba med dem. Fraser är mycket vanligare än vad man tror och det är inte alltid lätt att förstå vad de betyder. Men de används i vardagen, så det är bra att man tar upp fraser och låter eleverna arbeta med dem.

1. Fika

Ett avsnitt i Fikakapitlet handlar om ordbildning. Det vanligaste sättet att bilda nya ord i svenska är att sätta ihop två ord. På sidan 10 har vi samlat flera ord som finns med i texterna. Låt eleverna skriva ner orden. Betona att det är det sista ordet som är det viktigaste och att det också är det sista ordet som bestämmer om det är ett n-ord eller ett t-ord. Eleverna kan säkert komma på fler sammansatta ord. Som vi också påpekar i inledningen till kapitlet är det bra om eleverna försöker skapa egna meningar med de nya orden. Då får de möjlighet att visa att de förstår hur man kan använda dem. När det gäller att träna skrivning, har vi startat med sms. Nästan alla elever har mobiltelefon och just för att det är en kort text är det viktigt att man bara skriver det viktigaste, men ändå gör det tydligt. Låt eleverna skriva fem sms. Vi har skrivit kort information om vad det kan stå i meddelandena, men här är det också viktigt att påpeka att man använder språket på olika sätt beroende på vem som är mottagare (kunskapskrav C och D: skriva enkla texter med viss anpassning till syfte och mottagare för att kommunicera). Vi har i alla kapitel bilder att tala och skriva till. I kapitlet Fika har vi en bildserie bestående av fyra bilder. Låt eleverna noggrant prata om varje bild. Följ gärna våra frågor i anslutning till serien. När de pratat om bilderna, låter du dem skriva en kortare text om vad serien handlar om. En ny text inom temat Fika finns på sidan 13. Texten är tänkt som ytterligare en läsförståelse. Vi tror också att de extra läsförståelsetexter som finns i övningsboken är lite lättare än dem i textboken. Det kanske är så att man ska börja med övningsbokens text. Något som vi gärna vill trycka på är att jobba med dialoger. De allra flesta elever behöver träna på att uttrycka sig i samtal. Man bör som lärare ta tag i varje tillfälle som ges till att diskutera och tala. På sidan 15 har vi två dialoger som eleverna kan läsa två och två. Därefter får eleverna fylla i vad en av personerna säger. Till sist ska eleverna själva hitta på dialoger. Här kan man låta eleverna arbeta två och två. En av eleverna läser den redan färdiga texten. Båda eleverna hjälps åt att skriva den andra personens repliker. Låt dem sedan läsa dialogerna flera gånger! En stående övning i övningsbokens alla kapitel är Presentationsteknik. Vi har själva jobbat mycket med presentationsteknik på alla nivåer. Det är oerhört givande för eleverna. Genom att presentera något för sina kamrater, måste eleven fundera över ord och ords betydelse. De måste också fundera över kommunikationssituationen. De ska tala tydligt, tillräckligt högt och helst ska framförandet dessutom vara intressant. Det är viktigt att man återkommande arbetar med presentationsteknik. Att träna presentationsteknik ger oftast eleverna ett bättre självförtroende och tar många gånger bort den rädsla för att tala svenska som ibland kan finnas. När eleverna, som i det här fallet, ska välja något är det alltid bra att be dem motivera sina val. Det stärker också självförtroendet och tränar dem i att ge argument för tyckande och åsikter. Hörförståelse i vår övningsbok består av att lyssna på Klartext på radio eller på webben. Man kan arbeta med nyheter på olika sätt. Förutom att det är allmänbildande att veta vad som händer i världen är det också bra att eleverna vänjer sig vid ”nyhetsspråket”,

1. Fika

så att de kan ta del av olika nyheter. Klartext är ju ett nyhetsprogram som ges på lättare svenska. Du bör lyssna igenom programmet innan du ger uppgiften till eleverna. Innan de lyssnar kan du då gå igenom vad nyheterna handlar om, så att de får en förförståelse. Introducera alltså övningen, så att de sedan vet hur de ska jobba med att lyssna på nyheter på lätt svenska. När det gäller uttal har vi valt att göra det i form av att arbeta med fraser. Några av de absolut vanligaste fraserna finns med och här gäller det att markera vilket ord (eller stavelse) som är betonat. 1. Låt eleverna lyssna (en fras i taget) först. Gärna flera gånger. 2. Låt alla eleverna i kör säga fraserna (en i taget). 3. Du kan till sist låta eleverna säga frasen en och en.

GRAMMATIK I varje kapitel har vi ett grammatikavsnitt. Vårt mål med grammatikavsnitten har varit att komma fram till ordföljd och meningsbyggnad. Vi har därför börjat med substantiv. Här har vi helt enkelt lagt fokus på svårigheten med EN och ETT (vilket är nästan omöjligt att veta när det ska vara det ena eller det andra). Men de vanligast förekommande orden kan man lära sig utantill. Därefter kommer en annan svårighet med substantiven och det är obestämd och bestämd form. Det här kräver mycket träning och många exempel. Självklart kommer också pluralformerna in här. Egentligen är vi emot ”fylla-i-uppgifter”, men vi tycker att det är på sin plats när det gäller vissa grammatikavsnitt. Samtidigt som eleverna får träning på substantiv och dess former, får de också fler ord i sitt ordförråd. Vi har bilder på ett café och på olika måltider och maträtter. Låt eleverna styra hur lång tid du behöver lägga ned på det här avsnittet.

Sätt er två och två och berätta för varandra vad ni ser på bilden. Berätta så mycket som möjligt. Skriv gärna upp ord.

Tänk på: Vad finns det för något på bilden? Beskriv noggrant! Vad tror du ska hända sedan? Skriv sedan en kort text om bilden.

KO P I E R I N G S U N DE R LA G

1. Fika

Arbeta vidare med kapitlet Fika: • Planera att göra reklam för något annat (till exempel: pannkakans dag, fiskens dag, kakans dag …) Låt eleven själv välja något som han/hon tycker är värt att ha en egen dag. Skriv ett reklamblad med rubrik, bild och informationstext.

• Gör en miniundersökning. Låt eleverna gå runt på skolan till exempel och intervjua personal eller andra elever. De kan ställa frågor av typen ”Hur ofta fikar du?” Här kan de också ta reda på hur gamla de som svarar är. De kan när de är klara, jämföra med statistiken på sidan 12 i textboken. Fick de liknande svar? En variant är att de frågar vad de helst vill dricka när de fikar (svart kaffe, kaffe latte, cappuccino, te, läsk, saft …).

• Eleverna får berätta om sitt favoritfik där de bor till exempel. De kan beskriva stället, berätta vad man kan äta och dricka där, beskriva hur det ser ut och kanske göra en intervju med någon som arbetar där. På C-nivå kan eleverna redovisa muntligt och på D-nivå kan man tänka sig att de redovisar i form av ett litet reportage till exempel.

• Låt eleverna skriva en liten berättelse till bilden på sidan 11. Eleverna ska tänka på att beskriva!

KO P I E R I N G S U N DE R LA G

Miljöbeskrivning (Så här ser platsen ut:)

(Så här låter det på platsen:)

(Så här luktar/smakar det på platsen:)

(Så här känns det på platsen:)

KO P I E R I N G S U N DE R LA G

Recept (maträttens/bakverkets namn)

Ingredienser * * * * * * * *

Gör så här: * * * * * *

Ingång Sfi studieväg 3 Kurs C och D Lärarhandledning Josefin Lindholm och Angela Reiser Ingång 3, är ett läromedel som vänder sig till elever som studerar på studieväg 3, kurs C och D inom utbildningen svenska för invandrare (sfi). Läromedlet består av en textbok, en övningsbok och en lärarhandledning. Alla texter till Ingång finns inlästa på www.gleerups.se. Ljudet finns också i den interaktiva versionen av Ingång. Här i lärarhandledningen finns tips på hur du kan arbeta med texterna och övningarna i textboken respektive övningsboken samt ytterligare övningar. Upplägget i handledningen följer textbokens och övningsbokens åtta teman. Det vi tar upp i handledningen är sådant vi har prövat själva och sådant vi tror skulle fungera även för dig som lärare. Under arbetets gång har vi tänkt på att många lärare är nya i yrket och därför önskar praktiska tips på hur man kan använda texterna och övningarna. Naturligtvis har varje lärare egna idéer, men vi berättar om våra. Kanske kan de inspirera till nya sätt att arbeta. Dessutom innehåller lärarhandledningen flera kopieringsunderlag.

Josefin Lindholm är lärare i sfi, svenska och svenska som andraspråk. Hon har arbetat inom vuxenutbildning i många år och har i egen regi hållit kurser i svenska som andraspråk och retorik. Just nu arbetar hon på Alströmergymnasiet i Alingsås. Angela Reiser är lärare i sfi, svenska och svenska som andraspråk. Hon har arbetat på Komvux ett flertal år, samt har i egen regi hållit kurser i svenska som andraspråk, retorik samt fri skrivning. Just nu arbetar hon på Vuxenutbildningen i Alingsås.