Issuu on Google+


Text Per Gustavsson Bild Per Gustavsson

Gastar och geng책ngare

Alfabeta 3

Gastar o geng책ngare inlaga NY.indd 3

2012-07-11 15:49


Nyfiken på mer? Titta in på www.alfabeta.se

Copyright © 2012 text: Per Gustavsson Copyright © 2012 bild: Per Gustavsson Alfabeta Bokförlag AB, Stockholm Tryck: ScandBook, Falun 2012 ISBN 978-91-501-1279-5

4

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 4

2012-07-11 15:49


Den glömda medicinen 7 Spöken finns inte! 13 Mötet utanför kyrkogården 17 Stigen på kyrkogården 19 Spökdansen 25 Skål på dig Gustaf! 30 Grodan i dödskallen 34 Det hemska skrattet 40 Snickaren som inte var mörkrädd 47 Flickan som inte trodde på spöken 51 Skriket i natten 57

5

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 5

2012-07-11 15:49


Den glömda medicinen Det var en pojke som arbetade som dräng på en gård. Han var inte gammal, bara 12 år. Han hade inte varit på gården länge förrän han fick lunginflammation och blev så dålig att han måste ligga i sängen. Han blev bara sämre och sämre. En dag skulle August, som tjänat på gården i många år, fara till stan. Pojken bad August köpa medicin till honom. August lovade skaffa medicinen, men han glömde bort det. När han kom hem hade pojken blivit ännu svagare och efter några dagar dog han. Han lades med kläder och träskor på i likkistan och begravdes på kyrkogården, som låg en mil från bondgården där han varit dräng.

7

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 7

2012-07-11 15:49


Men på kvällen kom den döde pojken tillbaka hem till gården. Människor såg en spöklik gestalt gå med snabba steg upp till huset där August bodde. August hörde hur pojken gick runt huset och jämrade sig och ropade: – Min medicin! Min medicin! Pojken fortsatte komma kväll efter kväll.

8

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 8

2012-07-11 15:49


Den stackars August kunde förstås inte sova om nätterna. Han hade ju inte glömt bort medicinen med vilje. Han hade tänkt handla den, men haft så mycket annat att ordna med när han för en gångs skull var i stan. Nu hämnades den döde pojken på honom och plågade August på nätterna. Så fort August höll på att somna, vaknade han med ett ryck. Han såg inte pojken, men det var ändå som om någon kom in i rummet. Han kände ett tryck över bröstet och hade svårt att andas. En morgon upptäckte August leriga och blöta fotspår på golvbrädorna. Ibland blåste fönstret i drängkammaren upp och en iskall vind svepte in i rummet. August stängde alla fönster ordentligt och reglade dörren. Men det hjälpte inte. Den döde kom ständigt tillbaka. 9

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 9

2012-07-11 15:49


När August till slut somnade, efter att ha legat vaken många timmar, drömde han hemska mardrömmar. Och på dagarna grubblade han över nattens hemskheter. Vad skulle han ta sig till? Folk sa till August att fråga gengångaren vad han ville. August försökte fråga en natt, men tänderna skallrade i munnen på honom så att han inte fick fram ett ord. Till slut stod August inte ut längre. Han gick till prästen och frågade vad han skulle göra. Prästen sa till August att åka till stan på nytt och skaffa den medicin han hade glömt köpa till pojken. Sedan skulle han gå till kyrkogården och hälla medicinen på pojkens grav. August följde prästens råd. En kväll gick han till kyrkogården. 10

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 10

2012-07-11 15:49


11

Gastar o geng책ngare inlaga NY.indd 11

2012-07-11 15:49


Flaskan med medicinen hade han i handen. Han öppnade den tunga järngrinden. Det gnisslade så det skar genom märg och ben. August darrade i hela kroppen när han gick in på kyrkogården. De svarta kajorna på kyrktornet kraxade. Vinden tjöt i trädkronorna. August frös och svepte jackan tätare omkring sig när han gick mellan gravarna. Gång på gång tyckte August att någon kom bakom honom. Men när han vände sig om var han ensam. Till slut hittade August pojkens grav. Med stor möda lyckades han hälla ut dropparna på graven. Sedan rusade han därifrån så fort han bara kunde. Den natten hörde inte August några fotsteg runt sitt hus. Pojken fick ro i sin grav och störde aldrig August mer.

12

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 12

2012-07-11 15:49


Spöken finns inte En kväll satt tre unga män tillsammans och drack öl. Det blev sent. När klockan mitt i natten slog tolv slag började de prata om vad som händer efter det att man dör. En av männen menade att det fanns ett annat liv efter livet här på jorden. – Goda människor kommer till himmelriket! sa han bestämt. En av kamraterna höll med och sa att onda och elaka människor aldrig fick ro i graven efter döden. De gick igen som gastar och gengångare. – Det där tror jag vad jag vill om, sa den tredje. Först lever vi, sedan dör vi och så är det inget mer. Kroppen blir till jord igen. 13

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 13

2012-07-11 15:49


Det finns inga olyckliga människor som går igen som spöken. Gastar och gengångare är bara påhitt och trams! – Det säger du nu när du sitter här inne, sa hans kamrater. Men när du kommer ut i den mörka natten är du inte så modig! Du skulle aldrig våga gå in ensam på en kyrkogård mitt i natten. – Skulle inte jag! Jag ska allt visa er! I natt är det jag som går in ensam på kyrkogården. Jag vet att en gammal kvinna har begravts på kyrkogården idag. Graven är inte igenlagd. Jag ska klättra ner i den graven och sticka min kniv i kistans lock. Då kan ni se i morgon bitti att jag verkligen har gjort det jag lovat er. Männen skildes åt och två gick hem för att sova. Den tredje gick till kyrkogården. 14

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 14

2012-07-11 15:49


Han öppnade den tunga grinden som gnisslade otäckt. Månen lyste och han hittade snart den öppna graven. Utan att tveka klättrade han ner i graven. Han stod stilla på kistans lock. Han var alldeles ensam på kyrkogården. Ingenting hände, allt var tyst och lugnt. Han tog fram sin kniv, böjde sig ner och högg kniven i kistlocket. Men när han reste sig upp och skulle klättra upp ur graven höll någon fast honom. – Hjälp! Hjälp! skrek han. Men ingen hörde honom. 15

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 15

2012-07-11 15:49


Han slet och kämpade men kom inte loss. Utmattad sjönk han ner på kistan och allt blev bara mörkt. Nästa morgon gick hans kamrater till kyrkogården för att se om kniven satt i kistlocket. När de kom fram till graven fick de en chock. På kistan låg deras kamrat död. Så upptäckte de kniven som satt fast i kistans lock. Av misstag hade kamraten först stuckit den igenom en flik av sin rock. Han hade dött av skräck! Hjärtat hade brustit.

16

Gastar o gengångare inlaga NY.indd 16

2012-07-11 15:49


9789150112795