9789162271886 by Smakprov Media AB

F u n d e r A ! Ta s t ä l l n i n g ! Ut b y t ta n k a r !

I boken finns verktygen i form av begrepp, fakta och resonemang. Boken består av tre delar. Det inledande blocket Kultur och religion sätter religionen i ett kulturellt sammanhang. Kultur och religion hänger ihop och förändras. I det andra blocket Religion och livsåskådningar presenteras de fem världsreligionerna, samt exempel på nya religiösa rörelser och sekulära livsåskådningar. Det tredje blocket Att vara människa är ett temablock. Det tar upp fyra olika aspekter av livet: etik, identitet, kärlek samt död.

O l o v J a nsson · Lind a K a r l sson

Grunda med begrepp och definitioner inom Kultur och religion n Kultur n Religion

O l o v J a nsson · Lind a K a r l sson

n Kultur

och religion hänger ihop

Foga ihop delarna i ett mönster i Religioner och livsåskådningar n Judendom

n Buddhism

n Kristendom

n Nya

n Islam

n Sekulära

religiösa rörelser livsåskådningar

n Hinduism

Betrakta ur olika perspektiv i Att vara människa n Etik

n Kärlek

n Identitet

n Död

ISBN 978-91-622-7188-6

www.bonnierutbildning.se

9 789162 271886

(7188-6)

Bonnier Utbildning AB Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm E-post: info@bonnierutbildning.se Hemsida: www.bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-6968600 Fax: 08-6968610

Religionskunskap A en mosaik ISBN 978-91-622-7188-6 © 2009 Olov Jansson, Linda Karlsson och Bonnier Utbildning AB Redaktörer: Ingela Bengtsson, Inger Cleland Grafisk form: Soya Bildredaktör: Ann Eriksson Faktagranskare: Christer Hedin Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryckt av Elanders AB, Falköping 2009

Förord Vårt huvudsakliga syfte har varit att skapa en lättillgänglig och

modern lärobok som utgår från hur det är att leva och tro i Sverige och i världen i dag. Vi vill också ge eleverna verktyg för att kunna delta i dagsaktuella samtal kring mångkultur, livsfrågor och etik. Boken inleds med ett block som vill resonera kring hur kultur och religion hänger ihop och samtidigt är föränderliga. Det andra blocket behandlar olika religioner och livsåskådningar. I det avslutande temablocket berör vi fyra olika aspekter av livet: etik, identitet, kärlek och död. Dessa teman är ständigt aktuella och tacksamma att arbeta med i skolan. Boken är tänkt att kunna fungera i olika typer av undervisning, exempelvis i tematiska arbetssätt och vid problembaserad inlärning. Vi vill också att bokens bildmaterial och diskussionsfrågor aktivt ska kunna användas i undervisningen. Religion är en företeelse som kan tolkas och beskrivas på så många olika sätt, allt från den akademiska forskningens teori och analys till den enskilde individens innersta upplevelser. För att göra en så bra lärobok som möjligt har det varit viktigt att beakta synpunkter från såväl religionsforskare och pedagoger som religionernas företrädare. Vi vill tacka alla dem som läst texterna och bidragit med värdefulla synpunkter. Ett särskilt tack vill vi rikta till bokens faktagranskare, Christer Hedin. Vi vill också här framföra ett stort tack till våra familjer, vänner, kollegor och elever vilka varit vårt stöd under projektets gång! Stockholm och Uppsala i januari 2009 Olov Jansson Linda Karlsson

Innehåll I Kultur och religion xx k u l t u r 11 Vad är kultur? 13 Att tillhöra en kultur 14 Våra kulturella glasögon 16 Från majoritetskultur till mångkultur 20 Mer om kultur xx religion 23 Vad är en livsåskådning? 26 Vad är religion? 31 Myten – den heliga berättelsen 34 Riten – den heliga handlingen 36 Mer om religion k u lt u r o c h r e l i g i o n

hänger ihop

En ständig förändring Det mångsidiga svenska samhället Mer om kultur och religion

38 41 44

I I Religioner och

Livsåskådningar Inledning: Världsreligionerna

judendom Grundtankar Heliga texter

52 56

Inriktningar I vardagen Årets högtider Livets skeden Mer om judendomen

kristendom Grundtankar Heliga texter – Bibeln Inriktningar I vardagen Årets högtider Livets skeden Mer om kristendomen islam Grundtankar Heliga texter – Koranen Inriktningar I vardagen Årets högtider Livets skeden Mer om islam hinduism Grundtankar Hinduismens texter Inriktningar I vardagen Årets högtider Livets skeden Mer om hinduismen Sikhismen

58 60 63 65 68 73 78 81 87 90 93 96 101 105 106 107 113 114 118 123 127 131 131 134 135 138 139 xx

buddhism

Gamla värdar – nya vägar New Age Nyhedendom Satanism – religiös och sekulär

161 161 165 169

sekulära livsåskådningar

Humanism Ekosofi Feminism Marxism

173 175 177 178

143 149 149 153 155 156 158

n ya r e l i g i ö s a r ö r e l s e r

Grundtankar Buddhismens texter Inriktningar I vardagen Årets högtider Livets skeden Mer om buddhismen

III Att vara människa

Dödsstraff Abort Dödshjälp

195 197 200

identitet

Den identitetssökande människan Kulturell identitet Religiösa symboler – en rättighet?

k ä r l e k Den älskande människan Att leva ihop Kärlek och sexualitet i religionerna Kultur och kontroll Våld i familjen Hedersvåld Könsstympning d ö d e n Den dödliga människan Döden – livsfråga Sorg Att berätta om döden

etik 183 Etik eller moral 185 Etiska teorier Register 188 Etik i religioner och Ordförklaringar livsåskådningar Litteratur 191 Etik i samhället Bildförteckning 195 Människolivets okränkbarhet och den svenska lagstiftningen

205 210 214

219 225 227 232 233 234 235 239 244 242 249 252 255 257 257

K U LT U R O C H R E L I G I O N

K U LT U R

När olika kulturer skildras i media är bilden ofta förenklad, ibland så mycket att den är direkt felaktig. Det är viktigt att vara medveten om vilka kulturella glasögon personerna bakom exempelvis en text eller film har, det vill säga hur de vanligtvis uppfattar och värderar sin omvärld. F RÅ N MA J ORITETSKULTUR TIL L MÅNG KU LTU R

Fram till 1960-talet var Sverige relativt kulturellt enhetligt; landet präglades av en majoritetskultur. Med det menar man att det, trots att flera olika kulturer fanns i landet, fanns en kultur som var den dominerande, som alla var beroende av och till viss del även var tvingade att följa. Exempelvis var Svenska kyrkan en statskyrka och de kristna högtiderna styrde arbetstider och affärers öppettider. Andra kulturer, som romernas, samernas eller judarnas, var knappast synliga i det offentliga livet. Många exempel finns också på direkt diskriminering av de svenska minoritetskulturerna. Dessa förhållanden har sedan förändrats sakta men säkert, och Sverige har utvecklats allt mer till ett land med utrymme för stor kulturell mångfald. Det finns i dag fler traditioner, språk och religiösa föreställningar än någonsin tidigare. En orsak till förändringen är den ökande internationaliseringen och globaliseringen. Världen krymper på många olika sätt. Länder är mer ömsesidigt beroende av varandra och mer delaktiga i gemensamma angelägenheter. Även invandringen har bidragit till förändringen. Efter andra världskriget har många människor flyttat till Sverige, på grund av arbete, familj eller flykt undan krig och förtryck. Vi har också fått en ökad tillgång till information. Genom olika medier, inte minst internet, kan vi komma i kontakt med hela världen på ett sätt som inte var möjligt på 1960-talet.

År 1960 var 4 procent av Sveriges befolkning födda utomlands. År 2007 var motsvarande siffra 13,4 procent. Antalet svenskar som beräknas ha utländsk bakgrund, det vill säga att de antingen är födda utomlands eller har två föräldrar som är det, uppgick år 2007 till drygt 17,3 procent eller nästan 1,6 miljoner. (Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB)

I dag har en sjättedel av alla barn och ungdomar i förskolor och skolor en flerspråkig och mångkulturell bakgrund. (Källa: Skolverket)

Internationalisering Process genom vilken sådant som varit inomnationellt flyttas till en mellan- eller överstatlig nivå. (Källa: Nationalencyklopedien) Globalisering Förändringsprocess, varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. (Källa: Nationalencyklopedien)

Som privatpersoner reser vi också mer än någonsin, vilket gör att vi i större utsträckning kommer i kontakt med andra kulturer på plats. Upplevelser av andra traditioner och idéer samt olika sätt att se på världen följer med oss hem. Mångkultur – hot eller styrka? Att Sverige är ett land med många kulturer och på så sätt ett mångkulturellt samhälle, råder det inget tvivel om. Men bara för att flera kulturer lever sida vid sida i ett samhälle är det inte säkert att alla har samma möjlighet att utöva och utveckla sin kultur, eller att alla individer anses vara varandras jämlikar. Här följer två sätt att se på integration: n

Assimilation är egentligen en modell för att undvika mångkultur.

Den utgår från majoritetssamhället och bygger på tanken att många kulturer i ett land hotar samhällsgemenskapen. Enligt assimilationens förespråkare måste ett samhälle ha en enhetlig kultur för att vara stabilt och fungera bra. Målet med integrationspolitiken är att minoriteter ska bli som majoriteten när det

K U LT U R O C H R E L I G I O N

K U LT U R

I dag har en sjättedel av alla barn och ungdomar i förskolor och skolor en flerspråkig och mångkulturell bakgrund. (Källa: Skolverket)

Assimilation är egentligen en modell för att undvika mångkultur.

K U LT U R O C H R E L I G I O N

K U LT U R

I samhällen med kulturell mångfald som modell blir frågeställningar om en gemensam grund, en värdegrund, viktig. Diskussionerna handlar om vad som måste vara gemensamt och vad som får skilja sig åt, det vill säga hur omfattande den kulturella valfriheten får vara. Invändningarna mot assimilationsmodellen handlar om att all utveckling sker genom möten mellan kulturer och om majoritetsbefolkningen egentligen är överens i särskilt många frågor. Huvudfåran i svensk politik har lämnat assimilationstanken. Under de senaste årtiondena har man i stället betonat ”jämlikhet, valfrihet och samverkan” och anser att ett mångkulturellt samhälle i grunden är positivt och berikande.

Assimilation Alla lika och fast rotade.

gäller kultur och värderingar. Assimileringen blir inträdesbiljetten till samhällslivet. n

Kulturell mångfald som samhällsideal utgår från att möten mellan människor och kulturer är positiva och utvecklande.

USA och Kanada är stater som har en lång tradition av att vara mångkulturella. Forskare och opinionsbildare i de länderna har ofta använt bildspråk för att förklara innebörden av fördelarna med kulturell mångfald. Någon talar om en orkester i vilken mångfalden av instrument tillsammans åstadkommer ett musikstycke, en helhet. Poängen är att man skapar något nytt som inte skulle ha existerat om inte delarna blandas och samverkar.

Mångkultur Man kan också se mångkultur som en sallad.

K U LT U R O C H R E L I G I O N

K U LT U R

Assimilation Alla lika och fast rotade.

gäller kultur och värderingar. Assimileringen blir inträdesbiljetten till samhällslivet. n

Kulturell mångfald som samhällsideal utgår från att möten mellan människor och kulturer är positiva och utvecklande.

Mångkultur Man kan också se mångkultur som en sallad.

K U LT U R O C H R E L I G I O N

RELIGION

Människosyn En viktig grund i varje livsåskådning är synen på människan. I alla tider har filosofer, teologer och vetenskapsmän diskuterat frågan om vad en människa är och framför allt vilket värde vi människor har. De flesta livsåskådningar utgår från någon av följande tre grundläggande människosyner: n Människan

helheten det centrala och delarna ska förstås utifrån den. Människorna är som små droppar i ett stort hav eller som atomer i universum. Ibland tänker man sig att själva helheten är Gud, och att vi människor är en del av gudomligheten. Inte bara människor utan även djur och växter anses vara en del av det gudomliga. Inom hinduismen, buddhismen och nya religiösa rörelser är sådana uppfattningar vanliga.

är ensam i sitt slag. Här är den grundläggande tan-

ken att vi människor är unika, både som art och som enskilda individer. Vi har förfinade egenskaper som djuren inte har, exempelvis förmågan att reflektera över vad som är rätt och fel. Därmed har människan också ett högre värde. De flesta judar, kristna och muslimer delar denna människosyn. De anser att människan fått sin särställning av Gud och att hon även, till skillnad från djuren, har en själ. Men även den som inte tror på Gud kan ha en livsåskådning där människan anses ha ett unikt värde. n

Människan är en biologisk varelse. Detta synsätt utgår från att

vi människor i första hand är en del av det naturliga kretsloppet. I vissa avseenden är människan det högst utvecklade djuret, men hon har ingen själ eller något annat som skiljer henne från djuren. Människan kan enligt det biologiska synsättet i stort beskrivas och förstås utifrån naturvetenskapen, exempelvis biologi och genetik. Utifrån sitt förnuft kan människan, för att överleva, utveckla värden som hänsyn och omtanke om medmänniskor, djur och natur.

Människan är en del av en större helhet. Vissa anser att vi män-

niskor inte är unika som enskilda varelser, utan att vi är delar av något mycket större, någonting som omfattar allt i tillvaron. Detta synsätt kallas holism. Utifrån ett holistiskt synsätt är

En och samma livsåskådning kan grunda sig på flera olika människosyner. Till exempel finns det de som anser att vi människor har ett unikt värde och en särställning på jorden, samtidigt som vi är biologiska varelser som är beroende av naturen. I vårt samhälle samsas olika livsåskådningar och uppfattningar om människan. Våra lagtexter utgår från att vi människor är jämlika och har ett unikt värde. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, liksom läroplanen för den svenska skolan, bygger på tanken på att människans värde ger henne rättigheter som inte omfattar till exempel djuren.

”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” Får människosynen konsekvenser för hur vi handskas med djur och natur?

Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

K U LT U R O C H R E L I G I O N

RELIGION

är ensam i sitt slag. Här är den grundläggande tan-

Människan är en biologisk varelse. Detta synsätt utgår från att

Människan är en del av en större helhet. Vissa anser att vi män-

Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

K U LT U R O C H R E L I G I O N

RELIGION

Va d ä r re l i gio n?

Alla religioner innehåller en livsåskådning, men alla livsåskådningar brukar däremot inte räknas som religioner. Vilken är då skillnaden mellan en religion och en livsåskådning? Det finns många definitioner av vad religion är. I många kulturer går det inte att skilja religionen från det vanliga vardagslivet. En vanlig västerländsk uppfattning är att en religion är en livsåskådning där det gudomliga utgör en viktig del. Med det menar man alltså att en religion innehåller uppfattningen att en gud eller det gudomliga påverkar världen och människan. Det gudomliga ger oss människor svar på våra existentiella frågor, vad som är livets viktigaste mål och hur vi ska leva för att uppnå dessa mål. Många buddhister tror inte att någon gud eller högre makt påverkar livet, ändå brukar buddhismen räknas som en religion. Ett alternativt synsätt beskriver religionen som tron på en transcendent, utomvärldslig, verklighet som kan vara gudomlig men som inte behöver vara det. Buddhismen kan då ses som en religion, genom tron på nirvana. Nirvana inom buddhismen kan beskrivas som den sanna verkligheten eller som det högsta målet för all strävan. Att beskriva religion Religionsvetare brukar använda sig av två olika sätt att beskriva vad religion är. Den första beskrivningen utgår från vad en religion är, det vill säga vad en religion innehåller. Det kan till exempel vara föreställningar om en gud eller högre makt, en lära om skapelsen, människan och meningen med livet. Inom en religion kan man finna heliga berättelser, heliga skrifter, heliga handlingar, högtider och etiska regler om vad som är rätt och fel. Ett exempel på en definition utifrån religionens innehåll: n Religion

är att tro på en gudomlig verklighet som påverkar människans liv.

Den andra beskrivningen utgår från vad en religion har för funktion för en människa eller för ett samhälle. Religionen kan uppfylla människans behov av mening och tröst i tillvaron. Den kan ge svar på de svåra livsfrågorna men också ge starka känslomässiga upplevelser. För många ger religionernas levnadsregler och riter en känsla av social gemenskap. Religion kan också fungera som en samman-

Transcendent betecknar det som ligger utanför det mänskliga medvetandet eller den mänskliga fattningsförmågan. (Källa: Nationalencyklopedin)

R eligion , m agi och folktro Religion, magi och folktro räknar med en transcendent ”övernaturlig” verklighet, som på något sätt påverkar eller kan påverkas av människan. Typiskt för religionerna är att deras system av tankar och läror levt vidare in i den moderna tiden, det finns utrymme för nytolkning av gamla myter och riter. Folktron, däremot, brukar förknippas med en förgången tid när landsbygdskulturen var levande. Folktrons väsen, som näcken och gårdstomten eller tankar om djinner (andar) och det onda ögat verkar inte överleva i ett modernt samhälle. Nära folktron och religionen finns magin. Ordet magi brukar användas om riter och handlingar som utförs för att påverka sådant som normalt inte går att styra över, exempelvis när magiska riter används som skydd mot onda krafter och sjukdomar. Religion och magi har ofta beskrivits som två olika företeelser, där religionens kännetecken är att människan inordnar sig under en gudomlig makt och magin handlar om att själv komma i besittning av övernaturlig kraft. Men eftersom magiskt tänkande kan vara sammanblandat med religion, är det svårt att särskilja begreppen.

K U LT U R O C H R E L I G I O N

RELIGION

Va d ä r re l i gio n?

är att tro på en gudomlig verklighet som påverkar människans liv.

Transcendent betecknar det som ligger utanför det mänskliga medvetandet eller den mänskliga fattningsförmågan. (Källa: Nationalencyklopedin)

K U LT U R O C H R E L I G I O N

K U L T U R och religion h ä nger iho p

M E R om K U L T U R O C H R E L I G I O N

R eligionsfrihet

Stora moskén och Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm.

I Sverige införde vi fullständig religionsfrihet år 1951. Det är en rättighet som slås fast i vår grundlag och som innebär att alla har rätt att utöva sin religiösa tro – och rätt att inte bekänna sig till någon tro alls. Religionsfriheten är en grundläggande rättighet som även ingår i FN:s allmänna deklaration av de mänskliga rättigheterna (Artikel 18). Den innebär att en människa har ”frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor”. Minoriteter och religion

Att kunna använda sitt modersmål underlättar integrationen.

Den samiska flaggan. I Sverige bor det cirka 20 000 samer.

År 2000 antog Sveriges riksdag den europeiska konventionen om skydd för nationella minoriteter. De fem svenska grupper som kom att omfattas är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Att det blev dessa beror på att tiden som minoritet i Sverige skulle uppgå till minst 100 år. Målet med konventionen är att stärka minoriteternas ställning inom samhällslivet och underlätta användandet av de egna språken. Konventionen bygger på synsättet att det ligger i ett samhälles intresse att mångfalden av språk och kulturyttringar kan leva vidare och utvecklas. Religionsutövningen kan just vara en del av kulturen där minoritetsspråket används och bevaras.

Finskspråkiga har av tradition kunnat fira gudstjänster på modersmålet. Gudstjänster på finska finns i Svenska kyrkan, i ortodoxa församlingar och i olika frikyrkoförsamligar. Gudstjänstspråket i Tornedalen var meänkieli även i äldre tid, trots att myndighetsspråket och även skolspråket var svenska. Samerna tvingades de överge mycket av sin ursprungliga tro och kultur, när den svenska staten i mitten av 1600-talet bestämde att kristendomen skulle vara samernas religion. Samernas nåjder, schamaner, använde trummor för att för att komma i trans och för att få kunskaper om framtiden. Myndigheterna såg till att dessa trummor samlades in och flera förstördes. Många samer höll ändå fast vid sina gamla riter jämsides med de nya, men det var inget de kunde visa öppet, utan att riskera straff. Svenska kyrkan har tagit avstånd från tvångskristnandet och de övertramp som gjordes i kristendomens namn de gångna århundradena.

Mandeiskt dop. Mandéerna är en minoritet med gemensam religion. De har funnits i Sverige några decennier.

Hietaniemi kyrka i Tornedalen.

Samisk nåjdtrumma.

K U LT U R O C H R E L I G I O N

K U L T U R och religion h ä nger iho p

M E R om K U L T U R O C H R E L I G I O N

R eligionsfrihet

Stora moskén och Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm.

Att kunna använda sitt modersmål underlättar integrationen.

Den samiska flaggan. I Sverige bor det cirka 20 000 samer.

Mandeiskt dop. Mandéerna är en minoritet med gemensam religion. De har funnits i Sverige några decennier.

Hietaniemi kyrka i Tornedalen.

Samisk nåjdtrumma.

Religioner och livsåskådningar

Över hela världen påverkas människors tankar

och handlingar av religioner och livsåskådningar. Dessa kan förändras och anpassas efter olika förutsättningar. Äldre och nyare tankar om livet lever sida vid sida.

Religioner och livsåskådningar

Över hela världen påverkas människors tankar

och handlingar av religioner och livsåskådningar. Dessa kan förändras och anpassas efter olika förutsättningar. Äldre och nyare tankar om livet lever sida vid sida.

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING

JUDENDOM

Synen på Gud Judendomen är en monoteistisk religion. Den judiska trosbekän- ”Hör Israel, nelsen betonar att Gud är en. Gud har vid tidens början skapat uni- Herren är vår Gud, versum och människorna. Under historiens gång uppenbarar sig Herren är en” Gud och ingriper i händelserna och människornas liv. Shema Israel, den Gud är allsmäktig, helig och god. Det onda i världen är ingen judiska trosbekännelsen, makt, utan en brist på kärlek eller vilja att göra gott. Att man inom 5 Mos. 6:4 judendomen inte uttalar Guds namn, är ett uttryck för Guds helighet. Trots Guds storhet finns det en personlig, kärleksfull och ömsesidig relation till människan. Bönen är ett uttryck för denna närhet. Förbundet Redan i judendomens äldsta berättelser beskrivs förhållandet mellan Gud och människorna som ett förbund, en ömsesidig överenskommelse. Berättelserna beskriver hur Gud väljer ut ett folk för att uppenbara sin vilja för och folket väljer att gå med på att vara utvalt. Att vara det utvalda folket innebär att följa Guds vilja, nämligen att verka för rättvisa och barmhärtighet på jorden. Israels land och det hebreiska språket har fått stor symbolisk betydelse inom judendomen. Landet är heligt på grund av att historien om Gud och Israels folk började där. Språket är heligt för att uppenbarelsen skrevs ned på hebreiska. Hebreiskan är också ursprungligen språket för gudstjänst och bön. Att vara människa Judendomens syn på människan utgår från skapelseberättelsen – Gud såg på sin skapelse och såg att den var god. Av detta följer att livet är gott om det levs på ett riktigt sätt. Människan är inte ond av naturen. Eftersom hon är skapad till Guds avbild, kan en människa tänka, göra gott och visa medlidande och hon har en fri vilja. Även om den fria viljan kan begränsas av olika omständigheter i livet, är det förmågan att skilja mellan gott och ont som gör människan lik Gud. Människorna ingår i en gemenskap och med gemensamma krafter ska de föra den goda skapelsen vidare. Vägledningen, läran, finns i Toran och i dess tolkningar.

FÖRBUNDET ÖVER TIDEN

Davidsstjärnan har blivit en av de viktigaste symbolerna för judendomen. Den pryder den israeliska flaggan.

Menoran, den sjuarmade ljusstaken, är en symbol för judendomen och för landet Israel. Den ursprungliga menoran fanns i templet i Jerusalem.

I förbundet med Abraham lovar Gud att föra honom till ett nytt land. Där ska Abraham bli stamfar till lika många människor som stjärnorna på himlen eller sandkornen i öknen. Abraham som var barnlös blev till slut far till Ismael, Isak och flera andra barn. Som ett tecken på förbundet ska alla nyfödda pojkar omskäras. Abrahams sonson, Jakob, gavs av Gud namnet Israel och Jakobs tolv söner och deras ättlingar kallas Israels folk. När stora delar av Israels folk levde som slavar åt Farao, fick Mose av Gud uppdraget att befria dem. På vägen tillbaka till hemlandet förnyades förbundet vid berget Sinai, när Mose tog emot den lära och lag, Toran, som folket ska följa. Israels folk väljer kungar, gör Jerusalem till huvudstad och uppför ett mäktigt tempel där. I templet utförs djuroffer och där förvaras stentavlorna med Toran. Berättelserna fortsätter om krig och ockupationer, fångenskap och avfall från läran och om hur Gud ingriper i händelserna. Profeter förmedlar budskap från Gud, både tillrättavisanden och ord av tröst. När Jerusalem och templet förstörts av romarna år 70 e.v.t., inleds diasporan, judarnas liv som utspridd minoritet. Förbundets innehåll måste formuleras på nytt eftersom offren i templet inte längre kunde vara en del i förbundet mellan Gud och Israels folk. Rabbinerna, de som tolkade skrifterna, betonade i den nya situationen att kärleksfulla handlingar skulle ersätta offrens funktion. Efter Förintelsen, den mest fasansfulla katastrofen, har frågan om förbundet åter aktualiserats. Ett sätt att se förbundets funktion efter Förintelsen är som samarbetet mellan Gud och människor kring att reparera världen; människans uppgift är ännu i dag att vara medskapare till en bättre värld. Detta är en av den nutida judendomens viktiga frågor.

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING

JUDENDOM

FÖRBUNDET ÖVER TIDEN

Davidsstjärnan har blivit en av de viktigaste symbolerna för judendomen. Den pryder den israeliska flaggan.

Menoran, den sjuarmade ljusstaken, är en symbol för judendomen och för landet Israel. Den ursprungliga menoran fanns i templet i Jerusalem.

Judendom och kristendom Kristendomen har sin grund i samma tradition och samma heliga skrifter som judendomen. Jesus och hans lärjungar var judar. Varför blev då kristendomen en egen religion och inte en inriktning inom judendomen? En förklaring är att när kristna församlingar grundades runt om i Romarriket kom majoriteten av kristendomens anhängare snart att bestå av människor som inte var judar. Judiska seder som omskärelse och matregler tillämpades av dem med judisk bakgrund men inte av den växande gruppen som blev kristna utan att tidigare ha bekänt sig till judendomen. Så som den kristna tron sedan utvecklades, kom den att skilja sig från den judiska på flera punkter: n Jesus

från Nasaret var den väntade Messias, Christos på grekiska.

n Gud

blev människa genom Jesus.

n Genom

att dö och sedan uppstå besegrade Jesus döden, både sin egen och alla människors död. Därmed kan människan få ett evigt liv.

Synen på Gud – treenigheten Enligt kristendomen är Gud allsmäktig, god och den som har skapat och upprätthåller världen. Det som skiljer kristendomen från andra monoteistiska religioner är föreställningen om att Gud är treenig. Enligt treenighetsläran är Gud en men med tre olika sätt att vara verksam och uppenbara sig på. – skaparen står för Guds förmåga att skapa, ge liv, bygga upp och upprätthålla världen.

n Fadern

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING

KRISTENDOM

Det finns alltså många sätt att definiera vem som är kristen. En utgångspunkt kan vara att alla som definierar sig själva som kristna ska betraktas som det. I dag är kristendomen spridd över hela världen, både som den mäktiga västvärldens religion men också i östra Europa, i Mellanöstern, i Afrika och i Latinamerika. Det finns över två miljarder kristna i världen. Var tredje människa på jorden räknas alltså som kristen.

A N T I S E M I T I S M E N och kristendomen

Korset är den mest använda kristna symbolen. Korset symboliserar Jesus korsfästelse, död och uppståndelse.

Fisken var från början ett hemligt tecken bland de första kristna. Begynnelsebokstäverna i de grekiska orden för Jesus Kristus Guds Son Frälsare bildar det grekiska ordet för fisk, ichthys.

Påven Johannes Paulus II i bön för offren i nazisternas utrotningsläger Auschwitz år 1979.

Kristna anser att hela den bibliska traditionen från Adam, via Abraham och Mose till profeterna, fick sin uppfyllelse genom Jesus och kristendomen. Judarna förstod inte att Jesus var Messias och de var dessutom medskyldiga till avrättningen av honom, menade man. Dessutom ansågs judarna vara blockerade och deras hjärtan så hårda att de inte kände igen Guds kärlek. Detta tänkesätt har varit en del i antisemitismen och förföljelsen av judar. Genom historien finns åtskilliga exempel på att judar drivits bort och skuldbelagts utifrån sådana motiv. Under de senaste årtiondena har flera företrädare för kristna kyrkor tydligt tagit avstånd både från sättet att se på judendomen och från de förföljelser av judar som synsättet bidragit till.

n Sonen

– frälsaren står för Gud som föddes på jorden som män-

niskan Jesus. I möten med människor förklarade han hur vi ska tro och leva. Genom korsfästelsen och döden tog Jesus på sig hela mänsklighetens synd. Han offrade sig i människornas ställe. När Jesus uppstod besegrades dödens makt och människorna kan hoppas på evigt liv tillsammans med Gud. n Den

heliga anden – livgivaren står för Guds närvaro i män-

niskors dagliga liv. Som den heliga anden fortsätter Gud sin verksamhet på jorden när Jesus inte längre är här som fysisk person. Anden ger gudomlig energi till ett alltmer andligt liv. Frågan om hur treenighetsläran ska tolkas har diskuterats livligt inom kristendomen. Judar och muslimer har riktat kritik mot treenighetsläran, som enligt dem bryter mot monoteismen och innebär att man dyrkar tre gudar istället för en. Men enligt de kristna rör det sig inte om tre olika gudar utan om en enda Gud som framträder i tre olika gestalter eller relationer. Kristna brukar likna treenigheten vid solen, solstrålen och den energi solstrålen bär med sig och som ger ljus och värme. Det handlar helt enkelt om att det finns tre olika sätt att uppleva Gud.

från Nasaret var den väntade Messias, Christos på grekiska.

n Gud

blev människa genom Jesus.

n Genom

att dö och sedan uppstå besegrade Jesus döden, både sin egen och alla människors död. Därmed kan människan få ett evigt liv.

n Fadern

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING

KRISTENDOM

A N T I S E M I T I S M E N och kristendomen

Korset är den mest använda kristna symbolen. Korset symboliserar Jesus korsfästelse, död och uppståndelse.

Fisken var från början ett hemligt tecken bland de första kristna. Begynnelsebokstäverna i de grekiska orden för Jesus Kristus Guds Son Frälsare bildar det grekiska ordet för fisk, ichthys.

Påven Johannes Paulus II i bön för offren i nazisternas utrotningsläger Auschwitz år 1979.

n Sonen

– frälsaren står för Gud som föddes på jorden som män-

heliga anden – livgivaren står för Guds närvaro i män-

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING

ISLAM

Skillnaden mellan sunni och shia gäller framför allt synen på religiöst ledarskap.

Tariq Ramadan (mitten), schweizisk filosofiprofessor och europeisk muslim, är en av dem som förespråkar ömsesidigt utbyte mellan kulturer och religioner. Det kommer att ta tid, säger han, och framför allt innebär det att vi måste börja lita på varandra.

Sunna – kompletterar Koranen Med tiden växte det fram en muntlig regelsamling som kallas sunna. Den bygger på haditer, berättelser om Muhammeds liv, handlande och uttalanden i olika situationer. Haditerna fördes vidare muntligt innan de samlades och skrevs ned. Det finns sex sådana samlingar. Utifrån profetens handlande i berättelsen tolkar man vad som är rätt handlande i en liknande situation i dag. I nrikt ni ng ar

Olika uppfattningar om vem som skulle bli ledare efter Muhammeds död ledde så småningom till två riktningar inom islam, sunni och shia. Majoriteten ansåg att efterträdaren skulle väljas av muslimerna. Andra menade att Gud redan hade valt: Muhammeds efterträdare måste vara hans närmaste släkting. De krävde att Ali, som var Muhammeds kusin och gift med Muhammeds dotter Fatima, skulle leda muslimerna. Enligt dem var han också lämpligast. Anhängarna kallades shiat Ali, Alis parti, eller bara shia. Ali utsågs senare till muslimernas överhuvud, kalif, men mördades. De båda grupperna utsåg då olika ledare och därmed var splittringen ett faktum.

106

Sunna betyder sed och används om Muhammeds föredöme.

Sunni De flesta av världens muslimer, omkring 90 procent, tillhör sunniriktningen av islam. Även i Sverige är de flesta muslimer sunni. Sunnimuslimer anser att uppenbarelsen är fullbordad i och med Koranen och sunna. Islams ledare och lärare ska förvalta denna sanning, tolka den och undervisa om den. Ordet imam används av sunniter om den som leder bönen i en moské, men ordet imam kan också användas om den som studerat islam och undervisar och vägleder andra muslimer. I princip kan vem som helst utbilda sig till imam. Inom sunniislam finns flera tolkningstraditioner, så kallade lagskolor, med olika uppfattningar om hur de muslimska lagarna ska tolkas och utformas. Shia Cirka 10 procent av världens muslimer är shiamuslimer. De finns framför allt i Iran och södra Irak. De flesta svenska shiamuslimer kom från Iran och Irak under 1970- och 80-talen. De första ledarna inom shiaislam kallas imamer och de spelar ännu en viktig roll som vägledare. Ali betraktas som den förste imamen. Senare har det uppstått olika riktningar beroende på vilka som ska räknas som imamer. Enligt den största riktningen, imamiterna, som bland annat finns i Iran, har det funnits tolv imamer. Den tolfte anses vara dold och ska vid tidens slut återvända till världen som frälsare, Mahdi. Tills dess fungerar lagkunniga som ledare och präster. De främsta bland dem bär titeln ayatolla. Korantolkningen kan vara mycket fria. Eftersom både Ali och hans son Hussein dog i en kamp för den rätta tron anses de vara martyrer. Martyrskap har därför kommit att bli en viktig tanke i shiaislam. I va r d a ge n

Det viktigaste för en muslim är att vara en god människa och förvalta skapelsen enligt Guds vilja och det finns vägledning i form av olika levnadsregler. Med hjälp av Koranen och sunna har regler och

107

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING

ISLAM

Skillnaden mellan sunni och shia gäller framför allt synen på religiöst ledarskap.

106

Sunna betyder sed och används om Muhammeds föredöme.

107

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING

ISLAM

S haria Det arabiska ordet sharia betyder väg. Ett vanligt sätt att förklara ordet är som vägen till källan i öknen, alltså vägen som leder rätt. Tanken att livet i ett nutida samhälle ska vila på tolkningar av Koranens gudomliga uppenbarelser är något som diskuteras mycket. Ingen stat styrs enbart efter Koranen men många ledare hänvisar till den. I några länder, som Saudiarabien och Iran, används sharia i delar av samhällets lagstiftning. I exempelvis Sverige räknar vi med att staten ansvarar för samhällets lagar och välfärd, men i stora delar av världen ser det annorlunda ut. Människors trygghet och rättigheter bygger snarare på släkten, närsamhället och religionstillhörigheten. Det kan på så sätt finnas flera system av sedvänjor och lagar som försvaras och lever vidare bland olika folkgrupper i samma land. Detta är vanligt i den muslimska världen. För muslimer betyder sharialagar helt enkelt ”rättfärdiga lagar”. Utanför islam förknippas sharialagar ibland med grymhet och föråldrade straff som exempelvis stening vid otrohet eller stympning vid stöld och i bland annat Iran, Saudiarabien och Sudan tillämpas sådana straff. Ett annat område som brukar förknippas med sharia är familjerätt, alltså sådant som rör skilsmässa, barn och arv. Inom familjerätten finns tolkningar som missgynnar kvinnor i förhållande till män. I det samhälle som rådde under profeten Muhammeds tid räknades barnen till faderns släkt och en kvinna återgick till att bli underställd sina manliga släktingar efter en skilsmässa. Dessa synsätt skymtar fram i korantexterna. Men många muslimer idag ser de kvinnofientliga tolkningarna som resultatet av århundraden av patriarkalt präglade samhällen. I stället vill de framhålla att Muhammed ville upprätta kvinnorna och påpekar att han lika gärna kan tolkas som en förkämpe för feminismen. Inom de olika lagskolorna pågår en ständig debatt om hur Koranen och sunna ska tolkas.

Matreglerna Regler om mat och dryck tolkas olika men de flesta muslimer avstår från griskött och alkohol. Enligt Koranen är det förbjudet att äta blodmat, griskött och självdöda djur. För att kött ska vara tillåtet bör det slaktas så att djuret helt töms på blod, på samma sätt som judarnas koscherslakt.

I tidningar och på nätet finns frågespalter där muslimer kan få svar på allehanda frågor, exempelvis om matregler, kläder eller genteknik. Vilket svar man får beror på vilken lagskola den som svarar representerar.

Fem pelare Islams innehåll brukar sammanfattas i fem pelare. På dessa vilar den muslimska tron och de är viktiga inslag i en troende muslims liv.

108

normer för livets alla områden formulerats. En sådan regelsamling kan kallas sharia och innehåller föreskrifter om religionsutövning, om familjerätt, maktutövning och krig men också om klädedräkt och mat. Islam brukar beskrivas som livsmönster, inte bara som en lära. Eftersom sharia bygger på tolkningar av Koranen och Sunna, ser den inte likadan ut för alla. Reglerna för vad som är halal, tilllåtet och haram, förbjudet, varierar mellan lagskolor och mellan olika kulturer.

Trosbekännelsen ”Det finns ingen gud utom Allah och Muhammed är hans profet” står skriven på den Saudiarabiska flaggan.

– shahada. Trosbekännelsen är det första man brukar viska i ett nyfött barns öra, och det sista många muslimer vill höra innan de dör. Den som uttalar orden och tror på

n Trosbekännelsen

109

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING

ISLAM

Fem pelare Islams innehåll brukar sammanfattas i fem pelare. På dessa vilar den muslimska tron och de är viktiga inslag i en troende muslims liv.

108

Trosbekännelsen ”Det finns ingen gud utom Allah och Muhammed är hans profet” står skriven på den Saudiarabiska flaggan.

– shahada. Trosbekännelsen är det första man brukar viska i ett nyfött barns öra, och det sista många muslimer vill höra innan de dör. Den som uttalar orden och tror på

n Trosbekännelsen

109

RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

HINDUISM

Moder Ganges, Ganga Ma, är enligt myten Himalayas dotter. Hennes vatten renar människorna. Vid floden ligger därför flera heliga städer, bland annat Varanasi.

iska riter och firar hinduiska högtider, är uppvuxen i hinduisk kultur eller identifierar sig själv som hindu. Totalt finns det omkring 876 miljoner hinduer i världen. De flesta bor i Indien och Nepal, även om religionen i dag är spridd över hela världen. Stora hinduiska minoriteter lever i Bangladesh och Pakistan. Tamilerna på Sri Lanka är hinduer, liksom befolkningen på Bali i Indonesien. Hinduismen är en ganska ny religion i Sverige med uppskattningsvis 7 000 anhängare. Det är framför allt de senaste 50 åren som hinduer har flyttat hit. Det rör sig i första hand om människor från Indien, Uganda och Sri Lanka. Gudsuppfattningar En grundtanke inom olika former av hinduism är föreställningen om en gudomlig princip som kallas världssjälen, brahman. Brahman kan uppfattas som en opersonlig gudomlig kraft som genomsyrar allt i tillvaron. Men Brahman tänks också kunna framträda i en personlig gud som ingriper i människornas liv och som man kan vända sig till i gudstjänster och böner. Inom hinduismen finns exempel på alla typer av gudsuppfattningar, monoteism, polyteism och panteism, men gränserna är inte skarpa. De som vänder sig till flera gudar kan samtidigt vara övertygade om 124

att det är en enda gud som visar sig i olika gestalter. Gränserna mellan vad som är gudomligt, mänskligt eller naturföreteelser är också flytande. Det gudomliga kan visa sig på många olika sätt, även floder, platser och djur kan förmedla det gudomliga. Det finns ett oräkneligt antal gudar inom hinduismen. Varje by kan ha sin lokala gud. Hinduerna kan dyrka flera gudar samtidigt, men vänder sig ofta till en gud som de anser sig stå nära. En gud kan också vara viktig vid ett visst tillfälle i livet, till exempel inför en resa, vid giftermål eller barnafödande. Vilka gudar som haft störst betydelse och hur dessa uppfattats har varierat från hinduismens äldsta tid och också mellan olika områden. Vissa gudar och gudinnor är väl kända över större delen av den hinduiska världen exempelvis Shiva, Vishnu, Ganesha och Durga.

H IN D U ISKA G U D A R Ofta tillber man en gudinna som maka till en betydelsefull manlig gud, men det finns riktningar som beskriver tillvarons yttersta verklighet, världssjälen, som kvinnlig. Gudar som är viktiga inom stora delar av hinduismen: n Brahma

Hjulet är en indisk symbol för livscykeln med födelse, död och återfödelse.

är skaparguden, utvecklad ur Brahman som världssjälen och en tidig skapargud, Prajapati. Brahma lever främst genom att världsåldersläran följer Brahmas tid: Jorden går under på kvällen och skapas på nytt när Brahma vaknar.

n Gudinnan

Sarasvati, som beskyddar litteratur och lärdom, är hustru till Brahma.

n Vishnu,

bevararen, är en god och vänlig gud som sköter om världen. Han stiger även ner till jorden som avatar. De mest kända av Vishnus uppenbarelser på jorden är Rama och Krishna.

n Lakshmi,

gift med Vishnu, är lyckans gudinna och förknippas med ekonomiskt välstånd.

AUM eller OM är ett ljud på sanskrit som uttrycker helheten i universum och som symboliserar Brahman. Ljudet inleder olika recitationer och riter. Själva symbolen används för att markera hinduisk identitet.

n Shiva

är fruktbarhetens men också förstörelsens gud. Han är en folklig gud, som man ber till om exempelvis god skörd eller barn.

n Devi,

Parvati, Kali eller Durga – Shivas hustru har många namn. Som Kali är hon den mörka men livgivande gudinnan som, liksom sin man, både ger och tar liv.

125

RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

HINDUISM

Moder Ganges, Ganga Ma, är enligt myten Himalayas dotter. Hennes vatten renar människorna. Vid floden ligger därför flera heliga städer, bland annat Varanasi.

Hjulet är en indisk symbol för livscykeln med födelse, död och återfödelse.

n Gudinnan

Sarasvati, som beskyddar litteratur och lärdom, är hustru till Brahma.

n Vishnu,

bevararen, är en god och vänlig gud som sköter om världen. Han stiger även ner till jorden som avatar. De mest kända av Vishnus uppenbarelser på jorden är Rama och Krishna.

n Lakshmi,

gift med Vishnu, är lyckans gudinna och förknippas med ekonomiskt välstånd.

n Shiva

är fruktbarhetens men också förstörelsens gud. Han är en folklig gud, som man ber till om exempelvis god skörd eller barn.

n Devi,

Parvati, Kali eller Durga – Shivas hustru har många namn. Som Kali är hon den mörka men livgivande gudinnan som, liksom sin man, både ger och tar liv.

125

RELIGION CH LIVSÅSKÅDNING

BUDDHISM

som kan uppnå nirvana och hur man ser på tillbedjan av heliga gestalter. Vilka skriftsamlingar som är viktiga skiljer sig också. Theravada Theravada, de äldstes lära, kallas ibland även sydbuddhismen. Den finns framför allt på Sri Lanka, i Burma, Thailand, Laos och Kambodja. Theravadabuddhismen räknar Tripitaka som enda helig skrift. Enligt denna riktning är det endast munkar som kan nå nirvana omedelbart efter detta livet. Andra kan dock återfödas som munkar och på så sätt står möjligheten öppen för alla. En människa kan enligt theravada uppnå nirvana av egen inre kraft och de ritualer och den tillbedjan som ägnas åt Buddha behöver inte ses som bön om kraft och frälsning. I stället kan de uppfattas som påminnelser om vad Buddha står för, hans lära och goda exempel. Ljus, blommor och rökelse symboliserar exempelvis upplysning i okunskapens mörker, skönhet som vissnar bort eller upplösning och gränsöverskridande. Buddhabilder behöver alltså inte uppfattas som gudabilder. Av hans kroppsställning och ansiktsuttryck kan man inspireras i sin meditation och strävan efter befrielse.

Enligt mahayana finns flera världar och flera buddhagestalter samtidigt; Sakayamuni är en, Amitabha är en annan.

En vilande Buddha ska återge hans fullkomliga lugn i dödsögonblicket, då han fri från alla begär gick in i nirvana

Livet som munk uppfattas som en snabbare väg än livet som lekman. Målet är detsamma – nirvana.

150

Mahayana Den andra grenen av buddhismen är mahayana, den stora vagnen, som ibland kallas nordbuddhismen. Mahayanabuddhismen finns i Mongoliet, Kina, Tibet, Bhutan, Vietnam och Japan. Viktiga texter inom mahayana är prajnaparamitasutrorna som framhåller vishetens betydelse och beskriver läran om tomheten. Lotussutran, är en annan viktig text, som beskriver hur alla varelser någon gång kommer att nå uppvaknande. Enligt mahayana kan alla människor nå frälsning omedelbart efter döden. Men en person som har blivit upplyst, kan välja att skjuta upp sitt buddhablivande och alltså frivilligt stanna kvar i återfödelsens kretslopp, för att hjälpa andra till frälsning. En sådan person kallas boddhisattva. Mahayanabuddhister kan hänvisa till Buddha själv som föredöme. Han avstod från nirvana efter sin upplysning för att hjälpa andra. Sedan Buddha gick in i nirvana, kan han inte nås. Man kan tänka sig att Boddhisattvor och andra buddhor däremot är åtkomliga för människornas anrop och tillbedjan. Inom mahayana vänder sig

151

RELIGION CH LIVSÅSKÅDNING

BUDDHISM

Enligt mahayana finns flera världar och flera buddhagestalter samtidigt; Sakayamuni är en, Amitabha är en annan.

En vilande Buddha ska återge hans fullkomliga lugn i dödsögonblicket, då han fri från alla begär gick in i nirvana

Livet som munk uppfattas som en snabbare väg än livet som lekman. Målet är detsamma – nirvana.

150

151

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

n ya R E L I G I Ö S A rörelser

Vårdagjämningen firas av asatroende i Gamla Uppsala.

En grundläggande föreställning är att det finns övernaturliga krafter i världen i form gudar och gudinnor. Naturen anses vara helig och människan är inte dess härskare utan en del av den. Ritualer är mycket viktiga och sker ofta utomhus. Centralt i riten är blotet, offrandet, som sker på många olika sätt. Många moderna asatroende använder bara växter eller vegetarisk mat i sina offer eftersom man anser att det är oetiskt med slakt. De viktigaste riterna äger rum vid solårets vändpunkter, vintersolstånd och midsommar samt vårdagjämning och höstens skördefest. Dagens asatroende finns framför allt i Skandinavien, Tyskland, Storbritannien och USA. Några asatroende har kopplat sin lära till rasistiska tankar, men de allra flesta är inte rasister. Nyschamanism Nyschamanism är en av de mest populära strömningarna bland de nyreligiösa rörelserna och vill återuppliva de tekniker som använts för att komma i kontakt med andevärlden. Den ursprungliga schamanismen brukar förknippas med folk som bor i Polarområdena som Grönlands inuiter och indianerna i Nordamerika. Ordet schaman användes ursprungligen av tungusfolket i Sibirien. Schamanen är en andlig ledare som anses kunna komma i kontakt

166

Åskguden Tor har varit en av de dyrkade asagudarna. Tors hammare, Mjölner, är också en vanlig symbol för asatron.

En vanlig föreställning inom nyschamanism är att det finns tre världar: en mellanvärld som vi lever i, en övervärld med starka andliga krafter och en undervärld med krafter som påverkar vårt vardagsliv.

med andevärlden genom att själen färdas dit medan kroppen ligger livlös. Inför själsresan krävs att schamanen försätter sig i trans. Detta sker med olika hjälpmedel, vanligen trummor eller andra rytminstrument och dans. Vissa schamaner har även använt sig av droger. Schamanens uppgift består i att bota sjukdomar men också i att förmedla budskap och visdom från andevärlden eller ledsaga de avlidnas själar dit. De nyschamanistiska rörelserna blandar ofta föreställningar och tekniker från flera olika traditioner och syftet med att behärska teknikerna är framför allt personlig utveckling, inte som den ursprunglige schamanen, som fanns till för sitt samhälle. Inom nyschamanismen handlar det om individens egen upplevelse, där de inre resorna syftar till en ökad insikt om vem man egentligen är eller hur man ska handla i avgörande livsval. Wicca Wicca är en växande grupp inom nyhedendomen och består av många olika strömningar. Anhängarna betonar det feminina och avvisar framställningen av gudomen som enbart manlig. Vanliga föreställningar är att det finns en Gud och en Gudinna, men några talar även om flera gudar och gudinnor. Inom en inrikt-

167

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

n ya R E L I G I Ö S A rörelser

Vårdagjämningen firas av asatroende i Gamla Uppsala.

166

Åskguden Tor har varit en av de dyrkade asagudarna. Tors hammare, Mjölner, är också en vanlig symbol för asatron.

167

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

k a p i t e l 10

Sekulära livsåskådningar För många i dagens samhälle är tron på gudomliga krafter oviktig eller till och med förkastlig. Viktiga värden som kärleken till livet och omsorgen om världen kan försvaras utan en religiös tro.

E n v ä r ld slig v ä r ld

Alla åskådningar som hittills har presenterats i boken innehåller föreställningar om en gudomlig eller transcendent verklighet. Vissa former av humanism och ekosofi, däremot, räknar inte med någon gud eller överjordisk kraft. Båda rörelserna är exempel på sekulära livsåskådningar. Humanism Ordet humanism kan ha olika betydelser. Enligt en definition innebär humanism studiet av människan som kulturvarelse. När man talar om humanistisk vetenskap eller kunskap menar man exempelvis språk, historia och filosofi till skillnad från naturvetenskap, medicin och matematik. Men humanism är också namnet på en livsåskådning som utgår från människans absoluta värde och rätt till självförverkligande. Humanismen i Västerlandet har anor från antiken. Platon hävdade att människan är god av naturen och stoikernas filosofiska skola framförde tanken på mänskliga rättigheter. Både under renässansen på 1500-talet och under upplysningen på 1700-talet fick humanis-

172

173

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

k a p i t e l 10

E n v ä r ld slig v ä r ld

172

173

Att vara människa

Livet rymmer både glädje och sorg. I människans villkor ingår att förhålla sig till allt, från små vardagligheter till de stora existentiella frågorna: vad är ett gott liv, vem är jag, vad är kärlek och vad innebär döden?

Att vara människa

AT T V A R A M Ä N N I S K A

ETIK

S k uld o ch ansvar Erfarenheterna från de senaste hundra åren ger åtskilliga exempel på att människor och samhällen kan åsidosätta de mest grundläggande etiska principerna. Forskningen kring 1900-talets folkmord har resulterat i många studier av skuld och ansvar. Ett sätt att beskriva skeendet är med hjälp av offrets, förövarens och betraktarens roller. Är det regimen och de högsta cheferna som bär ansvaret och skulden? Eller är även den som lyder en order eller den som inte vågar protestera ansvarig? Just betraktarens roll och ansvar har särskilt framhållits. Passivitet inför andras lidande kan också ses som en form av ondska. ”Räddarna”, däremot, kännetecknas av empati, förmågan att sätta sig in en annan människas situation, och civilkurage, modet att ingripa eller säga ifrån när något strider mot viktiga värderingar även om det kan få negativa konsekvenser.

listiskt samhälle. Den medicinska utvecklingen, inte minst på det gentekniska området, ställer oss inför stora etiska utmaningar. Även inom näringslivet har det blivit viktigt att utforma etiska koder, för exempelvis tillverkningsindustri i andra delar av världen. Djurens rättigheter och miljöfrågor är andra områden där etiska överväganden har kommit att spela stor roll. De offentliga samtal som förs i samhället i form av debatter i exempelvis riksdagen, i medier, på internet och i klassrum håller demokratin levande och alla har möjlighet att lyssna på varandras ståndpunkter i viktiga frågor. Arbetsliv och skola Alla arbetsplatser har regler för hur man bör bete sig. I de flesta fall är reglerna enkla, man förväntas exempelvis komma i tid och sköta sitt jobb. Lagar om arbetsmiljö eller sekretess måste följas av alla som omfattas av dem. Flera verksamhetsområden har dessutom yrkesetiska normer, så kallade etiska koder. De anställda medverkar till att utforma sådana mål och värden som de sedan vill inrikta sig på i det dagliga arbetet.

192

Vilka etiska normer tror du man delar i alla yrken? På vilket sätt kan yrkesetiken i de olika yrkena skilja sig åt?

Pluralism används om exempelvis samhällets olikheter mellan olika grupper när det gäller intressen och värderingar.

Inom exempelvis sjukvården betonas tanken att alla människor är lika mycket värda och har rätt till samma vård. För att kunna upprätthålla en professionell, empatisk och rättvis omvårdnad, måste all personal dels ha grundliga kunskaper och färdigheter, dels ställa upp på dessa grundläggande värderingar. Även inom skolans område finns lagar och förordningar som styr verksamheten. Den svenska skolan har uppdraget att arbeta för att upprätthålla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människors lika värde. Denna värdegrund ska prägla hur elever och personal förhåller sig till varandra och utgöra utgångspunkten för handlingsplaner, trivsel- och ordningsregler på varje skola. Jämställdhet, inflytande, rättvisa och demokrati är exempel på mål man vill uppnå genom olika handlingsplaner och policydokument.

L A G E N O M TY STN A D SP L IKT Tystnadsplikt enligt lag gäller exempelvis inom sjukvården. Den som röjer sekretessbelagda uppgifter kan straffas med böter eller fängelse. Prästernas tystnadsplikt, som är föreskriven i Kyrkoordningen men inte i den vanliga lagstiftningen, gäller de enskilda samtal de har. Till skillnad från andra yrkesgrupper kan prästernas tystnadsplikt inte upphävas av domstolsbeslut.

193

AT T V A R A M Ä N N I S K A

ETIK

192

Vilka etiska normer tror du man delar i alla yrken? På vilket sätt kan yrkesetiken i de olika yrkena skilja sig åt?

Pluralism används om exempelvis samhällets olikheter mellan olika grupper när det gäller intressen och värderingar.

193

AT T V A R A

k a p i t e l 12

Identitet Vem är jag egentligen? Eller vad är jag? Även om de flesta av oss åtminstone har en känsla av vilka vi är så är det inte alldeles enkelt att definiera sig själv, eller andra. Det här kapitlet handlar om identitet, både identitet som självbild och kulturell identitet.

D e n ide n t i t e t s s ö k a nd e m ä n n i s k a n

Identiteten är det som visar vem jag är. På ytan är den ett namn, ett födelsedatum och ett utseende. På ett djupare plan handlar min identitet om att veta både vem jag är eller inte är och vad jag vill vara. En människas identitet grundas på självbilden, det vill säga den uppfattning man har av sig själv som en unik individ med en viss karaktär och vissa egenskaper. En positiv självbild är grunden för att en människa ska må bra och känna sig trygg. Självbilden påverkar det egna välbefinnandet men också samspelet med andra människor. De flesta människor har också en bild av hur de skulle vilja vara, en idealbild. Om den idealbild en människa har av sig själv, av henne uppfattas som alltför långt från verkligheten, kan hon känna sig misslyckad och skuldtyngd. Sådana känslor kan ge en människa en negativ självbild. Hur blir jag då den jag är? Hur blir jag den jag vill vara? Det genetiska arvet har förstås betydelse även för en människas identitet. Men livsvillkoren och de kulturer som omger en människa under

204

205

AT T V A R A

k a p i t e l 12

D e n ide n t i t e t s s ö k a nd e m ä n n i s k a n

204

205

AT T V A R A M Ä N N I S K A

KÄRLEK

åtminstone någonting i tillvaron och de som är närmast är då partnern eller barnen. Hedersrelaterade brott Alla kulturer och samhällen har normer som inte bör överskridas. I dessa normer brukar det ingå föreställningar om vad som är ärofullt och hedersamt. På samma sätt finns det föreställningar om vad som motverkar hedern, om handlingar som är negativa och innebär skam för en grupp, en släkt eller en familj. Ibland innebär detta hederstänkande att människor råkar illa ut till exempel genom att hotas, misshandlas eller till och med dödas. Hedersrelaterade brott kan ha sin grund i att någon bryter mot släktens eller familjens normer. Den som har brutit mot normerna måste straffas, annars riskerar hela familjen eller släkten att få dåligt anseende. En vanlig föreställning är att en kvinnas kropp och sexualitet tillhör hennes släkt eller familj. Släkten, eller familjen, måste därför se till att kvinnorna inte på något sätt skadar deras anseende genom olämpliga relationer eller handlingar. Hederstänkandet verkar vara vanligast i traditionella, patriarkala samhällen i Mellanöstern, Sydamerika och Medelhavsområdet

Hjälte heter sharaf på arabiska. Sharaf hjältar är en organisation för unga män som vill göra något åt att flickor och kvinnor förtrycks på grund av hederstänkande. De har själva vuxit upp i hederskulturen, men vägrar att delta i den traditionella kontrollen av systrar eller andra familjemedlemmar.

– oavsett religiös tillhörighet. Ofta är hederstänkandet vanligare på landsbygden än i storstäder. Det finns lagar som förbjuder hedersbrott, men straffen är milda eftersom hederstänkandet kan användas som försvar för handlingarna. Hedersmord och hedersrelaterat våld finns även i Sverige, och det är inte bara något som drabbar unga kvinnor med invandrarbakgrund. Det finns till exempel homo- och bisexuella som vittnar om att de har blivit misshandlade av sina föräldrar på grund av sin läggning. Det vanligaste hedersrelaterade våldet här är dock psykiskt. Den drabbade kanske blir utslängd från sitt hem, utfryst och bortglömd, allt för att släkten eller familjen är rädd för att behöva skämmas.

Fadime föll offer för ett så kallat hedersmord. Hennes pappa sköt ihjäl henne för att hon valt att leva ett liv som bröt mot familjens normer.

234

Könsstympning En annan form av våld och kontroll är kvinnlig könsstympning, eller kvinnlig omskärelse. Ingreppet, som oftast utförs när flickan är liten, kan ha flera funktioner. En uppgift är att införliva unga flickor i släkten. Handlingen kan då betraktas som en övergångsrit. Omskärelsen kan också göras för att kontrollera kvinnans sexualitet. En oomskuren kvinna kan uppfattas som en främling, en som man inte kan gifta sig med. Hon kan också ses som oren och okvinnlig.

235

AT T V A R A M Ä N N I S K A

KÄRLEK

Fadime föll offer för ett så kallat hedersmord. Hennes pappa sköt ihjäl henne för att hon valt att leva ett liv som bröt mot familjens normer.

234

235

AT T V A R A M Ä N N I S K A

DÖDEN

förekommer framför allt inom de sekulära livsåskådningarna och inom delar av nyhedendomen. Även om allt försvinner genom döden menar ändå många att man kan leva kvar i minnet hos de efterlevande. Det är stort nog. Döden i katastrofens spår Annandag jul 2004 inträffade en av de värsta naturkatastroferna i modern tid då en tsunami, en jättevåg efter ett jordskalv till havs, sköljde in över kusten i Sydostasien. Runt 230 000 människor miste livet, de flesta i Indonesien men också Sri Lanka, Indien och Thailand drabbades hårt. Omkring 540 svenskar omkom längs den thailändska västkusten. I Thailand är det vanligt att döda förs till templen, där en begravningsceremoni äger rum innan kroppen kremeras. Så skedde också med många av de döda efter tsunamin. Men eftersom alla måste identifieras och dessutom tillhörde olika religiösa traditioner gällde inte de vanliga rutinerna. Tsunamikatastrofen aktualiserade döden på ett dramatiskt sätt och tydliggjorde många aspekter av död och sorg i nutiden, både sådant som är gemensamt för alla och sådant som kan skilja sig religioner och kulturer emellan. En aspekt handlar om synen på hur döda ska tas om hand och om olika sätt att begrava. Religiösa föreställningar påverkar hur vi vill att våra kroppar behandlas inför, under och efter döden. Hinduer och många buddhister vill att kroppen ska kremeras. Många kristna, muslimer och judar vill däremot inte att kroppen förstörs genom eld. För många är det viktigt att ha en grav, en minnesplats att gå till. En annan fråga som kom i fokus var krishantering. På flygplatser, sjukhus, arbetsplatser och skolor runt om i Sverige samlades krisgrupper för att stödja både dem som drabbats direkt och mera indirekt. Minnesstunder för de döda ägde rum, med och utan religiösa inslag. Men är det lättare att acceptera katastrofer och död om man tror på återfödelse som i indiska religioner, än om man tänker sig ett enda liv på jorden, som inom judendom, kristendom och islam? Är det lättare att acceptera katastrofen om man har en religiös tro än om man inte tror? Alla människor har någon form av uppfattning om verkligheten,

246

”Om vi törs fundera på döden och tala om den, kan vi lättare se att tiden är begränsad. Om vi försöker acceptera att döden är en del av livet, kan vi kanske både leva lyckligare och stå bättre förberedda när döden kommer.” Ur boken Låt oss tala om döden av BengtGöran Ribberfalk

Estoniamonumentet på Djurgården i Stockholm. Namnen på de omkomna är inhuggna i sten.

Sociologen Aaron Antonov-sky har pekat på tre viktiga faktorer när någon möter svårigheter och kriser: Begriplighet – vikten av att förstå vad som händer. Hanterbarhet – känslan av att det är möjligt att påverka livet i positiv riktning. Meningsfullhet – känslan av att ha något att leva för.

en livsåskådning som ligger till grund för hur man tolkar svåra händelser. Sådant som kan bidra till möjligheten att finna tröst och styrka i sorgen kan vara en del i en religiös tro, men också en livshållning helt utan religiösa inslag. Kollektiv sorg Vad händer när död och sorg under en period blir hela landets angelägenhet? Tsunamikatastrofen år 2004 är när man ser till antalet döda en av de värsta katastroferna som drabbat Sverige i modern tid. En annan är fartyget Estonias förlisning i Östersjön år 1994, då över 850 människor, varav omkring 500 svenskar, omkom. Vid båda dessa händelser fick bevakningen i media stor betydelse. Tittarsiffror och tidningsupplagor ökade, och rapporteringen på internet fick ett stort genomslag. Behovet av information var stort, även bland människor som inte var direkt berörda. Media spelar en stor roll i dramatiska situationer för att ge sådan information att människor kan förstå och ta till sig vad som hänt. I denna uppgift

247

AT T V A R A M Ä N N I S K A

DÖDEN

246

Estoniamonumentet på Djurgården i Stockholm. Namnen på de omkomna är inhuggna i sten.

247

F u n d e r A ! Ta s t ä l l n i n g ! Ut b y t ta n k a r !

O l o v J a nsson · Lind a K a r l sson

Grunda med begrepp och definitioner inom Kultur och religion n Kultur n Religion

O l o v J a nsson · Lind a K a r l sson

n Kultur

och religion hänger ihop

Foga ihop delarna i ett mönster i Religioner och livsåskådningar n Judendom

n Buddhism

n Kristendom

n Nya

n Islam

n Sekulära

religiösa rörelser livsåskådningar

n Hinduism

Betrakta ur olika perspektiv i Att vara människa n Etik

n Kärlek

n Identitet

n Död

ISBN 978-91-622-7188-6

www.bonnierutbildning.se

9 789162 271886

(7188-6)