Mikael Einarsson är kökschef på restaurangerna Djuret, Pubologi, Leijontornet 12 x 8 och Svinet i Stockholm. Henrik Francke har arbetat som redaktör, skribent och kreativt ansvarig för tidningen Gourmet. Gustav Lindström är bondsonen som brinner för självhushållning, snickeri och gediget mathantverk. Jakob Fridholm är en av Sveriges bästa matfotografer.
Expedition mathantverk
PROJEKT Kokgrop • Hemmamejeri • Matlagning över öppen eld Ostronskivlingsodling • Rustika ugnar • Korvstoppning Syrning, konservering och inläggning • Hemmacharkuteri Torkning • Snigelfarm • Rökning • Hemmabryggeri
Mikael Einarsson Henrik Francke Gustav Lindström
Den här boken handlar om de grundläggande principerna bakom matlagning och smak. Om riktiga råvaror som möter eld och rök, salt och socker. Om rustika metoder som skapar eleganta smaker. Om glädjen i att smaka en nyhalstrad öring med skogsriset kittlandes i svanken, eller stoltheten manifesterad i en hemgjord leverpastej. Nuförtiden klarar vi vår överlevnad utan att behöva salta in kött för vintern eller förvandla mjölken till ost på fäboden. Men just därför är det roligt att prova! Under flera år har författarna utforskat mathantverkets alla sidor. Resultatet blev 12 större matprojekt och över 100 recept. En del av rätterna svänger du ihop på en eftermiddag, en del kan du vänta på i flera år.
EXPEDITION
Mathantverk från stoppad korv till nedgrävd tupp
Mikael Einarsson Henrik Francke Gustav Lindström
Expedition_inlaga_1.indd 4
12-07-05 09.57.42
Innehåll Förord 11 [Projekt 1] Kokgrop 12 [Projekt 2] Hemmamejeri 20 [Projekt 3] Matlagning över öppen eld 28 [Projekt 4] Ostronskivlingsodling 52 [Projekt 5] Rustika ugnar 56 [Projekt 6] Korvstoppning 80 [Projekt 7] Syrning, konservering och inläggning 94 [Projekt 8] Hemmacharkuteri 112 [Projekt 9] Torkning 130 [Projekt 10] Snigelfarm 136 [Projekt 11] Rökning 144 [Projekt 12] Hemmabryggeri 162
Register 170
Expedition_inlaga_1.indd 5
12-07-05 09.57.42
Expedition_inlaga_1.indd 10
12-07-05 09.57.54
Förord Detta är inte en kokbok för dig som är hungrig. Tvärtom. Vi kan verkligen inte rekommendera någon att sätta igång och laga ur boken med kurrande mage. Det finns recept här som tar månader och kanske till och med år att bli klara med. I andra recept behöver du först bygga en lerugn eller gräva en kokgrop innan du kan sätta igång. Det verkar lite omständligt, tänker kanske du. Och det har du rätt i. Nuförtiden klarar vi väl vår överlevnad utan att behöva salta in kött för vintern eller ysta mjölken till ost på fäboden? Att följa med på expeditionen är att se lagandet som en hobby, inte som som ett nödvändigt ont. Vissa spelar golf på lördagarna, andra syrar kimchi. På ett mer filosofiskt plan blir denna typ av matlagning från grunden ett sätt att känna verklig handgriplig skaparglädje i ett i övrigt genomdigitaliserat samhälle. Boken handlar egentligen om grundläggande principer bakom matlagning och smak. Kött och fisk som möter eld och rök, salt och socker. Rustika metoder som skapar sofistikerade smaker. Den handlar om att
halstra en öring med skogsriset kittlandes i svanken, eller stoltheten som manifesteras i en hembakad leverpastej. När vi gett oss i kast med de olika matprojekten har vi ofta blivit förvånade: Hur kan en så rudimentär metod ge ett så förfinat resultat? Varför bygger vi egentligen skinande kök med dyra sofistikerade prylar när vi kan få ett mer spännande resultat genom att elda i en grop i trädgården? Vår expedition ut i mathantverkens värld har varit enormt spännande, mycket på grund av att den här sortens matlagning inte alltid är helt förutsägbar. Ibland har det gått snett (som med vår hemsyrade surströmming, som du inte hittar i boken), men för det mesta har det gått bra – och gemensamt för alla projekt: Det har alltid varit enormt roligt.
Mikael Einarsson, Henrik Francke, Gustav Lindström
11
Expedition_inlaga_1.indd 11
12-07-05 09.57.55
[Projekt 3]
MAT öVER öPPEN ELD Moderna kök har det mesta i form av teknik. Allt är kontrollerbart och övervakat. Hygieniskt, fläckfritt och utfläktat. Till och med när vi lagar maten utomhus har tekniken tagit över. Allt ska vara lätt och gå blixtrande fort. Gasoldrivna rymdskepp och färdigmarinerade grillspjut, en grillmästare med matchande förkläde och grillvante. Om man istället med sviktande självförtroende och svedda underarmshår desperat försöker manövrera 20 kilo vildsvin i rätt position framför en vilt sprakande brasa kan man undra varför man inte valde den ovan nämnda, lättare vägen. Men då ska man inte glömma att någonstans där inne i det egna dna:t finns rester av en mycket kompetent kock som levde för länge, länge sedan. Det hävdas nämligen att det var matlagning över öppen eld som fick oss att utvecklas från primitiva primater till människor med en hyfsad känsla för teknologi. Med hjälp av upphettning över öppen eld kunde våra förfäder tillgodogöra sig mer näringsämnen – något som ledde till att de matlagningskunniga blev mer lämpade i evolutionens utslagsturnering på grund av de tekniska färdigheter som den eldunderstödda matlagningen krävde. Att försöka sig på detta handlar alltså inte om att genomföra ett verklighetstroget Asterix-lajv. Det är en homage till en förhistorisk kockhjälte.
»I och med att det är svårare att kontrollera värmen kräver matlagning över öppen eld mer fysisk närvaro vid kastrullen, gallret eller pannan – vilket i sig skapar en större kärlek vid tilllagningen.Man kanske rent teoretiskt får en ›finare‹ stekt köttbit genom en modern sous-vide eller lågtemperaturstekning,men när man lagar mat utomhus över öppen eld är ju samlingen och väntan på maten runt elden nog så viktigt. Det perfekt stekta köttet handlar om den så kallade Maillardeffekten,det vi vanligtvis kallar ›smaken av brynt kött‹. Matlagningen i denna bok har oftast skett vid värmekällor som gör att man ständigt får se till att Maillardeffekten inte går för snabbt – vilket inte alls brukar vara problemet i det vanliga hemmaköket«. // Mikael
28 Mat över öppen eld
Expedition_inlaga_1.indd 28
12-07-05 09.58.58
Helstekning Det finns flera tekniker för att grilla hela djur. Vi valde en vertikal variant för att det kändes mest kontrollerat, inte helt olik den argentinska asadon. En klassisk roterande grillställning är också bra men kräver svetsning och annat som man inte hittar i skogen. Detta är en lösning som vem som helst kan bygga; det tog faktiskt inte mer än 30 minuter att få klart själva ställningen.
Surra ihop ca 3 m långa störar. Tvärslå som stadgar upp och där man också kan fästa krokar som man hakar i grisen för att få bättre vinkel mot elden.
[MATERIAL] – 6 mindre trädstammar – rep att surra ihop ställningen med – spik/skruv så att tvärslån sitter stadigt – s-krokar – 2 till kedjorna i överliggaren att hänga grisen i, 2 till tvärslån att häkta fast i underkant på näten för att vinkla grisen vid behov – kedja – 2 bitar att hänga runt överliggaren – ogalvaniserat armeringsnät – 2 bitar som väl täcker ditt utfläkta djur – ståltråd + tång – att tvinna ihop armeringsnäten med
Krokar/öglor med kedja som tillåter reglering av höjden. Avståndet mellan våra stöd var ca 3 m.
Plåt som reflekterar värmen och håller uppe brasan. Det utfläkta vildsvinet hålls på plats mellan två armeringsnät. Använd ståltråd, trä även igenom svinet på några ställen.
[TIPS] – Börja mycket tidigare än du tror, senast strax efter frukost. — Du vinner tid om slaktkroppen inte är iskall när den hamnar vid elden. – Kör med indirekt värme; med glödbädden direkt under kroppen blir det snabbt bränt. – Ha många hjälpredor och mycket förfriskningar – kolbullar blir bra lunch i halvtid. – Använd digitaltermometer. – Inga oljebaserade marinader eller glaze förrän i slutet – annars bränns det. – Bogarna behöver mest värme. – Vänd köttet ofta, i alla fall ett par gånger i timmen. – Svetshandskar är bra att ha. – Vindskyddat läge är att föredra. [GLöM INTE] – Håll avstånd till byggnader, träd och annat som kan ta eld. – Vattenslang för släckning i beredskap. – Kolla väderleksrapporten.
30 Mat över öppen eld // Metod
Expedition_inlaga_1.indd 30
12-07-05 09.59.08
Expedition_inlaga_1.indd 31
12-07-05 09.59.13
36 Mat รถver รถppen eld // Recept
Expedition_inlaga_1.indd 36
12-07-05 09.59.24
Rillette på vildsvin med grillat surdegsbröd Rillette är en sorts raffinerad slarvsylta – i det här fallet dessutom med lite rökiga toner från helgrillningen. Perfekt som en aptitretare före maten. ½ kg vildsvinskött (tillagat från helgrillningen) 2 dl köttbuljong 1 schalottenlök 150 g smör 1 dl smält grisfett (gärna sparat från helgrillningen) 1 msk plockade timjanblad salt och peppar surdegsbröd Ta resterna från det helgrillade vildsvinet och bryt ner köttet i mindre bitar. Värm det i en kastrull tillsammans med buljong och finhackad lök. Tillsätt smör och grisfett, vispa så att köttet blir ”trådigt”. Avsluta med att tillsätta timjan samt smaka av med salt och peppar. Fördela rilletten i väl rengjorda glasburkar och förvara i kylen. Vid servering, ta ut rilletten i god tid och låt den bli rumstempererad. Bred rilletten på nyrostat surdegsbröd.
Mat över öppen eld // Recept 37
Expedition_inlaga_1.indd 37
12-07-05 09.59.25
Expedition_inlaga_1.indd 44
12-07-05 09.59.45
Mat på pinne eller i papper Den enklaste matlagningen av alla är att trä en råvara på en pinne och värma den genom att hålla pinnen över brasan. Klassisk korvgrillning helt enkelt. Råkar man få tag på en mindre fisk fungerar pinnen även då. En variant är att slå in fisk i blött tidningspapper, eller att tillaga råvaror direkt i glöden (något de argentinska grillmästarna kallar för rescoldo).
Sik i papper fylld med lingonris serverat med gräddfils- och romsås I ärlighetens namn hade vi tänkt stoppa enris i siken men vågade inte ge oss på grannarnas enbuske så det fick bli lingonris istället. Blev fint det med! Testa gärna tillagningssättet med andra fiskar också t ex gös, röding eller abborre. 2 portioner
Öring på pinne Varför krångla till det?
1 sik (ca 1 kg) tidningar salt lingonris
1 portion 1 mindre havsöring salt träpinne Ta ur och skölj sken. Salta och grilla på pinne på lagom avstånd från elden så att det blir en jämn tillagning.
Tillbehör färskpotatis Gräddfils- och romsås 3 dl gräddfil 2 msk sikrom 1 msk finhackad rödlök 1 msk finhackad gräslök Blötlägg tidningar. Ta ur och skölj fisken. Salta och fyll med lingonris. Slå in dem i de blötlagda tidningarna och lägg på elden. Räkna med att det tar ca 20 minuter men det beror så klart på värmen och storleken på fisken. Blanda alla ingredienser till såsen. Servera direkt tillsammans med lite kokt färskpotatis.
Mat över öppen eld // Recept 45
Expedition_inlaga_1.indd 45
12-07-05 09.59.46
[Projekt 4]
ostronskiVlingsoDling svampar är ur evolutionär synvinkel närmare besläktade med människan än med växterna, hävdas det från forskarhåll. svindlande tanke, särskilt om man har ett par svampodlingar på gång i skogen bakom huset. och nog verkar de smarta, de små gynnarna. att leva i symbios med andra är ju egentligen ett liv i lättja. i vårt fall åker den odlade ostronskivlingen snålskjuts på en rejäl stock färskhugget lövträ. man skulle kunna hävda att odling av svamp tar bort lite av poängen. tjusningen är ju att gå ut i skogen och försöka leta reda på dem. glädjen över att hitta ett guldglimrande svampställe är svårslagen. Vilken tur då att kantareller, som är bland de mest uppskattade svamparna, är enormt svårodlade – så de kan man inte fuskodla hemma. lättast att odla är just ostronskivlingen, därefter kommer champinjon och shiitake. när du väl skördat ostronskivlingen kan du använda den på många sätt: torka den, sylta den eller varför inte servera till kött i burk med kimchi på s 103.
»Det häftiga när man får igång sin stock är att man faktiskt kan få avkastning under flera år. Ympningen är det luriga.Det gäller att få tag i väldigt färskt och fuktigt lövträ och gärna starta projektet på våren när trädet är fullt med sav. när man planterar ut den är det bra att välja en skuggig och fuktig plats, och är det torrt kan det vara en bra idé att vattna sin stock. Och se upp för mördarsniglarna! De verkar vara väldigt sugna på mycelet eller vetekärnorna – bäst att ta en runda runt odlingen morgon och kväll för att plocka bort eventuella inkräktare. plocka och laga när svamparna vuxit till sig rejält.« //Gustav
52 ostronskivlingsodling
Expedition_inlaga_2.indd 52
12-07-05 10.01.53
Mat รถver รถppen eld 53
Expedition_inlaga_2.indd 53
12-07-05 10.01.58
Konstruktion varm- och kallrök Vi har använt samma grundkonstruktion för de flesta av våra rökprojekt, en hemsnickrad trälåda med fast botten och löstagbar lucka som lock. Nedre halvmetern invändigt är klädd i plåt och i nederkant på ena sidan sitter en lucka. Det mesta har vi rökt hängandes från pinnar från toppen av lådan, men det finns även ett galler en bit ner i lådan där större köttstycken kan ligga. Vi har sedan använt två olika värmekällor. Vid kall- och
varmrök har vi använt oss av en Skogmakamin och rökrör i olika längder. Kallrök (20–30 grader) får du genom ca 3 meter rökgång, beroende på temperatur utomhus, såklart. Det kan behövas längre rör på sommaren. För varmrökning (60–70 grader) har vi använt 1 meter långa rör. I båda fallen har vi först eldat upp en glödbädd i kaminen innan vi hängt in det som ska rökas. Sedan matas glöden med ömsom ved ömsom spån/enris. Stryp spjället nästan helt.
Spontade brädor 10 x 2 cm.
Reglar på utsidan.
Lock, något större än lådan.
”Piggar”, i vårt fall skruvar som går igenom träet där gallret kan vila.
Höjd ca 130 cm.
Hål med samma diameter som rökröret, i vårt fall 10 cm.
Lucka med gångjärn i ovankant. Full bredd och ca 30 cm hög.
Botten, lika stor som lådan, skruva underifrån.
146 att röka // Metod
Expedition_inlaga_3.indd 146
12-07-05 10.09.06
BBQ-rökning med grilltändare Vid BBQ-rökning har vi istället använt två elektriska grilltändare som vi lagt upp och ner i bottnen på lådan, med en stenskiva emellan så att de inte ligger direkt mot bottnen. På dessa grilltändare har vi sedan placerat ett stålfat med rökspån som byts varje timme. Temperaturen i lådan har då legat på ungefär 90–100 grader. Detta skulle så klart gå att göra med kaminen också, men idén med grillgafflarna kändes genialisk så vi var tvungna att prova. Kanske inget en elingenjör skulle rekommendera, så experimentera på egen risk.
Enklaste varmrökningen En rudimentär varmrök kräver egentligen bara en plåtlåda eller ett plåtbleck med spån på bottnen, och ett galler för att hålla upp råvarorna. På med folie som lock och placera sedan lådan på en värmekälla så att spånen börjar glöda och avge rök – voilà, du har precis byggt en varmrök. En klotgrill med lock går att använda på samma sätt, och den så kallade abu-röken fungerar på samma sätt.
Expedition_inlaga_3.indd 147
12-07-05 10.09.10
[Projekt 9]
TORKNING Det kan sägas direkt. Vi är inte särskilt intresserade av dieter. Vi byter inte heller kosthållning varje gång ett nytt matlarm dyker upp i media. Men en trend som faktiskt kan vara lite intressant även om man i första hand är intresserad av matlagning och smaker, är raw food. Inte för att vi är enormt intresserade av huruvida råa grönsaker är bättre eller sämre för kroppen (inom raw food, eller ”levande föda” som man ibland säger på svenska, menar man att kroppen drar nytta av den enzymaktivitet som pågår i råa grönsaker, och som avstannar vid en temperatur över 42 grader). Nej, vad som är spännande med den ”råa” maten är att mycket faktiskt inte är rått utan tillagat genom torkning vid låg temperatur. Smak och färg i grönsaker och färska örter är flyktiga, och för att behålla så mycket som möjligt av dem är en snabb, industriell torkning på hög temperatur inget vidare. Långsam, försiktig torkning däremot kan koncentrera smakerna och göra råvarorna till något annat än vad de är i sin färska form. Detta tog vi fasta på och började därför torka grönsaker för fulla muggar. Vi har experimenterat med torkning av grönsaker och bär i Gustavs egenhändigt byggda skotorkstorkskåp (se ritning på nästa uppslag). Resultatet blev smakrika
och färgglada grönsaker. Men självklart går det också att torka i vanlig ugn på riktigt låg värme, eller om man verkligen gillar det finns särskilda torkugnar att köpa för ändamålet. Vi hängde också upp buketter med färska örtkryddor för torkning i ett fönster med norrläge, trots att de gastronomiska vetenskapsmännen menar att man inte ska utsätta dem för ljus under torkningen. Mörkt, dragigt och varmt är det optimala. Men när man vill känna sig riktigt huslig bryr man sig inte om sånt, då är det viktigare att få se sina fina buketter i fönstret. Ganska snart lämnade expedition mathantverk det strikt vegetariska och började ta vara på lite udda delar från djurriket också, nu dock i vanlig ugn. Djurchips kanske inte låter så gott, men smakkoncentrationen i ett bit torkat kyckling- eller fiskskinn är mycket, mycket hög.
130 torkning
Expedition_inlaga_3.indd 130
12-07-05 10.08.09
Mat รถver รถppen eld 131
Expedition_inlaga_3.indd 131
12-07-05 10.08.14
[Projekt 11]
ATT RÖKA Den rökta smaken har i det närmaste blivit en kliché. Rökaromerna hittas i så många produkter att man lätt tänker på den som enbart en krydda. Men den rökta smaken var från början bara en bieffekt; det viktiga var konserveringen som rökens kemiska sammansättning bidrog med. En person som börjar experimentera med rökning genomgår ett par tydliga faser. Först en initial upphetsning över att det mesta faktiskt går att röka. Förutom kött och fisk kan man röka ost, fiskrom, skaldjur – ja, till slut står man där vid kylen och funderar på om hemrökta ägg kanske skulle vara något att satsa på. Det är det inte, kan vi meddela. Därefter vidtar den eldfängda fasen, där man inser att rökning inte bara handlar om vilka råvaror man kan röka – det handlar lika mycket om vad som ska alstra röken. Olika träslag ger olika röksmaker. Undvik trä med mycket kåda; det sotar för mycket och hårda träslag som ek kan brinna för varmt. Ved från frukträd är bra, likaså al och en. Spån alstrar mer rök och gör det vid en lägre temperatur än hela vedklabbar. Idealiskt håller förbränningen en kolningstemperatur, vilket man får genom att se till att brasan inte får för mycket syretillförsel. När man tröttnat på rök från träspån kan
man prova att röka sin råvara med granris, halm eller varför inte vanligt te. Efter hand inser man att rökning inte är så enkelt som det kan verka. Skillnaden mellan en finstämd rökton och en horribel förnimmelse av skogsbrand ligger inte särskilt långt ifrån varandra i fråga om handhavande. Röksmaken gillar sällskap av fett, syrliga smaker och salt, och för att passa på en tallrik med andra smaker kan rökningen inte vara hur burdus som helst. Teorin bakom en rök är inte direkt högteknologisk: Från en brasa leder man rök in i en låda, där råvarorna hänger och får ta smak. Lådans temperatur är beroende av avståndet till brasan. Vid varmrökning tillagas råvaran samtidigt som den röks, vid kallrökning är det enbart röken som påverkar råvaran. För att kunna kallröka behöver man leda bort röken från elden för att inte råvaran ska bli tillagad av värmen, och längden på detta rör, samt den omgivande temperaturen, avgör resultatet.
144 att röka
Expedition_inlaga_3.indd 144
12-07-05 10.08.49
Mat รถver รถppen eld 145
Expedition_inlaga_3.indd 145
12-07-05 10.08.54
Konstruktion varm- och kallrök Vi har använt samma grundkonstruktion för de flesta av våra rökprojekt, en hemsnickrad trälåda med fast botten och löstagbar lucka som lock. Nedre halvmetern invändigt är klädd i plåt och i nederkant på ena sidan sitter en lucka. Det mesta har vi rökt hängandes från pinnar från toppen av lådan, men det finns även ett galler en bit ner i lådan där större köttstycken kan ligga. Vi har sedan använt två olika värmekällor. Vid kall- och
varmrök har vi använt oss av en Skogmakamin och rökrör i olika längder. Kallrök (20–30 grader) får du genom ca 3 meter rökgång, beroende på temperatur utomhus, såklart. Det kan behövas längre rör på sommaren. För varmrökning (60–70 grader) har vi använt 1 meter långa rör. I båda fallen har vi först eldat upp en glödbädd i kaminen innan vi hängt in det som ska rökas. Sedan matas glöden med ömsom ved ömsom spån/enris. Stryp spjället nästan helt.
Spontade brädor 10 x 2 cm.
Reglar på utsidan.
Lock, något större än lådan.
”Piggar”, i vårt fall skruvar som går igenom träet där gallret kan vila.
Höjd ca 130 cm.
Hål med samma diameter som rökröret, i vårt fall 10 cm.
Lucka med gångjärn i ovankant. Full bredd och ca 30 cm hög.
Botten, lika stor som lådan, skruva underifrån.
146 att röka // Metod
Expedition_inlaga_3.indd 146
12-07-05 10.09.06
BBQ-rökning med grilltändare Vid BBQ-rökning har vi istället använt två elektriska grilltändare som vi lagt upp och ner i bottnen på lådan, med en stenskiva emellan så att de inte ligger direkt mot bottnen. På dessa grilltändare har vi sedan placerat ett stålfat med rökspån som byts varje timme. Temperaturen i lådan har då legat på ungefär 90–100 grader. Detta skulle så klart gå att göra med kaminen också, men idén med grillgafflarna kändes genialisk så vi var tvungna att prova. Kanske inget en elingenjör skulle rekommendera, så experimentera på egen risk.
Enklaste varmrökningen En rudimentär varmrök kräver egentligen bara en plåtlåda eller ett plåtbleck med spån på bottnen, och ett galler för att hålla upp råvarorna. På med folie som lock och placera sedan lådan på en värmekälla så att spånen börjar glöda och avge rök – voilà, du har precis byggt en varmrök. En klotgrill med lock går att använda på samma sätt, och den så kallade abu-röken fungerar på samma sätt.
Expedition_inlaga_3.indd 147
12-07-05 10.09.10
Expedition_inlaga_3.indd 153
12-07-05 10.09.23
Mikael Einarsson är kökschef på restaurangerna Djuret, Pubologi, Leijontornet 12 x 8 och Svinet i Stockholm. Henrik Francke har arbetat som redaktör, skribent och kreativt ansvarig för tidningen Gourmet. Gustav Lindström är bondsonen som brinner för självhushållning, snickeri och gediget mathantverk. Jakob Fridholm är en av Sveriges bästa matfotografer.
Expedition mathantverk
PROJEKT Kokgrop • Hemmamejeri • Matlagning över öppen eld Ostronskivlingsodling • Rustika ugnar • Korvstoppning Syrning, konservering och inläggning • Hemmacharkuteri Torkning • Snigelfarm • Rökning • Hemmabryggeri
Mikael Einarsson Henrik Francke Gustav Lindström
Den här boken handlar om de grundläggande principerna bakom matlagning och smak. Om riktiga råvaror som möter eld och rök, salt och socker. Om rustika metoder som skapar eleganta smaker. Om glädjen i att smaka en nyhalstrad öring med skogsriset kittlandes i svanken, eller stoltheten manifesterad i en hemgjord leverpastej. Nuförtiden klarar vi vår överlevnad utan att behöva salta in kött för vintern eller förvandla mjölken till ost på fäboden. Men just därför är det roligt att prova! Under flera år har författarna utforskat mathantverkets alla sidor. Resultatet blev 12 större matprojekt och över 100 recept. En del av rätterna svänger du ihop på en eftermiddag, en del kan du vänta på i flera år.
EXPEDITION
Mathantverk från stoppad korv till nedgrävd tupp
Mikael Einarsson Henrik Francke Gustav Lindström