Boken om
Stanley Sjรถberg skriven av BIRGER THURESON
1
Boken om Stanley Sjรถberg
2
Boken om
Stanley Sjรถberg skriven av BIRGER THURESON
Gospel Media Sweden www.gospelmedia.se 3
Boken om Stanley Sjöberg
Copyright © 2011 Birger Thureson Utgiven av Gospel Media Sweden AB Tfn: 019-18 60 10, Fax: 019-18 60 05 Webbsida: www.gospelmedia.se E-post: info@gospelmedia.se Omslagsfoto: Håkan Flank Tryckt hos Bookwell, Finland, 2011 ISBN: 978-91-85853-92-2 4
Innehåll
Förord ...................................................................................................... 7
1. Barndom i bombregn ........................................................................... 9 2. Tonårsrevolt ......................................................................................... 17 3. 15-årig evangelist ............................................................................... 31 4. Hembiträde i Turkiet .......................................................................... 39 5. Ljusdal, Kumla, Sollefteå, Örebro .................................................... 47 6. På kärlekens stigar .............................................................................. 53 7. Pakistan kallar ...................................................................................... 61 8. Kulturkrockar – och uppbrott .......................................................... 73 9. Pastor i Filadelfia i Stockholm ............................................................. 81 10. Resande i evangelium ......................................................................... 97 11. Stanley söker jobb ............................................................................. 105 12. Gasen i botten .................................................................................... 115 13. Juliaden ................................................................................................ 125 14. Karisma 72 .......................................................................................... 133 15. Misstag och misslyckanden ............................................................. 141 16. Missionär i Sundbyberg ................................................................... 151 17. Återuppstånden kyrka ...................................................................... 159 18. Drömmen om pengar ....................................................................... 163 19. Målgrupp: Guds barnbarn ............................................................... 169 5
Boken om Stanley Sjöberg
20. En check från himlen ........................................................................ 177 21. Visioner och missioner ..................................................................... 181 22. Svallvågor kring dopet ...................................................................... 187 23. Konferens med komplikationer ...................................................... 195 24. Helvetesdebatten ............................................................................... 209 25. Islamkritiker och muslimernas vän ............................................... 221 26. Stafettväxlingen ................................................................................. 231 27. Pastorn och politiken ....................................................................... 239 28. Utpekat hatobjekt .............................................................................. 249 29. Trosrörelsen, Ulf Ekman och Benny Hinn ................................... 259 30. Kvinnorna i hans liv .......................................................................... 269 31. Gränslöst engagemang ..................................................................... 275 32. Rör inte min Jesus! ............................................................................ 289 33. Pastorn i cyberrymden .................................................................... 295 34. 14 Frågor till Stanley Sjöberg .......................................................... 303
6
Förord
N
är jag fick frågan om jag ville skriva en bok om Stanley Sjöberg krävdes ingen lång betänketid. Han är en av de mest spännande personerna inom svensk kristenhet. Färgstark. Kontroversiell. Alltid aktuell. Det var Stanley som tvekade. Ville han verkligen granska sitt eget liv i backspegeln? Vågade han? Orkade han? I det förflutna låg så många starka känslor begravda, positiva och negativa. Till sist sa han ja. Och vi kom överens på en viktig punkt. Boken skulle inte bara spegla solsidan, utan också skildra skuggsidan. Den skulle inte bara rapportera segrarna, utan också nederlagen. Den här boken bygger på ett stort antal intervjuer med huvudpersonen. Men jag har också talat med många andra som levt och arbetat nära honom, som mött honom i debatter, som på olika sätt varit med i laddade skeenden och komplicerade konflikter. Detta för att bilden av Stanley Sjöberg skulle bli så rättvisande som möjligt. Jag har också bemödat mig om att placera hans liv och gärning i en kontext. Vi ingår alla i ett sammanhang, som påverkat det vi är och vad vi gör. Även Stanley Sjöberg. Att han mer än många andra också påverkat sammanhanget är en annan sak. Här är resultatet. Jag vet att bokens huvudperson delar min förhoppning, att läsningen ska bli till nytta. Vi kan lära oss något, inte bara av våra egna utan också av andras framgångar och motgångar, succéer och misstag.
7
Boken om Stanley Sjöberg
Det krävdes mod av Stanley Sjöberg att betrakta sitt liv i backspegeln. Det modet kan hjälpa kristna i allmänhet och kristna ledare i synnerhet att ta ut kursen mot framtiden. Spånga, januari 2011 Birger Thureson
8
1.
BARNDOM I BOMBREGN
D
et första han minns från sitt liv är sirenen som varnade för ryska bombplan över Helsingfors. En ödslig, utdragen ton som klättrade till svindlande höjder och sedan gled ned igen, djupt ned, och klättrade upp, och så gled utför på nytt. Gång på gång på gång. Upp och ned. Ljudet skar genom märg och ben och fick hjärtat att slå så att det lilla pojkbröstet var nära att sprängas. I varje fall kändes det så. Det var en kulen och kall vinterdag 1939, Finlands huvudstad hukade i fruktan, och pappa Tage och mamma Helga var i Filadelfia där de nästan jämt fanns till hands för sina församlingsmedlemmar och andra som behövde hjälp och tröst i en svår tid. Stanley, som snart skulle fylla fyra år, var hemma hos Elsy Lundin, en snäll tant som höll barnmöten i kyrkan. Och som emellanåt var pastorsfamiljens barnvakt. När sirenens sorgesång hållit på några sekunder muttrade Elsy till sig själv: – Nu börjar det. Nu börjar det. Lugnt och metodiskt skruvade hon åt gaskranen och tog lille Stanley i handen, och kvinnan och pojken skyndade sig nedför trapporna till husets skyddsrum. 9
Boken om Stanley Sjöberg
Så började Stanley Sjöbergs medvetna tillvaro; med en varning för anfallande bombplan och en trappa där människorna trängdes av fruktan för ond, bråd död. Och sedan satt de tätt intill varandra på golvet och hörde bombplanen dundra över sina huvuden. Det luktade svett och ångest i källarrummet och kändes som om luften snart skulle ta slut. Men ingen bomb slog ned i närheten av deras hus. Inte denna gång. Livet skulle gå vidare. Också för predikantsonen Stanley, som framför sig hade många dramatiska år vid andra frontavsnitt. Men det var i en annan värld och i en annan tid med en annan sorts dramatik. Nu kände han bara att han var hungrig och väldigt gärna ville ha en smörgås och sedan komma hem och leka med de andra barnen på gården. Men den närmaste tiden skulle det bli mer allvar än lek, också för ett oskyldigt barn. *** Att familjen Sjöberg från Sverige hamnade i krigets Finland var ingen slump, även om vägen dit var krokig och krånglig. När Tage Sjöberg i början av 1930-talet kallades till Filadelfiaförsamlingen i Stockholm efter en framgångsrik tid som predikant i Hälsingland, svarade han ja med stor förväntan. Att bli Lewi Pethrus nära medarbetare var inte alla förunnat. Och visst hände det enormt mycket i Sveriges största pingstförsamling. Men i Tages smak rymde tjänsten för mycket administration och för lite förkunnelse, och hustrun Helga påpekade med viss syrlighet i rösten att förr fick hon lappa byxknäna, men nu slet hennes man hårdast på byxbaken. Bedjaren hade blivit mer av byråkrat. Under de här åren växte det fram en övertygelse om att Gud ville ha honom till Helsingfors. Han bar den inom sig, men såg inga öppna dörrar. Tage Sjöberg var älskad i Filadelfia och en gärna hörd predikant, men relationen till Lewi Pethrus blev aldrig vad han hoppats, och den hängivna förkunnaren av Guds evangelium som skördat så stora framgångar i Norra Sverige blev allt tröttare och allt mer besviken. När kallelsen till svenskspråkiga Rock Church i New York kom, tackade han ja. Väl på plats med familjen fick han veta, att det var Lewi Pethrus som ryckt i trådarna och sett till att han blivit erbjuden tjänst på andra 10
Barndom i bombregn
sidan Atlanten. Motiven blev aldrig klarlagda. Och Tage gjorde vad han kunde i en församling med skral ekonomi och ganska svåra inre problem. Dock växte den, människor kom till tro och Tage hade fullt upp med predikan och själavård. För familjen var det en besvärlig period, då det ibland saknades pengar till det allra nödvändigaste och mat på bordet inte var en självklarhet alla dagar. Det var här i den brusande världsstaden som Helga födde sitt tredje barn. Han fick namnet Stanley efter en av Tage djupt beundrad amerikansk missionär, metodisten Stanley Jones som verkade i Indien och bland annat grundade Ashramrörelsen. Ett år innan det andra världskriget bröt ut kom det ett brev till den enkla lägenheten med hoplånade möbler. Det var adresserat till pastor Tage Sjöberg. Kuvertet innehöll en handskriven kallelse att bli föreståndare i Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors. För Tage var det som om en omväg äntligen var tillryggalagd. *** I Helsingfors fick predikantfamiljen från Sverige en lägenhet på Skat udden, ett område som låg alldeles intill hamnen. Där bodde de när kriget kom i november 1939, sedan Finlands regering vägrat ge efter för Sovjetunionens krav på att få införliva en del av Karelska näset och arrendera Hangö på 30 år. Vinterkriget pågick i 105 dagar innan Finland gav upp. Kriget kostade vårt östra grannland 22 451 döda, 45 384 skadade och 1 406 saknade (Källa: Nationalencyklopedin). Den finländska regeringen tvingades skriva under ett fredsavtal där man överlämnade betydande landområden till Sovjetunionen, bland annat Karelska näset, samt arrenderade ut Hangö stad och Hangö udd, där ryssarna ville förlägga en marinbas. För familjen Sjöberg blev det så småningom rutin under det korta vinterkriget att natt efter natt väckas av flyglarmet och tvingas lämna sina sängar och söka skydd. Först på med varma kläder, sedan nedför fem trappor och så – i bitande kyla – över gården till skyddsrummet som låg i ett annat hus. Och varje gång kom deras närmaste granne, en inte helt ung dam, släpande på en stor väska. Hon pustade och stånkade men kunde inte tänka sig att lämna lägenheten utan att ta med sig en 11
Boken om Stanley Sjöberg
rejäl packning, som om hon skulle ut på en längre resa, ett faktum som väckte viss munterhet mitt i den tragiska situationen. Sedan satt de där i tystnaden och lyssnade efter det dova, hotfulla ljudet från sovjetiska flygplan, och när motorljudet hördes i fjärran och kom närmare och närmare, väntade alla sammanbitet på ljudet av exploderande bomber. Och när allt var över, när mullret från bombplan tonat bort i fjärran och den sista bomben kreverat utan att skada dem, gick var och en tillbaka till sitt och fortsatte det vardagsliv som var möjligt i krigets Helsingfors. Det finska vinterkriget tog slut i mars, men runt omkring i Europa brann det andra världskriget och Finland skulle så småningom hamna i ny konfrontation med Sovjetunionen. Hela tiden var läget oerhört spänt och livet i Helsingfors fattigt och svårt och farligt – ingen visste när den svarta dödsmattan av bombplan på nytt skulle rullas ut över himlen. Sommaren 1941 var det dags igen. Då började vad som kallats fortsättningskriget. Sovjetunionen fällde på nytt bomber över finländska städer. Pastor Tage Sjöberg skrev i sin dagbok torsdagen den 26 juni: ”I går började Ryssland på allvar att bomba Finland. På många platser över hela landet föll bomberna och åstadkom skador både materiellt och i människoliv. Många människor är också skadade. Jag har varit på midsommarkonferens i helgen. På tågresan hem fick vi lov att gå av tåget fyra gånger på grund av flyganfall. Vid ett tillfälle var vi helt nära de nedfallande bomberna. Vi fick springa in i skogen och lägga oss. Vi kände hur krutröken omsvepte oss.” Den sjöbergska familjen fanns då inte i sin helhet i Helsingfors. Barnen Ann-Marie och Kjell hade evakuerats till Sverige, där de fanns i trygghet hos släktingar. De mindre barnen Stanley och Runa var kvar hos mamma och pappa. Familjen väntade tillökning; lilla Siv skulle göra entré till världen i slutet av oktober. Helga och barnen flyttade ut till Illbyn utanför Borgå, där det var betydligt lugnare än i Helsingfors. Ryssarna ödslade knappast bombkraft på en liten finländsk by. Men många nätter hörde Stanley hur flottorna med bombplan dånade över dem, på väg mot större städer med sin dödliga last. Ljudet jagade skräck i kroppen. Hur han än blundade såg han bilderna från tidningarna; bilderna av hus som flög i luften eller sattes i brand, och bilderna av skadade och döda bland ruinerna. 12
Barndom i bombregn
Pappa Tage var kvar i huvudstaden, där han oförtrutet fortsatte sitt församlingsarbete och samtidigt ivrigt studerade finska. Då och då kom han på besök hos familjemedlemmarna i bykapellet. Det var högtidsstunder. Även i Illbyn satte kriget sina spår. Runt om i dikena gömde sig finska soldater, beredda att försvara befolkningen om det kom en attack landvägen. Det hände rätt ofta att mamma Helga kokade kaffe, bredde smörgåsar och gick iväg med en täckt korg längs byvägen för att servera soldaterna som tryckte i terrängen. Vid ett tillfälle när pappa Tage var på besök hade Stanley gått ut för att leka med andra barn i byn. Plötsligt såg de en människa komma seglande från skyn. Det var en rysk soldat som förmodligen siktade på att landa i skogen för att med finländska kollaboratörers hjälp – sådana fanns – ta sig in och utföra spionuppdrag. Eller kanske agera som sabotör. Nu missade han det tilltänkta målet och hamnade i stället på det öppna fältet mellan skogsbrynet och byn. De finländska soldaterna öppnade eld. Mannen som kommit neddimpande från himlen sköt tillbaka. Stanley rusade hem så fort benen bar. Helga, Tage och Runa hade krupit ihop på golvet i kapellets pastorsbostad. En kula från eldstriden hade gått in genom fönstret och känts som en sveda mot Helgas kind, så nära var den att träffa. – Kasta dig ned på golvet, Stanley, ropade Tage åt femåringen som var vettskrämd av det som hände. – Dom skjuter, kasta dig ned. Fort. Det gjorde han. Och så låg de där med bankande hjärtan tills allt blev tyst och lugnt. Fallskärmshopparen hade gripits och förts bort mot ett ovisst öde. *** I Helsingfors var pappa Tage nära döden mer än en gång. Som när han på hemväg från ett välsignat möte i kyrkan alldeles tydligt hörde en röst, som manade honom att vända tillbaka och stanna i lokalen över natten. Pastorns första reaktion var att hans egen inre oro talade. Men rösten kom tillbaka med samma uppmaning. Den var tydlig, som om någon gått vid hans sida. 13
Boken om Stanley Sjöberg
Van som han var att räkna med Guds närvaro och änglars beskydd, vände han och gick tillbaka och övernattade i kyrkan. Familjen befann sig ju i säkerhet i Illbyn, så det spelade inte så stor roll var han sov. Den natten bombade ryssarna hamnen. Över 400 finländska soldater ombord på ett örlogsfartyg dödades. Den fastighet där familjen Sjöberg hade sitt hem skadades svårt. En annan gång när Tage promenerade på en av Helsingfors gator hörde han rösten på nytt. Tydligt sa den, att han skulle vända. Bara vända och gå tillbaka samma väg som han kom. Han gjorde det. Och en stund efteråt föll en bomb just på den plats han skulle ha befunnit sig, om han fortsatt sin väg. Det var omskakande upplevelser. Så nära döden, och ändå räddad. Men det var också erfarenheter som väckte frågor. Varför skonades han medan andra dog? Det var svårt även för en bibelkunnig pastor att hitta svar som kunde härledas från den kristna tron. Kanske fanns det ett syfte med att hans liv räddades. Kanske väntade ett uppdrag, där han skulle rädda andra människors liv. Den frågan fanns med när Tage Sjöberg senare hemma i Sverige arbetade hårt med att ta över finländska krigsbarn, som de kom att kallas, både föräldralösa och sådana som hade kvar sina föräldrar vid livet men behövde komma bort från kriget. Han ville använda sitt sparade liv till att hjälpa dem som hade det svårt. En dagboksanteckning från tiden i Helsingfors avslöjar något av hur Tages tankar gick när han befann sig mitt i bombregnet: ”Jag har nu varit med om flera bombanfall. Många människor skadades och flera människor fick sätta livet till. Vilken tröst har jag vid tanken på att möjligen bli dödad av en bomb? Den första är att jag går direkt hem till Gud. Jag har inte förnekat Hans namn. Jag litar på Hans ande i både liv och död. Men hur skall det gå för min kära Helga och mina älskade barn? Det är en ljuvlig tröst att veta; Jesus är änkans och faderlösa barns beskyddare och vårdare. Han skall inte lämna dem ensamma. De är under Hans kärleksfulla vård och uppsikt. Det är också en tröst att veta att ingenting sker utan att Gud har en mening därmed. Han menar då att mitt liv är färdigt här på jorden. Jag skall leva det vidare och fullkomligare i himlen.”
14
Barndom i bombregn
*** Efter några år av väckelse och välsignelse och glädje i den växande Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors, men också av sorg och smärta i ett land sönderslitet av krig, återvände familjen Sjöberg till Sverige i slutet av 1941. Först till basen, Duvbo i Sundbyberg, sedan till Elimförsamlingen i Örebro, dit Tage kallats som föreståndare.
15