9789152350447 by Smakprov Media AB

Charlotta Granath har arbetat som lärare i förskola och grundskola i många år. Som lärare i SO-ämnen och förstelärare i demokrati har hon forskat om demokrati i skola och undervisning. Hon är verksam på lärarutbildningen vid Södertörns högskola och har även utvecklat och drivit ett flertal framgångsrika demokrati-, politik-, värdegrunds- och integrationsprojekt på kommunal, nationell och EU-nivå, vilket har resulterat i ett flertal utmärkelser.

DEMOKR ATIUPPDR AGET I SKOLAN

Demokratiuppdraget i skolan förklarar hur skolans demokratiarbete kan utformas i vardagen. Boken utgår från styrdokument, vetenskaplig grund och aktuell forskning. Den innehåller många övningar, elevuppgifter och undervisningsexempel där förmågor som att ta ställning, värdera, argumentera och resonera övas. Demokratiuppdraget i skolan är uppdelad i tre delar: Teorier och forskning, Från teori till praktik och Undervisningsexempel. Samtliga kapitel avslutas med tips för att underlätta genomförandet av arbetsområdet eller undervisningen. Demokratiuppdraget i skolan riktar sig till skolledare, lärare och övrig personal inom förskola, grundskola och gymnasium. Boken är även till nytta för blivande lärare, skolhuvudmän och politiker som vill få insikt i skolans demokratiarbete.

CHARLOTTA GR ANATH

DEMOKRATIUPPDRAGET I SKOLAN

DEMOKRATIUPPDRAGET I SKOLAN Metodhandbok med undervisningsexempel CHARLOTTA GRANATH

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Webbplats: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Förläggare: Amanda Schött Franzén Redaktör: Anne Laurella och Karin Sörensen Grafisk form och omslag: Nette Lövgren Figurer: Jonny Hallberg Bilder: Charlotta Granath och Sanoma Utbildning AB

Demokratiuppdraget i skolan. Metodhandbok med undervisningsexempel. ISBN 978-91-523-5044-7 © 2017 Charlotta Granath och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Balto Print, Litauen 2017

Innehåll Inledning 16 Bokens syfte 16 Bokens struktur 17

Del 1 Teorier och forskning 21 Introduktion 23 Kapitel 1 Skolans demokratiuppdrag 25 Definition av demokrati 25 Demokrati, utbildning och inflytande 27 Från skolledning till klassrummet 30 Demokratiska deliberativa samtal 32 Arbete i demokratiska former 34 Resultat från ett praktiskt exempel 35

Kapitel 2 Forskningsläge och demokrati i skolans styrdokument 41 Det forskningsbaserade arbetssättet 41 Internationella studier om demokrati 43 Demokrati berör alla ämnen 45 Demokrati – i skolans målformuleringar och centrala innehåll 47 Ämnesfortbildning för lärare 51

Kapitel 3 Metoder för framgångsrik undervisning 55 Vad är framgångsrik undervisning? 55 Verklighetsbaserad och ämnesövergripande undervisning 58 Förslag på arbetsgång i fyra steg vid ämnesövergripande arbete 61 Organisatoriska förutsättningar 66

Del 2 Från teori till praktik – didaktiska exempel i skolan 71 Introduktion 73 Kapitel 4 En skolas verksamhetsplan 75 Ett systematiskt kvalitetsarbete 75 Exempel på arbetsgång i fyra steg för att nå en gemensam målbild 78 Demokrati som huvudområde i verksamhetsplanen 82 Skolledningens roll 83 Konkret arbete med skolans demokratiuppdrag 84

Kapitel 5 Skapa aktivt elevinflytande 95 Vad innebär elevinflytande? 95 Skapa ett elevråd 97 Det pedagogiska verksamhetsåret 104 Integration som exempel 109 Skolval 112 Politikerdebatt lokalt i en kommun 119

Kapitel 6 Arbete med FN:s barnkonvention och mänskliga rättigheter 127 Internationella barndagen 127 Projektet ”Barn möter barn” 128 FN-dagen 134 Fredsvecka 145

Kapitel 7 Skola och arbetsliv 153 Kontinuerlig studie- och yrkesvägledning 153 Studie- och yrkesvägledning – ett ansvar för hela skolan 156 Nationell, europeisk och global arbetsmarknad 158 Meningsfull undervisning 163 Övningar som är en del av undervisningen 164

Del 3 Undervisningsexempel 175 Introduktion 177 Kapitel 8 Undervisningsexempel: Samhällskunskap 179 Arbetsområden 179 Samhällskunskap, årskurs 6: Demokrati och hur Sverige styrs 181 Samhällskunskap, årskurs 9: Hur Sverige styrs och samhällets ekonomi 187

Kapitel 9 Undervisningsexempel: Geografi 201 Arbetsområden 201 Geografi, årskurs 7: Kartkunskap, fältstudier med samhällsplanering 203 Geografi, årskurs 9: Rika och fattiga länder och sårbara platser 208

Kapitel 10 Undervisningsexempel: Religionskunskap 219 Arbetsområden 219 Religionskunskap, årskurs 6: Världsreligionerna och livsfrågor 221 Religionskunskap, årskurs 9: Nyandlighet och etik 229

Kapitel 11 Undervisningsexempel: Historia 239 Arbetsområden 239 Historia, årskurs 8: Revolutioner, nya ideologier och första världskriget 241 Historia, årskurs 9: Från 1900 till i dag, mellankrigstiden, andra världskriget och efterkrigstiden 247

Slutord 257 Referenser 259 Webbplatser/elektroniska källor 262 Övriga publikationer 263

Sakregister 264 Författarpresentation 267

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. (Lgr11)

Del 1 Teorier och forskning Kapitel 1 Skolans demokratiuppdrag Kapitel 2 Forskningsläge och demokrati i skolans styrdokument Kapitel 3 Metoder för framgångsrik undervisning

Kapitel 11 Inledning

Introduktion Skolans demokratiska uppdrag innebär att skolan förväntas utrusta eleverna med färdigheter och kunskaper, så kallade medborgerliga kompetenser, som de behöver som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Kunskaper, värden och förmågor ska integreras i undervisningen genom samtal, kritisk reflektion och analys för att möjliggöra den praktiska demokratiska träningen. Demokratiuppdraget är en del av skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag, samtidigt visar rapporter från Skolinspektionen samt forskning att demokratiuppdraget genomförs i separata delar. Del 1 beskriver och förklarar innebörden av skolans demokratiuppdrag och dagens forskningsläge kopplas till metoder för framgångsrik undervisning, där de varierade undervisningsstrategierna och det kollegiala lärandet visar sig vara de mest framgångsrika.

Introduktion

Kapitel 1

Del 1 Teorier och forskning

Skolans demokratiuppdrag Definition av demokrati Demokrati beskrivs som ett sätt att ordna samhället och betraktas ibland i motsats till diktatur. Begreppet har sitt ursprung i antikens Grekland. Orden demos (folket) och kratein (styre) betyder folkmakt eller folkstyre. Det finns ingen entydig definition av vad en demokrati är, däremot finns vissa egenskaper som demokratier har. Demokrati skildras ofta som en process som pågår och ständigt utvecklas. Den demokratiska styrelseformen ses som en mänsklig rättighet, men även som en förutsättning för mänsklig utveckling. Rätten att påverka, rösta och delta i samhällslivet ställs mot en förväntan som bygger på att det finns en aktiv vilja av att delta. Delar av FN:s förklaring av demokrati lyder: Demokrati är ett universellt erkänt ideal och en av FN:s kärnvär deringar. Demokrati erbjuder en miljö för att skydda och effektivt förverkliga mänskliga rättigheter. Värderingarna om frihet, respekt för mänskliga rättigheter och principen om att hålla regelbundna och tillförlitliga val genom allmän rösträtt är väsentliga inslag i begreppet demokrati. (www.unric.org)

Kapitel 1 Skolans demokratiuppdrag

Sveriges riksdags beskrivning lyder: Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma. I Sverige finns rättigheterna angivna i grundlagen. Där står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrä dare. Riksdagen är på så sätt en mycket viktig del i den svenska demokratin. (www.riksdagen.se)

Läroplanernas inledande kapitel har på många sätt sitt upphov i riksdagens beskrivning av begreppet och Skolverket betonar att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Del 1 Teorier och forskning

Demokrati, utbildning och inflytande Barn och ungdomar finns i hela samhället och deras liv påverkas av beslut inom exempelvis barnomsorg, utbildning, samhällsplanering, kultur, miljö, integration och bostadsbyggande. Barnrättsoch ungdomspolitiken är sektorsövergripande och politikområdenas mål gäller för alla beslut och insatser som berör barn och ungdomar. Sedan 1990-talet har Sverige en nationell ungdomspolitik. Det nuvarande ungdomspolitiska målet lyder: Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. (www.regeringen.se)

Den nationella ungdomspolitiken är vägledande för kommuner, landsting och regioner, vilket innebär att unga, utifrån de mänskliga rättigheterna, är en mångfald av individer som ska stöttas att bli självständiga samt att de ska ha möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande. Det ligger i skolans uppdrag att känna till och förhålla sig till de demokratiska processerna och de ungdomspolitiska målen, men även att möjliggöra för elever att verka i demokratiska arbetsformer. När elever får mandat att driva frågor och får bli en del av den demokratiska process som ska genomsyra den svenska skolan, kan de med förståelse och engagemang göra skillnad i både skolan och samhället i stort. Enligt skollagen ska utbildning: • främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet. (10 kap. 2 § skollagen)

Kapitel 1 Skolans demokratiuppdrag

• förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. (1 kap. 4 § skollagen) Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de grundläggande mänskliga rättigheterna som • människolivets okränkbarhet • individens frihet och integritet • alla människors lika värde • jämställdhet • solidaritet mellan människor. (1 kap. 5 § skollagen) Den svenska skolan har ett uppdrag i att fostra elever till demokratiska samhällsmedborgare som kan leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Uppdraget handlar såväl om att utveckla elevernas kunskap om demokrati och värdegrund, som att skolan ska verka i demokratiska arbetsformer samt att verksamheten ska utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar. Skolan har ett viktigt uppdrag i att kunna tillvarata ungas initiativkraft och engagemang, likaså att ta del av ungas synpunkter, idéer och förslag. Skolans demokratiska uppdrag innebär att skolan förväntas utrusta eleverna med färdigheter och kunskaper, så kallade medborgerliga kompetenser, som de behöver som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Ramarna och förutsättningarna för detta uppdrag finns uttryckta i de centrala styrdokumenten som skollagen och läroplaner. De medborgerliga förmågorna beskrivs i form av att: • kunna framföra argument,

Del 1 Teorier och forskning

• lyssna till andra, • känna solidaritet och tillit samt • tänka kritiskt och självständigt. För att eleverna ska tränas i detta krävs att delar av skolarbetet sker i demokratiska former, där alla individers demokratiska rättigheter och skyldigheter i form av inflytande, delaktighet och ansvarstagande berörs. Elevers inflytande i skolans verksamhet består av inflytandet över det egna lärandet och den egna undervisningssituationen, samt inflytande via strukturer för formellt elevinflytande, med exempelvis deltagande i elevråd. Demokratiuppdraget i skolan kan beskrivas med orden om, genom och för. Man lär om demokrati och hur partierna fungerar, genom demokratiska arbetsmetoder som till exempel samtal och möten, vilket ger kunskaper för demokrati. Undervisning i demokrati handlar både om att undervisa om demokrati och att visa vad det är i praktiken. (Skolverket 2013b) Enligt läroplanen ska både de grundläggande värdena överföras och elevernas lärande främjas för att förbereda dem för att leva och verka i samhället. Värdegrunden måste således integreras i kunskapsmålen. Målet med skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag är att främja demokratin och motverka odemokratiska uttryck. Skolans demokratifrämjande och värdegrundsförmedlande uppdrag har ibland beskrivits som uttalat men opreciserat. (Skolinspektionens litteraturöversikt 2011) Detta även om de fem grundläggande värdena i form av människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta befästs i styrdokumenten. (1 kap. 5 § skollagen)

Kapitel 1 Skolans demokratiuppdrag

Från skolledning till klassrummet I Skolinspektionens rapport 2012:9, ”Skolornas arbete med demokrati och värdegrund”, uppmärksammas elevernas möjligheter att ta del av kunskaper och värden, möjlighet till att uttrycka sina åsikter samt möjligheten till att utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande. Granskningen omfattar både skol- och klassrumsnivå. På skolnivå återfinns rektors ansvar, skolans helhetssyn och gemensamma förhållningssätt i arbetet med värdegrund och demokrati. Gällande klassrumsnivån lyfts samtalsklimatet i klassrummen och lärarnas ansvar för hur demokrati och värdegrund integreras i undervisningen inom enskilda ämnen. Inför Skolinspektionens granskning fick deltagande skolor besvara ett antal frågor, vilka ger en god indikation på vad som skolor förväntas göra inom ramen för skolans demokrati- och värdegrundsarbete. Frågorna kan med fördel diskuteras vid möten på olika enheter. Gör vår skola det som förväntas enligt skollag och läroplaner?

Frågor till skolan 1. Beskriv det värdegrundsarbete som har bedrivits på skolan under det senaste läsåret. 2. Beskriv det arbete som har bedrivits på skolan under det senaste läsåret för att främja elevernas medborgarkompetens. 3. Beskriv hur man på skolan definierar begreppet värdegrund. 4. Beskriv hur man på skolan definierar det demokratiska uppdraget.

Del 1 Teorier och forskning

Frågor till lärare 1. Beskriv vilka demokratiska kompetenser du anser vara viktigast att ge eleverna. 2. Beskriv vad värdegrund betyder för dig. 3. Beskriv hur du ser på elevinflytande i relation till skoldemokrati. 4. Hur kopplar du demokratiuppdraget till ditt ämne och din egen undervisning?

Trots lagstiftning och styrdokument som talar om demokrati-, värdegrunds- och kunskapsuppdraget som ett samlat och gemensamt uppdrag, visar rapporten att uppdraget genomförs i tre separata delar vilka urskiljs genom: 1. elevernas kunskapsutveckling 2. främjande och förebyggande värdegrundsarbete 3. det demokratiska medborgarfostrande uppdraget. Skolinspektionen menar att det demokratiska uppdraget måste vara en del av kunskapsuppdraget, för att möjliggöra en målmedveten utveckling av elevernas medborgerliga kompetenser i undervisningen i alla ämnen. Detta ska nås genom ”en välstrukturerad undervisning, som har sin utgångspunkt i kursplanernas syfte och centrala innehåll, men som samtidigt lämnar utrymme för och tillåter spontana utvecklingar av ämnet i fråga. Det kan till exempel handla om att föra en fördjupande kommunikation med eleverna i relation till det ämne som behandlas och med utgångspunkt i elevernas frågor”. (Skolinspektionen 2012:9)

Kapitel 1 Skolans demokratiuppdrag

Demokratiska deliberativa samtal För att kunna omsätta det demokratiska uppdraget i undervisningen måste varje ämne med kursplanernas hjälp integrera medborgarfostrande aspekter. Eleverna ska motiveras att vilja lära och aktivt delta i skolarbetet här och nu, men i förlängningen även i samhällslivet. Kunskaper, värden och förmågor ska integreras i undervisningen genom samtal, kritisk reflektion och analys för att möjliggöra den praktiska demokratiska träningen. I den utbildningsvetenskapliga forskningen och i skolpolitiska dokument lyfts begreppet ”deliberativa”, prövande, samtal fram för att utgöra en utgångspunkt för kollegiala diskussioner som förankrar demokratiuppdraget. I definitionen av begreppet föreslår Tomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro universitet, följande beskrivning i en skolkontext: • Samtal där skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme. • Samtal som alltid präglas av tolerans och respekt för den konkret andra. Det handlar bland annat om att lära sig lyssna på den andres argument. • Samtal som har ett tydligt inslag av kollektiv viljebildning, det vill säga en strävan efter att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser, trots att man har skilda uppfattningar (alltså kompromisser). Ytterligare två saker kan fogas till detta (Englund 2004:62): • Samtal där auktoriteter och traditionella uppfattningar får ifrågasättas. • Samtal utan direkt lärarledning, det vill säga argumentativa samtal för att lösa olika problem respektive att belysa olika

Del 1 Teorier och forskning

problem utifrån skilda synvinklar men utan närvaro av läraren. (Skolinspektionen 2012:9) I klassrummet kan det deliberativa samtalet användas i form av tillåtande och prövande samtal, för att integrera det demokratiska uppdraget i undervisningen. I dessa sammanhang kan olika åsikter ventileras och bemötas. Huvudmän, rektorer och lärare har alla ett ansvar som pedagogiska ledare att möjliggöra och leda deliberativa samtal i skola och undervisning. Det är en del av skolornas kontinuerliga kvalitetsarbete. (Skolinspektionen 2012:9) Om det saknas helhetssyn, gemensamt förhållningssätt och ramar kring demokratiuppdraget blir det till sist den enskilda lärarens ansvar att uttrycka och organisera uppdraget i undervisningen. Uppdraget blir då beroende på skiftande kompetens och tolkningar, och detta leder till bristande likvärdighet i Sveriges skolor. En förutsättning för likvärdighet och ett gynnsamt samtalsklimat i klassrummen är i hög grad den tolkning av uppdraget som görs på en övergripande skol- och huvudmannanivå. Även om tanken inte är att skapa ett alltför likriktat ideal i skolorna, eftersom olikheter och meningsskiljaktigheter behövs i en demokrati, behöver skolor se över hur demokratiuppdraget angrips. Det krävs stor medvetenhet om innebörden i det demokratiska uppdraget. Genom att få igång ett demokratiskt samtal, med öppna och utmanande frågeställningar, motverkas rädslor för olikheter. I ett öppet samhällsklimat fungerar den demokratiska processen.

Kapitel 1 Skolans demokratiuppdrag

Arbete i demokratiska former När skolans kärnuppdrag berörs talas det ofta om ordinarie lektioner med undervisning i enskilda ämnen. Arbeten som rör demokrati och värdegrund skiljs från den dagliga klassrumsundervisningen och hör snarare hemma på temadagar, i projekt och i elevrådsarbeten, och detta överensstämmer inte med demokratiuppdraget. De demokratiska förmågorna som abstrakt och kritiskt tänkande, att omsätta teoretisk kunskap i praktisk handling samt att låta elever delta i förutsättningslösa och prövande samtal och diskussioner hör hemma i olika skolämnen och eleverna måste kontinuerligt få möjlighet att träna detta. Lärare har i uppdrag att säkerställa att elever får möjlighet att uttrycka och säkerställa sin demokratiska kompetens. Även om elevrådsarbeten och fungerande klassråd ger elever möjlighet till att träna såväl formellt som reellt inflytande, får detta aldrig ersätta det återkommande arbetet i undervisningen. Hur ser demokratiarbetet ut på olika skolor? Finns en i grunden demokratisk struktur och undervisningskultur i samtliga ämnen? Hur åskådliggörs detta? För att komma igång med ett gemensamt och hållbart demokratiarbete krävs en organiserad samsyn. Personbundna arbeten, eller strukturer som sitter i väggarna, avstannar vid organisationsförändringar och detta är inte hållbart. Demokratiarbetet kräver gemensamma samtal om uppdraget. Skolinspektionen menar att det behöver skapas formella samtalsfora och strukturer för kommunikation, som garanti för genomförande och bevarande av ett likvärdigt arbete. Det är centralt att verksamheter genomsyras av främjande och förebyggande värdegrundsarbeten för att elever ska få möjlighet att utveckla den medborgerliga kompetensen. Detta är dock inte tillräckligt, verksamheten mås-

Del 1 Teorier och forskning

te kompletteras med ett demokratiarbete som genomsyrar undervisningen inom samtliga ämnen.

Resultat från ett praktiskt exempel För en enskild skola kan resultaten bli stora om ett strukturerat demokratiarbete inleds, planläggs och genomförs. Nedan följer exempel på resultat och effekter från den grundskola, Viksjö skolan, där jag ledde och ansvarade för skolans förändringsarbete avseende demokrati. Några resultat kan ses som direkta konsekvenser av demokratiarbetet och andra skedde i anslutning till detta. • Höjda skolresultat för elever. • Ökat söktryck till skolan. • Positiv publicitet för skolan samt att skolfrågor lyfts på ett positivt sätt i media. • Förändrad attityd och inställning hos elever där de numera är med och tar ansvar för och formar det pedagogiska verksamhetsåret. • Förståelsen för demokratiuppdraget har stärkts hos personalen. • Samarbetet kring demokratifrågor har ökat och stärkts hos elever, personal, vårdnadshavare och politiker. Information om skolans demokratiarbeten rapporteras kontinuerligt i lokalpress, på kommunens webbplats och ibland även i övriga medier som exempelvis Sveriges Television, Sveriges Radio samt svensk och utländsk press. H.K.H Kronprinsessan Victoria har besökt skolan och deltagit under fredsveckan, som

Kapitel 1 Skolans demokratiuppdrag

beskrivs i kapitel 6, tillsammans med Emerich Roth, överlevande från Förintelsen. Demokratiarbetet har genererat ökade samarbeten mellan skolor, bibliotek och organisationer. Återkommande samarbeten har skapats med Emerichfonden, Fredens hus och Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, för att säkerställa kontinuerlig vidareutveckling av skolans och kommunens demokratiarbete. Arbetet har även ökat elevernas inflytande, delaktighet och kunskap, vilket konkretiseras genom flera av de betydelsefulla projekt som nu är återkommande inslag under verksamhetsåret, till exempel Europadagen, Barn möter barn och fredsveckan i anslutning till Förintelsens minnesdag. Elevernas ökade nyfikenhet och entusiasm visar sig bland annat genom integrations- och ungdomsstipendier som erhållits för att genomföra samarbeten med elever i förberedelseklasser och för att stärka samarbeten mellan ungdomar i olika skolformer. En röd tråd har skapats mellan olika skolformer där elever samarbetar med varandra över åldersgränserna. För-, grund- och gymnasieskolor driver gemensamma och återkommande arbeten för att stärka demokratin och inflytandet i samhället.

Del 1 Teorier och forskning

Kulturdepartementet har besökt och tagit del av demokratiarbetet på skolan och flertalet lärare och elever har via Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, deltagit i regeringens utbildningssatsning om Förintelsen, antidemokratiska ideologier och andra brott mot mänskligheten. Det sammantagna demokratiarbetet ledde till att Viksjöskolan mottog Emerichfondens förstapris/stipendium ”Vandra i Emerich Roths fotspår” i Sveriges riksdag i januari 2017. Elever fick utbildning via Emerichfonden och Fredens hus, samt en studieresa till Auschwitz. I juni 2017 certifierades skolan till Sveriges första Ambassadörsskola för Europaparlamentet efter att ha deltagit i Europaparlamentets utbildningssatsning som pågår i EU:s länder. Certifieringen är ett kvitto på ett aktivt och medvetet arbete för att stärka demokratin i Europa.

Kapitel 1 Skolans demokratiuppdrag

Tack för en fantastisk skolgång!

Orden kommer från två 15-åriga elever, Arad Tajik och Felicia Eriksson, som på eget initiativ tagit kontakt med kommunfullmäktiges ordförande inför årets sista kommunfullmäktigemöte. De håller tal till samtliga politiker, inbjudna skolledare och elever. Det går verkligen att göra skillnad i samhället och det går att påverka så att demokratin och samhällen stärks och får leva

säger Felicia. Arad avslutar: Tack för möjligheten att få komma till kommunfullmäktige och för att ni alla värdesätter ungas röster. Vårt samhälle behöver samarbete, empati och att vi lyssnar på varandra. Arad Tajik och Felicia Eriksson, årskurs 9 (Kommunfullmäktigemöte, Järfälla kommun, 2016-06-07)

Talen vittnar om att ett medvetet och verklighetsbaserat arbetssätt i undervisningen och samarbete med olika funktioner i en kommun kan påverka elever i utvecklingen till att bli demokratiska samhällsmedborgare. Vägen hit kan ses som lång, och målet ibland kanske omöjligt att nå, men det går. Elevernas tal visar detta.

Del 1 Teorier och forskning

Tips för att nå en gemensam syn på skolans demokratiuppdrag Utgå från Skolinspektionens frågeställningar till skolor och lärare som beskrivs i kapitlet och besvara dessa enskilt. Diskutera sedan era svar vid ämnes-, arbetslags-, planerings- och ledningsmöten. Reflektera över om demokratiarbetet ses och verkar som ett samlat och gemen samt uppdrag, eller om uppdraget pågår i skilda delar. För att nå en gemensam syn behöver ni undersöka och sätta ord på vad som görs här och nu. Om det saknas en gemensam syn är det viktigt att påbörja ett arbete för att stärka de demokratiska processer som skolan, enligt skollagen, ska ha och stå för. I kommande kapitel ges förslag på praktiska övningar och exempel för att starta och stärka demokratiska processer.

Kapitel 1 Skolans demokratiuppdrag

DEMOKR ATIUPPDR AGET I SKOLAN

CHARLOTTA GR ANATH

DEMOKRATIUPPDRAGET I SKOLAN

DEMOKRATIUPPDRAGET I SKOLAN Metodhandbok med undervisningsexempel CHARLOTTA GRANATH