Rätt ur jorden – handbok i självhushållning ger alla de grundläggande kunskaper och praktiska råd du behöver för att odla dina egna grönsaker. Här finns allt från hur du bygger upp en god jord till hur du sår, gödslar, sköter, skördar och tar vara på grödorna. Du får tips på grönsaker som ger näring och mättnad, hur du beräknar avkastning, vilka miljövänliga metoder som hejdar ogräs, sjukdomar och skadedjur och hur du skapar en livskraftig kompost. Kompletterad med gratismat från skog och mark blir husbehovsodlingen din egen revolution mot besprutning, konstgödsling, genmanipulering och långväga transporter. Ta steget från förvirrad konsument till självständig odlare och få giftfri mat, en skönare fritid och ett renare miljösamvete på köpet. Gräv där du står – och gör det nu!
Lena Granefelt är fotograf med tonvikt på trädgård, odling och mat. Hon har varit medförfattare till flera böcker på dessa teman och är även bildredaktör för tidningen Hunger.
www.ordfrontforlag.se
Bella Linde Lena Granefelt
Bella Linde är journalist med fokus på odling, trädgård, husvård, resor och relationer. Rätt ur jorden – handbok i självhushållning är hennes andra bok i trädgårdsgenren.
RÄTT UR JORDEN HANDBOK I SJÄLVHUSHÅLLNING
Drömmer du om att bli självförsörjande? Vill du odla dina egna grönsaker? Du behöver inte ändra hela din livsstil för att lyckas – med en villatomt, en odlingslott eller en balkong kan du komma långt.
Bella Linde Lena Granefelt
RÄTT UR
JORDEN HANDBOK i
SJÄLVHUSHÅLLNING STOCKHOLM 2014
HANDBOK I SJÄLVHUSHÅLLNING 3
RÄTT UR JORDEN_INSIDOR.indd 3
2014-01-14 11.08
INNEHÅLL
RÄTT UR JORDEN_INSIDOR.indd 4
2014-01-14 11.08
FÖRORD 6 SJÄLVHUSHÅLLNING i vår tid 8 EKOLOGISK & KONVENTIONELL ODLING 28 växelbruk 32 trädgårdslandet 38 odlingsbädden 46 sådd & plantering 60 skötsel 74 gödsel & kompost 90 trubbel 110 grönsaker för husbehov 124 växthuset 152 kryddlandet 158 balkongen 164 fruktträdgården 168 naturens skafferi 194 spara & förvara 206 näringslära 224 jordlära 230 kretsloppEN 240 omställning 246 REGISTER 252 LITTERATUR och tack 256
RÄTT UR JORDEN_INSIDOR.indd 5
2014-01-14 11.08
FÖRORD
När jag var barn hade vi sommarstuga i Halland. Där plöjde grannbonden, farbror Artur, varje år upp ett enormt grönsaksland där pappa odlade morötter, lök och kålrötter som han skalade, skar och kokade till mustiga grönsakssoppor. Av pumporna gjordes syrliga inläggningar och de fina små rödbetorna hamnade i ättikslag. Mamma, å sin sida, traskade ut i skogen och plockade blåbär, lingon och björnbär som, om vi inte åt dem med socker och mjölk, på ett nästan magiskt vis förvandlades till sylt och saft som räckte hela vintern. Vi barn var egentligen inte överförtjusta. Vi ville hellre ha fabrikssylt, konstgjord blandsaft och fruktfri fruktkräm i påse, sådant som var modernt på 1960- och 1970-talen. Det lyxigaste i grönsaksväg vi visste var för övrigt små mjöliga gröna ärter i plåtburkar från det stora konservföretaget. I vuxen ålder började jag botanisera bland grönsaksdiskarnas färgglada delikatesser – som uppvisade andra egenskaper än barndomens ganska oglamourösa grödor. Knallröda tomater från Holland, blankvaxade äpplen från Nya Zeeland och krispig stjälkselleri från Israel, dessutom tillgängliga året om. Snart kändes det närmast som en mänsklig rättighet att i januari få sätta tänderna i en knaprig sockerärt från Kenya. Och tänk så nyttigt också!
6 RÄTT UR JORDEN
RÄTT UR JORDEN_INSIDOR.indd 6
2014-01-14 11.08
Så började debatten. Den om varifrån våra livsmedel kommer, om hur näringsrika de egentligen är och vad västvärldens gigantiska matkonsumtion gör med miljön. För att inte tala om hur ohälsosamt det är med giftbesprutade grönsaker, för både odlare och konsument. Lite yrvaket började vi prata om närproducerat och egenodlat, och funderade över när vi släppte kontakten med jorden och århundraden av odlarkunskap. Tillsammans med insikten om att människan mår bra av trädgårdsarbete har det lett till att jag och många andra har börjat fundera på om det är möjligt att själv odla grönsaker för husbehov. Egentligen behöver jag bara backa bandet en smula, och se tillbaka på mina föräldrars odlarglädje och stolthet i att kunna förse sina barn med mat de själva frambringat ur jorden. I nutid räcker det med att konstatera att mina egna odlingar på sommartorpet årligen resulterar i mängder av tomater, squash, spenat och mangold. Och tittar jag ut genom fönstren från mitt hem på Södermalm i Stockholm noterar jag att det går att odla även i staden. Utanför huset ligger koloniträdgårdar, en gång anlagda för att stadsbor skulle få tillgång till frisk luft, rekreation och egna odlingsytor, där lyckliga kolonister nu odlar allt från prydnadsväxter till pumpor. Så visst går det att bli självförsörjande på grönsaker och faktiskt klara sig själv! Och nej, det handlar inte om att gå tillbaka till något eländigt torparliv i armod utan om att använda gammal beprövad kunskap i en modern tid. Naturligtvis beror skördarnas omfång på hur stor eller liten bit mark du har, hur mycket eller lite jobb du vill lägga på odlingarna och hur mycket kunskap du skaffar dig. Kanske lönearbetar du mindre och odlar mer, kanske driver du bara upp lite kryddor i köksfönstret – men oavsett om du storsatsar eller odlar aldrig så lite är det en angenäm känsla att ta makten över sin mat och att få i sig näring sprungen ur den egna jorden. Stockholm i skördetid, Bella Linde
HANDBOK I SJÄLVHUSHÅLLNING 7
RÄTT UR JORDEN_INSIDOR.indd 7
2014-01-14 11.08
självhushållning i vår tid
8 RÄTT UR JORDEN
RÄTT UR JORDEN_INSIDOR.indd 8
2014-01-14 11.08
För vissa är ordet självhushållning kopplat till det gamla bondesamhällets småjordbrukare som med några kor, en skock höns, en husgris, några åkerlappar och ett par potatis- och grönsaksland lyckades få fram så mycket mat att gårdens invånare kunde överleva. För andra går tankarna till 1970-talets gröna vågen-rörelse då unga miljömedvetna familjer flydde storstaden för att leva enkelt och producera egen mat på landsbygden. Men att bli självförsörjande på grönsaker innebär inte med bestämdhet att du måste flytta ut på landet. Med tanke på att det i realiteten är ganska få som kan släppa jobb och befintligt bostadslån, ordna med skolbyte och förändra vardagslivet helt för en ny och lantligare tillvaro på egen gård är det glädjande att kunna ge besked: Du kan bli självförsörjande på grönsaker utan att behöva ändra hela din livsstil.
Yta, tid och planering 500 kvadratmeter mark. Det är vad som krävs för att förse en familj med två vuxna och två tonåringar med egenodlade grönsaker under ett helt år. Enligt Lantmäteriet är en genomsnittlig svensk villatomt 1 900 kvadratmeter stor, självklart med differenser beroende på var i landet den är belägen – i storstäderna är ytorna någonstans mellan 500 och 900 kvadratmeter. Siffrorna säger alltså att det är rimligt och fullt möjligt att odla ett årsbehov
HANDBOK I SJÄLVHUSHÅLLNING 9
RÄTT UR JORDEN_INSIDOR.indd 9
2014-01-14 11.08
av grönsaker i trädgården. Dessutom går odlingen att genomföra med en relativt blygsam arbetsinsats. I examensarbetet ”Självförsörjande ekologisk odling av grönsaker på friland” från 2010 tog Jenny Helsing på trädgårdsmästarprogrammet vid Högskolan i Gävle fram siffror som ger en fingervisning om både avkastning och arbetsinsats. Utifrån kända data om både konventionell och ekologisk odling beräknade hon till exempel att det under en odlingssäsong på ett halvår inte krävs mer än i genomsnitt en halvtimmes arbete per dag. Kanske lite väl optimistiskt, särskilt de första åren då arbetet är förenat med förberedelser, experiment och inte minst ett och annat misslyckande. Men undersökningen visar att arbetet och odlingsytan kan resultera i de 332 kilo potatis, 133 kilo rotfrukter och 198 kilo grövre grönsaker, som vitkål, broccoli, bönor, ärter och lök, som den fyrhövdade familjen behöver för att klara sig närings- och mättnadsmässigt under ett år. Här är i och för sig de i densitet räknat lättare grönsakerna, som sallat och tomat, undantagna liksom säd och oljeväxter. Beräkningarna utgår från att familjen äter en blandkost utan ris och pasta men kompletterad med kött, fågel och fisk eller proteiner av annat ursprung. För att vara realist bör du dessutom räkna med att arbetet tar minst en timme eller mer i anspråk varje dag, åtminstone under våren med förberedelser och sådd liksom under skördesäsongen med allt vad det innebär av att ta tillvara och förbereda grönsakerna för lagring. Men slutsatsen är ändå att det faktiskt går att odla för husbehov på en villatomt. Till och med den som inte har stor tomt kan bli hyggligt självhushållande på grönsaker. Det räcker faktiskt med en koloniträdgård på 250 kvadratmeter för att få ihop en hel del mat. Numera är det dessutom vanligt att bostadsrättsföreningar och hyresvärdar ställer i ordning och erbjuder sina lägenhetsinnehavare små odlingslotter på runt 20 kvadratmeter, och till och med där går det att odla hyfsat mycket till husbehov – åtminstone så det ger färska grönsaker under sommaren. Och visst går det även att odla på balkongen, om än i betydligt mindre omfattning än i markplacerade odlingar.
10 RÄTT UR JORDEN
RÄTT UR JORDEN_INSIDOR.indd 10
2014-01-14 11.08
Ett av knepen för att få mycket skörd på liten yta stavas för övrigt djupsängsodling, en gammal metod som har använts i både Frankrike och Kina och som går ut på att gräva djupt, bygga på höjden och aldrig trampa omkring på jordbädden. Det gör att plantorna får växa i en djup och lucker jord där rötterna kan söka sig nedåt istället för åt sidan vilket kan resultera i häpnadsväckande fyra gånger så mycket grönsaker som på vanlig frilandsodling. Metoden, som bland annat har studerats vid Santa Cruz University i Kalifornien, sägs kunna resultera i mellan 90 och 180 kilo grönsaker i en nio kvadratmeter stor djupsäng vilket innebär att en enda trädgårdssäng skulle kunna tillgodose årsbehovet för en vuxen människa! (Läs mer om djupsängsodling på s. 52–58.)
För att lyckas med odlandet och få en variation av grönsaker är en kombination av olika odlingsbäddar och metoder att föredra. Det framhåller inte minst den engelske självhushållningsexperten John Seymour i sin numera slutsålda Självhushållning – en handbok, en idébok. Boken kom på svenska 1979 och är, om än en smula daterad, det närmaste en bibel man kan komma på området. Det Seymour föreslår är en del friland, ett par upphöjda bäddar, en djupsäng, en avdelning med fruktträd och bärbuskar samt ett mindre växthus – vilket definitivt kan ge grönsaker som räcker hela Gröna bönor, purpurbönor, sommaråret. Allt, förstås, beroende på hur mycket mark kyndel, gurka, gul lök och tomater. och ork du har. För att komma undan en väldig massa arbete finns också möjlighet att täckodla, alltså att täcka marken kring grödorna med växtdelar. Genom att lägga ut färskt gräsklipp, halm eller löv hjälper du jorden att hålla fukt. Dessutom ger täckmaterialet näring, i princip är det som en ständigt pågående kompost direkt på odlingen där maskar och mikroorganismer arbetar och gör jorden näringsrik och lucker. Om bara rotogräset är avlägsnat från början är det lilla ogräs som sedan dyker upp lätt att hålla efter. (Läs mer om täckodling på s. 78–82, om växthusodling på s. 152–157 och om rotogräs på s. 112–113.)
HANDBOK I SJÄLVHUSHÅLLNING 11
RÄTT UR JORDEN_INSIDOR.indd 11
2014-01-14 11.08