GUDSTRO EXISTENTIELLA OCH INTELLEKTUELLA PERSPEKTIV
ERIK BLENNBERGER CARL REINHOLD BRÃ…KENHIELM ANDERS JEFFNER (RED)
GUDSTRO EXISTENTIELLA OCH INTELLEKTUELLA PERSPEKTIV
ERIK BLENNBERGER CARL REINHOLD BRÃ…KENHIELM ANDERS JEFFNER (RED.)
© 2018 Författarna och Verbum AB Omslag och grafisk form: Anna Larsson Sättning: Aina Larsson/Sättaren Tryck: Dimograf, Polen 2018 ISBN 978-91-526-3748-7 Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbum.se
Innehåll
Inledning 7 Presentation av författarna
11
Del 1. Gudstrons grund Om gudstrons rimlighet – och hur hållbart är alternativet? Mikael Stenmark
15
Gud och fysikens världsbild Carl Reinhold Bråkenhielm
35
Religiös erfarenhet Anders Jeffner
59
Kärlek och gudskunskap Werner G. Jeanrond
73
Mystik och handlande Om Dag Hammarskjölds livstolkning – och vår KG Hammar
85
Del 2. De abrahamitiska religionernas Gud Gudsbilder i judisk tradition Alon Goshen-Gottstein
105
Gudsbilder i Bibeln Hanna Stenström
123
Gudstrons rationalitet inom islam Mohammad Fazlhashemi
141
Del 3. Grundproblem i kristen gudstro Evigt liv – livets värde och Gud som nyskapare Erik Blennberger
165
Teodicéproblemet och Guds fördoldhet Thomas Ekstrand
185
Evolutionen och teodicéproblemet Eva-Lotta Grantén
199
Del 4. Gud i språket och framtiden Grottan och orden – om språk och religion Håkan Möller
215
Sanning eller relevans – om teologins uppdrag Anne-Louise Eriksson
231
Gudstro och framtidshopp Cristina Grenholm
245
Referenser
263
Inledning
Det talas numera ofta om religionens nya synlighet. Det finns en ökad samhällelig uppmärksamhet på religion och på hur religiös tro är förenad med kulturella traditioner och starka etiska övertygelser. Diskussionen tycks främst handla om religionens funktion och inflytande, dess värde och nytta, och dess risker och skada. I mindre grad handlar diskussionen om Gud – om gudstrons existentiella relevans och intellektuella rimlighet. Men det är just den frågan som den här boken handlar om. En uppmärksammad tidningsintervju med den katolske kardinalen och biskopen Anders Arborelius tar upp denna fråga. Kardinalen ger ett oväntat öppenhjärtigt svar, inte bara om sin tro, utan också om sitt tvivel. Han förklarar att han ibland kan känna tvivlets fråga som ”en pil i hjärtat”: ”Tänk om allting är tomt?” Denna bok vill på olika sätt rikta uppmärksamheten mot den bärande grunden i religiös tro: gudstron. Vi vill bidra till en perspektivförskjutning från religionens funktion, nytta eller skada, till dess centrala innehåll: Gud. Flera av de medverkande i denna bok är kyrkligt aktiva, men gudstrons grundproblem är gemensamma för olika religiösa traditioner. Vi som är bokens redaktörer har funnit det angeläget att få med röster från andra trosriktningar. När det gäller icke-kristna
·7·
religioner har vi av utrymmesskäl begränsat oss till dem som brukar kallas abrahamitiska. Vi delar också uppfattningen att reflektionen över gudstron, teologin, är föränderlig eftersom kunskap och värderingar förändras. Kristendomens idéhistoria vittnar om att dess livskraft beror på förmågan att konstruktivt knyta an till sådana förändringar. Det sker på olika sätt beroende på sammanhang, men bäst i en eftertänksam inspiration från etiska ideal, kunskapssyn och bildningsideal inom en humanistisk tradition. Det finns ett klassiskt teologiskt begrepp för vad denna bok handlar om. Det är fundamentalteologi. Det handlar om gudstrons rationalitet och existentiella relevans, gudstrons olika utformning i olika traditioner, vägar till gudstro och hur gudstro kan och bör förhålla sig till andra idétraditioner. Hur kan teologi knyta an till kulturöverskridande mystik? Hur utformas en tros- och livsåskådningsdialog med respekt för sanningsfrågan? Hur kan man skildra icke-kristna traditioners gudsbilder på ett rättvisande sätt? Med vilka utgångspunkter kan religionernas gudsbilder reformeras och fördjupas? De fjorton olika bidragen har ordnats i fyra olika delar. I den första delen om Gudstrons grund har vi samlat fem bidrag, som på olika sätt berör frågan om gudstrons grundläggande innebörd och hur det kan vara berättigat att omfatta en gudstro. Den andra delen har vi kallat De abrahamitiska religionernas Gud och skildrar i tre olika kapitel gudsbilder inom judisk, kristen och muslimsk historia. Del tre har rubriken Grundproblem i kristen gudstro. Den omfattar tre olika bidrag. Ett behandlar frågan om tron på ett liv efter döden och de två övriga tar upp en av de mest omdiskuterade invändningarna mot gudstro, nämligen människors och andra levande varelsers lidande. Den avslutande fjärde delen – Gud i språket och framtiden – uppmärksammar utmärkande drag i religiöst språk och gudstrons betydelse för att skapa hopp inför framtiden. Det säger sig självt att det finns många frågor om gudstro som vi av olika skäl inte kunnat behandla i denna bok. Dit hör frågor om gudstro inom hinduismen och buddhismen. Vi har inte heller behandlat klassiska filosofiska gudsbevis eller mer specifika frågor
·8·
om den kristna treenighetsläran. Sociologiska frågor om gudstrons ställning globalt och i det svenska samhället finns behandlade i andra sammanhang. Det gäller också religionspsykologiska frågor, liksom relationen mellan gudstro och etik. Bokens utgångspunkt är alltså en teologisk kärnfråga: gudstrons existentiella relevans och intellektuella trovärdighet i vår tid. Det är en bok för alla som söker teologisk bildning, som söker orientering om hur frågan om Guds existens berör vårt liv – för att förstå andra och för att göra egna val i dessa frågor. Stockholm i februari 2018 Erik Blennberger Carl Reinhold Bråkenhielm Anders Jeffner
Sedan denna inledning skrevs och hela manuskriptet var insänt till förlaget avled Erik Blennberger plötsligt och helt oväntat. Han var initiativtagare till boken och han var aktiv i alla delar av bokens tillkomsthistoria. Vi som inspirerats av och samarbetat med honom saknar honom djupt och tillägnar den färdiga boken hans minne. Stockholm i mars 2018 Carl Reinhold Bråkenhielm Anders Jeffner
·9·
Presentation av författarna
Erik Blennberger var teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap och professor i etik på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Carl Reinhold Bråkenhielm är professor emeritus i empirisk livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet. Thomas Ekstrand är docent och universitetslektor i systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet. Anne-Louise Eriksson är teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap och rektor för Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Han är också ledamot av Kungliga Vitterhetsakademien. Alon Goshen-Gottstein är judisk teolog, grundare av och ledare för Elijah Interfaith Institute (tidigare Elijah School for the Study of Wisdom in World Religions) i Jerusalem. Eva-Lotta Grantén är docent i etik vid Uppsala universitet och kyrkoherde i Landskrona församling.
· 11 ·
Cristina Grenholm är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap och kyrkosekreterare vid Svenska kyrkans nationella kansli. KG Hammar är teologie doktor och docent vid Lunds universitet. Han har varit rektor för pastoralinstitutet i Lund, biskop i Lund samt ärkebiskop, därefter gästprofessor i teologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. Werner G. Jeanrond är professor i systematisk teologi och Master of St Benet’s Hall, University of Oxford. Anders Jeffner är filosofie magister och teologie doktor. Han var professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet 1976–2000 och preses i Kungliga Vitterhetsakademien 2002–2007. Håkan Möller är teologie doktor och filosofie doktor samt docent i svensk litteratur vid Helsingfors universitet. Han är professor i litteraturvetenskap och vice prefekt för forskning vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Mikael Stenmark är professor i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Hanna Stenström är teologie doktor i Nya testamentets exegetik och högskolelektor vid Teologiska högskolan i Stockholm.
· 12 ·
DEL I
GUDSTRONS GRUND
Om gudstrons rimlighet – och hur hållbart är alternativet? Mikael Stenmark
Charles Taylor har träffande sagt ”att tro på Gud är inte riktigt samma sak år 1500 som år 2000”.1 Vi har rört oss från ett samhälle i vilket gudstron inte var ifrågasatt eller ens problematisk, till ett samhälle i vilken tro på Gud anses vara en möjlighet bland många andra. Vi har rört oss från en tid då tron var den föregivna utgångspunkten till en när osäkerhet i frågan snarare utgör utgångspunkten. I dagens Sverige har situationen kanske gått än ett steg längre däri att många människor inte ens tycks ta gudstro i någon form på allvar – annat än som ett hot mot en demokratisk samhällsordning. En tro på Gud eller vad jag ofta kommer att kalla för ”teism” ses inte som en genuin intellektuell möjlighet utan som något oförnuftigt, irrationellt eller på annat sätt märkligt. Det finns naturligtvis ateister och skeptiker som är av annan uppfattning. Thomas Nagel till exempel skriver: Jag vill att ateismen ska vara sann och oroas av det faktum att en del av de mest intelligenta och välinformerade människor jag känner är religiöst troende. Det är inte bara det att jag inte tror på Gud och, naturligtvis, hoppas att jag har rätt i min tro.
· 15 ·
Det är det att jag hoppas att det inte finns någon Gud! Jag vill inte att det ska finnas någon Gud; jag vill inte att universum ska vara sådant.2
Skeptikern Paul Draper säger att ”även om jag inte är en teist så ser jag Guds existens som en verklig möjlighet, ett objekt för både bitterljuvt hopp och passionerat sökande”. 3 För egen del har jag svårt, inte att förstå varför det finns många människor som saknar en tro på Gud utan varför gudstron skulle vara något konstigt, något som vi som moderna människor inte behöver ta på fullt intellektuellt och existentiellt allvar. Vi bör ta den på fullt allvar därför att om Gud finns eller inte finns spelar en avgörande roll för vår grundläggande gestaltning av tillvaron. Gudsfrågan rör om vi – som självmedvetna varelser – på djupet hör hemma i universum eller om vår existensform saknar en djupare förankring i tillvaron, ja kanske till och med är en illusion. Det har att göra med att ett förkastande av teism innebär ett accepterande av en annan verklighetsuppfattning och människosyn, inte bara en tro på att Gud inte finns.
Två konkurrerande verklighetsuppfattningar Sett ur ett filosofiskt perspektiv är det en fullt rimlig tankegång att intelligens eller medvetande ligger till grund för allt som existerar, en annan att materia eller det fysiska ligger till grund för allt som existerar. Den ena uttrycker ett ”medvetande först”-synsätt och den andra ett ”materia först”-synsätt. Här går en avgörande skiljelinje mellan många – men inte alla – gudstroendes och ateisters verklighetsuppfattningar. Religionsfilosofer kallar ofta de förstnämnda för teister och deras livsåskådning för teism och de andra för ateister eller naturalister och deras livsåskådning för ateism eller naturalism.4 (En agnostiker är någon som menar att det inte finns tillräckligt med goda skäl som talar för eller emot Guds existens eller icke-existens för att han eller hon ska kunna välja mellan att vara teist eller ateist.)5 Termen ”naturalism” är egentligen att föredra eftersom den till skill-
· 16 ·
nad från ”ateism” tydligare signalerar att de som omfattar en sådan livsåskådning inte bara förkastar något, det vill säga att Gud eller något likt Gud finns, utan också bejakar något positivt, en annan världsbild eller verklighetsuppfattning, vanligtvis att materia eller det fysiska ligger till grund för allt som existerar och vad det i sin tur medför för vår förståelse av oss själva, för värden, mening och kunskap. Många tänkande ateister väljer därför också att beskriva sig själva som just naturalister.6 Thomas Nagel tar fasta på de intellektuella utmaningar som naturalismen står inför – och frågar ”vad en sekulär filosofi kan ersätta religionen med” när det handlar om ”att göra inte endast våra liv utan allting begripligt”.7 Kan en genomtänkt och motsägelsefri naturalistisk världsbild utformas och hur ser den i så fall ut? Han försöker utforska vad ett naturalistiskt svar på den kosmiska frågan är: hur är vi relaterade till den större helhet som vi är en del av – kosmos? Om ett religiöst svar inte finns tillgängligt kvarstår frågan likväl om det finns ett sätt att leva i harmoni med universum och inte bara i det. Alex Rosenbergs mål är att skissera vad ateister verkligen bör tro om verkligheten och om vår plats i den; att ”lista ut exakt vad vi bör tro om en verklighet utan Gud” och därmed gå från vad vi inte tror till vad vi tror.8 Det filosofiska projektet är viktigt att genomföra även om det på vissa punkter eventuellt kan skapa negativ pr för den form av naturalism han föreslår att ateisten ska acceptera, eftersom Rosenberg menar att en genomtänkt ateism implicerar nihilism. Philip Kitcher fokuserar mer på naturalismens praktiska utmaningar än vad Nagel och Rosenberg gör. Han menar att eftersom de sociala och psykologiska behov som religion svarar emot trots allt finns kvar måste ateism ”röra sig bort från en rent negativ doktrin och erbjuda något som kan ersätta de traditionella religionernas funktionella sidor”.9 Här tangerar vi också vad som är nytt i dagens tro och vetande- debatt. Den traditionella ingången i debatten har varit frågan om det är rimligt eller rationellt att tro på Gud samt vilka goda skäl (som vi säger på svenska) eller vilken evidens (som man ofta säger på engelska) som kan ges för och emot en sådan tro. Vad som är nytt i tro och vetande-debatten som den utvecklats under den senaste
· 17 ·
tiden är att inte bara gudstrons rationalitet eller rimlighet debatteras utan att det också förs en intensiv diskussion om det rationella i att vara ateist.10 Annorlunda uttryckt så finns det ett växande intresse för vad ateismen positivt innebär och huruvida denna världsbild är rimligare än en teistisk världsbild. Man kan kanske säga att dagens filosofiska forskning speglar en insikt om att tro och vetande-debatten inte gäller en tvåvägsrelation mellan tron på Gud och goda skäl eller evidens utan (minst) en trevägsrelation mellan teism, naturalism och goda skäl eller evidens. En teistisk världsbild har vissa problem, men hur hållbart är egentligen alternativet?11 Vilken världsbild har störst problem att brottas med? Eller mer positivt formulerat, vilka är teismens respektive naturalismens utmaningar?
Gud som tillvarons grund och andra gudar Innan jag utvecklar denna tankegång kommer jag att avvisa eller i varje fall avgränsa mig ifrån en viss populär och mer eller mindre vulgär förståelse av teism. Det vill säga tanken att tro på Gud är ungefär samma sak som att tro på jultomten, stålmannen, feer, alver, spöken, Zeus och Tor, men med tillägget att det bara finns en av dem (en gud) och vanligen underförstått att alla är lika orimliga att tro på. Jag kommer istället att försvara en förståelse av Gud som tillvarons grund som är förenlig med tanken att vi lever i ett skapat universum. Denna tanke fångar som jag ser det in en av kärnpunkterna i en teistisk världsbild: under århundraden har teister vidhållit att en av de enskilt viktigaste sanningarna om världen är att den är en skapad värld. Av stor betydelse för naturvetenskapens uppkomst och utveckling i västvärlden var just tanken på att en Gud har skapat världen och gett den en inneboende ordning. Om du istället för (mono)teist varit polyteist och trott att det funnits många gudar med olika behov och intressen – tänk på de antika grekiska gudarna till exempel – då hade det inte funnits mycket hopp om att det naturvetenskapliga projektet skulle ha kunnat bli särskilt framgångsrikt. Men naturvetenskapen utvecklades inte i en kultur där människor trodde att allting i värl-
· 18 ·
den berodde på ödet eller på blind slump eller på de oförutsägbara handlingar som utfördes av många olika gudar eller andeväsen. Människor eller av mer avgörande betydelse naturfilosofer (som naturvetare kallades på den tiden) började tro att naturvetenskap i dess moderna form var möjlig när de utgick ifrån att det fanns en rationell Gud som skapat världen och att människan kunde upptäcka denna naturens ordning, eftersom hon var skapad till Guds avbild. Johannes Kepler (1571–1630), en av naturvetenskapens tidiga giganter, skriver att naturens ”lagar är inom räckhåll för det mänskliga tänkandet. Gud ville att vi skulle upptäcka dem, därför skapade han oss till sin egen avbild, så att vi kan dela Guds egna tankar”.12 De abrahamitiska religionernas (judendom, kristendom och islam) uppkomst och utveckling markerar en övergång från en världsbild där det finns många olika gudar till en där det finns en Gud som är skaparen av allting som finns och där allt är beroende av denne Gud för sin existens. Gud är inte heller begränsad på samma sätt som gudarna antogs vara, lokaliserad till ett visst rumsligt eller geografiskt område, utan tänks vara allestädes närvarande. Gud är också mycket mäktigare eller mycket större (Allāhu ’akbar) som en muslim skulle säga eller mer fullkomlig för att använda Anselm av Canterburys (1033–1109) ordval, än gudarna är – om de hade existerat. Det är lätt hänt att man här tänker att det egentligen bara finns en numerisk och kvantitativ skillnad mellan tron på gudar och tron på Gud. Den som tror på Gud menar att det enbart finns en gud till skillnad från den som tror på flera gudar och att Gud inte har samma begränsningar som gudarna däri att Gud är mycket mäktigare eller större än de är. Så att tro på Gud är ungefär som att tro på gudar som Baal, Zeus, Afrodite och Tor, andeväsen som änglar, demoner, feer, spöken och förfäders andar eller på superhjältar som Superman och Invisible Woman; det är bara det att Gud är mycket klokare, godare och mäktigare än dessa gudar, andeväsen och superhjältar – och att Gud till skillnad från de flesta av dem också alltid har funnits. De tillhör dock alla samma ontologiska grundkategori.13 De är alla som många i västvärlden idag skulle säga övernaturliga varelser eller agenter. Gud är precis som gudar, andeväsen och superhjältar
· 19 ·
Boken behandlar en teologisk kärnfråga: gudstrons existentiella relevans och intellektuella trovärdighet i vår tid. Det är en bok för alla som söker teologisk bildning och vill orientera sig i frågan om hur Guds existens berör våra liv — för att förstå andra och för att göra egna val.
GUDSTRO
Gudstro är den bärande grunden i religion, men vad innebär det att tro på Gud? Det är grundfrågan i den här boken. Några av kapitlen behandlar gudstrons förändringar genom historien och vad troende inom kristendomen, judendomen och islam trott och tror om Gud. Tron på Guds kärlek är central, men vad ska man då tänka om allt lidande och all ondska i världen? Vad betyder religiös erfarenhet och mystik? Vilka konsekvenser får modern naturvetenskap för gudstro? Vad betyder gudstro för tron på en tillvaro efter döden? Vilken roll har språket för att uttrycka och förmedla gudstro?
BLENNBERGER BR ÅKENHIELM JEFFNER (RED)
ISBN 978-91-526-3748-7
9
789152 637487
GUDSTRO EXISTENTIELLA OCH INTELLEKTUELLA PERSPEKTIV
ERIK BLENNBERGER CARL REINHOLD BRÅKENHIELM ANDERS JEFFNER (RED)