9789127449602 by Smakprov Media AB

Skolan kan spela en avgörande roll i identitetsskapandet och har en stor betydelse för ungas hälsa. Denna bok ger dig goda förutsättningar att möta elever som funderar kring sin könsidentitet eller som är transpersoner. Boken förmedlar även kunskap om att aktivt och medvetet främja alla elevers lika rätt och möjligheter oavsett kön samt att motverka traditionella könsmönster.

Edward Summanen är socionom och genusvetare. Han har mångårig erfarenhet av att arbeta med unga transpersoner samt att utbilda om transfrågor och likabehandlingsarbete. I dag arbetar Edward som sakkunnig i transfrågor på RFSL.

Trans, kön och identitet – att arbeta inkluderande i fk–6

Edward Summanen Tom Summanen

Allt fler inom skolans värld efterfrågar ökad kompetens i frågor som rör könsidentitet, könsuttryck och unga transpersoner. En av orsakerna är att allt fler barn och unga öppet reflekterar kring sin könsidentitet eller kommer ut som transpersoner.

Trans, kön och identitet

Boken vänder sig till dig som arbetar inom skolan, från förskoleklass till årskurs 6. Aktuell kunskap och konkreta metoder varvas med intervjuer, fördjupningsförslag och diskussionsfrågor att arbeta vidare med.

– konkreta exempel och metodiska tips

• Hur presenterar jag kunskapskrav och förmågor? • Hur gör jag en matris tillsammans med mina elever? • På vilka sätt kan effektivt gensvar ges?

Formativ bedömning – konkreta exempel och metodiska tips

Carolin Heyer Ingeborg Hull

I boken Formativ bedömning – konkreta exempel och metodiska tips presenterar författarna forskningsbakgrund och verktyg för formativ bedömning som de kopplar till läroplanen. De beskriver en konkret arbetsgång att följa steg för steg utifrån exempel i matematik och svenska på mellanstadiet. Boken avslutas med en handledning för kollegialt lärande i studiecirkel.

En medvetet använd bedömning kan gynna såväl dina elevers lärande som din egen undervisningskvalitet. Med teori omvandlad till praktik öppnar den här boken en väg för hur du som lärare kan komma igång med formativ bedömning i ditt klassrum.

Formativ bedömning

Författarna Carolin Heyer och Ingeborg Hull är lärare, åk 1–7 med inriktning på svenska/SO respektive matte/NO, och biträdande rektorer. År 2009–2010 deltog de i utbildningsförvaltningens forskningscirkel om lärande bedömning för professor Astrid Pettersson. Sedan dess har de arbetat med formativ bedömning och föreläst om det.

Tom Summanen är legitimerad lärare i historia och svenska. Han har även arbetat som utbildningschef på RFSL samt som metodutvecklare kring likabehandling inom skolan. I dag arbetar Tom vid lärarutbildningen på Södertörns högskola.

Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen. ISBN 978-91-27-43587-2

Carolin Heyer Ingeborg Hull

9 789127 435872

Formativ bedömning om hela.indd 1

2014-10-17 14:30

Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen. Fler Input-titlar hittar du på nok.se/input.

ISBN 978-91-27-44960-2

Edward Summanen Tom Summanen

9 789127 449602

Input_Trans 1a.indd Alla sidor

2017-09-01 14:31

Trans_kon_id_Ny.indd 2

2017-09-04 11:45

Innehåll Inledning

Trans och kön – angeläget för alla!

Om boken

Om författarna

Grundläggande begrepp och utgångspunkter

Vad är trans och kön?

Könsbekräftande vård och behandling för minderåriga

”En bekräftande skola kan göra all skillnad i världen”

Hälsosituation och livsvillkor Hur mår unga transpersoner? Skolans betydelse för att främja hälsa

31 31 37

”Skolan är elevernas arbetsplats och alla har rätt att känna sig trygga på sin arbetsplats”

Trans och kön i likabehandlingsarbetet

Vad säger styrdokumenten?

Elevers rättigheter och behov

Likabehandlingsarbete med fokus på trans

”Alla skolor kan förvänta sig att en eller flera elever har dessa talanger”

Verktyg för att inkludera och bekräfta Normmedvetenhet

61 61

Övning för personalgruppen: ”Ett steg fram”

Pedagogens roll

Att tala med elever om trans och könsidentitet

Praktiska råd och förslag på metoder

Trans_kon_id_Ny.indd 3

Övning för elevgruppen: ”Brevet till mig själv”

104

Övning för elevgruppen: ”Namnbytet”

105

”Eleverna måste få kunskap redan i lågstadiet”

107

CHECKLISTA

109

VETA MER? – FÖRDJUPANDE LÄSNING OCH METODMATERIAL

110

ORDLISTA

114

REFERENSER

118

2017-09-04 11:45

TRANSTECKNET ÄR EN AV DE VANLIGASTE TRANSSYMBOLERNA. SYMBOLEN STÅR FÖR BÅDE STOLTHET OCH KAMP FÖR TRANSPERSONERS RÄTTIGHETER.

Trans_kon_id_Ny.indd 4

2017-09-04 11:45

Inledning Trans och kön – angeläget för alla! Frågor som rör trans, könsidentitet och könsuttryck är mer aktuella än någonsin tidigare. Allt fler unga reflekterar aktivt kring sin könsidentitet, och under de senaste åren har antalet som söker sig till den könsbekräftande vården (det som tidigare kallades könsbyte) ökat markant. Många barn bryter även mot förväntningar kring kön utan att vara transpersoner. Diskussionen om kön, könsidentitet och könsuttryck är emellertid långt ifrån ny i skolans värld. I skolans uppdrag ingår att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Skolan har även ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sina förmågor och intressen, oberoende av könstillhörighet. På senare år har medvetenheten om att kön är ett komplext område ökat, och ordet hen har tagit plats i svenska språket. Forskning visar också att många unga transpersoner lider av psykisk ohälsa och att både samhället i stort och enskilda skolor måste agera för att förbättra situationen. Barn och unga som bryter mot normer kring kön tvingas själva ta ett stort ansvar för att förbättra sin situation i skolan. Detta är oacceptabelt. Området som berör trans och kön befinner sig i förändring, vilket på kort tid påverkat såväl lagstiftning som språkbruk. Många kan känna sig osäkra och upplever att de saknar verktyg för att jobba inkluderande eller att de på andra sätt behöver fördjupade kunskaper

Trans_kon_id_Ny.indd 5

2017-09-04 11:45

om exempelvis bemötande. Vare sig du enbart är intresserad av att veta mer eller redan har flera elever som bryter mot normer kring kön är vi övertygade om att den här boken kommer att bidra med värdefull kunskap och nya perspektiv. Vår förhoppning är att boken ska inspirera och motivera till att skapa en tryggare skolmiljö för alla elever, oberoende av könsidentitet och könsuttryck. Innehållet är användbart oavsett hur sammansättningen av klassen ser ut eftersom arbetet med frågor som rör könsidentitet och könsuttryck även ger vinster för de elever som inte själva är trans eller bryter mot normer kring kön: alla unga gynnas av att få möjlighet att utforska nya sidor hos sig själva och att få möta en mångfald av vuxna förebilder.

Om boken Den här boken vänder sig till alla som arbetar inom skolan, från förskoleklass till årskurs 6, och som vill få fördjupade kunskaper om kön, könsidentitet och likabehandling. Den ger dels kunskap och kompetens att möta elever som funderar kring sin könsidentitet, som är transpersoner eller som bryter mot normer kring kön, dels ytterligare verktyg för att arbeta inkluderande och med likabehandling. Innehållet bygger på aktuell forskning, rapporter, intervjuer med företrädare för relevanta professioner samt författarnas mångåriga erfarenhet från området. I första kapitlet, Grundläggande begrepp och utgångspunkter, presenteras begrepp kopplade till kön och trans. Här återfinns även information om landstingets könsbekräftande vård och stöd för minderåriga. Andra kapitlet, Hälsosituation och livsvillkor, behandlar hälsa och livsvillkor för unga transpersoner och tar sin utgångspunkt i både nationella och internationella studier. Här diskuteras även skolans betydelse för ungas välmående samt olika hälsofrämjande faktorer. Tredje kapitlet om Trans och kön i likabehandlingsarbetet beskriver det konkreta likabehandlingsarbetet utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet och könsuttryck. Kapitlet ger en grundläggande introduktion till området och kan fungera som utgångspunkt för skolans arbete kring könsidentitet och könsuttryck.

Trans_kon_id_Ny.indd 6

2017-09-04 11:45

I det fjärde och avslutande kapitlet, Verktyg för att inkludera och bekräfta, presenteras olika metoder och perspektiv som kan vara användbara för läraren. Stora delar av kapitlet är även relevant för personal inom andra verksamheter på skolan, till exempel elevhälsa eller skolbibliotek. I kapitlet finns tre gruppövningar – en för skolpersonal och två för elever – som kan bidra till att väcka tankar, känslor och funderingar kring frågor som rör likabehandling. Varje kapitel avslutas med en intervju med en företrädare för en yrkesgrupp som arbetar med unga transpersoner, för att ge läsaren fördjupad kunskap och ytterligare inblick i området. Genom boken återkommer centrala frågeställningar under rubrikerna ”Reflektera enskilt” och ”Diskutera med kollegor”, för att fortsätta det gemensamma arbetet kring könsidentitet och könsuttryck. Sist i boken finns tips på litteratur, filmer och webbplatser för mer information samt en ordlista med begrepp som kan vara bra att känna till när man arbetar med könsidentitet och könsuttryck.

Om författarna Edward Summanen är socionom och fil.kand. i genusvetenskap. Han har mångårig erfarenhet av att arbeta med unga transpersoner, metodutveckling samt utbildning av yrkesverksamma som arbetar med barn och unga. I dag arbetar Edward som sakkunnig i transfrågor på RFSL – riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. Tidigare har han arbetat som projektledare på RFSL Ungdom, som kurator på ungdomsmottagning och på Lafa – enheten för sexualitet och hälsa vid Stockholms läns landsting. Han har även en bakgrund inom förskola och fritidsverksamhet samt som barnboksförfattare. Tom Summanen är ursprungligen lärare i historia och svenska och utvecklade under sina år inom skolan ett stort engagemang för likabehandlingsfrågor. Han har även arbetat som utbildningschef och metodutvecklare på RFSL. I dag arbetar Tom vid lärarutbildningen på Södertörns högskola.

Trans_kon_id_Ny.indd 7

2017-09-04 11:45

EN VARIANT AV TRANSSYMBOLEN SOM ÄNNU TYDLIGARE INKLUDERAR ICKEBINÄRA PERSONER. (På sidan 12 kan du läsa mer om vad en ickebinär identitet innebär.)

Trans_kon_id_Ny.indd 8

2017-09-04 11:45

Grundläggande begrepp och utgångspunkter I det här kapitlet beskrivs vad trans och kön innebär samt vilken typ av könsbekräftande behandling och stöd som erbjuds minderåriga. Kapitlet avslutas med en intervju med kurator Maria Ahlsdotter som har lång erfarenhet av att arbeta med barn och unga som funderar kring sin könsidentitet. Inför läsningen av kapitlet kan det vara bra att reflektera en stund över frågor som rör trans och könsidentitet och gärna diskutera tillsammans med kollegor.

Reﬂektera enskilt

• • •

Vet jag vad ”trans” betyder? Vad vet jag om unga transpersoner och andra unga som bryter mot normer kring kön? Vad behöver jag veta om dessa frågor i min yrkesroll?

Diskutera med kollegor

• •

Varför är det viktigt för oss att ha grundläggande kunskaper om trans och könsidentitet? Vad är viktigt att förmedla till våra elever?

Trans_kon_id_Ny.indd 9

2017-09-04 11:45

Vad är trans och kön? För att förstå begrepp kopplade till trans är första steget att bekanta sig med begreppet kön och vad det innebär.

Kön Kön är ett brett begrepp som består av flera olika delar: Könsidentitet – Det kön en person känner sig som och identifierar sig med. Könsuttryck – Hur en person uttrycker sitt kön med kläder, kroppsspråk, frisyr, röst och andra fysiska och kroppsliga attribut. Kropp – Genitalier, hormonnivåer och andra delar av kroppen som kan anses vara en del av kön. Rent biologiskt finns det inte två klart åtskilda kön: kön är snarare ett spektrum.1 Juridiskt kön – Det kön som står i passet och som framgår av personnumret. I Sverige finns två juridiska kön: kvinna och man. Tilldelat kön – Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett juridiskt kön utifrån hur barnets könsorgan ser ut: snopp eller snippa. Med det tilldelade könet kommer även en förväntan på könsidentitet. Socialt kön – Könsuttryck är en del av socialt kön, men begreppet rymmer fler delar än så. Socialt kön präglas till stor del av hur man förväntas vara och bete sig. Ett begrepp som ligger nära är könsroll. Socialt kön innefattar bland annat även fritidsintressen, sätt att interagera med andra och vilken roll man förväntas ta i grupper. För den som arbetar inom skolan är det främst det sociala könet som är relevant, även om ungas könsidentitet givetvis också spelar roll. Men just kring det sociala könet och de förväntningar som följer med det har skolan ett uppdrag att elever ska få utvecklas utan att begränsas av snäva könsroller. Inom biologin brukar kön förstås som följande delar: kromosomer, könskörtlar (testiklar och äggstockar) samt yttre könsorgan och sekundära könskarakteristika (exempelvis bröst, adamsäpple eller skäggväxt). Det finns en förväntan om att en person med snippa ska ha XX-kromosomer, utveckla bröst och ha äggstockar (och tvärtom för den med snopp). Samtidigt har ungefär 1 av 1 500 personer någon typ av intersex-tillstånd, där kroppen bryter mot dessa förväntningar. Intersex-tillstånd kan se olika ut och det är viktigt att känna till att kön rent biologiskt inte består av två tydligt separerade kategorier utan att det förekommer en mängd variationer. För att läsa mer om intersex kan du till exempel besöka INIS – Intersexuella i Sveriges hemsida: www.inis-org.se 1

Trans_kon_id_Ny.indd 10

2017-09-04 11:45

Kön i språk Olika språk förhåller sig till kön på olika sätt. I svenskan påverkar inte en persons (förmodade) kön meningsbyggnaden. Däremot tilldelas personer ofta ett kön genom olika pronomen och andra ord, till exempel hon/han, dotter/son, mamma/pappa, flicka/pojke och syster/bror. Språket erbjuder dock även många könsneutrala alternativ, som hen, barn, förälder och syskon. Förväntningar kring kön präglar även språket genom att vissa begrepp oftare används om pojkar än om flickor eller tvärtom. Exempelvis används begreppen ”vacker” i högre utsträckning om kvinnor medan ”stilig” oftare används om män. Verbet ”fnittra” associeras ofta med tjejer, medan ”garva” oftare används om killar. Ett välkänt knep för att få syn på normer kring kön är att byta kön på karaktärer i en bok eller annan text. Utöver andra analyser kring könsroller kan man då observera att verb och adjektiv skiljer sig åt beroende på karaktärers kön. Språket har även stor betydelse när det gäller att respektera och stärka unga transpersoner. För många människor är det viktigt att bli omnämnd med rätt pronomen: det är en av de allra viktigaste handlingarna för att bekräfta en persons könsidentitet. På samma sätt har ett förnamnsbyte en mycket stark innebörd. Det är därför viktigt att alltid försöka använda rätt namn och rätt pronomen på en person. Ibland uppstår situationer där man är osäker på någons pronomen. Då kan man fråga personen i ett enskilt samtal, till exempel: ”Vilket pronomen vill du att jag använder om dig?” eller – för yngre barn – ”Vill du att jag säger hon, hen eller han om dig?”

Trans Begreppet transperson är ett paraplybegrepp som inkluderar en mängd olika identiteter. Att vara transperson innebär att på något sätt bryta mot vissa förväntningar kring kön. Trans har inget med sexualitet eller sexuell läggning att göra: trans handlar enbart om könsidentitet och könsuttryck.

Trans_kon_id_Ny.indd 11

2017-09-04 11:45

För skolans arbete med barn i åldern 6–12 år är följande fyra aspekter av trans, könsidentitet och könstruttryck de viktigaste att känna till:

Transsexuell Att vara transsexuell innebär att känna sig som en kille men att ha blivit tilldelad könet ”kvinna” vid födseln, eller att känna sig som en tjej men ha blivit tilldelad könet ”man” vid födseln. Könsidentiteten matchar alltså inte det tilldelade könet. Oftast vill man både ändra juridiskt kön och förändra kroppen med till exempel hormoner och/ eller kirurgi, det som tidigare kallades ”könsbyte”. Läs mer längre fram i kapitlet, i avsnittet ”Könsbekräftande vård och behandling för minderåriga”. Ickebinär Att vara ickebinär innebär att känna sig som något annat än tjej eller kille. Det finns flera olika begrepp som alla innebär att vara ickebinär, till exempel intergender. Ickebinär kan därför fungera som ett paraplybegrepp för dessa könsidentiteter. En del ickebinära personer upplever kön som en glidande skala och som något som kan variera över tid. Andra befinner sig mellan de två kategorierna. Många ickebinära personer känner sig inte som något kön alls. En del ickebinära önskar förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi. Många ickebinära personer använder hen eller den som pronomen. Osäker Det finns barn och unga som är osäkra på sin könsidentitet och som funderar och reflekterar. Det betyder inte att alla som har dessa tankar är transpersoner, men däremot behöver många utrymme att reflektera över frågan. Könsöverskridande eller könsbrytande Begreppen könsöverskridande eller könsbrytande används ofta om personer som bryter mot normer kring kön. Det är dock inte samma sak som att vara transperson. Det kan exempelvis innebära att som 12

Trans_kon_id_Ny.indd 12

2017-09-04 11:45

flicka vilja leka krigslekar med pojkar eller att som pojke vilja vara lucia i stället för stjärngosse. Ett stort antal barn bryter mot förväntningar kring kön och könsuttryck eller har perioder där de leker med och utmanar könsroller. Omkring 5–7 procent av alla barn och unga har ett så kallat könsöverskridande beteende som leder till att föräldrar eller andra anhöriga kontaktar sjukvården för rådgivning.2 Begreppet könsöverskridande kan uppfattas som värderande. På engelska används främst uttrycket gender non-conforming. I dagsläget saknas en etablerad svensk översättning av detta och i stället används ofta längre omskrivningar, till exempel ”barn som bryter mot normer för könsidentitet och/eller könsuttryck”. Könsdysfori Många transpersoner upplever könsdysfori. Könsdysfori är en ihållande och stark känsla av att vara tilldelad fel kön vid födseln. Denna känsla är förknippad med psykiskt lidande och kan leda till en nedsatt förmåga att fungera i vardagen. Personer med könsdysfori ges därför tillgång till könsbekräftande behandling.

Många unga söker sig till de specialiserade BUP-team som arbetar med barn och unga med könsdysfori. Det är främst unga transsexuella och ickebinära som vänder sig till dessa team. Men även den som är osäker på sin könsidentitet kan behöva stöd eftersom en sådan osäkerhet kan innebära en stor påfrestning. Mer information om hur teamen arbetar finns i avsnittet ”Könsbekräftande vård och behandling för minderåriga”.

Bryta mot tvåkönsmodellen Många ickebinära personer saknar ord för att beskriva sin könsidentitet: för den som växt upp i ett samhälle som präglas av föreställningen att det bara finns två kön är det svårt att förklara känslan av att vara varken tjej eller kille. Många ickebinära personer berättar att man upplevt en stor lättnad när man presenterades för fler alternativ till könsidentitet än enbart tjej eller kille. Sjöström, Mia: ”Lång väg i vården för transsexuella barn”, Svenska Dagbladet, 2011-01-11, intervju med Olle Söder, överläkare och professor i pediatrik vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Olle Söder är del av det team som utreder barn och unga med möjlig könsdysfori.

Trans_kon_id_Ny.indd 13

2017-09-04 11:45

Det kan ibland vara svårt för omgivningen att förstå en ickebinär persons könsidentitet eftersom det kan strida mot de egna grundläggande föreställningarna om världen. Ickebinära personer kan därför riskera att mötas av förlöjliganden eller att inte bli tagna på allvar. Till dem som har svårt att förstå är det viktigt att förmedla att de inte själva behöver förstå känslan av att vara ickebinär. Det väsentliga är i stället att alltid respektera andra personers identitet. Precis som med alla andra frågor som rör könsidentitet och könsuttryck är acceptans och respekt avgörande för ett bra bemötande och en trygg miljö.

Om man inte är trans? Självklart finns det ett stort antal människor som bryter mot förväntningar kring kön utan att vara transpersoner. Många kan dra sig till minnes tillfällen då man själv brutit mot normer eller kan konstatera att det finns delar av ens personlighet som inte följer förväntningar kring kön. Vissa ord beskriver specifikt normbrytande uttryck eller beteenden, till exempel ”pojkflicka”. Länge saknades det i Sverige ett ord för den som inte är transperson. Precis som med andra normer är det ofta det som avviker som får en benämning, inte det som enligt normen är det självklara eller förutsatta. Under 2000-talet har begreppet cisperson introducerats i svenska språket. (Cis är ett latinskt prefix och betyder ”på samma sida” och är en antonym till det latinska prefixet trans som betyder ”korsa”, ”gå över” eller ”bortom”.) En cisperson är den som inte är en transperson, det vill säga en person som identifierar sig med det kön man tilldelades vid födseln. Personer som tillhör normen ser sällan poängen med ett begrepp som cisperson. Det är så självklart och bekräftat att det inte finns något behov att använda sig av en sådan etikett. Samtidigt är det viktigt att det faktiskt finns ett ord som beskriver den som inte är transperson. Om man exempelvis vill undersöka hur den psykiska ohälsan ser ut bland unga transpersoner måste denna grupp kunna ställas mot en annan grupp. Då uppstår ett behov av att kunna benämna gruppen och inte falla i fällan att kalla unga som inte är trans för ”vanliga unga” eller något annat värderande. Begreppet cisperson kan också

Trans_kon_id_Ny.indd 14

2017-09-04 11:45

öka självinsikten och leda till tankar som ”Jag som cisperson kanske inte kan förstå alla delar av det här eftersom jag saknar erfarenhet av att vara transperson”.

Hur många funderar kring sin könsidentitet? Antalet transpersoner respektive cispersoner i Sverige är okänt. Eftersom långt ifrån alla transpersoner söker sig till den könsbekräftande vården är det svårt att få rättvisande siffror därifrån. Det stora antal personer som har funderingar kring sin könsidentitet eller som bryter mot normer kring kön avspeglas inte heller i denna statistik. Större populationsstudier i Belgien och Nederländerna visar att mellan 1,9 och 4,6 procent av befolkningen har en ambivalent könsidentitet och att mellan 0,6 och 1,1 procent inte identifierar sig med det kön de tilldelades vid födseln.3 Även om könsbekräftande vård och behandling har varit tillgänglig i Sverige sedan 1972 var antalet personer som sökte sig till vård inledningsvis relativt få, varav ett mycket litet antal minderåriga. Under 2010-talet skedde dock en markant förändring. De senaste tio åren har antalet personer som söker sig till vården stigit och andelen remisser ökar påtagligt varje år i såväl Sverige som flertalet andra länder.4 Detta märks bland annat på antalet remisser till KID-teamet vid BUP-enheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna (se sidan 20), där barn med könsdysfori tas emot. Under 2013 fick mottagningen 30 remisser, men denna siffra tredubblades på bara två år och under 2015 fick de omkring 100 remisser. Under 2016 fördubblades antalet till 200 remisser.5 En teori om varför antalet remisser ökar är att transpersoner har blivit synligare i samhället, vilket har lett till att fler har fått kännedom om att könsbekräftande vård och behandling existerar. Det innebär både att professionella har blivit bättre på att remittera patienter vidare och att fler privatpersoner själva har bett om att få remiss. I dagsläget har majoriteten av de minderåriga personer som söker sig till vården för könsdysfori blivit tilldelade könet ”flicka” vid födseln. Personer som har tilldelats könet ”pojke” vid födseln är däremot i majoritet inom den könsbekräftande vården för personer över 18 år. Folkhälsomyndigheten (2015) Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner, s. 17. Socialstyrelsen (2015a) God vård av barn och ungdomar med könsdysfori, s. 14. 5 TT, ”Fler barn söker vård för könsdysfori”, SVT Nyheter 2015-10-16 samt Frisén, Louise Konsultationspsykiatri & avvikande könsutveckling 2017-01-10. 3 4

Trans_kon_id_Ny.indd 15

2017-09-04 11:45

Trans, kön och identitet – att arbeta inkluderande i fk–6

Edward Summanen Tom Summanen

Trans, kön och identitet

– konkreta exempel och metodiska tips

• Hur presenterar jag kunskapskrav och förmågor? • Hur gör jag en matris tillsammans med mina elever? • På vilka sätt kan effektivt gensvar ges?

Formativ bedömning – konkreta exempel och metodiska tips

Carolin Heyer Ingeborg Hull

Formativ bedömning

Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen. ISBN 978-91-27-43587-2

Carolin Heyer Ingeborg Hull

9 789127 435872

Formativ bedömning om hela.indd 1

2014-10-17 14:30

ISBN 978-91-27-44960-2

Edward Summanen Tom Summanen

9 789127 449602

Input_Trans 1a.indd Alla sidor

2017-09-01 14:31