9789140664310 by Smakprov Media AB

GENREKODEN

Genrekoden består av följande delar: Genrekoden skriva Genrekoden tala Genrekoden antologi Genrekoden webb Genrekoden studiebok 1 Genrekoden studiebok 2 Genrekoden studiebok 3

40664310.omslag.indd 1

Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin

Genrekoden tala ger dig koden till hur du kan uttrycka dig i olika samtalssituationer. Du lär dig också att hålla föredrag och att framträda, bland annat genom att arbeta med dramatik, lyrik, bilder, serier och film. Dessutom får du kunskap om olika gruppspråk, språkets historia och grammatik.

tala

Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin

GENREKODEN

tala

09-02-23 14.59.47

Innehållsförteckning PRATA, SNACKA, SAMTALA ...

Vad pratar Moa och Miro om? Vad tycker du? Tal och skrift Talspråk Skriftspråk Muntlig kommunikation Kommunikationsprocessen Kommunikation och samtalsregler Lyssna Kroppsspråk VARDAGSSAMTAL

Tala i olika situationer Samtalssituation Vilka samtalssituationer? Offentligt och privat språk Samtal med kompisar Chattspråk Ett nytt sätt att ”prata” Telefonsamtal Telefonens historia FRÅN RAPSOD TILL RAPPARE

Arvet från antiken Muntlig berättartradition idag Berätta en historia Vandringshistorier Högläsning Betoning och intonation Lyrik Diktens ingredienser Haiku och tanka Sångtexter ... och rap

40664310.1.1-160.indd 4

7 8 9 10 10 10 11 12 14 15 15

17 18 18 19 24 24 26 26 28 29

31 32 35 35 36 38 38 40 40 44 46 47

Dramatik Manus Att spela en roll William Shakespeare Andra kända dramatiker EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD

Bilder, bilder, bilder ... Bildanalys Tolka bilder Vad ser du? Reklambilder Reklamfilm Serier Musse Pigg och Kalle Anka Manga 24 bilder i sekunden Filmens födelse Regissörer ... ... och skådespelare Bok som film och film som bok Filmens dramaturgi Filmens ingredienser Kameran går

48 48 49 54 57

59 60 60 61 61 62 64 65 66 67 68 68 69 69 69 71 71 72

RETORIK – TALA OCH ÖVERTYGA 77 Påverka den som lyssnar 78 Debattera 79 Retorik eller konsten att hålla tal 80 Kända talare 80 Skriv ett tal – arbetsgång 80 Talets olika delar 81 Hitta argument 83 Retoriska grepp 83 Hyllningstal 85 Några andra förslag 86

09-02-23 14.58.12

HÅLLA FÖREDRAG

Guidad tur med struktur och ordning Det skriftliga underlaget En PowerPoint-presentation Informera Instruera TALA OLIKA SPRÅK

Gruppspråk Språklig repertoar Dialekter Förortssvenska Manligt och kvinnligt språk Maktspråk Slang Svordomar Inte bara svenska Minoritetsspråk Samiska är flera språk Romani chib Invandrarspråk Ett nytt språk TALA OM SPRÅKETS HISTORIA

Hur länge har vi pratat svenska? Svenskan födelse Det latinska alfabetet Kungen och språket Bevara svenska språket Svordomar i böcker Två språk på köpet Pratar vi svenska egentligen? Från alfabet till chatt – om lånord Vad heter du? Namn med historia Populära namn

40664310.1.1-160.indd 5

87 88 88 90 96 98

99 100 101 102 106 106 112 113 114 115 115 116 116 117 117

119 120 120 121 121 122 122 123 124

TALA OM SPRÅKET

129

Grammatik – för att tala om språket Ordklasser Substantiv Verb Adjektiv Pronomen Adverb Prepositioner Interjektioner Konjunktioner Subjunktioner Räkneord Satser och satsdelar Skriva en mening Subjekt och predikat Huvudsats och bisats Andra satsdelar

130 130 131 132 134 134 136 137 137 138 138 139 140 140 140 141 141

RESURSSIDOR

143

Förbereda ett muntligt framförande 144 Hjälpmedel 147 Checklista inför föredraget 148 Ditt kroppsspråk 148 Hjälp att tala 149 Utvärdering av föredrag 150 Lyssna aktivt 151 PowerPoint 152 Talk show 153 Radioprogram 154 A–Ö

155

125 126 126 127

09-02-23 14.58.13

Tal och skrift Först lär vi oss att tala, och sedan lär vi oss att skriva.Talspråket hade också funnits i tusentals år innan man kom på tanken att börja skriva. Av jordens cirka 3 000 språk är det bara runt ett hundratal som har ett skriftspråk. Man kan säga att talspråk och skriftspråk är två språk, eftersom de används på olika sätt. Det ena språket använder du när du talar och det andra när du skriver.

Talspråk Talspråk betyder att du måste träffa den du pratar med eller i alla fall tala med personen i telefon. Du får omedelbara reaktioner på det du säger. Du kan anpassa ditt tal till den du pratar med. Är det en kompis kanske du pratar snabbt, medan du måste sakta ned hastigheten om personen du talar med har dålig hörsel. När du pratar visar du med hela kroppen vad du tycker och tänker. Du nickar, gör miner, skrattar, skakar på huvudet och gestikulerar. När du talar kan du i ett enda ord lägga in glädje, ilska, besvikelse eller lycka. En mening kan få flera olika betydelser beroende på hur du säger den.Ta exemplet ”Det är varmt här inne”.

DISKUTERA

• Uppfattar man meningen som ett påstående blir svaret ”Ja”. • Uppfattar man den som en uppmaning blir resultatet att man öppnar fönstret. • Uppfattar man meningen som en fråga kan svaret bli ”Det är klart. Elementen är på för fullt.”

1. Lista skillnader mellan talspråk och skriftspråk. 2. Vilka ord och uttryck använder du bara när du pratar? 3. Vilka ord skulle du aldrig säga, men lätt kunna använda när du skriver?

TALA TILLSAMMANS

Låt din kamrat berätta kort om sig själv, i 30–60 sekunder. Skriv ned det han eller hon berättar ordagrant. Vad blev resultatet? Låt din kamrat också skriva samma berättelse. Jämför det han eller hon har skrivit med det du skrivit.

GENREKODEN

Skriftspråk Skriftspråkets styrka är att det man har skrivit finns kvar att läsa. Du kan skriva till någon som är långt borta utan tillgång till telefon, och du har möjlighet att tänka igenom det du vill skriva. Man säger att skriften inte är bunden av tid och rum. Skriftspråket utvecklas också långsammare än talspråket. Det märker man om man tänker på de slangord som används just nu. Dessa kan du idag inte hitta i ett lexikon, men vem vet, några av orden kanske står där om tio år.

Tala

40664310.1.1-160.indd 10

09-02-23 14.58.13

Muntlig kommunikation Kommunikation kommer från latinets communis som betyder gemenskap.Vi kan alltså inte kommunicera ensamma. I praktiken innebär kommunikation överförande av information från en person till en annan. Man kan kommunicera genom att tala med varandra, genom att skriva, genom sina kläder och med gester. Man kan faktiskt säga att det är omöjligt att inte kommunicera eftersom man faktiskt också kan kommunicera genom att vara tyst. NÄR TVÅ MÄNNISKOR TALAR MED VARANDRA GÖR DE OLIKA SAKER.

» Talaren försöker kommunicera ett budskap som lyssnaren försöker förstå. » Talaren anpassar sig till lyssnaren och tar hänsyn till vad han eller hon tror att lyssnaren vet, känner eller är medveten om.

Tänk dig att Moa har fått en moped – det känner hennes kompis Ida till. När Moa träffar Ida berättar hon inte att hon fått en moped, utan frågar istället om Ida vill följa med på en åktur.Vet Moa att Ida inte har någon hjälm frågar hon inte det. Kommunikation bygger alltså på vad man vet eller tror sig veta om lyssnaren.

» Lyssnaren förutsätter alltså att talaren vet något om henne »

eller honom och skulle bli förvånad om talaren börjar berätta om något som lyssnaren redan känner till. Talare och lyssnare samarbetar och försöker förstå varandra och på så sätt blir kommunikationen enklare.

PRATA, SNACKA, SAMTALA

40664310.1.1-160.indd 11

… 11

09-02-23 14.58.16

Offentligt och privat språk

DISKUTERA

1. Vad brukar du och dina kompisar prata om? 2. Vad brukar ni prata om runt middagsbordet? 3. När använder du ett mer formellt språk?

När det kommer till muntlig kommunikation finns det, precis som för skriftspråket, ett offentligt och ett privat språk. Det offentliga språket följer vissa regler och normer som det privata språket inte gör. Du förstår skillnaden om du tänker på en politisk debatt på tv och jämför den med vad som sägs runt middagsbordet i familjen. När du talar med familj och kompisar behöver du inte uttrycka dig så tydligt eftersom ni har samma erfarenheter, och det gör att ni lättare förstår varandra. Exempel på privat och offentligt språk får du om du byter mellan musikkanaler till P1 på radion. Då hör du hur språket gradvis förändras från ett allmänt ”snackande” till ett mer formellt språk. Offentliga talsituationer som följer bestämda mönster är dop, giftermål och begravningsakter. Sammanträde, polisförhör, läkar- och patientsamtal samt anställningsintervju är också speciella samtalsformer med mer eller mindre fasta språkliga ramar. Men även ett besök på en hamburgerrestaurang kräver insikt i samtalsregler. Om du ska beställa en hamburgare börjar du inte tala om vädret utan talar om vad du vill beställa.Tjejen eller killen i kassan hämtar det du vill äta och talar om vad det kommer att kosta. Du skulle bli väldigt förvånad om du istället får höra att du har en snygg tröja.

TALA OCH AGERA

1. Hur går det till när man beställer pizza? Spela upp dialogen. 2. Vad säger du och frisören när du klipper dig? Spela upp dialogen. 3. Försök att spela upp ett samtal mellan en läkare och en patient. 4. Vad säger vigselförrättaren när han eller hon talar om att ett par nu är äkta makar? 5. Vad tror du man brukar fråga vid en anställningsintervju? Spela upp en intervju.

GENREKODEN

Samtal med kompisar När du talar med dina kompisar använder ni ett privat talspråk. Detta språk har många inslag av slang och kanske också en del svordomar. Det bygger på att du och dina kompisar delar samma erfarenheter och därför inte behöver vara så exakta när ni pratar med varandra. ”Uhh ... döh …” när ni sitter runt bordet i skolrestaurangen kan till exempel betyda ”flytta på dig” eller kanske ”skicka ketchupen”. Det beror på hur situationen ser ut. Är det trångt och du vill få in din stol betyder uttrycket ”flytta på dig”, men om du samtidigt som du säger ”Uhh ... döh ...” pekar på en flaska ketchup – ja, då betyder det något annat. Kompisar emellan skickar också signaler med sitt kroppsspråk och genom vad man har på sig. En mössa som täcker halva pannan och en jacka som är uppdragen ända till ansiktet kanske inte betyder att det är kallt ute, utan istället att din kompis är trött. Kvällen innan blev sen.

Tala

40664310.1.1-160.indd 24

09-02-23 14.58.16

ur The

Return of Hjärtans Fröjd

– Du har inte ångrat dig? – Klart att jag inte har ångrat mig. Han ryckte på axlarna. – Det kanske blir lite extra jobb för dig. Att resa med mig, sa han. – Extra jobb. Varför det? sa jag. – Du fattar vad jag menar, sa han. – Nä, sa jag. – Du fattar vad jag menar, sa han. – Nä, jag fattar inte vad du menar, sa jag. – Du fattar vad jag menar, sa han. – Nä, jag fattar inte vad du menar, sa jag. – Är du dum eller? sa han. Ska jag slå dig på flabben? – Hur skulle en sån som du kunna slå mig på flabben? sa jag. – Vad menar du? sa han. – Du fattar vad jag menar, sa jag. – Nä, jag fattar inte vad du menar, sa han. – Du fattar vad jag menar, sa jag. – Nä, jag fattar inte … Johan tystande och vände sig bort mot två tjejer som stannat i korridoren bredvid skåpen. Två snobbtjejer i ettan som stod där och stirrade på oss. – Vi är bara vänner, sa han med en liten nick mot mig. – Vadå bara vänner? sa jag. Älskar du mig inte längre? Tjejerna glodde på oss. – Vad menar du? sa Johan. – Du fattar vad jag menar, sa jag. – Nä, jag fattar inte vad du menar, sa han. Den ena tjejen gjorde en grimas och räckte ut tungan åt oss, den andra gav oss fingret, sen gick de. Och Johan såg på mig och brast ut i ett gapskratt. Han är min bäste vän. Du fattar vad jag menar.

Per Nilsson

TALA OM TEXTEN

1. Vilka personer finns med i texten? 2. Vad pratar de om?

DISKUTERA

1. Varför går det inte att förstå vad personerna i texten pratar om? 2. Vad tror du att de egentligen pratar om? 3. Finns det något i dialogen som du känner igen? Motivera.

GENRETYPISKA DRAG

Privat språk • Språket är bundet till en situation. • Det förutsätter att man har viss bakgrundskunskap om varandra. • Det används mellan personer som känner eller känner till varandra. • Det kan verka osammanhängande. • Det kan innehålla slang. • Det kan innehålla svordomar. • Det har ofta inslag av ljudhärmade ord, t.ex. öhh ..., hmm ... och ha ...

VARDAGSSAMTAL

40664310.1.1-160.indd 25

09-02-23 14.58.18

Arvet från antiken

myt

kan också betyda osann historia som många tror på.

När du berättar en historia med övernaturliga inslag följer du en tradition långt tillbaka i tiden. Människor har under årtusenden berättat historier för att söka förklaringar till olika saker, så kallade myter. Myterna har handlat om hur jorden skapades ur ett kaos, om gudarnas liv och leverne och om fenomen som var svåra att förstå som åska och jordbävningar. En hel del berättelser handlar också om människan och hennes livsvillkor. I flera myter förekommer hjältar som utför stordåd. Kanske känner du till någon av dessa gamla myter som till exempel den om Prometheus som stjäl elden för att hjälpa människan? Än lever många av dessa hjälteideal kvar i filmens värld och i skönlitteraturen. Homeros I västerlandets kultur finns en hel del berättelser bevarade tack vare att de skrivits ner. Innan dess hade dessa historier förts vidare från generation till generation genom en muntlig berättartradition. I Grekland fanns under antiken kringvandrande professionella berättare som kallades rapsoder. De berättade historier och framförde dikter ibland till musik från flöjt eller lyra. Homeros (ca 700 f.Kr.) är kanske den mest kände då man tror att det var han som också skrev ner Iliaden och Odysséen, en samling hjälteberättelser om grekernas krig mot Troja på 1200-talet f.Kr. och om Odysseus farofyllda seglats hem till Ithaka. Hjälteberättelserna kallas för epos, och dessa är skrivna på vers med ett versmått som heter hexameter. Hexameter innehåller betonade stavelser som sedan följs av obetonade stavelser. Rytmen i versen tillsammans med musiken hjälpte rapsoden att komma ihåg berättelsen som han, liksom dagens rappare, måste kunna utantill. Lyrik, dramatik och retorik Kvar från antiken i Grekland finns också dikter, teaterstycken och råd hur man kan bli en bättre talare. Dikter framfördes för att hylla framstående män i stadsstaten Aten och på scenen spelades pjäser som ett inlägg i samhällsdebatten. Att kunna framföra sina åsikter i folkförsamlingen var viktigt för att påverka andra, och då underlättade kunskap i retorik för talaren. Mer om lyrik och dramatik kan du läsa om i detta kapitel. Retorik behandlas på s. 80.

GENREKODEN

Tala

40664310.1.1-160.indd 32

09-02-23 14.58.19

Iliaden och Odysséen

Odysseus, en av de grekiska hjältarna, hade deltagit i kriget mot Troja och seglade sedan tillbaka hem till Ithaka. Det blev en farofylld seglats som varade i tio år. Odysseus råkade ut för en fruktansvärd storm och hans skepp gick under.Till slut hade han bara en flotte men även den splittrades. Odysseus kämpade för sitt liv i havet. Tvenne dagar och nätter i rad på svallande böljor vräktes han kring, och ofta hans själ såg döden för ögat. Men när den tredje dagen blev tänd av den lockiga Eos, slutade blåsten med ens, och blank som en spegel blev havet utan den ringaste vind. Då varsnade stranden han nära, medan han skärpte sin blick, när högt han lyftes av vågen [...]

Odysseus blev glad och simmade ivrigt mot land men då han närmade sig stranden upptäckte han att bränningar tornades upp och slogo väldigt mot kusten, rytande fasansfullt och svepande allt i sitt saltskum, ty där funnos ej hamnar för skepp eller skyddande lägen, utan blott revlar och skär och uddar med stupande klippor.

40664310.1.1-160.indd 33

09-02-23 14.58.21

Men på Odysseus domnade då hans knän och hans hjärta, och till sin manliga själ i suckande ångest han talte: ”Ve mig! När äntligen Zeus nu så oförmodat mig unnar att få se land och jag strävat mig fram över sväljande djupet, skönjer jag ingenstans ur det skummande havet en uppgång. Ytterst är vassa och farliga rev, kring dessa sig vågor bryta med dån, och på strand klippväggarna resa sig glatta upp ur ett bråddjupt hav, så att ej någon möjlighet finns att bottna med fötterna där och stående räddas ur nöden [...]

ORDFÖRKLARINGAR

tvenne

två

varsna

upptäcka

revlar

rev, grund nära strand

skönja

begrunda

fundera på, överväga

rådighet

snabbtänkthet

sjöpolyp

koralldjur med tentakler

Odysseus övervägde vad han skulle kunna göra men han såg ingen möjlighet att ta sig iland, och han var rädd att han skulle drunkna i havets djup. Gudinnan Atena var på hans sida. Hon ingrep när han kämpade för sitt liv och räddade honom till slut. Medan han detta begrundade än i sitt hjärta och sinne, slungade honom en rullande våg mot den skrovliga stranden. Huden nu skulle flåtts av och knotorna krossats på honom, om ej rådighet skänkt strålögda gudinnan Atena. Fram han kastade sig, grep tag med händerna båda och höll sig stönande fast i klippan, tills vågen sköljde över. Så han mot vågen värjde sig först, men den sköljde tillbaka, träffade honom på nytt, och han kastades långt ut i havet. Som på en sjöpolyp, som man dragit fram ur sitt gömsle, kiselstenar i mängd på de greniga armarna sitta, så hudstyckena, rivna nu bort från hans modiga händer, hängde på klippan kvar, när han sjönk i det väldiga svallet. Ute det varit förvisso mot ödets beslut med den arme, om ej rådighet skänkt strålögda gudinnan Atena.

Odysseus räddades upp på land och kom så småningom tillbaka till hemön Ithaka, där hans hustru Penelope väntat på honom i tjugo år.

TALA OM TEXTEN

DISKUTERA

TALA TILLSAMMANS

1. Var befann sig Odysseus?

1. Vad i situationen är otroligt?

1. Vad är en myt?

2. Varför var det svårt att nå land?

2. Odysseus skyddas av en gudinna. Vilka föreställningar om gudomligt beskydd har människor idag?

2. Vilka moderna myter finns det?

3. Vad utmärker en hjälte? Vilka egenskaper behövs?

Ta reda på ett antal skapelsemyter från olika kulturer. Den egyptiska, grekiska och nordiska mytologin är full av spännande berättelser. Välj ut några avsnitt och återberätta för gruppen.

3. Vilka skador fick han? 4. Vem räddade honom?

4. Ge exempel på moderna berättelser med hjältar eller hjältinnor. 34

GENREKODEN

GÅ VIDARE

Tala

40664310.1.1-160.indd 34

09-02-23 14.58.23

Muntlig berättartradition idag Antikens berättartradition lever kvar i alla historier vi berättar för varandra. Barn lyssnar på sagor och lite äldre barn berättar spökhistorier. Vandringshistorier kommer och går. Vi möter det muntliga berättandet i radio och tv där människor intevjuas om sina liv och berättar historier som är mer eller mindre upplevda. Ståuppkomiker underhåller oss med episoder ur livet. Var och en av oss är en ständig berättare genom att vi återger för andra människor vad vi har varit med om. Det lyckade fisket, semesterresan som blev en mardröm eller natten då katten försvann är alla historier ifrån vardagslivet. Berättandet hjälper oss att bearbeta händelser vi är med om, lär oss förstå andra och är ett sätt att delta i det sociala livet. Det muntliga berättandet är alltså en oupplöslig del av livet och lär människan förstå sin familj, sin samtid och sin kultur. Så var det också för de gamla grekerna.

Berätta en historia En del människor är särskilt duktiga historieberättare. Förmodligen beror det på att de har berättat samma historia flera gånger. Precis som en skådespelare tränar på sina repliker kan du öva på att berätta med känsla och inlevelse. Rösten är talets viktigaste redskap, men du använder dig också av ditt kroppsspråk, det vill säga gester, miner, blickar och kroppshållning (se s. 15). Tänk på en ståuppkomiker som bara förlitar sig på sin röst och sin kropp för att underhålla sin publik, så ser du att det är möjligt att fascinera en publik med små medel.

TALA MERA

1. Berätta en rolig historia. 2. Berätta en spökhistoria. 3. Berätta om något konstigt som hänt dig. 4. Berätta i 30–60 sekunder. • Vad skulle du säga till en biljettkontrollant om du inte hade löst biljett på bussen?

• Du har under en simtur blivit attackerad av en haj, men klarat dig. Vad berättar du när du kommer i land? • Du har stoppat en person från att råna en bank. Hur gjorde du? Berätta. • Berätta om din hund eller om din katt.

• Hitta på en titel till en bok och berätta vad den handlar om. • Vad döljer sig bakom rubriken? Välj en tidningsrubrik och låt din kamrat berätta vad han eller hon tror artikeln handlar om. Jämför sedan med det som stod i den riktiga artikeln.

FRÅN RAPSOD TILL RAPPARE

40664310.1.1-160.indd 35

09-02-23 14.58.25

Påverka den som lyssnar I olika sammanhang, som i skolan och på arbetsplatsen, gäller det att kunna göra sin röst hörd och veta hur man uttrycker sig smartast. Konsten att kunna tala och övertyga är viktig. Hur argumenterar du till exempel för att skjuta upp ett prov i skolan? Eller för högre lön för sommarjobbet? Rätt valda ord och argument hjälper till att övertyga motparten om att man har rätt. För att du ska få din motpart att lyssna på dig och tro på det du säger gäller det att dra nytta av logos, ethos och pathos. Orden kommer från grekiskan och användes redan under antiken så det är väl beprövade råd. En talare som tar hjälp av logos, det vill säga förnuftet, vädjar till lyssnarens förstånd genom att använda logiska resonemang och ha väl underbyggda argument. Tar man hjälp av ethos, som betyder karaktär, ska man som talare verka förtroendeingivande och pålitlig. Det gäller då att utnyttja rösten och kroppsspråket och verka säker på sin sak. Lyssnaren ska känna att du är trovärdig, och du ska ge intryck av att vara en auktoritet. Den talare som använder pathos, som är en stark känsla, lyckas väcka lyssnarens känslor och på så sätt övertyga lyssnaren att det som sägs är det rätta. Givetvis kan man som talare utnyttja alla tre vägarna: förståndet, karaktären och känslorna för att övertyga.

TALA OCH AGERA

Du ska nu få tillämpa logos, ethos och pathos i ett antal övningar där det gäller för dig att övertyga motståndaren om att du har rätt. Förbered dig några minuter genom att tänka dig in i situationen och hur du ska agera.

Arbeta tillsammans med en kamrat, som är motparten, och välj en av nedanstående konflikter. Bestäm vilka roller ni har innan ni förbereder er. Agera under 3–4 minuter. Försök sedan komma överens om vem som lyckades bäst i diskussionen.

• Vilka argument har du som talar för din sak?

1. Klockan är elva på kvällen och en av er är trött och vill sova medan den andre vill vara uppe och se på tv till klockan ett.

• På vilket sätt kan du tala övertygande? • Vilka känslor kan du vädja till hos lyssnaren?

2. Föräldern vill inte höja veckopengen som är lägre än andras i klassen. Vad säger tonåringen? 3. En person har köpt en jacka som ska bytas eftersom dragkedjan inte

GENREKODEN

fungerade så bra. Expediten vill inte ta tillbaka jackan. 4. Ni har kört på varandra med mopederna. Den ena mopeden fick två bucklor. Vems var felet? 5. Två ungdomar är på rea och har just ryckt tag i samma par jeans. Det finns inget mer par av just det märket. Vem ska ge sig? 6. Det är utvecklingssamtal i skolan. Eleven vill inte att föräldern ska gå. Han har skolkat den sista tiden. 7. En person blir anklagad av en expedit för att ha snattat men är oskyldig.

Tala

40664310.1.1-160.indd 78

09-02-23 14.58.27

Debattera Det är skillnad på att samtala och att diskutera. När du samtalar utbyter du erfarenheter med någon medan i en diskussion ställs olika åsikter mot varandra. När du diskuterar hävdar du din åsikt genom att tala om, ge argument, varför du tycker just så. Ibland måste du försvara dina åsikter mot någon som tycker totalt annorlunda än dig. Genom att lyssna på andras argument lär du dig mer i frågan. Ibland kanske du tvingas inse att din motståndare faktiskt har rätt. Kom ihåg att det inte är fel att ändra åsikt då. FRASER ATT ANVÄNDA DÅ DU DISKUTERAR

Ha en åsikt

Ta ordet

Jag tycker att … Jag är säker på att … Jag menar att …

Ursäkta att jag avbryter, men … Kan jag få fråga om en sak? Kan jag få säga en sak här?

Instämmer Det håller jag med om. Det tycker jag också. Precis. Just det.

Fråga Vad tycker du? Jag förstår inte riktigt. Kan du förklara vad du menar?

Instämmer inte Det tycker inte jag. Nej, det stämmer inte. Det tror jag inte alls. Jag förstår vad du menar, men … Nej, vet du vad ...

DEBATTERA – FÖR ELLER EMOT

» Förbjud piercing » Höj mopedåldern till 16 år » Inför skoluniform » Förbjud plågsamma djurförsök » Höj barnbidraget » Förbjud nedladdning från nätet » Starta fler ungdomsgårdar » Barnförbjud våldsfilmer » Stäng alla kärnkraftverk » Högre fängelsestraff för rattfylleri

TALA TILLSAMMANS

Vilka fler fraser brukar ni använda? Ge förslag på andra uttryck som är effektiva i en diskussion.

TALA MERA

Bilda grupper om vardera 2–3 personer. Den ena gruppen finner argument för och den andra emot ett av förslagen intill, eller välj ett annat ämne som engagerar er. Varje grupp förbereder sig under cirka 15 minuter och skriver ner ett antal argument till stöd för sin åsikt. Se s. 83 för hjälp att argumentera. Därefter startar en paneldebatt där de olika sidorna får föra fram sina argument växelvis. Välj en ordförande som fördelar ordet så att alla får tala.

RETORIK

40664310.1.1-160.indd 79

–

TALA OCH ÖVERTYGA

09-02-23 14.58.28

En PowerPoint-presentation Detta föredrag kommer att hållas i form av en PowerPoint presentation (se även s. 152). Du kommer att få exempel på två olika upplägg. Alternativ 1 använder uteslutande bilder och alternativ 2 bygger mest på text. Båda alternativen har samma inledning och avslutning. Du kan också använda samma upplägg om du väljer att tala utan hjälpmedel eller med overhead som stöd. Tänk på att om du använder PowerPoint eller overhead så blir det lättare att komma ihåg vad du ska säga, och klassens blickar riktas inte hela tiden mot dig. INLEDNING – alternativ 1 och 2 För att du ska få din publik att vilja lyssna på dig är det viktigt att du börjar på ett intresseväckande sätt. Här följer tre alternativ hur du skulle kunna börja.

BILD 1a

TÄNK PÅ DETTA!

SÄG SÅ HÄR ...

Inled med en fråga till publiken. Låt dem svara och berätta sedan att bilden är nytagen.

När tror ni denna bild är tagen?

Inled med något personligt.

Ja, ni vet säkert att jag älskar bilar, speciellt det här märket. Men bilar av det här slaget skulle man aldrig kunna hitta hos den sekt jag ska tala om.

Inled med att visa en vacker bild.

Visst är detta vackert!? Detta kallas för patchwork – lapptäckesarbete och det är något min religiösa grupp är känd för.

eller

GENREKODEN

Tala

40664310.1.1-160.indd 90

09-02-23 14.58.31

Vad gör du sedan? När du sagt dina inledande ord ska du presentera dig själv (om du inte känner gruppen) och det ämne du ska tala om. Du kan också lägga på en bild som presentation. Här kan du gärna vara personlig igen och tala om vad du tyckte om ditt val av ämne.Varför valde du det? Blev det lika intressant som du tänkt dig? Du kan också gärna tilltala publiken när du berättar. Fråga om de har hört talas om amishfolket tidigare?

BILD

TALA TILLSAMMANS

1. Hur skulle du vilja inleda föredraget om amish? Skriv och ”läs” sedan upp din inledning för en kompis. Skapade den intresse? 2. Hur brukar du inleda dina muntliga föredrag?

TÄNK PÅ DETTA!

SÄG SÅ HÄR ...

Håll dig till det som rubriken säger.

Den religiösa grupp jag ska tala om kallas för amish och att läsa och fördjupa sig i vilka de är och hur de lever har varit jätteintressant. Och alldeles snart ska ni få veta varför det varit så spännande…

Här kan du också nämna de frågeställningar du har i inledningen.

Vad jag kommer att ta upp i mitt föredrag är vilka dessa människor är, hur de lever, vilken skola går barnen i, om de är kända för något, vad som är annorlunda från hur ”vanliga” människor lever och om det är en farlig religiös grupp.

AMISHFOLKET

AVHANDLING – alternativ 1 och 2 Mittendelen, det vill säga avhandlingen, av ditt föredrag är den innehållsrika delen. Det är här du berättar vad du har läst och lärt dig om amishfolket. Du vill naturligtvis att din publik ska få ta del av så mycket som möjligt av det du vet. På följande uppslag får du exempel på två olika sätt att fortsätta föredraget. Alternativ 1 bygger på att du utgår från foton och berättar utifrån dem. I alternativ 2 har bilderna bytts ut mot rubriker. Både fotona och rubrikerna hjälper dig att komma ihåg vad du ska säga. Tänk på att om du ska visa bilder offentligt måste du ha fotografens eller konstnärens tillstånd.

HÅLLA FÖREDRAG

40664310.1.1-160.indd 91

09-02-23 14.58.36

AVSLUTNING – alternativ 1 och 2 Nu har du snart kommit i mål, och du ska avsluta ditt föredrag.Vad du kan göra är att snabbt och kort repetera vad du har sagt. BILD 8

http://hem.passage.se/ psof/Amish.htm

TÄNK PÅ DETTA!

SÄG SÅ HÄR ...

Gör en personlig reflektion.

Jag har nu presenterat amishfolket, var och hur de lever samt förklarat lite hur de ser på världen. De värnar om miljön och väljer därför att leva som de gör. De värvar inte medlemmar utanför gruppen utan man föds som amish. Men andra ord en sekt man inte behöver vara ”rädd” för.

Uppmana publiken att ställa frågor.

Har ni några frågor på det ni hört?

Uppmana publiken att läsa mer.

Om ni tyckte det här var intressant finns mer information att hämta på följande hemsidor.

punkter, illustrera detta med text och/eller bild. • Knyt an till dina bilder när du talar. Det är viktigt att publiken förstår varför du väljer att visa just dessa bilder. • När du börjar kan du säga: – Allra först vill jag börja med ... • När du går vidare tänk på att markera när du byter ämne:

– En annan sak är ... – För det andra ... – Nu är det dags att jag berättar ... AVSLUTNING • Sammanfatta kort det du sagt. • Uppmana publiken att ställa frågor • Ge eventuellt tips om var man kan läsa mer.

http://sv.wikipedia.org/ wiki/Amish

SAMMANFATTNING

Föredrag INLEDNING • Börja med en intresseväckare. • Presentera dig själv – om du inte känner din publik. • Tala om vilket som är ditt ämne. • Tala kort om vad du tänker ta upp. AVHANDLING • Dela in ditt anförande i olika

GENREKODEN

Tala

40664310.1.1-160.indd 94

09-02-23 14.58.37

DISKUTERA

GÅ VIDARE

1. Du har fått exempel på två olika upplägg. Ett med bilder och ett med text. Hur skulle ett tredje alternativ kunna se ut?

Arbeta med ditt nästa föredrag. Använd föredraget om amishfolket som inspiration.

2. Det textbaserade föredraget använder rubriker. Byt ut varje rubrik och skriv istället tre nyckelord.

TALA TILLSAMMANS

1. Underlaget om amishfolket är en faktauppsats. Skriv om texten antingen som fullständigt talmanus, det vill säga du skriver ordagrant ned vad du ska säga, eller i form av stödord. 2. Öva på att hålla föredraget om amish. Ändra och gör på ditt sätt för att skapa intresse.

En författare Presentera en författare och läs något utdrag ur hans eller hennes böcker – försök att få dina klasskamrater intresserade av att läsa.

Förslag på ämnen till föredrag:

Min favoritfilmregissör Vem är han eller hon? Vilka filmer har han eller hon regisserat? Varför är dessa filmer så speciella?

Tolkiens intressanta värld Berätta om figurerna, om språket, om miljön och om konflikterna. Vem var egentligen August Strindberg? Vad skrev han? Hitta ett utdrag från någon av hans böcker. När levde han? Hur levde han? Vad gjorde han förutom att skriva? Lär känna Selma Lagerlöf Vem var hon? Vad skrev hon? När levde hon? Var bodde hon? Hur blev hennes liv? Läs upp något som hon har skrivit. Därför är fantasyböcker så bra Berätta om figurer, konflikter och världar. Läs gärna ett stycke högt ur en bok.

Språket under Gustav Vasas tid Hur såg svenska språket ut under Gustav Vasas tid? Leta rätt på en kort text och översätt den till vanlig svenska. Vilken påverkan på språket fick hans bibelöversättning? Gustav Vasa själv skrev många brev. Läs något och kommentera det. Vad skriver olika tidningar om? Titta på dagstidningar, kvällstidningar eller veckotidningar. Presetentera och/eller jämför innehållet i ett par tidningar.

TALA OM BILDEN

1. Vad säger den här varelsen? 2. Vem pratar den till? 3. Varför är den inspärrad? 4. Vad heter den? 5. Vad vill en hund, katt eller annat sällskapsdjur säga till sin ägare? Skriv ned anförandet och håll sedan talet.

HÅLLA FÖREDRAG

40664310.1.1-160.indd 95

09-02-23 14.58.40

TALA OM TEXTEN

Vilka inslag av förortssvenska finns i texten ur Shoo bre av Douglas Foley (se Genrekoden – skriva s. 59–61)

GÅ VIDARE

1. Presentera fler ord och uttryck från förortssvenskan. Titta till exempel i raptexter. Du kan hitta dem på internet. 2. Läs ett avsnitt högt ur Ett öga rött eller Montecore och kommentera hur Jonas Hassen Khemiri använder språket. Skriver han med rak ordföljd? Utelämnar han prepositioner? Vad skiljer hans språk från den svenska du är van vid att läsa? 3. Presentera tidskriften Gringo. Välj ut en artikel som du refererar och kommenterar.

NÅGRA TYPISKA DRAG FÖR KVINNORS OCH MÄNS SÄTT ATT TALA:

Kvinnor

• talar mindre dialekt än män • anstränger sig för att hålla samtalet igång • har en engagerad samtalsstil. Män

• tar större talutrymme • använder mer dialekt • svär mer än kvinnor.

106

GENREKODEN

Förortssvenska Förortssvenska används bland vissa ungdomsgrupper av andra generationens invandrare i invandrartäta förorter som Rinkeby, Angered och Rosengård. Den kallas ibland för rinkebysvenska, gårdstenska eller fittjaspråk. Förortssvenskan kan liknas vid både en dialekt, med tanke på hur orden uttalas, eller ett gruppspråk eftersom det är gemensamt språk för en viss grupp ungdomar. Typiska drag Uttalet kan upplevas som lite stötigt och hackigt. Rak ordföljd, det vill säga att subjektet kommer först och sedan predikatet är vanligt som i till exempel I går det regnade (det är subjekt och regnade är predikat). Andra exempel är Han viftar (med) flaggan där prepositionen med utelämnats, Den är (en) bättre bil där obestämda artikeln en saknas och Han sitter (och) spelar kort där ordet och saknas. Ändå är det nog genom ordförrådet som förortssvenskan har fått mest uppmärksamhet. Ord från arabiska, spanska, turkiska och andra språk används som slangord. På så sätt skapar man ett språk som inte alla förstår. Det gör att gruppen stärks och andra hålls utanför. Ordet keff (dålig, tråkig) finns numera med i Svenska Akademiens ordlista. Ord som jalla (kom igen, okej), loco (galen), habibi (älskling) och para (pengar) är andra ord som nått utanför förortssvenskan. Språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas och rapparen Dogge Doggelito har samlat slangord och översatt dem i boken Förortsslang.

Manligt och kvinnligt språk Pratar egentligen pojkar och flickor på olika sätt? Flera språkforskare har visat att det faktiskt finns en del skillnader. Kvinnor har till exempel en tendens att tala ”finare” än män i samma samhällsklass, och män börjar lättare använda nya slanguttryck. Kvinnor talar dessutom mindre dialekt än vad män brukar göra. Det finns också tendenser att kvinnors språk är mer inriktat på personer och mäns språk mer på sakfrågor. Med andra ord skulle kvinnor oftare tala om relationer och människor än om ämnen som rör politik och arbete. Visst språkbruk kan också uppfattas som tufft och då mer manligt. Göteborgsprofessorn Lars-Gunnar Andersson skriver i sin bok Fult språk. Svordomar, dialekter och annat ont ” När högstadieelever får

Tala

40664310.1.1-160.indd 106

09-02-23 14.58.44

höra två mansröster som talar utpräglad dialekt respektive uttunnad göteborgsdialekt, så tror de obetingat att den som talar mest dialekt också är den som slåss bäst.” Det betyder att det är manligt att tala dialekt. En kvinna som pratar mycket dialekt skulle förmodligen inte beskrivas som mer kvinnlig på grund av detta. Män har större taltid, det vill säga de talar mer än kvinnor på sammanträden och i offentliga sammanhang. För några år sedan protesterade kvinnliga riksdagsledamöter från alla partier för att de inte fick tillräcklig uppmärksamhet och respons när de talade. Det berodde på att männen tog för stor plats och lyssnade för dåligt. Vad kan dessa skillnader i så fall bero på? Det första man frågar när ett barn har fötts är: Vad blev det? Många språkforskare menar att vår inställning, våra attityder och förväntningar gör att vi ofta börjar behandla barn olika redan som nyfödda. Vi klär dem i olika färger, köper olika leksaker och böcker till dem. När barnen växer upp får de själva olika förebilder och olika roller. De fostras till olika beteenden, vilket också visar sig när de använder språket.

DISKUTERA

1. Svär verkligen pojkar mer än flickor? Motivera. 2. Stämmer det att pojkar tar större talutrymme än flickor? Hur är det i din klass? Motivera. 3. Finns det olika situationer när pojkar talar mer än flickor eller tvärtom? 4. Vad kan man göra för att talutrymmet ska bli mer jämlikt? 5. Pratar flickor och pojkar om olika saker? Ge exempel.

GÅ VIDARE

Tycker du detta med manligt och kvinnligt språk verkar intressant? Bläddra då i Viveka Adelswärds bok Kvinnospråk och fruntimmersprat.

107

40664310.1.1-160.indd 107

09-02-23 14.58.45

GENREKODEN

Genrekoden består av följande delar: Genrekoden skriva Genrekoden tala Genrekoden antologi Genrekoden webb Genrekoden studiebok 1 Genrekoden studiebok 2 Genrekoden studiebok 3

40664310.omslag.indd 1

Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin

tala

Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin

GENREKODEN

tala

09-02-23 14.59.47