Begreppet forskningsresultat används endast i liten utsträckning i förmögenhetsrätten. I teorin kan detta förklaras med att begreppet är problematiskt för hela rättsvetenskapen. Rättsvetenskaps forskare gör av olika anledningar inga forskningsresultat. Så vad skulle hända om någon försökte?
029
Juridiska institutionens skriftserie Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
ISBN 978-91-7737-027-7
Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat
I denna bok redovisas ett forskningsprojekt som genomförts med en särskild forskningsinriktning. Insatserna har inriktats på att nå ”forskningsresultat”. Forskningsinriktningen har haft flera intressanta effekter. Den har påverkat kunskapsintresse, forsk ningsfrågor, metodval och genomförande. Därmed har den också påverkat vilka slag av resultat som nåtts. Effekterna är så beaktans värda att det finns anledning att inkludera resultatinriktad forskning i den förmögenhetsrättsliga repertoaren av forsknings inriktningar. Därtill finns det anledning att med denna bok räkna in ett antal bidrag till den förmögenhetsrättsliga forskningen. Närmare bestämt handlar forskningsresultaten om återvinning, separationsrätt, redovisningsskyldighet, bristtäckningsansvar, uppsägning av kontokredit, obehörigt användande av kontokort, och lite till.
CLAES MARTINSON
– Har du forskat? Kring bankjuridiska teman? Vilka forskningsresultat har du kommit fram till?
1520 Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat
– och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring
BANKJURIDISKA TEMAN
som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten
CLAES MARTINSON
CLAES MARTINSON
Femton förmögenhets rättsliga forskningsresultat – och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring bankjuridiska teman som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten
Nr 029 Juridiska institutionens skriftserie Handelshögskolan Göteborgs universitet © Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2018 Upplaga 1:1 ISBN 978-91-7737-027-7 Produktion: eddy.se ab, Visby 2018 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Eurographic Group, Denmark 2018
Innehåll 5
Innehåll Notering om vetenskaplig granskning 23 Förord 25 Förkortningar 27 1
Vad är detta för en bok? 29 1.1 Varför en bok som denna? 29 1.2 Utgör boken en kritik av andra forskningsinsatser i förmögenhetsrätt? 33 1.3 Vilka är de tänkta läsarna? 34 1.4 Vad kommer läsarna att möta? 35
2
Sammanställningar av resultaten 39 2.1 Forskningsresultat och andra forskningsinsatser 39 2.2 Resultatens varierande karaktär 40 2.3 Kategorisering utifrån resultatens karaktär 44 2.4 Tematisk kategorisering av resultaten 48 2.5 Är det verkligen just femton forskningsresultat? 52
3
Beskrivning av resultatinriktningen och ambitionerna 53 3.1 Inriktningen på att nå målbilden ”forskningsresultat” 53 3.2 Något om kriterierna för målbilden ”forskningsresultat” 56 3.3 Ambitionen att presentera ”forskningsresultat” 59 3.4 Metoderna i sammanställning 61 3.5 Några allmänna påpekanden kring metoderna 64
4
Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare förklaringar till dessa 69 4.1 Förankring av ansatsen kring forskningens relevans för det praktiska rättslivet 70
6 Innehåll
4.1.1
Rättsvetenskapliga insatser behöver inte vara relevanta för praktiker … 71 4.1.2 … men det kan ha ett värde även för forskningen om rättsvetenskapliga insatser blir relevanta för praktiken … 75 4.1.3 … och jag har försökt tillgodose intresset av praktisk relevans genom urvalet av forskningsfrågor 75 4.2 Förankring av ansatsen att inte enbart ägna forskningsinsatsen åt systematisering med hjälp av rättsdogmatisk metod 76 4.2.1 Skall rättsvetenskapliga insatser bestå i systematisering med rättsdogmatisk metod? 76 4.2.2 Det råder delade meningar om vad systematisering med rättsdogmatisk metod är 78 4.2.3 Det råder delade meningar om det är en fördel eller nackdel att rättsvetenskapens metoder är vagt definierade 80 4.2.4 En ytterligare beskrivning av rättsdogmatisk metod 85 4.3 Förankring av användandet av flera metoder 89 4.3.1 Rättsvetare anses använda flera olika metoder … 89 4.3.2 … men det finns få etablerade metoder i rättsvetenskapen … 91 4.3.3 … och en utveckling av fler metoder är därför välkommen 93 4.4 Förankring av forskningsinriktningen – resultatinriktningen 95 4.4.1 Rättsvetenskapen är inte resultatinriktad 95 4.4.2 Uppfattningar om att resultatbegreppet inte passar för rättsvetenskapen 98 4.4.3 Föreställningen att en användning av resultatbegreppet innebär ett angrepp på rättsvetenskapen 99 4.4.4 Försvar av rättsvetenskapen är just försvar och användning av resultatbegreppet innebär inget angrepp 101
Innehåll 7
4.4.5
4.5
4.6
4.7
5 (a)
Rättsvetenskapen är mer än systematisering med rättsdogmatisk metod 105 4.4.6 Rättsvetenskapen kan vara mer än systematisering med rättsdogmatisk metod 108 En förklaring av hur forskningsinriktningen påverkar forskningen 109 4.5.1 Forskningsprocessens olika led 110 4.5.2 Forskningsprocessen med en tematisk forskningsinriktning 110 4.5.3 Forskningsprocessen med en resultatinriktning 112 4.5.4 Jämförelse mellan forskningsinriktningarna 114 Förankring av ansatsen att reflektera utifrån kriterier för forskningsresultat 115 4.6.1 Förankring av användandet av kriterier 116 4.6.2 Svårigheter och risker med kriterier 119 4.6.3 Avsikten med reflektionerna 122 I vilken mån har jag gjort något annorlunda i jämförelse med annan förmögenhetsrättslig forskning? 123 4.7.1 Ett konkret exempel på en förmögenhetsrättslig riskanalys 124 4.7.2 Ett konkret exempel på en förmögenhetsrättslig intresseanalys 127 4.7.3 Ett konkret exempel på en förmögenhetsrättslig konsekvensanalys 129 4.7.4 Från exemplen på likheter vidare till den fortsatta framställningen 131
Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet i factoringförhållande 132 5.1 Forskningsfrågan – kan betalning vara befriande trots denuntiation? 132 5.2 Resultat (a) – denuntierade kunder som betalat fel skall under vissa omständigheter slippa betala på nytt 133 5.3 Metoder – intresseanalys och rättsdogmatisk utredning 134
8 Innehåll
5.4 5.5 5.6 5.7 5.8
Parternas typiska intressen och antaganden om varför situationen kan uppstå 134 Rättsdogmatisk utredning 137 Ytterligare om kartläggningen av intressen och normativa utsagor 140 Hur en norm som hanterar frågan skulle kunna konstrueras 143 Reflektioner kring resultatet 144
6 (b) Objektet för återvinning i kontokreditrelationer 147 6.1 Forskningsfrågan – vad skall återvinnas vid kontokredit? 147 6.2 Resultat (b) – objektet för återvinning skall vara de insättningar som leder till minskning av en gäldenärs skuldsaldo 148 6.3 Metoder – beslutsteoretisk analys och rättsdogmatisk utredning 149 6.4 Analys av parternas möjligheter 149 6.5 Rättsdogmatisk utredning 151 6.6 Reflektioner kring resultatet 154 7 (C) Omfattningen av återvinning i kontokreditrelationer 156 7.1 Forskningsfrågan – hur omfattande återvinningen skall vara? 156 7.2 Resultat (C) – eventuella uttag efter insättning skall beaktas 157 7.3 Metoder – matematisk analys, utfallsanalys och rättsdogmatisk utredning 157 7.4 Analyser beträffande relevant sammanhang i objektshänseende 158 7.5 Analysen av segment och deras förhållande till omfattning/nackdel 160 7.5.1 Relationen mellan flera insättningar och uttag 160 7.5.2 Ytterligare om relationerna mellan insättning och uttag när minussaldot åter blir större vid ett senare tillfälle 161 7.5.3 Variation med insättningar som är mindre än minussaldot 162
Innehåll 9
7.5.4
7.6 7.7 7.8
7.9
Variation med en följd av två likadana slags transaktioner 163 7.5.5 Variation där inte alla insättningar är återvinningsbara 164 7.5.6 Variation med oregelbunden transaktionsserie – plussaldo 165 7.5.7 Variation där inte alla insättningar är återvinningsbara 166 7.5.8 Slutsatser om mönster i segmentmodellen 167 Analys av nettoförbättringsmodellen 167 Analys av tidsperiodmodellen 170 Den rättsdogmatiska utredningen 172 7.8.1 Det äldsta kontokreditfallet – Kreuger & Toll 1937 172 7.8.2 Det näst äldsta kontokreditfallet – Stelvio 1978 174 7.8.3 Ytterligare kontokreditfall o likn 175 7.8.4 Doktrinutsagor i linje med tidsperiodmodellen 175 7.8.5 Ytterligare utsagor i linje med tidsperiod modellen 178 7.8.6 Utsagor i linje med nettoförbättrings modellen 178 7.8.7 Lagtext 179 Reflektioner kring resultatet 180
8 (D) Otillbörlighetsrekvisitet och avsikt 183 8.1 Forskningsfrågan – hur skall avsikt tillmätas betydelse i otillbörlighetsbedömningen? 184 8.2 Resultat (D) – borgenärens onda tro om gäldenärens avsikt att gynna borgenären skall bidra till att göra en insättning otillbörlig 184 8.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning och hanteringsanalys 185 8.4 Rättsdogmatisk utredning 186 8.4.1 Otillbörlighetsrekvisitet – ett vagt rekvisit 186 8.4.2 Otillbörlighetsrekvisitet och betalningar 189 8.4.3 Dogmatiska utsagor om hur otillbörlighets rekvisitet förhåller sig till andra rekvisit 190
10 Innehåll
8.5 8.6
Analys avseende avsiktens roll i hanteringen av otillbörlighetsbedömningen 191 Reflektioner kring resultatet 194
9 (E) En logiskt användbar norm för att hantera otillbörlighets rekvisitet i kontokreditförhållanden 197 9.1 Forskningsfrågan – är förarbetsnormen användbar? 198 9.2 Resultat (E) – förarbetsnormen är logiskt användbar i kontokreditrelationer 198 9.3 Metoder – identifiering av karakteristika, sambandsanalys, kvantifieringsanalys och rättsdogmatisk utredning 200 9.4 Analys av aspekterna och hur de förhåller sig till varandra 201 9.4.1 Aspekterna verkar i olika grad kvalificerande och diskvalificerande 202 9.4.2 Aspekternas påverkan i förhållande till sammanhang 204 9.4.3 Särskilda antaganden utifrån analysen 206 9.5 Analys av otillbörlighetsbedömning m h t kontokrediters karaktäristika 206 9.5.1 Transaktionsmönstren följer affärshändelserna 207 9.5.2 Antalet transaktioner överskrider vad som behövs för att gynna 207 9.5.3 Frekvensen av transaktioner är tätare än vad som behövs för att gynna 208 9.5.4 Insättningar som leder till plussaldo har en annan karaktär 208 9.5.5 Möjligheterna att avbryta förhållandet med liten kreditförlust 209 9.5.6 Slutsats av analysen av kontokrediters karaktäristika och otillbörlighet 211 9.6 Otillbörliga insättningar och normens användbarhet för att bedöma kvalifikation 212 9.6.1 Hur en faktisk skuldminskning i perioden närmast konkursen principiellt förhåller sig till otillbörlighet och aspekterna 212 9.6.2 Avvikande transaktionsmönster i perioden innan konkurs 213
Innehåll 11
9.6.3
Insättningar som gjorts i tidigare perioder än perioden närmast konkurs 213 9.6.4 Särskilt om minskningens storlek 215 9.6.5 Kvantifieringsanalyser 215 9.6.5.1 Analys kring vad som kan vara kvalificerande i tidshänseende 215 9.6.5.2 Analys kring vad som kan vara kvalificerande i beloppshänseende 217 9.6.6 Slutsats om normens användbarhet 218 9.7 Uppsägning av kontokrediten 218 9.7.1 Bankens uppsägning – ett dilemma 219 9.7.2 Lösning på dilemmat 220 9.7.3 Gäldenärens uppsägning 221 9.8 Den rättsdogmatiska utredningen av om normen för otillbörlighetsbedömning skall användas 221 9.8.1 Den grundläggande förarbetsutsagan 222 9.8.2 Citerad och använd i praxis 223 9.8.3 Doktrinens variant 223 9.8.3.1 Ytterligare utsagor kring förhållandet mellan aspekter 224 9.8.3.2 Avvikande utsagor 224 9.8.4 Slutsats – stöd för normen 226 9.9 Den rättsdogmatiska utredningen av aspekterna 226 9.9.1 Tidsaspekten 226 9.9.2 Beloppsaspekten 227 9.9.3 Ordinäritetsaspekten 228 9.9.4 Ondtrosaspekten 228 9.10 Reflektioner kring resultatet 229 10 (f ) Lagstiftarens aktiviteter kring kontokort och riskfördelning 233 10.1 Forskningsfrågan – har lagstiftarens intentioner genomförts? 233 10.2 Resultat (f ) – en säregen diskrepans mellan lagstiftarens intentioner med lagstiftningen, lagstiftningens innehåll och tillämpningen av lagstiftningen 234 10.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning och utfallsanalys 235 10.4 Lagstiftarens ursprungliga intention och riskfördelning 237
12 Innehåll
10.5 Lagstiftarens syn på hur riskfördelningsregeln använts under de första fyra decennierna med kontokort 239 10.6 Lagstiftarens lagändring 2010 vilken kan förefalla vara i linje med den ursprungliga intentionen 241 10.7 Lagstiftarens syn på hur riskfördelningsregeln i den ändrade regleringen använts och lagstiftarens förändrade intention 243 10.8 Reflektioner kring resultatet 246 11 (g) Lagregleringens användbarhet för riskfördelning kring kontokort 249 11.1 Forskningsfrågan – var lagstiftaren realistisk? 249 11.2 Resultat (g) – lagstiftaren hade anledning att förvänta att lagregleringen inte skulle användas i enlighet med lagstiftarens intentioner 250 11.3 Metoder – hanteringsanalys 250 11.4 Analys av lagstiftningens förutsättningar att uppfylla intentionen 251 11.5 Ytterligare indikationer och reflektioner till stöd för att lagstiftaren inte haft realistiska förväntningar 254 11.6 Reflektioner kring resultatet 255 12 (H) Riskfördelning avseende kontokort under period då Sverige underlåtit att implementera EU-direktiv 258 12.1 Forskningsfrågan – normkollision? 258 12.2 Resultat (H) – upptäckten av en normkonflikt som kan hanteras 259 12.3 Metoder – utfallsanalys och konstruktiv analys 260 12.4 Normkonflikten 261 12.5 Normhierarkisk metod och resultat av denna variant av rättsdogmatik 264 12.6 Konstruktiv analys – vilka är lösningsalternativen? 269 12.7 Prioritering mellan lösningarna utifrån styrkan i argumenten 273 12.7.1 Antaganden 273 12.7.2 Bedömningar 274 12.7.3 Lösning A 274 12.7.4 Lösning B 275 12.7.5 Lösning C 275 12.7.6 Lösning D 277
Innehåll 13
12.7.7 12.7.8 12.7.9 12.7.10 12.7.11
Lösning D1 278 Lösning D2 278 Lösning D3 278 Lösning C1 279 Kan några lösningar prioriteras framför de övriga? 279 12.8 Argumentation utifrån utgångspunkten att avgöra hur den del av normkonflikten som innebär störst friktion skall hanteras 280 12.9 Reflektioner kring resultatet 283 13 (I) Effekterna av ett olagligt eftergivande av en fordran 286 13.1 Forskningsfrågan – har ett dotterbolags olagliga eftergivande av en fordran har några effekter? 286 13.2 Resultat (I) – ett olagligt koncernbidrag som genomförs genom att ett dotterbolag efterger en fordran på sitt moderbolag har effekter 288 13.3 Metoder – beslutsteoretisk analys och konsekvensanalys 289 13.4 Analys beträffande koncernbidragets effekter 289 13.5 Jämförelse mellan värdet av den ursprungliga fordran och anspråket på återbäring 292 13.6 Konsekvens och frekvens 294 13.7 Reflektioner kring resultatet 296 14 (J) Skall effekterna av ett olagligt eftergivande beaktas? 299 14.1 Forskningsfrågan – skall effekterna av ett dotterbolags olagliga eftergivande av en fordran bortses ifrån? 299 14.2 Resultat (J) – det finns inte relevant normativt stöd för att bortse från effekterna av att ett dotterbolag olagligen efterger en fordran på sitt moderbolag 300 14.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning och logikanalys 300 14.4 Rättsdogmatisk utredning 301 14.5 Ytterligare rättsdogmatisk utredning 303 14.6 Analys av logiken för den uppställda tankegången 304 14.7 Ytterligare analys av logiken – objekt 308 14.8 Mer om resultatet 310 14.9 Reflektioner kring resultatet 311
14 Innehåll
15 (K) Vilka sanktioner skall följa med värdeöverföringsansvar? 313 15.1 Forskningsfrågan – vilka sanktioner skall komma i fråga vid dotterbolags olagliga eftergivande av en fordran? 313 15.2 Resultat (K) – skadeståndsansvar är en möjlig sanktion 314 15.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning, systematiseringsanalys och konsekvensanalys 314 15.4 Rättsdogmatisk utredning av om bristtäckning skall anses vara den exklusiva sanktionen 315 15.4.1 Lagtexten 315 15.4.2 Doktrinära utsagor för en skadeståndssanktion 316 15.4.3 Utsagor i rättspraxis om regleringens exklusivitet i viss mening 318 15.4.4 Doktrinutsagor om exklusivitet i viss mening 320 15.4.5 Ytterligare doktrinutsagor om exklusivitet i viss mening 321 15.4.6 Doktrinutsagor om exklusivitet i förhållande till ABL 29 kap? 323 15.4.7 Förarbetsutsagor om påföljder 325 15.4.8 Slutsatser av den rättsdogmatiska utredningen 326 15.5 Rättsdogmatisk utredning av riskfördelning kring olagligt överförda värden 326 15.6 Rättsdogmatisk utredning av sanktionsnormen skadestånd 329 15.7 Rättsdogmatisk utredning av sanktionsnormen bokföringsbrott 332 15.8 Rättsdogmatisk utredning av sanktionsnormen bedrägeri 334 15.9 Rättsdogmatisk utvikning avseende EU-rättslig reglering 334 15.10 Analys av möjliga regleringsmönster avseende sanktioner 336 15.11 Konsekvensanalys – skadeståndssanktion behövs 337 15.12 Reflektioner kring resultatet 338
Innehåll 15
16 (L) Vad skall krävas för att undanröja värdeöverförings ansvar? 342 16.1 Forskningsfrågan – hur kan värdeöverförings ansvar undanröjas? 342 16.2 Resultat (L) – det finns ett antal olika rättsligt möjliga lösningar beträffande vad som skall krävas för att undgå sanktionerna av en olaglig värdeöverföring 343 16.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning och konstruktiv analys 343 16.4 Rättsdogmatisk utredning kring läkning 344 16.5 Konstruktiv analys kring alternativa krav 345 16.5.1 Såväl återställande som läkning på initiativ av företrädarna 345 16.5.2 Endast läkning 346 16.5.3 Endast återställande, på initiativ av företrädarna 346 16.5.4 Återbäringskrav från dotterbolagets konkursbo och godkännande av betalningsdugligt moderbolag 347 16.5.5 Endast återbäringskrav från dotterbolagets konkursbo, mot betalningsdugligt moderbolag 347 16.5.6 Automatiskt återbäringskrav vid dotterbolagets konkurs, eller senare, mot betalningsdugligt moderbolag 348 16.5.7 Endast moderbolagets beslut om återställande, även efter dotterbolagets konkurs 348 16.5.8 Undanröjande av den faktiska bristen innan dotterbolagets konkurs 349 16.6 Reflektioner kring resultatet 349 17 (M) Uppsägning av kredit som leder till bolags konkurs 352 17.1 Forskningsfrågan – vilken skada lider bolaget av att gå i konkurs? 352 17.2 Resultat (M) – ett bolags skada av konkurs skall anses vara verksamhetens försäljningsvärde 354 17.3 Metoder – relationsanalys, konsekvensanalyser och rättsdogmatisk utredning 354 17.4 Konkursens effekter för de olika subjekten 356
16 Innehåll
17.5 Förhållandet mellan konkursens effekter för bolaget och effekterna för de övriga subjekten 357 17.6 Regleringen avser subjektens relationer 360 17.7 Rättsdogmatisk utredning 362 17.7.1 Rättspraxis 362 17.7.2 Doktrin om förlust av resurs och intrång 362 17.7.3 Doktrin om positiva kontraktsintresset 365 17.7.4 Slutsatser av den rättsdogmatiska utredningen – inget klart stöd 367 17.8 Konsekvensanalys 367 17.8.1 Konsekvenser av en marknadsvärdes modell 367 17.8.2 Konsekvenser av en reparationskostnads modell 371 17.8.3 Konsekvenser av en återanskaffningskostnadsmodell 373 17.8.4 Jämförelse och antaganden om konsekvenser 375 17.9 Relevansen av syftet med skadestånd 376 17.9.1 Syftet att reparera eller att försätta skadelidande i samma situation som om skadan aldrig inträffat 377 17.9.2 Syftet att säkra avtalets fullgörande 379 17.9.3 Syftets relevans i förhållande till andra relevanta faktorer 380 17.10 Reflektioner kring resultatet 381 18 (N) Bedömning och bevisning avseende skada vid konkurs 386 18.1 Forskningsfrågan – hur värdera en skada av att bolaget går i konkurs? 387 18.2 Resultat (N) – det finns i bevishänseende anledning att värdera en skada utifrån det faktum att bolaget försattes i konkurs 388 18.3 Metoder – beslutsteoretisk analys, konsekvensanalys och rättsdogmatisk utredning 388 18.4 Bedömningssvårigheterna vid värdering i efterhand 389 18.5 Betydelsen av bolagsföreträdarnas val 391 18.5.1 Valmöjligheten att skaffa likviditet 392 18.5.2 Valmöjligheten företagsrekonstruktion 393 18.5.3 Förutsättningarna för val 394
Innehåll 17
18.6 18.7 18.8 18.9 18.10
18.5.4 Inträffad konkurs är en betydelsefull faktor i bedömningen 396 18.5.5 Den övre gränsen för värdet (skadans storlek) 396 Relevansen av risken för irrationellt handlande 398 Kända faktorer som indikerar något direkt om värdet 399 Relevansen av faktorer som inte är kända 400 Rättsdogmatisk utredning 402 Reflektioner kring resultatet 403
19 (O) Utrymmet för skada för ett bolag vid en skadelidande handling som leder till konkurs för bolaget 406 19.1 Forskningsfrågan – hur stor kan ett bolags skada av en konkurs bli? 406 19.2 Resultat (O) – den skadegörande handlingen kan endast anses leda till en viss nivå av skada 407 19.3 Metoder – beslutsteoretisk analys, konsekvensanalys, sambandsanalys och rättsdogmatisk utredning 408 19.4 Om sambanden 408 19.5 Skadebegränsningsskyldigheten 409 19.6 Sambandskravet 411 19.7 Analys av variabler 413 19.8 Reflektioner kring resultatet 414 20 (p) Samband mellan handling och effekten konkurs? 416 20.1 Forskningsfrågan – skall konkursrisken utesluta skadeståndsskyldighet? 416 20.2 Resultat (p) – skadeståndsansvar även vid skadegörande handling mot bolag med hög risk för att ändå gå i konkurs 417 20.3 Metoder – sambandsanalys och rättsdogmatisk utredning 417 20.4 Analys av hur konkursrisken i övrigt kan påverka att konkursen inträffar 418 20.5 Effekten av sambandet mellan konkursrisken och verksamhetens värde 420 20.6 Rättsdogmatisk utredning kring sambandskravet 421 20.7 Reflektioner kring resultatet 423
18 Innehåll
21 (Q) Skadeståndsgrundande handlande vid uppsägning av kontokredit 425 21.1 Forskningsfrågan – är ansvarsnormerna användbara för att hantera komplexiteten? 425 21.2 Resultat (Q) – norm för komplex avvägning 426 21.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning, intresseanalys och hanteringsanalys 426 21.4 Den formella ansvarsgrunden 427 21.4.1 Normerna om avtalet som grunden för skadestånd 427 21.4.2 Normerna om skadeståndslagen som grunden för skadestånd 430 21.4.3 Ansvarsgrunden behöver förstås i beaktande av kontexten 431 21.5 Beroendeförhållandet och bankernas dubbla roller 432 21.6 Kraven på att banken agerar 435 21.7 Beslutsunderlaget är begränsat 436 21.8 Betydelsen av föreliggande kreditsäkerheter 438 21.9 Specifikt om skälen för bedömningen att regleringen är användbar 439 21.10 Reflektioner kring resultatet 443 22 (R) Separationsrätt vid kontanthantering 445 22.1 Forskningsfrågan – vad är relevant för separationsrätt? 446 22.2 Resultat (R) – identifiering av sju relevanta omständigheter för separationsrättsbedömningen 447 22.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning, systematiseringsanalys och riskanalys 449 22.4 Kontanthanteringsverksamhetens roll i samhällssystemet 450 22.5 Det gemensamma intresset av kostnadsminimering som tar sig uttryck i en hög grad av komplexitet 454 22.6 Det gemensamma intresset av kostnadsminimering som tar sig uttryck i avvikelser och oklarheter i avtalsrelationen 456 22.7 Det gemensamma intresset av kostnadsminimering som tar sig uttryck i förekomsten av skillnader i relationerna med olika kunder 459
Innehåll 19
22.8 Det gemensamma intresset av kostnadsminimering som tar sig uttryck i uteblivet utnyttjande av möjligheten att klargöra förhållandena senast innan obeståndet 461 22.9 Förekomsten av brist på medel 462 22.9.1 Brist och riskfördelning 463 22.9.2 Brist och värdebaserade argument 465 22.10 Förekomsten av brist på dokumentation 467 22.11 Huvudlinjer i de presenterade analyserna 468 22.12 Rättsdogmatisk utredning med systematisering, antaganden och bedömningar 469 22.12.1 Utsagor om grunden för separationsrätt 469 22.12.2 Utsagor om gränsdragning utifrån att avskiljandet är reellt 472 22.12.3 Antaganden kring användbarheten hos normen om reellt avskiljande 475 22.12.4 Förhållandet mellan RvmL och risk begränsningsmöjligheten i BrB 478 22.12.5 Betydelsen av att inte utnyttja riskbegränsnings möjligheten 481 22.12.6 Betydelsen av uttag, brist och bristande avsikt 483 22.12.7 Betydelsen av vissa slag av uttag i en viss kontext 485 22.12.8 Bevisaspekter 487 22.12.9 Utrymmet för lösningar och indirekt behovet av sådana 489 22.12.10 Några slutsatser beträffande det rättsdogmatiska underlaget 491 22.13 Reflektioner kring resultatet 492 23 (S) Prioritet för ”medelsomvandlare” 496 23.1 Forskningsfrågan – kan en medelsomvandlare få prioritet till överlämnade pengar? 496 23.2 Resultat (S) – identifieringen av relevanta argument för att teckna en helhetsbild beträffande frågan om prioritet 498 23.3 Metoder – helhetsanalys, beslutsteoretisk analys, riskanalys och rättsdogmatisk utredning 499
20 Innehåll
23.4 Beskrivningen uppdragsavtal och dogmer som kan följa 500 23.4.1 Betaltjänstlagens relevans 501 23.4.2 Dogmer om kvittning vid betalningsuppdrag 506 23.4.3 Avtalsvillkor mellan banken och kontanthanteraren 508 23.4.4 Transportsrättsliga dogmer 509 23.4.5 Betoning av argumentationslinjen 510 23.5 Kvittning mot redovisningsskuld 510 23.5.1 En central dogm 511 23.5.2 Nyansering av den centrala dogmen 513 23.5.3 Äganderättsargumentens relevans 514 23.5.4 Betoning av argumentationslinjen 516 23.6 Relevansen av medlens status 516 23.7 Relevansen av återvinningsmöjligheterna 517 23.8 Beskrivningen kontoavtal och de dogmer som kan följa 520 23.9 Relevansen av att parterna kan reglera själva 521 23.10 Relevansen av samhällsfunktion och samhällsrisk 523 23.11 Relevansen av helhetsbilden 525 23.12 Reflektioner kring resultatet 526 24 (T) Otillbörlighetsbedömningen beträffande kontanthanterares insättningar på kontokredit 530 24.1 Forskningsfrågan – är förarbetsnormen användbar? (II) 531 24.2 Resultat (T) – normen för otillbörlighetsbedömning är även användbar när gäldenären i kontokreditförhållandet är en kontanthanterare 532 24.3 Metoder – utfallsanalys och konsekvensanalys 533 24.4 Kontokreditens funktioner och hur otillbörlighets bedömningen kan förhålla sig till dessa 533 24.5 Återvinning vid separationsrätt – återvinning av överskott 534 24.6 Återvinning av tillskott för bristtäckning 537 24.7 Återvinning av insättning med ”fel del” av redovisningsmedlen 539 24.8 Reflektioner över resultatet 546
Innehåll 21
25
Reflektioner kring mina anspråk och ambitioner med boken 549 25.1 Jag gör anspråk på att ha åstadkommit en förmögenhetsrättslig framställning 549 25.2 Jag gör anspråk på att ha åstadkommit forskning 550 25.3 Mitt anspråk på att ha åstadkommit forsknings resultat bör förstås i beaktande av att det handlar om en målbild 550 25.4 Jag antar att jag åstadkommit ett underlag för rättsteoretiska studier 552 25.5 Jag gör anspråk på att ha tagit ett litet steg i utvecklingen av metoder för förmögenhetsrättslig forskning 553 25.6 Jag har ambitionen att övertyga om att resultatinriktningen kan ha effekter 554 25.7 Jag har ingen ambition att definiera vad som är forskning 555 25.8 Jag har en ambition att förändra genom att bidra till den övergripande ambitionen med forskning 555
Referenslista 559 Sakregister 593
Begreppet forskningsresultat används endast i liten utsträckning i förmögenhetsrätten. I teorin kan detta förklaras med att begreppet är problematiskt för hela rättsvetenskapen. Rättsvetenskaps forskare gör av olika anledningar inga forskningsresultat. Så vad skulle hända om någon försökte?
029
Juridiska institutionens skriftserie Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
ISBN 978-91-7737-027-7
Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat
I denna bok redovisas ett forskningsprojekt som genomförts med en särskild forskningsinriktning. Insatserna har inriktats på att nå ”forskningsresultat”. Forskningsinriktningen har haft flera intressanta effekter. Den har påverkat kunskapsintresse, forsk ningsfrågor, metodval och genomförande. Därmed har den också påverkat vilka slag av resultat som nåtts. Effekterna är så beaktans värda att det finns anledning att inkludera resultatinriktad forskning i den förmögenhetsrättsliga repertoaren av forsknings inriktningar. Därtill finns det anledning att med denna bok räkna in ett antal bidrag till den förmögenhetsrättsliga forskningen. Närmare bestämt handlar forskningsresultaten om återvinning, separationsrätt, redovisningsskyldighet, bristtäckningsansvar, uppsägning av kontokredit, obehörigt användande av kontokort, och lite till.
CLAES MARTINSON
– Har du forskat? Kring bankjuridiska teman? Vilka forskningsresultat har du kommit fram till?
1520 Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat
– och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring
BANKJURIDISKA TEMAN
som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten
CLAES MARTINSON