MARIA JARL ULF BLOSSING KLAS ANDERSSON
Boken Att organisera för skolframgång handlar om skolor som lokala organisationer och om hur verksamheten på en skola kan organiseras för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande. I boken presenteras en jämförande studie mellan fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Genom sitt urval ger studien en förståelse för vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför. Boken ger värdefulla insikter och perspektiv till lärare och rektorer som arbetar med att utveckla och förbättra verksamheten i skolan och lämnar ett viktigt bidrag till forskningen om skolframgång. Författarna är verksamma vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av arbete med lärar- och rektorsutbildning. MARIA JARL är lektor i utbildningsvetenskap. Hennes forskning handlar om politisk styrning och organisering inom skolområdet med särskilt fokus på kommunernas roll och rektorsprofessionen. ULF BLOSSING är docent i pedagogik. Han forskar om skolledarskap och skolors förbättringsarbete och har genomfört flera forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med kommuner. KLAS ANDERSSON är lektor i pedagogik och hans forskningsintressen är skolförbättring och skolors betydelse för medborgarkompetens.
ATT ORGANISERA FÖR SKOLFRAMGÅNG
Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevernas resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra?
MARIA JARL ULF BLOSSING KLAS ANDERSSON
ATT ORGANISERA FÖR SKOLFRAMGÅNG STRATEGIER FÖR EN LIKVÄRDIG SKOLA
ISBN 978-91-27-81879-8
9 789127 818798
NOK_JARL_BLOSSING_ANDERSSON-ATT_ORGANISERA_FOR_FRAMGANG_omslag.indd Alla sidor
2017-05-16 14:36
Att org_korr 4.indd 2
2017-05-11 09:13
Innehåll
Förord 9 KAPITEL 1
Att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande 11 Bokens syfte 14 Tidigare forskning om skolframgång 17 Centrala resultat inom skoleffektivitetsforskningen 19 Utmaningar för skoleffektivitetsforskningen 20 Centrala resultat inom skolförbättringsforskningen 23 Utmaningar för skolförbättringsforskningen 28
Skolors lokala ansvar för verksamheten 31 Vid tiden för grundskolans införande 32 Grundskolans första kris och decentralisering som lösning 34 1990-talets decentraliseringsreformer 35 Ökad kontroll från statens sida 38 KAPITEL 2
Med fokus på den lokala skolorganisationen 41 Skolornas mål och uppdrag 41 Elevernas studieprestationer 43
Att studera skolor som organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv 43 Organisationer och institutioner 44 Den sociologiska nyinstitutionalismen 45 Skolornas institutionella profiler 49
Forskningsdesign och metod 52 Urval: steg 1 – skolorna rangordnas 52 Urval: steg 2 – skolorna väljs ut 58 Skolorna kontaktades 63
Att analysera skolornas institutionella profiler 65 Intervjuernas genomförande 66 Analysen av intervjumaterialet 67
Att org_korr 4.indd 5
2017-05-11 09:13
att organ isera för skolframgång
KAPITEL 3
Samförstånd och samordning på framgångsrika skolor 69 Organisering av ledningsfunktioner 71 Målinriktad ledning 71 Kollektiv organisering av ledningen 75 Målinriktad ledning på förvaltningsnivå 78
Organiseringen av lärarnas arbete 80 Samarbete med fokus på undervisning 80
Organiseringen av undervisningen 83 Höga förväntningar på eleverna 83 Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper 85 Anpassning av undervisningen 86 Lärarledarskap i klassrummet 89
Sammanfattning av de framgångsrika skolorna 91 De framgångsrika skolornas utveckling över tid 93 Bokskolan 93 Daggrosskolan 96 Aspskolan 100 Cikoriaskolan 104 KAPITEL 4
Intresseskillnader och särordning på icke framgångsrika skolor 107 Organisering av ledningsfunktioner 109 Frekvent förändrad ledning 109 Implementeringsinriktad förvaltning/styrelse 115
Organisering av lärarnas arbete 118 Individuellt, alternativt självgrupperat lärararbete 118
Organisering av undervisningen 123 Fokus på annat än elevernas resultatutveckling 124 Uppfattningen att skolans resultat är avhängigt eleverna 125
Sammanfattning av de icke framgångsrika skolorna 127 De icke framgångsrika skolornas utveckling över tid 129 Ekskolan 129 Fläderskolan 132 Granskolan 134 Hasselskolan 137
6
Att org_korr 4.indd 6
2017-05-11 09:13
i n n ehåll
KAPITEL 5
Varför lyckas vissa skolor bättre än andra? 140 Skilda institutionella profiler 141 Vissa likheter framträder också 143 Skolornas verksamhet sett ur elevernas perspektiv 144
Institutionell stabilitet 147 Förändring i små steg 149 Ledarens betydelse 150
Hur tillförlitliga är studiens resultat? 151 Alternativa förklaringsfaktorer 151 Definitionen av skolframgång 154 Studiens generaliserbarhet och rekommendationer till fortsatt forskning 155 KAPITEL 6
Så kan kunskapsutvecklingen i den svenska skolan stärkas 157 Bilden av en skola i kris 157 I ljuset av de senaste decenniernas reformer 158 Vikten av att sätta lärandeuppdraget i fokus 160 Skolans samarbetsstrukturer 162
Rekommendationer 163 Vad kan skolhuvudmännen göra? 164 Vad kan lärarna och rektorerna göra? 167
Referenser 173
7
Att org_korr 4.indd 7
2017-05-11 09:13
Att org_korr 4.indd 8
2017-05-11 09:13
Förord
Vår tanke med den här boken är att bidra till ökad förståelse för hur skolor kan organisera sin verksamhet för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande. Boken är skriven inom ramen för forskningsprojektet Att organisera för skolframgång som har finansierats av Vetenskapsrådet och dess utbildningsvetenskapliga kommitté. I boken presenterar vi resultaten av en studie av hur åtta skolor med olika elevresultat har organiserat sitt arbete. Vi vill rikta ett varmt tack till skolorna som har medverkat i studien och som frikostigt har delat med sig av sina erfarenheter. Ett innerligt tack till lärare och rektorer och andra som vi har haft förmånen att intervjua. Utan er hade det inte blivit någon bok! Jan-Eric Gustafsson, Bo Rothstein och Linda Rönnberg har medverkat i en referensgrupp till projektet och bidragit med värdefulla synpunkter i arbetet med studien. Bo Nielsen och Anders Sundell har bistått oss i arbetet med urvalet av skolorna, ett stort tack till er. Vi vill också tacka Mats Ekholm, Anders Fredriksson, Rolf Lander och Linda Rönnberg som har läst manuset i sin helhet och Natur & Kultur för ett bra samarbete. Göteborg, våren 2017 Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson
9
Att org_korr 4.indd 9
2017-05-11 09:13
Att org_korr 4.indd 10
2017-05-11 09:13
kapitel
1
Att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande
Sedan ett drygt decennium är det svenska skolsystemet inne i en period av kraftig förändring. Likvärdighet och jämlika förutsättningar för alla elever är sedan lång tid en central målsättning för den svenska skolan. Visionen att skolan ska ge alla elever, oberoende av vilka sociala omständigheter de befinner sig i och oavsett var i landet de bor eller vilken skola de går på, en likvärdig utbildning och därmed lika möjligheter i livet har länge dominerat skolpolitiken. Målet om en likvärdig skola har dock alltid varit svårt att leva upp till och under senare tid tycks det ha blivit allt svårare. Sedan 2000-talets första decennium ökar skillnaderna i resultat mellan olika skolor (se t.ex. Skolverket, 2012; Hansson & Gustafsson, 2016). Även resultat från den internationella kunskapsmätningen PISA visar en ökad resultatvariation mellan enskilda skolor (Skolverket, 2013; OECD, 2015). ”Betydelsen av vilken skola eleven går på har ökat”, konstaterar Skolverket (2012, s. 7). Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevernas resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra? Dessa frågor är centrala i de flesta utbildningssystem, men kanske särskilt i det svenska eftersom de ökade resultatskillnader mellan enskilda skolor som nu växer fram bryter mot den svenska skolpolitikens övergripande målsättning om en likvärdig utbildning för alla elever. Frågorna upptar ett stort utrymme i den nationella debatten, men blandas samman med den mer övergripande frågan om svenska elevers generella tillbakagång i de internationella kunskapsmätningarna. Resultaten från 2015 års PISA-undersökning visade visserligen ett trendbrott, men de tidigare resultaten från 2012 uppvisade en
11
Att org_korr 4.indd 11
2017-05-11 09:13
att organ isera för skolframgång
tydlig nedgång i svenska elevers kunskaper inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap jämfört med undersökningen 2009, och även i ett längre tidsperspektiv (Skolverket, 2013). Sedan den första PISA-undersökningen 2000, och i jämförelse med övriga OECD-länder, var Sverige 2012 det land där resultaten hade försämrats mest (Skolverket, 2013). Nedgången har också bekräftats av andra internationella mätningar. Dessa har ibland kritiserats, bland annat för att inte mäta relevanta kunskaper eller för brister i hur undersökningarna genomförs. Likväl tillmäts de stor tyngd i skolpolitiken och sökandet efter såväl orsaker som lösningsförslag riktas i första hand mot utbildningssystemet som helhet, snarare än mot enskilda skolors behov och förutsättningar. ”Sverige borde genomföra en omfattande utbildningsreform för att få till en systemövergripande förändring och för att stärka alla svenska skolors och elevers resultat”, skriver OECD (2015, s. 8) i en rapport om tillståndet i den svenska skolan. Det är till exempel i ansvarsfördelningen mellan utbildningssystemets olika nivåer och i relationen mellan olika aktörer som förklaringarna till problemen med sjunkande kunskapsresultat söks och dit lösningsförslagen riktas. Även om den senaste PISA-undersökningen visade på ett positivt trendbrott präglas den politiska debatten alltjämt av ett sökande efter lösningar på problem som den svenska skolan har erfarit de senaste decennierna och som har visat sig i de internationella jämförelserna. En systemfråga som ges stort utrymme i debatten är ansvarsfördelningen mellan staten och skolans huvudmän: kommunerna och de fristående aktörerna. Den formella ansvarsfördelning som etablerades genom 1990-talets decentraliserings- och valfrihetsreformer har visserligen inte ändrats, men under de senaste åren har staten på ett indirekt sätt tydligt stärkt sin styrning av skolan (Jarl & Nihlfors, 2016). Till exempel skärptes granskningen av skolornas verksamhet genom inrättandet av Statens skolinspektion, och de riktade statsbidragen till satsningar som på olika sätt syftar till att utveckla undervisningens kvalitet har ökat. I spåren av de fallande kunskapsresultaten, och till viss del som ett svar på OECD:s rekommendationer, höjs nu röster för att staten ytterligare bör stärka sin roll, till exempel genom att ta ett ökat ansvar för skolans finansiering och för läraryrkets utveckling (SOU 2016:38; se även SOU 2014:5). Förslagen bottnar i en kritik mot
12
Att org_korr 4.indd 12
2017-05-11 09:13
att skapa goda förutsättn i ngar för elevernas läran de
hur kommunerna har skött rollen som huvudman och arbetsgivare, till exempel att de inte i tillräcklig utsträckning har fördelat resurser till skolor där behoven är som störst, att de inte har anställt behöriga lärare i den utsträckning som krävs samt att de har brustit i sitt ansvar att erbjuda lärare relevant kompetensutveckling. Ett annat förslag som har diskuterats är att vårdnadshavarnas rätt att välja skola ska göras obligatorisk (SOU 2016:38). Den rätt att välja skola som lagstadgades 1991 har, i kombination med 1992 års friskolereform som underlättade fristående skolors etablering och förenklade deras möjligheter att erhålla offentlig finansiering, bidragit till att i grunden förändra svensk utbildning. Elever och deras vårdnadshavare söker sig i dag till olika skolor enligt nya mönster och elevsammansättningen på enskilda skolor förändras. Mycket tyder på att den boendesegregation som reformerna skulle motverka har ersatts av en socioekonomisk segregation, det vill säga att elever med liknande bakgrundsförhållanden söker sig till samma typ av skolor (Skolverket, 2009). Inget tyder på att homogena klasser gynnar resultatutvecklingen (se t.ex. Skolverket, 2009) och genom att göra det till en skyldighet att välja skola ska de mönster vi under senare tid har sett växa fram förändras. Det är huvudlogiken bakom förslaget. Men är systemförändringar lösningen? Låt oss vända tillbaka till frågan om vad som gör vissa skolor mer framgångsrika än and ra, och hur det kan komma sig att eleverna på vissa skolor presterar bättre än eleverna på andra skolor. På vilket sätt skulle ett ökat statligt ansvarstagande för till exempel skolans finansiering eller lärarnas kompetensutveckling leda till skolförbättring? Skulle det göra skillnad om valfriheten blev en skyldighet i stället för en rättighet? Att sia om vilken betydelse de förslag till systemförändringar som vi har diskuterat här har för svensk skola är inte enkelt. Sannolikt kan flera av förslagen spela en betydande roll. Tidigare forskning har visat att lärarkompetens och elevers sociala bakgrundsförhållanden bidrar till att förklara en stor del av variationen i skolframgång mellan enskilda skolor (för en översikt, se Skolverket, 2009). Systemförändringar som bidrar till att höja den generella kompetensnivån inom lärarkåren eller till att skolors elevsammansättning förändras saknar därför inte betydelse.
13
Att org_korr 4.indd 13
2017-05-11 09:13
att organ isera för skolframgång
Men samtidigt vill vi poängtera att systemförändringar inte är hela lösningen. Utgångspunkten i den här boken är att nyckeln till en djupare kunskap om hur resultatutvecklingen i den svenska skolan kan stärkas ligger i att studera skolornas sätt att bedriva och organisera sin verksamhet. Något tillspetsat kan det uttryckas som att vi menar att det som händer på skolorna har stor betydelse. Vi betraktar skolorna som organisationer med egna specifika institutionella profiler som signalerar till lärarna och rektorerna vad som är lämpliga beteenden och attityder kopplade till den egna yrkespraktiken. Samtidigt som resultatutvecklingen bland svenska elever generellt sett har försämrats finns det skolor som har gått mot strömmen, skolor där resultaten kontinuerligt har förbättrats. Bokens övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om den lokala skolorganisationens betydelse för elevernas resultatutveckling. Därigenom lämnar boken ett viktigt bidrag till det kontinuerliga arbete som lärare och rektorer bedriver för att utveckla och förbättra sin verksamhet. Men den lämnar också ett bidrag till debatten om hur kunskapsutvecklingen i den svenska skolan kan stärkas. Statens främsta uppgift i skolpolitiken, som vi ser det, är att skapa ramvillkor och strukturer som möjliggör för professionen att utveckla den egna skolverksamheten utifrån dess lokala förutsättningar och därigenom ta ansvar för elevernas lärande. För att kunna utforma sådana gynnsamma nationella ramvillkor och strukturer behövs det kunskap om vad som fungerar på den lokala nivån – i den verksamhet eleverna dagligen vistas i. I bokens avslutande kapitel återkommer vi till diskussionen om vad beslutsfattare på nationell nivå kan, och inte kan, göra för att vända resultatutvecklingen i den svenska skolan.
Bokens syfte Vi har en förklarande ambition i den här boken: vi vill kunna uttala oss om vad som kan förklara att eleverna på en del skolor får bättre resultat än eleverna på andra skolor. Vår uppgift är alltså att dra slutsatser om kausala förhållanden, om orsak och verkan. Inom all forskning som handlar om komplexa samhällsfenomen, däribland skola och utbildning, är den här uppgiften förknippad
14
Att org_korr 4.indd 14
2017-05-11 09:13
att skapa goda förutsättn i ngar för elevernas läran de
med betydande svårigheter. Men den är inte omöjlig. Av central vikt är hur forskaren lägger upp sin empiriska undersökning. Vi framhåller särskilt vikten av systematiska jämförelser mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor, samt av tydliga teoretiska utgångspunkter som ramar in fokus för vår studie och gör det möjligt att ställa specifika frågor till materialet. Boken handlar om skolframgång och vad som kan förklara att vissa skolor är mer framgångsrika än andra. Skolors framgång, det vill säga elevernas studieprestationer, är det vi vill förklara. Som bokens titel antyder är vi särskilt intresserade av betydelsen av hur verksamheten på enskilda skolor är organiserad. För att kunna dra slutsatser om på vilket sätt organiseringen av verksamheten spelar roll för elevernas resultatutveckling menar vi att två förutsättningar behöver vara uppfyllda. För det första är det centralt att jämföra framgångsrika och icke framgångsrika skolor. Men för att kunna konstatera att ett visst sätt att organisera verksamheten är mer framgångsrikt än andra måste vi kunna visa att det här specifika sättet att organisera fungerar på framgångsrika skolor, men inte på icke framgångsrika skolor (se också Jarl m.fl., 2017). För att uttrycka det annorlunda, om de förbättringsprocesser som identifieras som viktiga finns på alla typer av skolor så kan det inte vara just den insatsen eller processen som ligger bakom en skolas framgång. Ett grundantagande i studien är alltså att det finns skillnader mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor med avseende på hur verksamheten är organiserad. För det andra är det viktigt att studera organiseringen av skolornas verksamhet ur ett processorienterat perspektiv. Vi hämtar våra teoretiska utgångspunkter i det nyinstitutionella perspektivet, närmare bestämt i den sociologiska organisationsforskningen. Den gör gällande att organisationer består av en uppsättning regler – eller institutioner – som växer fram gradvis och som på olika sätt signalerar till organisationens medlemmar vad som är lämpliga sätt att agera på och förhålla sig till i sin yrkespraktik. Men samtidigt som institutionerna möjliggör vissa beteenden och förhållningssätt hos organisationens medlemmar, är de också resultatet av det sociala samspel som sker inom organisationen. Som organisationer betraktat består skolor dels av formella strukturer, men också av informella normer och värden som ger dem
15
Att org_korr 4.indd 15
2017-05-11 09:13
att organ isera för skolframgång
en specifik organisatorisk karaktär eller, annorlunda uttryckt, institutionell profil. Eftersom skolornas institutionella profil växer fram gradvis är det viktigt att studera skolorna och deras verksamhet ur ett processorienterat perspektiv. Genom att följa deras verksamhet under en längre tidsperiod kan vi synliggöra de processer och centrala händelser som ligger till grund för de specifika profiler som de utvecklar och som därigenom möjliggör vissa förhållningssätt och sätt att agera framför andra. Vi har gjort ett strategiskt urval av fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Att urvalet är strategiskt betyder att de grunder på vilka skolorna har valts ut bygger på noggranna överväganden. Vårt urval är gjort utifrån skolornas resultatutveckling under en längre tidsperiod; med framgångsrika skolor menar vi skolor som hade en kontinuerligt positiv resultatutveckling under tidsperioden 1998–2011, medan vi med icke framgångsrika skolor avser skolor som under samma tidsperiod hade en kontinuerligt negativ resultatutveckling. Vidare menar vi med resultat elevernas betyg uttryckt i meritvärden. Vi har intervjuat lärare och rektorer på de berörda skolorna, och då i första hand lärare och rektorer som varit verksamma på skolorna vid tiden för intervjuernas genomförande under senare delen av 2013 och 2014. Men vi har också sökt upp lärare och rektorer som tidigare arbetade på skolorna för att komplettera bilden av hur organiseringen av skolornas verksamhet har utvecklats över tid. Studien spänner över en tidsperiod på 10 till 15 år, det vill säga från 2013 och 2014 och bakåt till slutet av 1990-talet, med viss variation mellan enskilda skolor. Analysen av hur skolorna har organiserat sin verksamhet är mer heltäckande i slutet av undersökningsperioden än i början. Genom den här designen lämnar studien också ett viktigt bidrag till kunskapsutvecklingen inom det internationella forskningsfältet om skolframgång. Den forskning som fokuserar på betydelsen av skolors sätt att organisera sin verksamhet är omfattande och kan något förenklat delas upp i två olika spår, eller inriktningar, med olika styrkor och utmaningar. Det ena spåret domineras av ett kvantitativt angreppssätt där forskarna söker efter mer generella förklaringsfaktorer genom att undersöka stora urval av skolor. Det här spåret benämner vi forskning om skoleffektivitet. Det andra spåret, vilket vi kallar forskning om skolförbätt-
16
Att org_korr 4.indd 16
2017-05-11 09:13
att skapa goda förutsättn i ngar för elevernas läran de
ring, utgår från i huvudsak en kvalitativ forskningstradition som studerar lokala förbättringsprocesser genom undersökningar av enskilda skolor. Forskningen inom den kvantitativa traditionen har bidragit med kunskaper om förutsättningar och faktorer som återkommer på framgångsrika skolor, men den saknar ofta en mer kontextuellt baserad förståelse för hur olika faktorer hänger samman med varandra. Forskningen inom det kvalitativa spåret har i sin tur bidragit med en djupare förståelse för de förutsättningar och processer som råder på enskilda skolor, samtidigt som generaliseringsmöjligheterna är begränsade eftersom jämförelser mellan olika typer av skolor sällan står i fokus. Återstoden av det här kapitlet ägnar vi åt att diskutera tidigare resultat inom forskningen om skolframgång, både vad gäller skoleffektivitet och skolförbättring. Vi diskuterar inte bara centrala resultat inom respektive inriktning, utan också de utmaningar och svårigheter som förknippas med respektive inriktning och hur vår undersökning bidrar till att utveckla forskningen. I kapitel 2 introducerar vi studien närmare. Vi diskuterar dels studiens teoretiska utgångspunkter, dels presenterar vi dess design och hur vi har gått tillväga när vi har valt ut de åtta skolorna. Därefter följer bokens två empiriska kapitel; kapitel 3 där vi analyserar framgångsrika skolors institutionella profil, och kapitel 4 där de icke framgångsrika skolornas institutionella profil står i fokus. Kapitel 5 innehåller en jämförelse mellan de framgångsrika och de icke framgångsrika skolorna och slutligen, i kapitel 6, diskuterar vi implikationerna av studiens resultat.
Tidigare forskning om skolframgång Forskningen om skolframgång, det forskningsfält som internationellt kallas för Educational Effectiveness Research, kan alltså delas in i två olika inriktningar: forskningen om skoleffektivitet och forskningen om skolförbättring. Men innan vi diskuterar de här båda inriktningarna mer i detalj är det centralt att känna till att forskningen om skolframgång växte fram som en reaktion mot tidigare dominerande förklaringsmodeller, vilka fokuserade på elevernas socioekonomiska bakgrund (Reynolds m.fl., 2014) och som därmed inte uppmärksammade betydelsen av det som skedde på skolan (Rothstein, 2012; Bennich Björkman, 2003). Tidi-
17
Att org_korr 4.indd 17
2017-05-11 09:13
att organ isera för skolframgång
gare forskning identifierade en rad olika individfaktorer som orsak till skolframgång, till exempel genetiska faktorer, som intelligens, etnicitet och kön (Coleman, 1966; Jencks m.fl., 1972), men också andra faktorer, som elevens hemmiljö och familjens socioekonomiska status (se t.ex. Löfgren & Löfqvist, 1989). Förklaringarna till varför eleverna presterade olika resultat söktes alltså i första hand i förhållanden som var knutna till eleverna själva. Successivt utmanades de här förklaringsmodellerna och forskarna började intressera sig för skolornas självständiga betydelse för elevernas studieprestationer. Inom det som senare skulle komma att utvecklas till forskning om skolframgång riktades nu i stället fokus mot betydelsen av olika skolfaktorer, såsom undervisningens kvalitet och det sociala klimatet på skolan (Rutter m.fl., 1979; Creemers, 1994; Sammons, 2006; Reynolds m.fl., 2011). Successivt har forskningen om skolframgång sedan utvecklats till att bli en betydande forskningstradition inom utbildningsvetenskapen. Framför allt har den handlat om att undersöka på vilka sätt skolors verksamhet i olika avseenden förefaller vara betydelsefulla för elevernas kunskapsutveckling och genomgående har den följt två olika inriktningar: skoleffektivitetsforskning och skolförbättringsforskning. Skoleffektivitetsforskningen, som internationellt benämns School Effectiveness Research (SER), kännetecknas främst av en strävan efter att identifiera betydelsen av allmängiltiga skolrelaterade faktorer för elevernas resultatutveckling. I dessa studier använder forskarna stora datamängder och med hjälp av statistiska analyser beräknar de effekterna av specifika faktorer. Den andra inriktningen, skolförbättringsforskningen, benämns internationellt School Improvement Research (SIR). Inom den lägger forskarna i stället fokus på de interna processerna i skolorna och vilken betydelse de har för bland annat elevernas kunskapsutveckling. Vidare undersöks arbetet på enskilda skolor. Genom att använda metoder som intervjuer och observationer dokumenterar och analyserar forskarna hur det praktiskt går till när elever, lärare och skolledning arbetar för att nå målen. Både skoleffektivitetsforskningen och skolförbättringsforskningen har under de senaste 30 åren haft stor inverkan på förståelsen av sambandet mellan skolors organisation och elevresultat. Samtidigt har inriktningarna varit ganska isolerade från varandra
18
Att org_korr 4.indd 18
2017-05-11 09:13
att skapa goda förutsättn i ngar för elevernas läran de
och de resultat som har producerats inom respektive inriktning har inte alltid kommunicerats på ett tydligt sätt (Rothstein, 2012). Under de senaste åren har emellertid mötet mellan de båda traditionerna blivit mer frekvent och inom båda inriktningarna framhålls värdet av att dela erfarenheter och resultat (Cree mers & Kyriakides, 2013; Reynolds m.fl., 2014). Det är vår ambition att arbeta vidare i en sådan riktning och dra nytta av tillvägagångssätt och resultat från både skoleffektivitets- och skolförbättringsforskningen. Det finns många erfarenheter från de båda forskningsinriktningarna, både vad gäller metod och design men också när det gäller analyser och resultat, som bör tas tillvara och utvecklas. Samtidigt finns det utmaningar inom båda inriktningarna som behöver uppmärksammas. Nedan diskuterar vi såväl tidigare forskningsresultat som de utmaningar de båda inriktningarna möter och hur vår studie griper sig an några av dessa utmaningar.
Centrala resultat inom skoleffektivitetsforskningen Skoleffektivitetsforskningen handlade initialt om att på ett generellt plan visa att skolor hade effekt på resultatutvecklingen bland eleverna. I en översikt av forskningsinriktningens framväxt konstaterar Scheerens (2014; 2015) att den här forskningen blev kvantitativt orienterad med fokus på att undersöka allmängiltiga faktorer som påverkar elevernas resultatutveckling. I vid mening handlade det om att undersöka vilken betydelse det som sker under elevernas skolgång har för deras kunskapsutveckling. Forskningen förde också med sig en utveckling av statistiska metoder och många av mätningarna var av komplicerad karaktär. Bland annat utvecklades så kallade flernivåanalyser för att kunna jämföra betydelsen av faktorer som finns på olika nivåer, såsom skolledningsnivå jämfört med lärarnivå. Just detta att det inom ett skolsystem finns olika nivåer har föranlett att skoleffektivitetsforskningen har blivit alltmer specialiserad. Till exempel finns det inriktningar som i första hand fokuserar på faktorer på lärarnivå, medan andra koncentrerar sig på betydelsen av det som sker på systemnivå, till exempel i en kommun eller region, eller på nationell nivå. Ett viktigt bidrag från forskningen om effektiva skolor är att studier har identifierat
19
Att org_korr 4.indd 19
2017-05-11 09:13
att organ isera för skolframgång
en rad faktorer som anses karaktärisera framgångsrika skolor (Edmonds, 1979; Scheerens & Bosker, 1997; se även Townsend, 2007; Pont m.fl., 2008; Harris, 2010; Reynolds m.fl., 2011; Reynolds m.fl., 2014; Håkansson & Sundberg, 2016). Några faktorer som framhålls som effektiva av forskarna är: ett engagerat, beslutsamt och noggrant ledarskap; en optimerad och strategiskt genomarbetad tidsanvändning med fokus på lärande; en god skolkultur med höga förväntningar på alla inblandade; att skolan följer upp sitt arbete; att kompetensutvecklingen på skolan är anpassad till interna behov; samt att eleverna är delaktiga i undervisningsprocessen och att även föräldrarna upplever delaktighet. Samtidigt pågår en diskussion inom forskningsinriktningen om hur de olika faktorerna definieras och vilken betydelse enskilda faktorer har. På basis av en omfattande forskningsöversikt drog exempelvis Gustafsson och Myrberg (2002) slutsatsen att lärarnas kompetens, relativt andra resursslag, var den förklaringsfaktor som var av enskilt störst vikt när det gällde att förstå varför eleverna lyckades olika väl i skolan trots att de hade likartade socioekonomiska förutsättningar. I en annan mindre omfattande studie påvisade Grosin (2004) betydelsen av skolors pedagogiska klimat. Ett annat exempel från svensk forskning om framgångsrika skolor pekar på att faktorer såsom engagerade rektorer och ett gemensamt kollektivt förhållningssätt är särskilt viktiga (Höög & Johansson, 2010; Lindberg, 2010; Törnsén, 2010; se även Bennich-Björkman, 2003; Skolverket, 2005). Skoleffektivitetsforskningen har alltså visat att skolrelaterade faktorer har en betydande effekt på elevernas resultatutveckling. Dessa resultat signalerar, menar vi, en rejäl portion optimism. En elevs resultat har med andra ord inte endast, och uteslutande, samband med elevens socioekonomiska bakgrund. Givet att skolrelaterade faktorer – i förhållande till elevernas bakgrund – är relativt sett enkla att påverka och förändra måste dessa resultat betraktas som mycket väsentliga.
Utmaningar för skoleffektivitetsforskningen Det går också att ha ett mer kritiskt perspektiv till vad skoleffektivitetsforskningen har åstadkommit hittills. Historiskt har mycket kraft lagts på att undersöka hur stor effekt skolorna har på
20
Att org_korr 4.indd 20
2017-05-11 09:13
att skapa goda förutsättn i ngar för elevernas läran de
elevernas resultatutveckling jämfört med elevernas individuella bakgrund. Men ofta har det funnits konkurrerande uppfattningar om hur faktorerna ska mätas och vidare har olika typer av analytiska metoder använts. Den kumulativa kunskapen om faktorerna har därför blivit lidande (Reynolds m.fl., 2014). Inom forskningen om skolfaktorernas betydelse har det successivt vuxit fram en medvetenhet om att förståelsen för vilka faktorer som är mest centrala, eller hur dessa faktorer hänger samman med varandra, har varit bristfällig. Kritik har alltså riktats mot forskningen för att den inte i tillräcklig grad har arbetat med att utveckla teoretiska förklaringar till varför just de utpekade skolfaktorerna är viktiga, och framför allt inte på vilket sätt de hänger samman med varandra (Gustafsson & Myrberg, 2002; Rothstein, 2012; Reynolds m.fl., 2011; Reynolds m.fl., 2014). Under senare år har det dock skett en förändring. I dag efterfrågas allt oftare studier som sätter in frågor om skolors resultat i ett större sammanhang. Det är, som till exempel Reynolds med flera (2011) skriver, hög tid att studera skolframgång ”som dynamiska, inte statiska, samband och att gå från att se särskilt utbildning som en nedärvd uppsättning av lösningar mot att se att olika ’nivåer’ av utbildningssystem interagerar och uppnår skiftande resultat”. Speciellt har Creemers och Kyriakides (2013) så kallade ”dynamiska modell för skolförbättring” lyfts fram som ett omfattande försök att sammanfatta utbildningseffektivitet i ett teoretiskt ramverk som tar hänsyn till lokala faktorer. Faktorerna behöver således relateras till de specifika förutsättningar och utmaningar som finns i det lokala samhälle som skolan befinner sig i, men även till den miljö som skolan i sig utgör. Även Townsend (2007, s. 4) har konstaterat att skolors framgång måste ”ses i ljuset av den kontext som skolan verkar i, i stället för att bara se på de olika ’ingredienserna’ som skolans verksamhet består av”. Vi tolkar skoleffektivitetsforskningens begynnande intresse för de lokala förutsättningarna som ett slags erkännande av resultaten från skolförbättringsforskningen. Framför allt de resultat som har betonat att skolor ser olika ut och därmed behöver olika förbättringsstrategier beroende på vilka problem de har (Creemers & Kyriakides, 2013). En annan kritik som kan riktas mot forskningen om skoleffektivitet är att den näst intill uteslutande har handlat om att stude-
21
Att org_korr 4.indd 21
2017-05-11 09:13
att organ isera för skolframgång
ra framgångsrika skolor. Forskarna har i första hand ställt frågor som inriktats mot vad skolor har gjort för att vara och förbli effektiva. Enligt Reynolds med flera (2014) har man inte i samma utsträckning uppmärksammat vad som försiggår på skolor som inte är effektiva. Det är, menar vi, anmärkningsvärt, bland annat med tanke på att det är högst relevant att förstå vad som skapar ineffektiva skolor, inte minst om utgångspunkten är att finna verktyg för att förbättra dem. Men det finns ett antal äldre studier som är intressanta att uppmärksamma, där egenskaper bland mindre effektiva skolor har studerats. Ett exempel är Stringfields undersökningar av skolor i Louisiana i USA på 1980-talet (Stringfield & Teddlie, 1988; Stringfield, 2000). Stringfield följde delstatens skolor i över tio års tid och fokuserade speciellt på så kallade outliers, det vill säga skolor som avvek från mängden. Resultaten visade att ineffektiva skolor karakteriserades av att de spenderade betydligt mindre tid på att planera undervisning än de effektiva skolorna gjorde. Men också att den tid som eleverna tillbringade i undervisningen inte var produktiv utan stördes av avbrott och konflikter. Dessutom var de uppgifter som eleverna arbetade med bristfälligt presenterade av lärarna. Det var ofta oklart för eleverna hur uppgifterna hängde samman och vad de skulle lära sig. På de ineffektiva skolor som Stringfield och Teddlie (1988) studerade kännetecknades undervisningen också av att den höll en maklig eller ojämn takt, samt av att planeringen var ogenomtänkt. Lärarna misslyckades dessutom med att täcka in alla delar av studieplanen i sin planering och de var isolerade från varandra i sitt arbete. Vidare var rektorerna på skolorna inte förtrogna med detaljerna i läroplanerna och de var relativt passiva när det gällde att rekrytera nya lärare. De misslyckades också med att ge en korrekt respons till lärarna. På skolorna fanns det heller inga gemensamma traditioner av att man exempelvis offentligt firade elevernas framgångar. Enligt Stringfield stod alltså mycket av problemet hos de ineffektiva skolorna att finna i ledarskapet. Samma sak hävdar Duke (1995) och Sammons med flera (1997), som har studerat hur bristfälligt skolledarskap kan spä på dysfunktionella strukturer på ineffektiva skolor. I den första artikeln från Louisianaprojektet presenterade Stringfield och Teddlie (1988) en indiciekedja för hur de ansåg
22
Att org_korr 4.indd 22
2017-05-11 09:13
att skapa goda förutsättn i ngar för elevernas läran de
att skolor utvecklades till att bli ineffektiva skolor. De beskrev en process som började med en tillsättning av en ny rektor som saknade fokus. Därefter följde en sjunkande uppmärksamhet på elevernas lärande och en försämrad samstämmighet bland lärarna om vilka processer som skulle vara rådande på skolan. Dessa saker gjorde enligt Springfield och Teddlie att kompetenta och erfarna lärare lämnade en alltmer dysfunktionell skola. De nyanställningar som sedan skedde i kölvattnet av denna utveckling blev slumpartade, vilket förstärkte en ömsesidig icke-professionell passiv attityd bland både lärarna och ledningen. När vi summerar skoleffektivitetsforskningens utmaningar och vad de har betytt för vår studie ser vi att den här forskningens fokus framför allt har riktats mot framgångsrika skolor. Det finns förvisso intressanta resultat som handlar om ineffektiva skolor, men de har några år på nacken och har inte varit av något centralt intresse för forskning om skoleffektivitet. Skolors lokala förutsättningar har inte heller ägnats något större intresse. Därför finns det ett behov av att fördjupa den teoretiska förståelsen för hur olika faktorer, som forskningen har identifierat som viktiga, hänger samman med varandra och varför de förefaller vara av betydelse. Ambitionen med den studie som vi har genomfört har varit att lämna ett bidrag till kunskapsutvecklingen inom forskningen om skoleffektivitet. Det har vi, som vi berört tidigare, dels gjort genom systematiska jämförelser mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor, dels genom att ta vår utgångspunkt i det nyinstitutionella perspektivet. Utifrån det nyinstitutionella perspektivet har vi studerat skolor som organisationer som består av ett socialt sammanhang och ett inre liv snarare än av en uppsättning olika faktorer och egenskaper. Till viss del finns det forskning med liknande ansatser inom skolförbättringsforskningen, vars resultat och utmaningar vi nu ska diskutera mer utförligt.
Centrala resultat inom skolförbättringsforskningen Innan vi går in på de centrala resultaten inom skolförbättringsforskningen vill vi poängtera att den här forskningsinriktningen har delvis andra utgångspunkter än skoleffektivitetsforskningen. Som framgått ovan kännetecknas forskning om skoleffektivitet
23
Att org_korr 4.indd 23
2017-05-11 09:13
att organ isera för skolframgång
av ett sökande efter förklaringar till de skillnader i elevernas resultatutveckling som finns till exempel mellan olika skolor. Annorlunda uttryckt är den forskningstraditionen i stor utsträckning empiridriven. Empiriskt har forskarna kunnat konstatera att det finns en variation i elevernas resultat som de försöker förklara genom att leta efter variation i andra förhållanden, till exempel i skolans ledarskap. I jämförelse med denna forskning är skolförbättringsforskningen snarare vad man kan kalla teori impregnerad. Det betyder att den tar sin utgångspunkt i olika teoretiska modeller som riktar in forskarnas uppmärksamhet på olika aspekter av skolornas verksamhet. Men det finns också många exempel på forskare som omvänt utvecklar teoretiska modeller mot bakgrund av de observationer de gör. Medan skoleffektivitetsforskningen företrädesvis har intresserat sig för faktorer som utmärker framgångsrika skolor har skolförbättringsforskningen riktat sitt fokus mot skolors lokala arbetsprocesser, något som för det mesta har skett genom kvalitativa fallstudier. Lärare, skolledare och ibland också elever och föräldrar, har intervjuats om hur arbetet på deras skola går till när det gäller att organisera en undervisning som främjar elevernas lärande. Ibland har forskarna också genomfört fältobservationer på skolorna under en längre tid. De centrala forskningsfrågorna har varit, och är, hur lärarna och skolledarna planerar för och genomför processer i verksamheten och i undervisningen som leder fram mot målen. Detta har gjort att det inom skolförbättringsforskningen har utvecklats intervju- och observationsmetoder som undersöker sådana aktiviteter och processer i de lokala skolorganisationerna. Det har skett utifrån skilda teoretiska perspektiv som framför allt har tagit sikte på att förstå det sociala samspelet i organisationer.
Med fokus på relationer och samspel Ett sådant teoretiskt perspektiv utgörs av den så kallade fältteorin som utvecklades av Lewin (1939) och som handlar om hur organisationer påverkar sina medlemmars beteenden. Enligt Hopkins med flera (2014) utgör Lewins fältteori startpunkten för skolförbättringsforskningen. Lewin utvecklade fältteorin bland annat genom att studera förändringsprocesser i grupper. Grundidén är att en individs beteende är ett resultat av den situation eller det
24
Att org_korr 4.indd 24
2017-05-11 09:13
Att org_korr 4.indd 181
2017-05-11 09:13
MARIA JARL ULF BLOSSING KLAS ANDERSSON
Boken Att organisera för skolframgång handlar om skolor som lokala organisationer och om hur verksamheten på en skola kan organiseras för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande. I boken presenteras en jämförande studie mellan fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Genom sitt urval ger studien en förståelse för vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför. Boken ger värdefulla insikter och perspektiv till lärare och rektorer som arbetar med att utveckla och förbättra verksamheten i skolan och lämnar ett viktigt bidrag till forskningen om skolframgång. Författarna är verksamma vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av arbete med lärar- och rektorsutbildning. MARIA JARL är lektor i utbildningsvetenskap. Hennes forskning handlar om politisk styrning och organisering inom skolområdet med särskilt fokus på kommunernas roll och rektorsprofessionen. ULF BLOSSING är docent i pedagogik. Han forskar om skolledarskap och skolors förbättringsarbete och har genomfört flera forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med kommuner. KLAS ANDERSSON är lektor i pedagogik och hans forskningsintressen är skolförbättring och skolors betydelse för medborgarkompetens.
ATT ORGANISERA FÖR SKOLFRAMGÅNG
Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevernas resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra?
MARIA JARL ULF BLOSSING KLAS ANDERSSON
ATT ORGANISERA FÖR SKOLFRAMGÅNG STRATEGIER FÖR EN LIKVÄRDIG SKOLA
ISBN 978-91-27-81879-8
9 789127 818798
NOK_JARL_BLOSSING_ANDERSSON-ATT_ORGANISERA_FOR_FRAMGANG_omslag.indd Alla sidor
2017-05-16 14:36