9789127144101

PINTXO

– GÖR DET BÄTTRE SJÄLV OM DU KAN! FORSKNING OCH PRAKTISKA RÅD TILL FÖRÄLDRAR MED IDROTTANDE BARN

JOHAN FALLBY

Innehåll

Förord 9 I Rollen som idrottsförälder

13

1 Kunskap och syfte

15

2 Vem är du som idrottsförälder?

24

II Träning och tävling

41

3 Vägar in i idrotten

43

Det handlar om dig 15 Idrottsnätverket 16 Bokens kunskapssyn och syfte 18 Bokens innehåll 22 Hur påverkas barnet?

Få syn på dig själv Föräldrar som tränare Beteenden att ta med

Dags att bryta gamla traditioner Vägar in i idrotten Beteenden att ta med

4 Träning

Målet med träning Hur ska träning bedrivas?

Guided discovery – eget ansvar genom vägledning Prestation eller lärande?

Beteenden att ta med

25 27 35 38

45 47 55

58

60 62 69 72 73

5 Tävling

Tävlingens processer Din stress Din tävlingsanalys Beteenden att ta med

75

77 80 89 91

III Idrottsmiljön

93

6 Motiverande klimat

95

Prestation eller resultat?

Skapa motiverande klimat Tränare, föräldrar och kamrater Beteenden att ta med

7 Socialt stöd

Socialt stöd och motiverande klimat Typer av matchat socialt stöd Utgångspunkter som förälder Familjens upplevelse av idrott Föräldrar och tränare Socialt stöd i olika åldrar Beteenden att ta med

96 97 101 110

112

113 117 120 122 123 124 126

IV Barnet

129

8 Beteende och kommunikation

131

9 Motivation

148

Vad styr ditt barns beteende?

132 Egenskaper eller beteenden?

136 Kommunikation 139 Den viktiga relationen 144 Beteenden att ta med 146 Barnets grundläggande behov Olika typer av motivation Förälderns stöd till självbestämmande motivation Beteenden att ta med

149 150 154 158

V Idrottsföräldern som expert

161

10 Självkännedom och kunskap

163

Några avslutande rader

176

Du kan göra skillnad Värdera dig själv Värdera idrottsmiljön

163 164 170

Referenser 179 Register 197

2

Vem är du som idrottsförälder?

Jag är uppvuxen i en idrottsfamilj: Pappa var hockey-

spelare och mamma höll på med gymnastik. Båda slutade i relativt tidig ålder, min mamma för att ”det kom med bollar och annat som det skulle jongleras med” och min pappa på grund av en skada efter att ha vunnit SM-guld med Djurgården. Mina föräldrar har alltid varit aktiva och hela tiden uppmuntrat mig och min syster till en aktiv livsstil. Jag började alltså tidigt med bordtennis, men spelade även landhockey med hockeyklubba och tennisboll på gården, lite tennis och fotboll, men framförallt innebandy. Även om det inte alltid var i organiserad form så var jag aktiv som barn.

Som förälder hoppas jag min dotter ska hitta glädjen i att röra på sig, att hon lär sig att använda sin kropp i lek, rörelse och motion. Jag har inga tankar om att hon ska bli elitidrottare, även om jag skulle stödja henne om hon vill.

Hon har provat på lite gymnastik som de flesta tjejerna i hennes klass, tennis under något år och en del bordtennis. Faktiskt också fotboll i några träningar, men en armbåge på ögat av en tjej som var två huvuden högre gjorde att intresset svalnade snabbt. Även om hon inte visat något jätteintresse för organiserad idrott,

24

så har hon alltid tyckt om att leka aktivt och vill gärna klättra, springa och skojbrottas. Hittar hon badmintonracketar vill hon alltid slå några slag.

På något sätt kanske hon rycks med i den allmänna motionstrend som råder i samhället idag, jag ser nämligen ett växande intresse hos henne. Hon följer gärna med mig till gymmet och har tillsammans med några kompisar börjat springa runt den lilla sjön i närheten.

De pratar till och med om att anmäla sig till ett motionslopp.

Som förälder kan jag inte låta bli att undra om jag varit för passiv i att introducera henne till idrottsrörelsen. Samtidigt är det tydligt att min relativt aktiva livsstil smittat av sig på henne, jag ser hur hon tycker det blir allt roligare att röra på sig. Och det tycker jag är det viktigaste.

■

Hur påverkas barnet?

Ett stort antal barn och ungdomar upplever att deras föräldrar påverkar deras idrottande negativt. I vilken utsträckning skiljer sig åt mellan olika idrotter, men också mellan olika grupper inom samma idrott. Det finns dock ett tydligt samband; ju större engagemang som krävs från föräldrarna, också i fråga om tid och pengar, desto större är den negativa pressen på barnen.

Exempel på negativ påverkan …

Att lägga sig i sådant som ligger utanför rollen som förälder kan inverka negativt på idrottsmiljön. Att medvetet eller omedvetet underminera tränarens auktoritet genom att lägga sig i träning och tävling, eller överdriva betydelsen av 25

att vinna, är exempel på vanliga negativa beteenden bland föräldrar.

En otydlig föräldraroll är inte bara förvirrande för barnet, utan gör det också svårt för tränare och ledare. En otydlig föräldraroll kan leda till ökad förekomst av aggressiva beteenden, att stressen ökar i tävlingssammanhang, att lagsammanhållningen får sig en törn och även att etiska och moraliska förhållningssätt luckras upp. Sammantaget ökar risken för att barnet slutar. Det kan också leda till att tränare och ledare tröttnar och att verksamheten blir sämre. … men också positiv Om föräldragruppen hittar rätt i sin roll, som trots allt den allra största delen gör, så finns goda förutsättningar för att idrottsmiljön blir utvecklande. Någon ska ju skjutsa, göra matsäck, fylla på vatten, tvätta tröjor och annat praktiskt.

Viktigare än det praktiska är såklart det känslomässiga och sociala stödet. Att barnet får stöd oavsett resultat är i många fall avgörande för hur det anpassar sig i idrotten.

”

Jag har aldrig mött en förälder som vill skada eller hämma sitt barns utveckling. Min utgångspunkt är därför alltid att föräldrar vill väl.

”

Vikten av tydliga roller Jag har aldrig mött en förälder som vill skada eller hämma sitt barns utveckling. Min utgångspunkt är därför alltid att föräldrar vill väl. Frågan kvarstår då varför det uppstår problem? Jag tror inte det är svårare än att många föräldrar saknar kunskap om idrottsmiljön. Orsaken är å ena sidan att idrottsrörelsen är dålig på att förmedla kunskap. ”Vår uppgift är att utveckla barnen, inte föräldrarna” är en uppfattning jag mött vid flera tillfällen. Å andra sidan har föräldrarna ett ansvar att söka kunskap. Att du som förälder själv idrottat för tio eller tjugo år sedan gör dig inte automatiskt till 26

expert på den idrottsmiljö ditt barn befinner sig i nu. Även om du har erfarenhet från en god idrottsmiljö, ska din roll som idrottsförälder skilja sig från rollen som före detta idrottare. Idrottsmiljön tjänar på tydligt definierade roller då det minskar riskerna för missförstånd eller konflikter.

?

Vad i föräldrarollen skulle du vilja veta mer om?

Tycker du att du har kunskapsluckor? Vilka är det i så fall och hur kan du förbättra eventuella brister?

?

Har du kunskap som du tycker att idrottsmiljön (föreningen, tränare, ledare, barn, föräldrar) kan ha nytta av? Hur kan du förmedla den till berörda personer för att stärka miljön?

”

Att du som förälder själv idrottat för tio eller tjugo år sedan gör dig inte automatiskt till expert på den idrottsmiljö ditt barn befinner sig i nu.

”

Få syn på dig själv Jag tror det är viktigt att bli medveten om hur man är som idrottsförälder. Därför brukar jag i början av min kontakt med föräldrar be dem fundera över vilka beteenden hos dem som stärker deras barns möjligheter att ha kul och utvecklas i idrottsmiljön.

Vem är du?

Det finns de som ser idrotten som en homogen rörelse med människor som liknar varandra väldigt mycket. Så är det naturligtvis inte. Exempelvis har man inte kunnat identifiera vare sig personlighetsdrag eller gemensamma nämnare i gruppen elitidrottare. Det är faktiskt lättare att prata om deras olikheter än likheter. Dessutom ser deras väg till eliten olika ut.

Självklart är det också stor spridning inom gruppen 27

idrottsföräldrar. Jag kommer trots det att försöka förenkla, vara generaliserande, och beskriva en grov indelning av denna grupp med hjälp av forskningen. Lägg inte för stor vikt vid detaljer i indelningen utan se den som ett sätt för dig att orientera dig i föräldra­landskapet.

Tillhandahållare Den tillhandahållande föräldern tillgängliggör idrott eller fysisk aktivitet och rörelse för sitt barn. Är båda föräldrarna fysiskt aktiva under barnets uppväxt ökar det sannolikheten för att idrott blir en naturlig del av barnets liv. Om barnet inte presenteras för idrott och fysisk aktivitet så minskar sannolikheten för att intresset ska väckas. Det är alltså bra att leka med och senare aktivt stödja barnets aktiviteter. Det senare kan gälla skjuts till träning, ordna med matsäck eller hjälpa till med planering för att få ihop olika aktiviteter. Översättare En annan grupp föräldrar överför sin syn på idrott till sina barn. Det kan innebära att barnet börjar se på sig själv genom föräldrarnas glasögon så att det sätter mål och bedömer resultat ur ett vuxet perspektiv. Det kan leda till att barnet ängsligt tittar på förälderns reaktion innan det själv förstår eller vågar fundera på om det gjort något bra eller dåligt.

Men det kan även vara föräldrarna som ger en introduktion till idrotten och sedan stegvis drar sig tillbaka då personer i idrottsmiljön tar över ansvaret för träning och tävling. Det är alltså bra om du som förälder kan hålla tillbaka dina egna värderingar och inte överföra dem på barnet. Låt istället barnet upptäcka och undersöka idrottsmiljön tillsammans med personerna i miljön.

28

HJÄLP DITT BARN TILL EN POSITIV OCH UTVECKLANDE UPPLEVELSE AV SITT IDROTTANDE!

–GÖR DET BÄTTRE SJÄLV OM DU KAN! gör upp

med gamla sanningar och behandlar på ett nydanande sätt föräldrarollen i idrotten: Vad skapar motivation hos barn? Hur och hur mycket ska man träna som barn? När måste man välja idrott? Är det viktigaste att vinna eller hur man vinner?

Boken ger forskningsbaserade praktiska råd

om hur du blir en positiv kraft i ditt barns idrottsmiljö. Detta oavsett om målet är att lägga grunden till en aktiv livsstil eller ge barnet förutsättningar för att nå så långt det kan i sin idrott.

Johan Fallby är idrottspsykologisk rådgivare och före detta landslagsman i bordtennis. Efter tio år som ansvarig för idrottspsykologi på Svenska Fotbollförbundet arbetar han idag i FC Köpenhamn. Han är även knuten till forskningsgruppen i idrottspsykologi på Högskolan i Halmstad.

ISBN 978-91-2714-410-1

PINTXO