Issuu on Google+

Att läsa & förstå bokslut belyser företagets resultaträkning, balansräkning och kassaflöden, men också de regelverk som företaget har att leva efter när man utformar sina finansiella rapporter. Boken ger dig bakgrundskunskap som underlättar egna ställningstaganden i finansiella frågor. Kanske vill du kunna diskutera företagets ekonomi med kollegor, ekonomichefen eller din närmaste chef? Boken förutsätter inga särskilda förkunskaper i bokföring eller bokslutsteknik. Kjell Sandin är civilekonom och arbetar som CFO i Precio Systemutveckling AB. Han är också konsult inom koncernredovisning samt har mångårig erfarenhet som föreläsare i företagsekonomi på bland annat Företagsekonomiska Institutet, FEI.

ISBN 978-91-523-2172-0

(523-2172-0)

9 789152 321720

att läsa & förstå bokslut

Att läsa & förstå bokslut redogör på ett enkelt och konkret sätt för när årsbokslut och årsredovisningar måste upprättas och för vad de måste innehålla. Boken ger både insikter i och verktyg för att förstå den finansiella information som presenteras för dig.

Attläsa&förstå BOKSLUT kjell sandin


4

innehåll

innehåll

F

1. Att ta del av finansiell information......................................... 6 Varför behövs finansiell information. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Årsredovisning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Delårsrapport. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Ytterligare information av intresse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

7. Koncernredovisning. . ........................................................ 114 Bakgrund.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Vad är en koncern?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 En samlad bild av gemenskapens ekonomi.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Koncernredovisningens teknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124

2. Lagar och bestämmelser.. ................................................... 18 Lagstiftning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Bokföringslagen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Årsredovisningslagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Aktuell utveckling på redovisningsområdet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

8. Förvaltningsberättelse, tilläggsupplysningar och noter. . ....... 136 Förvaltningsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Noter och tilläggsupplysningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

3. Balansräkning.................................................................... 32 Vad utvisar företagets balansräkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Balansräkningens systematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 4. Värdering av balansräkningens poster.................................. 50 Värdering baseras på bedömningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Kontrollbalansräkning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Substansvärde. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Finansiell balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 5. Resultaträkning.. ................................................................ 72 Bestämmelser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Uppställningsformer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Funktions- och kostnadsslagsindelad resultaträkning. . . . . . . . . . . . . . . 75 Resultaträkningens poster.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Olika resultatmått. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Sambandet mellan resultaträkning och balansräkning. . . . . . . . . . . . . 87 Analys av företagets balans- och resultaträkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 ”Kvartalskapitalism”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 6. Kassaflödesanalys............................................................ 102 Vad utvisar en kassaflödesanalys?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Bestämmelser vid upprättande av kassaflödesanalys. . . . . . . . . . . . . . . . 105 Systematik vid upprättande av kassaflödesanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Att förstå företagens kassaflöden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

9. Bokslut i en bostadsrättsförening...................................... 154 Vad är en bostadsrättsförening?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Årsredovisningens delar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Styrelsearbete i en bostadsrättsförening. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Koncernredovisningens teknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 10. Revision........................................................................ 174 Revisorns uppgifter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Revisionsberättelse.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 God revisionssed – teori och praktik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 11. Annan information än den finansiella............................... 188 Viktigt att förstå afären.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Icke-finansiell information kompletterar bilden.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 12. Utvecklingen på redovisningsområdet.............................. 198 Nya och tydligare krav. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Avslutande diskussion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Sökord................................................................................ 206 Bildförteckning.................................................................... 216

5


4

innehåll

innehåll

F

1. Att ta del av finansiell information......................................... 6 Varför behövs finansiell information. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Årsredovisning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Delårsrapport. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Ytterligare information av intresse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

7. Koncernredovisning. . ........................................................ 114 Bakgrund.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Vad är en koncern?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 En samlad bild av gemenskapens ekonomi.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Koncernredovisningens teknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124

2. Lagar och bestämmelser.. ................................................... 18 Lagstiftning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Bokföringslagen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Årsredovisningslagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Aktuell utveckling på redovisningsområdet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

8. Förvaltningsberättelse, tilläggsupplysningar och noter. . ....... 136 Förvaltningsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Noter och tilläggsupplysningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

3. Balansräkning.................................................................... 32 Vad utvisar företagets balansräkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Balansräkningens systematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 4. Värdering av balansräkningens poster.................................. 50 Värdering baseras på bedömningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Kontrollbalansräkning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Substansvärde. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Finansiell balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 5. Resultaträkning.. ................................................................ 72 Bestämmelser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Uppställningsformer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Funktions- och kostnadsslagsindelad resultaträkning. . . . . . . . . . . . . . . 75 Resultaträkningens poster.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Olika resultatmått. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Sambandet mellan resultaträkning och balansräkning. . . . . . . . . . . . . 87 Analys av företagets balans- och resultaträkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 ”Kvartalskapitalism”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 6. Kassaflödesanalys............................................................ 102 Vad utvisar en kassaflödesanalys?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Bestämmelser vid upprättande av kassaflödesanalys. . . . . . . . . . . . . . . . 105 Systematik vid upprättande av kassaflödesanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Att förstå företagens kassaflöden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

9. Bokslut i en bostadsrättsförening...................................... 154 Vad är en bostadsrättsförening?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Årsredovisningens delar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Styrelsearbete i en bostadsrättsförening. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Koncernredovisningens teknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 10. Revision........................................................................ 174 Revisorns uppgifter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Revisionsberättelse.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 God revisionssed – teori och praktik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 11. Annan information än den finansiella............................... 188 Viktigt att förstå afären.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Icke-finansiell information kompletterar bilden.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 12. Utvecklingen på redovisningsområdet.............................. 198 Nya och tydligare krav. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Avslutande diskussion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Sökord................................................................................ 206 Bildförteckning.................................................................... 216

5


6

kapitel 1

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

1. Att ta del av finansiell information

F

E Finansiell information beskriver aktiviteterna i en verksamhet huvudsakligen uttryckt i siffror – pengar. Informationen speglar lönsamhet, ekonomisk ställning och kassaflöden, men beskriver också hur olika värden skapats exempelvis hur försäljningen utvecklats på skilda marknader. Finansiell information kan vara tillbakablickande och avse exempelvis en månad, ett kvartal, ett år eller en femårsperiod. Den kan också vara framåtblickande i form av prognoser, budgetar eller tänkbara scenarier som beskriver utvecklingen framöver. Finansiell information kan presenteras i olika sammanhang och komma från vitt skilda typer av avsändare som affärsdrivande företag, ideella föreningar eller andra typer av organisationer. I denna bok koncentrerar vi oss på sådan finansiell information som ges av affärsdrivande företag, främst aktiebolag. Där finns stora mängder kunskap att hämta och syftet med denna bok är att bidra till att du som läsare bättre ska kunna förstå och tolka denna information.

VARFÖR BEHÖVS FINANSIELL INFORMATION?

I

afärslivet fattar man dagligen en stor mängd beslut med mer eller mindre långtgående konsekvenser för företag och människor. Det gäller till exempel investeringar, köp och försäljning av varor och tjänster, anställning av medarbetare, lämnande av krediter, rekrytering av finansiellt kapital, etablering på nya marknader, framtagande av nya produkter och avveckling av delar av verksamheten. Inför de beslut som medför påtagliga konsekvenser för företaget är det ofta nödvändigt att samla på sig relevant finansiell information. Ibland kan viktig information då också utgöras av finansiella data om andra företag. Inom nationalekonomin talar man om att hushåll och företag eftersträvar att fatta så rationella beslut som möjligt. Synsättet bygger på att om ekonomins aktörer handlar så att man får så stor nytta som möjligt av sina inkomster och andra resurser, så kommer den sam-

kapitel 1

7


6

kapitel 1

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

1. Att ta del av finansiell information

F

E Finansiell information beskriver aktiviteterna i en verksamhet huvudsakligen uttryckt i siffror – pengar. Informationen speglar lönsamhet, ekonomisk ställning och kassaflöden, men beskriver också hur olika värden skapats exempelvis hur försäljningen utvecklats på skilda marknader. Finansiell information kan vara tillbakablickande och avse exempelvis en månad, ett kvartal, ett år eller en femårsperiod. Den kan också vara framåtblickande i form av prognoser, budgetar eller tänkbara scenarier som beskriver utvecklingen framöver. Finansiell information kan presenteras i olika sammanhang och komma från vitt skilda typer av avsändare som affärsdrivande företag, ideella föreningar eller andra typer av organisationer. I denna bok koncentrerar vi oss på sådan finansiell information som ges av affärsdrivande företag, främst aktiebolag. Där finns stora mängder kunskap att hämta och syftet med denna bok är att bidra till att du som läsare bättre ska kunna förstå och tolka denna information.

VARFÖR BEHÖVS FINANSIELL INFORMATION?

I

afärslivet fattar man dagligen en stor mängd beslut med mer eller mindre långtgående konsekvenser för företag och människor. Det gäller till exempel investeringar, köp och försäljning av varor och tjänster, anställning av medarbetare, lämnande av krediter, rekrytering av finansiellt kapital, etablering på nya marknader, framtagande av nya produkter och avveckling av delar av verksamheten. Inför de beslut som medför påtagliga konsekvenser för företaget är det ofta nödvändigt att samla på sig relevant finansiell information. Ibland kan viktig information då också utgöras av finansiella data om andra företag. Inom nationalekonomin talar man om att hushåll och företag eftersträvar att fatta så rationella beslut som möjligt. Synsättet bygger på att om ekonomins aktörer handlar så att man får så stor nytta som möjligt av sina inkomster och andra resurser, så kommer den sam-

kapitel 1

7


8

kapitel 1

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

F

lade nyttan för samhället att bli större än vid ett mer slumpmässigt beslutsfattande. Förutsättningen är då att man har tillgång till en rimlig grad av relevant och tillförlitlig information. På ett mer övergripande plan kan därför god finansiell information sägas bidra till bättre hushållning med resurser, vilket i sin tur skapar förutsättningar för ökad produktion och högre sysselsättning. VAD VILL VI VETA? Låt oss först slå fast att den information som kan fås från ett företags årsredovisning inte ger en fullständig och heltäckande bild av dess nuvarande position och framtidsutsikter. Men det är trots sina begränsningar ofta den vanligaste källan till en bred information om ett företag. Inte minst gäller detta de börsnoterade företagen. Vad är det då för frågor av främst finansiell karaktär vi behöver få svar på. Ja, egentligen tar analysen av ett företags finansiella rapporter sikte på tre grundläggande frågor: 1. Är företaget tillräckligt lönsamt? Det vill säga är dess resultat rimligt med hänsyn till vilka resurser i form av människor, anläggningar och finansiellt kapital det tar i anspråk? 2. Är företagets finansiella ställning tillräckligt stark? Finns det en rimlig balans mellan tillgångar och skulder? Är det tillräckligt kapitaliserat med riskbärande kapital som ägarna skjutit till, eller som genererats i verksamheten? Hur motståndskraftigt är företaget om efterfrågan på dess varor eller tjänster temporärt faller? Kan företaget mobilisera reserver för en nödvändig anpassning till nya förutsättningar? 3. Har förtaget ett tillräckligt kassaflöde? Genererar rörelsen tillräckligt stort kassamässigt överskott som medger att företaget kan infria sina betalningsförpliktelser, genomföra sina investeringar och slutligen ge sina aktieägare en skälig kapitalavkastning?

VAR FINNS INFORMATIONEN? Information som ger svar på ovanstående tre frågor lämnas i de räkningar som alltid ska finnas i en finansiell rapport: a) Balansräkning som utvisar den finansiella ställningen på rapportperiodens sista dag. b) Resultaträkning som utvisar en rapportperiods resultat. c) Eget kapitalräkning som utvisar ägarnas medel i företaget. d) Kassaflödesanalys som utvisar en rapportperiods likvida flöde genom företaget. Räkningarna kompletteras med en omfattande mängd tilläggsupplysningar i form av principer för värdering av företagets tillgångar, presentation av finansiella data samt noter och specifikationer till informationen i räkningarna. Dessa tilläggsupplysningar upptar vanligtvis ett större utrymme i ett företags årsredovisning än själva räkningarna.

kapitel 1

9


8

kapitel 1

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

F

lade nyttan för samhället att bli större än vid ett mer slumpmässigt beslutsfattande. Förutsättningen är då att man har tillgång till en rimlig grad av relevant och tillförlitlig information. På ett mer övergripande plan kan därför god finansiell information sägas bidra till bättre hushållning med resurser, vilket i sin tur skapar förutsättningar för ökad produktion och högre sysselsättning. VAD VILL VI VETA? Låt oss först slå fast att den information som kan fås från ett företags årsredovisning inte ger en fullständig och heltäckande bild av dess nuvarande position och framtidsutsikter. Men det är trots sina begränsningar ofta den vanligaste källan till en bred information om ett företag. Inte minst gäller detta de börsnoterade företagen. Vad är det då för frågor av främst finansiell karaktär vi behöver få svar på. Ja, egentligen tar analysen av ett företags finansiella rapporter sikte på tre grundläggande frågor: 1. Är företaget tillräckligt lönsamt? Det vill säga är dess resultat rimligt med hänsyn till vilka resurser i form av människor, anläggningar och finansiellt kapital det tar i anspråk? 2. Är företagets finansiella ställning tillräckligt stark? Finns det en rimlig balans mellan tillgångar och skulder? Är det tillräckligt kapitaliserat med riskbärande kapital som ägarna skjutit till, eller som genererats i verksamheten? Hur motståndskraftigt är företaget om efterfrågan på dess varor eller tjänster temporärt faller? Kan företaget mobilisera reserver för en nödvändig anpassning till nya förutsättningar? 3. Har förtaget ett tillräckligt kassaflöde? Genererar rörelsen tillräckligt stort kassamässigt överskott som medger att företaget kan infria sina betalningsförpliktelser, genomföra sina investeringar och slutligen ge sina aktieägare en skälig kapitalavkastning?

VAR FINNS INFORMATIONEN? Information som ger svar på ovanstående tre frågor lämnas i de räkningar som alltid ska finnas i en finansiell rapport: a) Balansräkning som utvisar den finansiella ställningen på rapportperiodens sista dag. b) Resultaträkning som utvisar en rapportperiods resultat. c) Eget kapitalräkning som utvisar ägarnas medel i företaget. d) Kassaflödesanalys som utvisar en rapportperiods likvida flöde genom företaget. Räkningarna kompletteras med en omfattande mängd tilläggsupplysningar i form av principer för värdering av företagets tillgångar, presentation av finansiella data samt noter och specifikationer till informationen i räkningarna. Dessa tilläggsupplysningar upptar vanligtvis ett större utrymme i ett företags årsredovisning än själva räkningarna.

kapitel 1

9


10

kapitel 1

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

F

kapitel 1

ÅRSREDOVISNING Enligt svensk lag ska alla aktiebolag ofentliggöra sitt årsbokslut. Det sker genom att man senast sju månader efter räkenskapsårets bolagsverket utgång insänder sin årsredovisning till Bolagsverket. Hos Bolagsverket är den insända årsredovisningen ofentlig handling som var och en kan ta del av. Lagstiftaren har bestämt att ofentliggörandet av årsredovisningen är obligatorisk och företag som bryter mot detta drabbas av höga avgifter och riskerar att tvångslikvideras. Det är möjligt för alla att mot en avgift få inloggningsuppgifter till Bolagsverket för att på så sätt få tillgång till all insänd information om Sveriges aktiebolag. Informationen kan beställas via dator eller telefon och skickas ut per post eller överförs elektroniskt. ÅRSREDOVISNINGENS DELAR I detta avsnitt ges en kort sammanfattning av den formella delen av innehållet i en årsredovisning. I bokens kapitel 9 tar vi upp sådan information som ofta ingår i en årsredovisning, men som inte är reglerad i lag. ”framvagnen”

”bakvagnen”

Man brukar i dagligt tal dela in årsredovisningen i två delar – ”framvagnen” respektive ”bakvagnen”. I framvagnen berättar företaget om sin verksamhet, sin marknad, sitt erbjudande och sina framtidsvisioner. Den här delen av årsredovisningen är inte reglerad i lagstiftningen eller i olika normer och särbestämmelser. Börsnoterade företag anlitar ofta en så kallad ir-byrå (kommunikationsbyrå med fokus på finansiell kommunikation) för att hjälpa till med att skriva och presentera denna del av årsredovisningen. I bakvagnen finns den mer formella delen av årsredovisningen med framför allt förvaltningsberättelsen och räkningarna över resultat, ekonomisk ställning och kassaflöde. I den här delen redogörs också för de principer som tillämpats i bokslutet och här finns noter och förklaringar till räkningarna. Slutligen ingår här även revisorns rapport till aktieägarna, den så kallade revisionsberättelsen.

En årsredovisning för ett större företag eller noterat bolag inleds ofta med en översiktlig sammanfattning av det år som gått. I över- översikt sikten redogör man för årets försäljning, årets resultat och man lämnar kortfattat de viktigaste nyckeltalen för det aktuella året med jämförelser mot föregående år. De viktigaste händelserna som påverkat företaget beskrivs ofta kronologiskt. Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen redogör styrelsen och verkställande direktören för utvecklingen av företagets verksamhet, den ekonomiska ställningen och resultatet. Här ska företaget också beskriva sådana händelser av väsentlig betydelse som inträfat under året, men även väsentliga händelser som inträfat efter räkenskapsårets slut ska rapporteras. I förvaltningsberättelsen ska företaget vidare beskriva sådant som är väsentligt för förståelsen av årsredovisningens räkningar. Det kan vara förklaringar till viktiga skillnader i resultatet mellan rä- väsentliga kenskapsår, eller händelser av engångskaraktär som haft en betydel- händelser sefull inverkan på det redovisade resultatet. En redogörelse ska också lämnas över företagets förväntade framtida utveckling, inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer företaget står inför. Dessutom ska företaget redogöra för sin verksamhet inom forskning och utveckling. Styrelsen föreslår slutligen hur den uppkomna vinsten eller förlusten ska disponeras, exempelvis om aktieutdelning ska lämnas till ägarna. ekonomisk Balansräkning I balansräkningen redovisas företagets tillgångar, skulder, avsätt- ställning ningar och eget kapital på balansdagen, det vill säga rapportperiodens sista dag. Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp ”inom linjen” vilket betyder att dessa poster inte direkt ingår bland balansräkningens poster, utan istället redovisas i anslutning till dessa. Ett sammandrag av en balansräkning ser vi på nästa sida.

11


10

kapitel 1

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

F

kapitel 1

ÅRSREDOVISNING Enligt svensk lag ska alla aktiebolag ofentliggöra sitt årsbokslut. Det sker genom att man senast sju månader efter räkenskapsårets bolagsverket utgång insänder sin årsredovisning till Bolagsverket. Hos Bolagsverket är den insända årsredovisningen ofentlig handling som var och en kan ta del av. Lagstiftaren har bestämt att ofentliggörandet av årsredovisningen är obligatorisk och företag som bryter mot detta drabbas av höga avgifter och riskerar att tvångslikvideras. Det är möjligt för alla att mot en avgift få inloggningsuppgifter till Bolagsverket för att på så sätt få tillgång till all insänd information om Sveriges aktiebolag. Informationen kan beställas via dator eller telefon och skickas ut per post eller överförs elektroniskt. ÅRSREDOVISNINGENS DELAR I detta avsnitt ges en kort sammanfattning av den formella delen av innehållet i en årsredovisning. I bokens kapitel 9 tar vi upp sådan information som ofta ingår i en årsredovisning, men som inte är reglerad i lag. ”framvagnen”

”bakvagnen”

Man brukar i dagligt tal dela in årsredovisningen i två delar – ”framvagnen” respektive ”bakvagnen”. I framvagnen berättar företaget om sin verksamhet, sin marknad, sitt erbjudande och sina framtidsvisioner. Den här delen av årsredovisningen är inte reglerad i lagstiftningen eller i olika normer och särbestämmelser. Börsnoterade företag anlitar ofta en så kallad ir-byrå (kommunikationsbyrå med fokus på finansiell kommunikation) för att hjälpa till med att skriva och presentera denna del av årsredovisningen. I bakvagnen finns den mer formella delen av årsredovisningen med framför allt förvaltningsberättelsen och räkningarna över resultat, ekonomisk ställning och kassaflöde. I den här delen redogörs också för de principer som tillämpats i bokslutet och här finns noter och förklaringar till räkningarna. Slutligen ingår här även revisorns rapport till aktieägarna, den så kallade revisionsberättelsen.

En årsredovisning för ett större företag eller noterat bolag inleds ofta med en översiktlig sammanfattning av det år som gått. I över- översikt sikten redogör man för årets försäljning, årets resultat och man lämnar kortfattat de viktigaste nyckeltalen för det aktuella året med jämförelser mot föregående år. De viktigaste händelserna som påverkat företaget beskrivs ofta kronologiskt. Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen redogör styrelsen och verkställande direktören för utvecklingen av företagets verksamhet, den ekonomiska ställningen och resultatet. Här ska företaget också beskriva sådana händelser av väsentlig betydelse som inträfat under året, men även väsentliga händelser som inträfat efter räkenskapsårets slut ska rapporteras. I förvaltningsberättelsen ska företaget vidare beskriva sådant som är väsentligt för förståelsen av årsredovisningens räkningar. Det kan vara förklaringar till viktiga skillnader i resultatet mellan rä- väsentliga kenskapsår, eller händelser av engångskaraktär som haft en betydel- händelser sefull inverkan på det redovisade resultatet. En redogörelse ska också lämnas över företagets förväntade framtida utveckling, inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer företaget står inför. Dessutom ska företaget redogöra för sin verksamhet inom forskning och utveckling. Styrelsen föreslår slutligen hur den uppkomna vinsten eller förlusten ska disponeras, exempelvis om aktieutdelning ska lämnas till ägarna. ekonomisk Balansräkning I balansräkningen redovisas företagets tillgångar, skulder, avsätt- ställning ningar och eget kapital på balansdagen, det vill säga rapportperiodens sista dag. Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp ”inom linjen” vilket betyder att dessa poster inte direkt ingår bland balansräkningens poster, utan istället redovisas i anslutning till dessa. Ett sammandrag av en balansräkning ser vi på nästa sida.

11


12

kapitel 1

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

BALANSRÄKNING

RESULTATRÄKNING

TILLGÅNGAR: Anläggningstillgångar: Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: Varulager Kortfristiga fordringar Likvida medel och likvida placeringar

Nettoomsättning - Kostnad sålda varor

EGET KAPITAL OCH SKULDER: Eget kapital Avsättningar Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Poster inom linjen: Ansvarsförbindelser Ställda panter

Bruttoresultat - Rörelsens kostnader Rörelseresultat +/- Finansiella poster Resultat efter finansnetto +/- Bokslutsdispositioner Resultat före skatt - Skatt Årets resultat

Den ovan visade uppställningsformen av en balansräkning är den enda tillåtna, men bakom varje post finns delposter och underrubriker. Vid utarbetandet av företagets balansräkning måste företaget ta hänsyn till en omfattande mängd bestämmelser rörande värdering och klassificering av balansräkningens poster. I bokens kapitel 3 kommer vi att närmare gå igenom hur posterna ska klassificeras och värderas och hur detta påverkar företagets redovisade resultat. Resultaträkning I resultaträkningen visas en redogörelse över årets intäkter och kostnader. I sammandrag ser en resultaträkning ut enligt uppställtvå uppställ- ningen ovan. Med utgångspunkt i detta sammandrag finns två ningsformer skilda uppställningsformer och bakom några av posterna finns delposter. Detta ska vi närmare redogöra för i bokens kapitel 4.

F

kapitel 1

13

Eget kapitalräkning Företagets egna kapital består av det kapital företagets ägare satsade när företaget grundades. Det har därefter ökat eller minskat beroende företagets resultat, nya tillskott eller uttag från ägarna, förändringar i växelkurser på tillgångar i andra länder och en del andra orsaker. Eget kapital kan uttryckas som summa tillgångar minus avsättning- tillgångar ar och minus långfristiga och kortfristiga skulder. I eget kapitalräk- minus skulder ningen redovisar företaget sitt egna kapital vid räkenskapsårets ingång och hur detta post för post har förändrats under året. Summan av ingående eget kapital och årets förändringar blir det utgående eget kapital företaget redovisar i balansräkningen. Kassaflödesanalys En kassaflödesanalys kompletterar företagets balansräkning och resultaträkning genom att den presenterar hur pengar under räkenskapsåret flödat in och ut ur företaget. Man delar in analysen i tre huvudavsnitt: ƒƒ ƒƒ ƒƒ =

Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde

Med kassaflöde från den löpande verksamheten menar vi det positiva eller negativa kassaflöde som företagets kärnverksamhet ger upphov till i form av inbetalningar från kunder och utbetalningar till pengar in leverantörer och anställda samt andra betalningar som exempelvis och ut skatter. Med kassaflöde från investeringsverksamheten avser vi företagets anskafning och försäljning av anläggningstillgångar. Med kassaflöde från finansieringsverksamheten avser vi transaktioner med företagets ägare och långivare. Det vill säga insättningar och uttag från ägarna och lån och amorteringar till kreditgivarna, företrädesvis med avseende på långfristig finansiering.


12

kapitel 1

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

BALANSRÄKNING

RESULTATRÄKNING

TILLGÅNGAR: Anläggningstillgångar: Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: Varulager Kortfristiga fordringar Likvida medel och likvida placeringar

Nettoomsättning - Kostnad sålda varor

EGET KAPITAL OCH SKULDER: Eget kapital Avsättningar Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Poster inom linjen: Ansvarsförbindelser Ställda panter

Bruttoresultat - Rörelsens kostnader Rörelseresultat +/- Finansiella poster Resultat efter finansnetto +/- Bokslutsdispositioner Resultat före skatt - Skatt Årets resultat

Den ovan visade uppställningsformen av en balansräkning är den enda tillåtna, men bakom varje post finns delposter och underrubriker. Vid utarbetandet av företagets balansräkning måste företaget ta hänsyn till en omfattande mängd bestämmelser rörande värdering och klassificering av balansräkningens poster. I bokens kapitel 3 kommer vi att närmare gå igenom hur posterna ska klassificeras och värderas och hur detta påverkar företagets redovisade resultat. Resultaträkning I resultaträkningen visas en redogörelse över årets intäkter och kostnader. I sammandrag ser en resultaträkning ut enligt uppställtvå uppställ- ningen ovan. Med utgångspunkt i detta sammandrag finns två ningsformer skilda uppställningsformer och bakom några av posterna finns delposter. Detta ska vi närmare redogöra för i bokens kapitel 4.

F

kapitel 1

13

Eget kapitalräkning Företagets egna kapital består av det kapital företagets ägare satsade när företaget grundades. Det har därefter ökat eller minskat beroende företagets resultat, nya tillskott eller uttag från ägarna, förändringar i växelkurser på tillgångar i andra länder och en del andra orsaker. Eget kapital kan uttryckas som summa tillgångar minus avsättning- tillgångar ar och minus långfristiga och kortfristiga skulder. I eget kapitalräk- minus skulder ningen redovisar företaget sitt egna kapital vid räkenskapsårets ingång och hur detta post för post har förändrats under året. Summan av ingående eget kapital och årets förändringar blir det utgående eget kapital företaget redovisar i balansräkningen. Kassaflödesanalys En kassaflödesanalys kompletterar företagets balansräkning och resultaträkning genom att den presenterar hur pengar under räkenskapsåret flödat in och ut ur företaget. Man delar in analysen i tre huvudavsnitt: ƒƒ ƒƒ ƒƒ =

Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde

Med kassaflöde från den löpande verksamheten menar vi det positiva eller negativa kassaflöde som företagets kärnverksamhet ger upphov till i form av inbetalningar från kunder och utbetalningar till pengar in leverantörer och anställda samt andra betalningar som exempelvis och ut skatter. Med kassaflöde från investeringsverksamheten avser vi företagets anskafning och försäljning av anläggningstillgångar. Med kassaflöde från finansieringsverksamheten avser vi transaktioner med företagets ägare och långivare. Det vill säga insättningar och uttag från ägarna och lån och amorteringar till kreditgivarna, företrädesvis med avseende på långfristig finansiering.


14

kapitel 1

Tilläggsupplysningar och noter Även om utformningen av årsredovisningens räkningar styrs av omfattande regelverk i lagstiftning och särbestämmelser, finns ändå behov av att förklara de principer som ligger till grund för upprättandet av en årsredovisning. Detta görs i form av tilläggsupplysningar. Här lämnas också ytterligare information om sådant som är väsentligt för förståelsen av årsredovisningens räkningar. På detta sätt kompletterar tilläggsupplysningarna informationen i förvaltningsberättelsen. noter

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

Till räkningarnas poster fogas också noter som förklarar hur de olika posterna kommit fram och noterna förtydligar vad de representerar för värden i företaget. En post i balansräkningen eller resultaträkningen kan i en not delas upp i ytterligare ett antal delposter. På så sätt kan läsaren få en djupare insikt om vad som ligger till grund för de belopp som redovisas i någon av räkningarna.

F

kapitel 1

DELÅRSRAPPORT Vissa företag ska utöver årsredovisning även upprätta en delårsrapport. I den ska företaget ge en översiktlig redogörelse för verksamheten under delåret, resultatutveckling, investeringar och finansiering. Väsentliga händelser som inträfat efter rapportperiodens utgång ska också beskrivas. Denna rapport ska omfatta minst sex och högst åtta månader av räkenskapsåret och den ska skickas in till Bolagsverket senast två månader efter rapportperiodens utgång. KRAV PÅ DELÅRSRAPPORT De företag som omfattas av detta krav är de som räknas som ”större större företag”. Lite förenklat är det sådana företag som har fler än 50 an- företag ställda, totala tillgångar uppgående till minst 40 miljoner kronor och en årlig omsättning på minst 80 miljoner kronor. Är två av dessa förutsättningar uppfyllda omfattas företaget av kravet på att lämna delårsrapport. Ett företag vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen ska förutom årsbokslutet också upprätta och ofentliggöra en finansiell kvartalsrapport för varje kvartal. Denna rapport ska vara färdig senast två rapport månader efter rapportperiodens utgång och hållas tillgänglig på företagets webbplats. Minst en av årets kvartalsrapporter ska översiktligt granskas av företagets revisorer. De börsnoterade företagen lägger ned stora resurser på sin finansiella rapportering till aktieägare och allmänhet. Årsredovisningar och delårsrapporter innehåller ofta en omfattande mängd finansiell information och beskrivningar av företagens verksamhet.

15


14

kapitel 1

Tilläggsupplysningar och noter Även om utformningen av årsredovisningens räkningar styrs av omfattande regelverk i lagstiftning och särbestämmelser, finns ändå behov av att förklara de principer som ligger till grund för upprättandet av en årsredovisning. Detta görs i form av tilläggsupplysningar. Här lämnas också ytterligare information om sådant som är väsentligt för förståelsen av årsredovisningens räkningar. På detta sätt kompletterar tilläggsupplysningarna informationen i förvaltningsberättelsen. noter

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

Till räkningarnas poster fogas också noter som förklarar hur de olika posterna kommit fram och noterna förtydligar vad de representerar för värden i företaget. En post i balansräkningen eller resultaträkningen kan i en not delas upp i ytterligare ett antal delposter. På så sätt kan läsaren få en djupare insikt om vad som ligger till grund för de belopp som redovisas i någon av räkningarna.

F

kapitel 1

DELÅRSRAPPORT Vissa företag ska utöver årsredovisning även upprätta en delårsrapport. I den ska företaget ge en översiktlig redogörelse för verksamheten under delåret, resultatutveckling, investeringar och finansiering. Väsentliga händelser som inträfat efter rapportperiodens utgång ska också beskrivas. Denna rapport ska omfatta minst sex och högst åtta månader av räkenskapsåret och den ska skickas in till Bolagsverket senast två månader efter rapportperiodens utgång. KRAV PÅ DELÅRSRAPPORT De företag som omfattas av detta krav är de som räknas som ”större större företag”. Lite förenklat är det sådana företag som har fler än 50 an- företag ställda, totala tillgångar uppgående till minst 40 miljoner kronor och en årlig omsättning på minst 80 miljoner kronor. Är två av dessa förutsättningar uppfyllda omfattas företaget av kravet på att lämna delårsrapport. Ett företag vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen ska förutom årsbokslutet också upprätta och ofentliggöra en finansiell kvartalsrapport för varje kvartal. Denna rapport ska vara färdig senast två rapport månader efter rapportperiodens utgång och hållas tillgänglig på företagets webbplats. Minst en av årets kvartalsrapporter ska översiktligt granskas av företagets revisorer. De börsnoterade företagen lägger ned stora resurser på sin finansiella rapportering till aktieägare och allmänhet. Årsredovisningar och delårsrapporter innehåller ofta en omfattande mängd finansiell information och beskrivningar av företagens verksamhet.

15


16

kapitel 1

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

F

ICKE FINANSIELL INFORMATION SPELAR ALLT STÖRRE ROLL Under lång tid dominerade den finansiella informationen de årsredovisningar och andra finansiella rapporter som företag gjorde tillgängliga för allmänheten. Rapporterna bestod i huvudsak endast av räkningar över resultat, finansiell ställning och kassaflöden som kompletterades med omfattande noter och specifikationer. Efter hand har kraven från olika typer av användare dock växt på att de finansiella rapporterna från företagen också ska beskriva verksamheten och förklara bakgrunden till det utfall som presenteras i räkningarna. Inte minst börskommentatorer och analytiker har länge efterfrågat framåtriktad information om hur ledning och styrelser ser på kommande års verksamhet och förväntade utfall.

YTTERLIGARE INFORMATION AV INTRESSE Företagets årsredovisning är enligt många det bästa sättet att förstå ett företags verksamhet. Den sammanfattar årets verksamhet och ger dessutom en helhetsbild av afärsverksamheten. När vi studerar ett företags finansiella information måste vi dock ha i åtanke att sifrorna i räkningarna inte uppkommer i ett vakuum. De har sitt ursprung i ett afärsmässigt sammanhang och är resultatet av företagets löpande verksamhet, men också av olika strategiska beslut. Exempelvis beslut om investeringar, finansiering eller omdispositioner av företagets tillgångar, skulder och eget kapital. Innehållet i räkningarna har successivt vuxit fram ur en stor mängd transaktioner med företagets kunder, leverantörer anställda, kreditgivare och andra intressenter. För att kunna tillgodogöra sig den information som finns i ett företags årsredovisning är det nödvändigt att gå på djupet kring de begrepp och räkningar vi listat ovan. Vi behöver också skafa oss nyckeltal verktyg i form av nyckeltal som ger begreppen ett informationsinnehåll. Nyckeltal som gör det möjligt att dra slutsatser kring företagets finansiella situation.

Pådrivande har också varit att det under 2000-talet i både usa och Europa avslöjats flera större så kallade finansskandaler. Dessa har som bekant kännetecknats av mer eller mindre omfattande fifel med företagens rapporterade resultat.

kapitel 1

17


16

kapitel 1

att ta del av finansiell information

att ta del av finansiell information

F

ICKE FINANSIELL INFORMATION SPELAR ALLT ST��RRE ROLL Under lång tid dominerade den finansiella informationen de årsredovisningar och andra finansiella rapporter som företag gjorde tillgängliga för allmänheten. Rapporterna bestod i huvudsak endast av räkningar över resultat, finansiell ställning och kassaflöden som kompletterades med omfattande noter och specifikationer. Efter hand har kraven från olika typer av användare dock växt på att de finansiella rapporterna från företagen också ska beskriva verksamheten och förklara bakgrunden till det utfall som presenteras i räkningarna. Inte minst börskommentatorer och analytiker har länge efterfrågat framåtriktad information om hur ledning och styrelser ser på kommande års verksamhet och förväntade utfall.

YTTERLIGARE INFORMATION AV INTRESSE Företagets årsredovisning är enligt många det bästa sättet att förstå ett företags verksamhet. Den sammanfattar årets verksamhet och ger dessutom en helhetsbild av afärsverksamheten. När vi studerar ett företags finansiella information måste vi dock ha i åtanke att sifrorna i räkningarna inte uppkommer i ett vakuum. De har sitt ursprung i ett afärsmässigt sammanhang och är resultatet av företagets löpande verksamhet, men också av olika strategiska beslut. Exempelvis beslut om investeringar, finansiering eller omdispositioner av företagets tillgångar, skulder och eget kapital. Innehållet i räkningarna har successivt vuxit fram ur en stor mängd transaktioner med företagets kunder, leverantörer anställda, kreditgivare och andra intressenter. För att kunna tillgodogöra sig den information som finns i ett företags årsredovisning är det nödvändigt att gå på djupet kring de begrepp och räkningar vi listat ovan. Vi behöver också skafa oss nyckeltal verktyg i form av nyckeltal som ger begreppen ett informationsinnehåll. Nyckeltal som gör det möjligt att dra slutsatser kring företagets finansiella situation.

Pådrivande har också varit att det under 2000-talet i både usa och Europa avslöjats flera större så kallade finansskandaler. Dessa har som bekant kännetecknats av mer eller mindre omfattande fifel med företagens rapporterade resultat.

kapitel 1

17


114 kapitel 7

koncernredovisning

koncernredovisning

F

E När vidden av de ekonomiska förluster som följde i spåren på Kreugerkraschen år 1932 blev klarlagda, insåg man att ingen egentligen hade kunnat förutse sammanbrottet. Det fanns helt enkelt ingen samlad redovisning över koncernens ekonomiska ställning och resultat. Detta faktum födde insikten hos lagstiftaren om att samhället måste kräva av företagen att de måste upprätta en sådan samlad bild – en koncernredovisning.

7. Koncernredovisning

Om ett företag ensamt har rätt att utöva bestämmande inflytande över ett annat företag, då är detta företag ett moderföretag och det andra företaget ett dotterföretag. Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. När vi i den fortsatta texten talar om moderföretag, eller moderbolag, menar vi ett aktiebolag som äger andelar i ett eller flera andra aktiebolag eftersom detta är det vanligaste förhållandet.

BAKGRUND

D

en 12 mars 1932 begår finansmannen Ivar Kreuger självmord i sin bostad på fashionabla Avenue Franklin D. Roosevelt i Paris. Ivar Kreuger hade då byggt upp ett av de mäktigaste och största företagimperierna i svenskt näringslivs historia. Företag som Telefon ab lm Eriksson, Svenska Cellulosa ab, Swedish Match, Boliden, Fastighets ab Hufvudstaden och Svensk Filmindustri kontrollerades via aktiemajoriteter av Ivar Kreuger. Vid den tidpunkten 1929-1930 stod hans företagsimperium på topp. Enbart Tändstickskoncernen omfattade 250 fabriker i 43 länder. När han år 1930 besökte usa blev han exempelvis inviterad till Vita Huset av president Herbert Hoover. BÖRSKRASCHEN 1929 Hans företagsimperium skulle emellertid drabbas hårt av den nedgång i den amerikanska ekonomin som följde på den stora börskraschen på Wall Street 24 oktober 1929. Ivar Kreugers företagsimperium hade byggts upp med lånade pengar och när man inte längre

kapitel 7 115


114 kapitel 7

koncernredovisning

koncernredovisning

F

E När vidden av de ekonomiska förluster som följde i spåren på Kreugerkraschen år 1932 blev klarlagda, insåg man att ingen egentligen hade kunnat förutse sammanbrottet. Det fanns helt enkelt ingen samlad redovisning över koncernens ekonomiska ställning och resultat. Detta faktum födde insikten hos lagstiftaren om att samhället måste kräva av företagen att de måste upprätta en sådan samlad bild – en koncernredovisning.

7. Koncernredovisning

Om ett företag ensamt har rätt att utöva bestämmande inflytande över ett annat företag, då är detta företag ett moderföretag och det andra företaget ett dotterföretag. Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. När vi i den fortsatta texten talar om moderföretag, eller moderbolag, menar vi ett aktiebolag som äger andelar i ett eller flera andra aktiebolag eftersom detta är det vanligaste förhållandet.

BAKGRUND

D

en 12 mars 1932 begår finansmannen Ivar Kreuger självmord i sin bostad på fashionabla Avenue Franklin D. Roosevelt i Paris. Ivar Kreuger hade då byggt upp ett av de mäktigaste och största företagimperierna i svenskt näringslivs historia. Företag som Telefon ab lm Eriksson, Svenska Cellulosa ab, Swedish Match, Boliden, Fastighets ab Hufvudstaden och Svensk Filmindustri kontrollerades via aktiemajoriteter av Ivar Kreuger. Vid den tidpunkten 1929-1930 stod hans företagsimperium på topp. Enbart Tändstickskoncernen omfattade 250 fabriker i 43 länder. När han år 1930 besökte usa blev han exempelvis inviterad till Vita Huset av president Herbert Hoover. BÖRSKRASCHEN 1929 Hans företagsimperium skulle emellertid drabbas hårt av den nedgång i den amerikanska ekonomin som följde på den stora börskraschen på Wall Street 24 oktober 1929. Ivar Kreugers företagsimperium hade byggts upp med lånade pengar och när man inte längre

kapitel 7 115


116 kapitel 7

koncernredovisning

koncernredovisning

kunde refinansiera sig genom att ge ut nya lånebevis, så kallade debentures, föll koncernen ned i en djup likviditetskris. Sammantaget resulterade detta i att moderbolaget Kreuger och Toll gick i konkurs efter grundarens bortgång. Kreugerimperiets fall kombinerat med den internationella lågkonjunkturen som hade inletts ett par år tidigare med börskraschen i New York hade en förödande efekt på samhällsekonomin, inte minst i Sverige. Också Tyskland drabbades hårt av den internationella krisen vilket bland annat banade väg för nazismens maktövertagande.

VAD ÄR EN KONCERN? En koncern kan sägas bestå av en grupp företag med ett inbördes ägargemenskap. Denna ägargemenskap kan se ut på lite olika sätt, moderbolag men den består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag. dotterbolag Formellt behöver inte moderföretaget vara ett aktiebolag, men i realiteten är detta det vanligaste. Moderföretaget kan även vara en ekonomisk förening, en ideell förening eller ett handelsbolag. Reglerna för upprättande av koncernens redovisning är emellertid desamma även om koncernredovisningstekniken i viss mån kan skilja sig åt beroende på vilka bolagsformer som är inblandade. DEFINITION Definitionen på en koncern stadgas i aktiebolagslagen. Om ett företag genom aktieinnehav, en kombination av aktieinnehav och avbestämmande tal, eller föreskrift i bolagsordning eller därmed jämförbara stadgar inflytande har rätt att ensamt utöva bestämmande inflytande över ett annat företag, är detta företag ett dotterföretag till aktieägaren. Det aktieägande bolaget utgör moderbolag. Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

F

kapitel 7 117

Underkoncern Om ett dotterföretag i sin tur, på samma sätt som moderföretaget, äger ett bestämmande inflytande över ett annat företag ingår även detta dotterföretag i koncernen. En koncern kan således även bestå av underkoncerner. Så här står det i aktiebolagslagen 1 kapitlet: 11 § Ett aktiebolag är moderbolag och en annan juridisk person är dotterföretag, om aktiebolaget 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen, 2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, 3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller 4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

STÖRRE KONCERNER OCH MINDRE I årsredovisningslagen delas koncerner in i större, respektive mindre koncerner. Med större koncerner menas koncerner där moderbolagets eller något av dotterföretagens aktier, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad, i dagligt tal noterade eller listade på en börs. Större koncerner är även koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor: större • Medeltal anställda i koncernen överstiger 50 • Den redovisade balansomslutningen överstiger 40 miljoner kronor • Den redovisade nettoomsättningen överstiger 80 miljoner kronor

Storleksgränserna ska överskridas de två senaste räkenskapsåren för att undvika att en tillfällig förändring ska kunna påverka så att man tvingas omdefiniera sig som en stor koncern.

koncerner


116 kapitel 7

koncernredovisning

koncernredovisning

kunde refinansiera sig genom att ge ut nya lånebevis, så kallade debentures, föll koncernen ned i en djup likviditetskris. Sammantaget resulterade detta i att moderbolaget Kreuger och Toll gick i konkurs efter grundarens bortgång. Kreugerimperiets fall kombinerat med den internationella lågkonjunkturen som hade inletts ett par år tidigare med börskraschen i New York hade en förödande efekt på samhällsekonomin, inte minst i Sverige. Också Tyskland drabbades hårt av den internationella krisen vilket bland annat banade väg för nazismens maktövertagande.

VAD ÄR EN KONCERN? En koncern kan sägas bestå av en grupp företag med ett inbördes ägargemenskap. Denna ägargemenskap kan se ut på lite olika sätt, moderbolag men den består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag. dotterbolag Formellt behöver inte moderföretaget vara ett aktiebolag, men i realiteten är detta det vanligaste. Moderföretaget kan även vara en ekonomisk förening, en ideell förening eller ett handelsbolag. Reglerna för upprättande av koncernens redovisning är emellertid desamma även om koncernredovisningstekniken i viss mån kan skilja sig åt beroende på vilka bolagsformer som är inblandade. DEFINITION Definitionen på en koncern stadgas i aktiebolagslagen. Om ett företag genom aktieinnehav, en kombination av aktieinnehav och avbestämmande tal, eller föreskrift i bolagsordning eller därmed jämförbara stadgar inflytande har rätt att ensamt utöva bestämmande inflytande över ett annat företag, är detta företag ett dotterföretag till aktieägaren. Det aktieägande bolaget utgör moderbolag. Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

F

kapitel 7 117

Underkoncern Om ett dotterföretag i sin tur, på samma sätt som moderföretaget, äger ett bestämmande inflytande över ett annat företag ingår även detta dotterföretag i koncernen. En koncern kan således även bestå av underkoncerner. Så här står det i aktiebolagslagen 1 kapitlet: 11 § Ett aktiebolag är moderbolag och en annan juridisk person är dotterföretag, om aktiebolaget 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen, 2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, 3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller 4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

STÖRRE KONCERNER OCH MINDRE I årsredovisningslagen delas koncerner in i större, respektive mindre koncerner. Med större koncerner menas koncerner där moderbolagets eller något av dotterföretagens aktier, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad, i dagligt tal noterade eller listade på en börs. Större koncerner är även koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor: större • Medeltal anställda i koncernen överstiger 50 • Den redovisade balansomslutningen överstiger 40 miljoner kronor • Den redovisade nettoomsättningen överstiger 80 miljoner kronor

Storleksgränserna ska överskridas de två senaste räkenskapsåren för att undvika att en tillfällig förändring ska kunna påverka så att man tvingas omdefiniera sig som en stor koncern.

koncerner


118 kapitel 7

Mindre koncerner är därför de som inte är större koncerner, det vill säga alla övriga koncerner. Gränsdragningens betydelse Följden av gränsdragningen mellan större och mindre koncerner innebär att moderbolag i en större koncern för varje räkenskapsår ska upprätta en koncernredovisning. Mindre koncerner är befriade från detta krav. Dessutom är större koncerner befriade från kravet på koncernredotter- dovisning om de ingår i en koncern vars moderbolag upprättar koncern koncernredovisning. Det innebär att en dotterkoncern inte behöver upprätta koncernredovisning förutsatt att företaget och dess dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag. Detta moderföretags koncernredovisning måste dock upprättas och revideras i enlighet med eu:s direktiv eller på likartat sätt. Det sista, det vill säga på likartat sätt, tar sikte på om moderföretaget som upprättar koncernredovisning exempelvis är ett norskt bolag eller har sitt säte (hemvist) i ett annat land utanför eu. Noterade koncerner upprättar alltid koncernredovisning Befrielsen för större koncerner från att upprätta koncernredovisning omfattar emellertid inte större koncerner enligt den första definitionen om det förekommer handel på reglerad marknad med bolagets aktier eller andra finansiella instrument. Dessa moderbolag måste alltid upprätta koncernredovisning. Det företag som med hänvisning till bestämmelserna om att ett överordnat moderbolag upprättar koncernredovisning måste uppge detta i sin årsredovisning med uppgift om moderbolagets organisationsnummer och säte. bolagsverket

koncernredovisning

koncernredovisning

Företaget ska när det skickar in sin årsredovisning till Bolagsverket även bifoga det överordnade moderbolagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.

F

kapitel 7 119

EN SAMLAD BILD AV GEMENSKAPENS EKONOMI En koncern består av ett moderbolag och ett eller flera dotterföretag. För att den som läser moderbolagets finansiella rapporter ska kunna förstå företagets verkliga ekonomiska situation måste de finansiella rapporterna, det vill säga resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys, också inkludera uppgifter från dotterföretagen. Dessa uppgifter måste då läggas samman med moderbolagets. Dessa räkningar benämns då koncernresultaträkning, koncernbalansräkning och kassaflödesanalys för koncernen. KONCERNREDOVISNINGENS DELAR Syftet med kravet på koncernredovisning är att ge läsaren av moderbolagets årsredovisning en överskådlig bild av koncernens samlade ekonomiska situation. Koncernredovisningen består av: 1. Förvaltningsberättelse som ibland kallas koncernöversikt 2. Koncernbalansräkning, inklusive avstämning av koncernens egna kapital 3. Koncernresultaträkning 4. Koncernens kassaflödesanalys 5. Redovisningsprinciper 6. Noter och tilläggsupplysningar

Samma struktur – en fullständig bild Således har koncernredovisningen samma struktur som övriga delar i moderbolagets årsredovisning. I stora börsnoterade koncerner läggs rättvisande i själva verket störst vikt vid koncernredovisningen eftersom den bild ger läsaren den bästa informationen om moderbolagets situation. I vd-ord och beskrivningar av verksamheten under året refereras till koncernredovisningens olika delar. De finansiella rapporterna som företagen ofentliggör inleds ofta med ett sammandrag över koncernens, mer sällan moderbolagets, ställning, resultat och kassaflöden för den period som redovisas. När man ska upprätta koncernens resultat- och balansräkning tänker man sig kanske att det handlar om att summera samtliga intäkter och kostnader, respektive tillgångar och skulder, i moderbolaget


118 kapitel 7

Mindre koncerner är därför de som inte är större koncerner, det vill säga alla övriga koncerner. Gränsdragningens betydelse Följden av gränsdragningen mellan större och mindre koncerner innebär att moderbolag i en större koncern för varje räkenskapsår ska upprätta en koncernredovisning. Mindre koncerner är befriade från detta krav. Dessutom är större koncerner befriade från kravet på koncernredotter- dovisning om de ingår i en koncern vars moderbolag upprättar koncern koncernredovisning. Det innebär att en dotterkoncern inte behöver upprätta koncernredovisning förutsatt att företaget och dess dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag. Detta moderföretags koncernredovisning måste dock upprättas och revideras i enlighet med eu:s direktiv eller på likartat sätt. Det sista, det vill säga på likartat sätt, tar sikte på om moderföretaget som upprättar koncernredovisning exempelvis är ett norskt bolag eller har sitt säte (hemvist) i ett annat land utanför eu. Noterade koncerner upprättar alltid koncernredovisning Befrielsen för större koncerner från att upprätta koncernredovisning omfattar emellertid inte större koncerner enligt den första definitionen om det förekommer handel på reglerad marknad med bolagets aktier eller andra finansiella instrument. Dessa moderbolag måste alltid upprätta koncernredovisning. Det företag som med hänvisning till bestämmelserna om att ett överordnat moderbolag upprättar koncernredovisning måste uppge detta i sin årsredovisning med uppgift om moderbolagets organisationsnummer och säte. bolagsverket

koncernredovisning

koncernredovisning

Företaget ska när det skickar in sin årsredovisning till Bolagsverket även bifoga det överordnade moderbolagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.

F

kapitel 7 119

EN SAMLAD BILD AV GEMENSKAPENS EKONOMI En koncern består av ett moderbolag och ett eller flera dotterföretag. För att den som läser moderbolagets finansiella rapporter ska kunna förstå företagets verkliga ekonomiska situation måste de finansiella rapporterna, det vill säga resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys, också inkludera uppgifter från dotterföretagen. Dessa uppgifter måste då läggas samman med moderbolagets. Dessa räkningar benämns då koncernresultaträkning, koncernbalansräkning och kassaflödesanalys för koncernen. KONCERNREDOVISNINGENS DELAR Syftet med kravet på koncernredovisning är att ge läsaren av moderbolagets årsredovisning en överskådlig bild av koncernens samlade ekonomiska situation. Koncernredovisningen består av: 1. Förvaltningsberättelse som ibland kallas koncernöversikt 2. Koncernbalansräkning, inklusive avstämning av koncernens egna kapital 3. Koncernresultaträkning 4. Koncernens kassaflödesanalys 5. Redovisningsprinciper 6. Noter och tilläggsupplysningar

Samma struktur – en fullständig bild Således har koncernredovisningen samma struktur som övriga delar i moderbolagets årsredovisning. I stora börsnoterade koncerner läggs rättvisande i själva verket störst vikt vid koncernredovisningen eftersom den bild ger läsaren den bästa informationen om moderbolagets situation. I vd-ord och beskrivningar av verksamheten under året refereras till koncernredovisningens olika delar. De finansiella rapporterna som företagen ofentliggör inleds ofta med ett sammandrag över koncernens, mer sällan moderbolagets, ställning, resultat och kassaflöden för den period som redovisas. När man ska upprätta koncernens resultat- och balansräkning tänker man sig kanske att det handlar om att summera samtliga intäkter och kostnader, respektive tillgångar och skulder, i moderbolaget


120 kapitel 7

koncernredovisning

och dotterföretagen. Men som vi ska se i nedanstående exempel är inte uppgiften fullt så enkel. Koncernens resultat och egna kapital är inte detsamma som summan av delarna. MINORITETER I KONCERNEN Eftersom en koncern definieras som att ett bolag äger ett bestämintresse mande inflytande över ett eller flera dotterföretag, betyder det att moderbolaget inte nödvändigtvis behöver äga samtliga aktier för att ett koncernförhållande ska uppkomma. Finns det andra aktieägare i ett dotterföretag kallas de för minoritetsaktieägare och deras andel av dotterföretagens egna kapital redovisas som en skuld i koncernens balansräkning. Minoritetsaktieägarnas andel i dotterföretagens årsresultat redovisas som en avdragspost i koncernens resultaträkning.

minoritets-

KONCERNEN ÄR INGET SKATTESUBJEKT En koncern beskattas inte som ett samlat skattesubjekt. De ingående bolagen betalar i stället skatt självständigt för sina resultat. Det betyder att resultatposter som enbart redovisas i koncernens resultaträkning, men inte i bolagens, inte blir vare sig skattepliktiga eller avdragsgilla vid inkomsttaxering. Det tydligaste exemplet på detta är avskrivningar och nedskrivningar på koncernmässiga tillgångar. I nedanstående exempel kommer vi att se att de avskrivningar som redovisas i koncernens resultaträkning dels består av avskrivningar som gjorts i bolagen och dels avskrivningar som gjorts i koncernen. De senare är inte avdragsgilla vid inkomsttaxering. ÖPPNA VINSTÖVERFÖRINGAR Eftersom koncernen inte skattar som ett samlat subjekt uppkomöverföring mer frågan om man får jämna ut vinster och förluster mellan de olika bolagen, skattesubjekten? Svaret är att den svenska skattelagstiftningen ganska generöst medger en skattebetingad utjämning av de skattemässiga resultaten i koncernens olika bolag. På detta vinst-

koncernredovisning

F

kapitel 7 121

sätt kan den totala skatten som belastar koncernens resultat bli koncerndensamma som om all afärsverksamhet bedrivits i ett enda bolag. bidrag Överföringen sker genom så kallade koncernbidrag.

Ett moderbolag redovisar en skattemässig vinst på 10 mkr och ett dotterföretag en skattemässig förlust på 5 mkr. Utan vinstöverföring skulle moderbolaget betala 22 procent i skatt på 10 mkr, det vill säga 2,2 mkr och dotterföretaget ingen skatt alls. Med en vinstöverföring på 5 mkr från moderbolaget till dotterbolaget blir moderbolagets resultat 5 mkr och dotterbolagets 0 kr. Skatten blir då 22 procent av 5 mkr, det vill säga 1,1 mkr.

EXEMPEL

Det finns dock ett antal förutsättningar som måste uppfyllas för att villkor för moderbolaget ska få lämna ett koncernbidrag till dotterföretaget koncernbidrag och få skattemässigt avdrag för detta. ƒƒ Moderbolaget ska äga minst 90,1 procent av samtliga andelar i dotterföretaget. ƒƒ Ägandet ska ha funnits vid såväl ingången som utgången av beskattningsåret. ƒƒ Moderbolaget ska yrka avdrag för lämnat koncernbidrag och dotterföretaget ska ta upp mottaget koncernbidrag som en skattepliktig inkomst vid samma taxering. ƒƒ Båda bolagen ska vara svenska skattesubjekt. Om bolag som har stora uppsamlade skattemässiga underskottsavdrag får nya ägare, utsläcks merparten av dessa avdrag. Syftet med denna bestämmelse i skattelagstiftningen är att statsmakterna inte vill att det ska förekomma en handel med underskottsavdrag. Trots att Sverige är med i eu och att svenska företag äger dotterföretag i många andra länder är den svenska skattelagstiftningen synnerligen restriktiv med att tillåta gränsöverskridande koncernbidrag. Det är i princip omöjligt att få avdrag för lämnat koncernbidrag till ett utländskt dotterföretag. Samma restriktivitet gäller


120 kapitel 7

koncernredovisning

och dotterföretagen. Men som vi ska se i nedanstående exempel är inte uppgiften fullt så enkel. Koncernens resultat och egna kapital är inte detsamma som summan av delarna. MINORITETER I KONCERNEN Eftersom en koncern definieras som att ett bolag äger ett bestämintresse mande inflytande över ett eller flera dotterföretag, betyder det att moderbolaget inte nödvändigtvis behöver äga samtliga aktier för att ett koncernförhållande ska uppkomma. Finns det andra aktieägare i ett dotterföretag kallas de för minoritetsaktieägare och deras andel av dotterföretagens egna kapital redovisas som en skuld i koncernens balansräkning. Minoritetsaktieägarnas andel i dotterföretagens årsresultat redovisas som en avdragspost i koncernens resultaträkning.

minoritets-

KONCERNEN ÄR INGET SKATTESUBJEKT En koncern beskattas inte som ett samlat skattesubjekt. De ingående bolagen betalar i stället skatt självständigt för sina resultat. Det betyder att resultatposter som enbart redovisas i koncernens resultaträkning, men inte i bolagens, inte blir vare sig skattepliktiga eller avdragsgilla vid inkomsttaxering. Det tydligaste exemplet på detta är avskrivningar och nedskrivningar på koncernmässiga tillgångar. I nedanstående exempel kommer vi att se att de avskrivningar som redovisas i koncernens resultaträkning dels består av avskrivningar som gjorts i bolagen och dels avskrivningar som gjorts i koncernen. De senare är inte avdragsgilla vid inkomsttaxering. ÖPPNA VINSTÖVERFÖRINGAR Eftersom koncernen inte skattar som ett samlat subjekt uppkomöverföring mer frågan om man får jämna ut vinster och förluster mellan de olika bolagen, skattesubjekten? Svaret är att den svenska skattelagstiftningen ganska generöst medger en skattebetingad utjämning av de skattemässiga resultaten i koncernens olika bolag. På detta vinst-

koncernredovisning

F

kapitel 7 121

sätt kan den totala skatten som belastar koncernens resultat bli koncerndensamma som om all afärsverksamhet bedrivits i ett enda bolag. bidrag Överföringen sker genom så kallade koncernbidrag.

Ett moderbolag redovisar en skattemässig vinst på 10 mkr och ett dotterföretag en skattemässig förlust på 5 mkr. Utan vinstöverföring skulle moderbolaget betala 22 procent i skatt på 10 mkr, det vill säga 2,2 mkr och dotterföretaget ingen skatt alls. Med en vinstöverföring på 5 mkr från moderbolaget till dotterbolaget blir moderbolagets resultat 5 mkr och dotterbolagets 0 kr. Skatten blir då 22 procent av 5 mkr, det vill säga 1,1 mkr.

EXEMPEL

Det finns dock ett antal förutsättningar som måste uppfyllas för att villkor för moderbolaget ska få lämna ett koncernbidrag till dotterföretaget koncernbidrag och få skattemässigt avdrag för detta. ƒƒ Moderbolaget ska äga minst 90,1 procent av samtliga andelar i dotterföretaget. ƒƒ Ägandet ska ha funnits vid såväl ingången som utgången av beskattningsåret. ƒƒ Moderbolaget ska yrka avdrag för lämnat koncernbidrag och dotterföretaget ska ta upp mottaget koncernbidrag som en skattepliktig inkomst vid samma taxering. ƒƒ Båda bolagen ska vara svenska skattesubjekt. Om bolag som har stora uppsamlade skattemässiga underskottsavdrag får nya ägare, utsläcks merparten av dessa avdrag. Syftet med denna bestämmelse i skattelagstiftningen är att statsmakterna inte vill att det ska förekomma en handel med underskottsavdrag. Trots att Sverige är med i eu och att svenska företag äger dotterföretag i många andra länder är den svenska skattelagstiftningen synnerligen restriktiv med att tillåta gränsöverskridande koncernbidrag. Det är i princip omöjligt att få avdrag för lämnat koncernbidrag till ett utländskt dotterföretag. Samma restriktivitet gäller


Att läsa & förstå bokslut belyser företagets resultaträkning, balansräkning och kassaflöden, men också de regelverk som företaget har att leva efter när man utformar sina finansiella rapporter. Boken ger dig bakgrundskunskap som underlättar egna ställningstaganden i finansiella frågor. Kanske vill du kunna diskutera företagets ekonomi med kollegor, ekonomichefen eller din närmaste chef? Boken förutsätter inga särskilda förkunskaper i bokföring eller bokslutsteknik. Kjell Sandin är civilekonom och arbetar som CFO i Precio Systemutveckling AB. Han är också konsult inom koncernredovisning samt har mångårig erfarenhet som föreläsare i företagsekonomi på bland annat Företagsekonomiska Institutet, FEI.

ISBN 978-91-523-2172-0

(523-2172-0)

9 789152 321720

att läsa & förstå bokslut

Att läsa & förstå bokslut redogör på ett enkelt och konkret sätt för när årsbokslut och årsredovisningar måste upprättas och för vad de måste innehålla. Boken ger både insikter i och verktyg för att förstå den finansiella information som presenteras för dig.

Attläsa&förstå BOKSLUT kjell sandin


9789152321720