9789175456409

VĂ„GAR M OT LU N D En antologi om stadens uppkomst, tidigaste utveckling och entreprenaden bakom de stora stenbyggnaderna

Maria Cinthio och Anders Ă–dman (red.) med bidrag av Lone Mogensen och Ulf Sivhed

Vagar mot Lund-180424.indd 3

2018-04-25 17:28

Innehåll Förord…………………………………………………………………………………………………………………6

1 Lund från första början……………………………………………………………………………… 9 Mission och kunglig etablering…………………………………………………………… 11 Lund………………………………………………………………………………………………………… 11 En kyrkogård från Harald Blåtands tid…………………………………………………13 Kungens korsmynt, Torgisl och Lund……………………………………………………30 Spåren av de första bosättarna………………………………………………………………37

Maria Cinthio. Filosofie kandidat tidigare verksam vid museet Kulturen i Lund.

Forskningsintresse: Lunds tidigmedeltida kyrkor, befolkning och myntproduktion.

Sammanfattning………………………………………………………………………………………42 Engelsmännen kommer till Lund……………………………………………………………45 Sven Tveskägg och hans mynt………………………………………………………………45 Sven Tveskägg, hans kyrka och undersåtar………………………………………52 Sammanfattning ………………………………………………………………………………………73 Byggen i sten – biskop och kung i centrum…………………………………………75 Trinitas-Salvator, stads- och biskopskyrka…………………………………………75 London, Lund, Knut den store och Sankt Clemens……………………………85 Sammanfattning………………………………………………………………………………………91 Den blivande platsen för domkyrkan…………………………………………………… 92 1000-talets kulturlager och gravar………………………………………………………92 Efter Knut den store – biskop Henrik, Sven Estridsen och domkyrkans föregångare………………………………………………………………109 Sammanfattning……………………………………………………………………………………121

2 Domkyrkoentreprenaden – förspel, genomförande och avslutning………………………………………………… 125 Från utmarksbruk till katedralbyggande……………………………………………127 Storbyggen och stormän före Lund…………………………………………………… 128 Vad är en trelleborg?……………………………………………………………………………131 Skånsk separatism och slaget på Kävlingebro………………………………… 155 Lunds uppkomst och äldsta stenbyggnad………………………………………… 158 Den äldsta kyrkans lämningar – murar under domkyrkans golv… 166

Anders Ödman. Docent emeritus i historisk arkeologi vid Lunds universitet.

Tidigare chef vid Lunds universitets historiska museum och med ett forskningsintresse i utmarksproduktion och borgar.

Murarnas bergarter………………………………………………………………………………175

4

Lund från första början

Vagar mot Lund-180424.indd 4

2018-04-25 17:28

Vattenvägen till Lund, med början i Nybroån…………………………………… 186 Sammanfattning av byggnadsförloppet cirka 1030–1185…………194 Den stora entreprenaden – domkyrkan byggs………………………………… 196 Onsjö – Frosta härader och den skånska diagonalen…………………… 203 Vägen…………………………………………………………………………………………………………… 218 Standard och skötsel…………………………………………………………………………… 218 Med stenvagn från Lund mot Kävlinge å…………………………………………… 221 Vägförvaltningen…………………………………………………………………………………… 239 Vägens bibliska dimension…………………………………………………………………… 245 Pilgrimer, krigare och oxar – Hærvejen genom Jylland………………… 248 Den riktigt långa Stenvägen – ett borgtorn i Brandenburg…………… 252 Dragdjuren………………………………………………………………………………………………… 254 Vagnen………………………………………………………………………………………………………… 261 Arbetskraften…………………………………………………………………………………………… 267 Entreprenören ………………………………………………………………………………………… 275 Entreprenadens avveckling…………………………………………………………………… 280 Sammanfattning…………………………………………………………………………………… 299

3 Byggnadssten och kalkbruk i Skåne under tidig medeltid………… 303 Inledning………………………………………………………………………………………………… 305 Höörsandsten…………………………………………………………………………………………307 Helsingborgsandsten…………………………………………………………………………… 321 Kalktuff……………………………………………………………………………………………………… 323

Ulf Sivhed. Filosofie doktor i geologi. Tidigare förste statsgeolog vid SGU med en mångårig historisk forskning kring de skånska sedimentära bergarterna.

Analys av kalkbruk från Lunds domkyrka………………………………………… 324 Slutsats…………………………………………………………………………………………………… 326

4 En plan för Lund…………………………………………………………………………………………… 329 Att grunda en stad………………………………………………………………………………… 331 En plan för Lund: roten ur två …………………………………………………………… 339 Kvadraten och cirkeln…………………………………………………………………………… 349 Källor och litteratur………………………………………………………………………………… 356 Bilagor…………………………………………………………………………………………………………377

Lone Mogensen. Filosofie kandidat i konstvetenskap och medeltidsarkeologi.

Tidigare anställd vid Lunds domkyrka och med ett forskningsintresse i den tidigaste stadsplaneringen och Lund/Dalby kyrkor.

Lund från första början

Vagar mot Lund-180424.indd 5

5

2018-04-25 17:28

Förord Att denna bok, Vägar mot Lund, blev till, har sin början i en liten projektgrupp kring en stavkyrka i Löddeköpinge. I gruppen deltog bokens båda redaktörer. Vid de gemytliga samtalen visade det sig att den ena var intresserad av de då ännu odaterade stockkistorna i området kring domkyrkan i Lund och den andre av logistiken i anslutning till domkyrkobygget. Arbetet med projektet Vägar mot Lund påbörjades 2012. Genom ett anslag från Ebbe Kocks stiftelse kunde kistorna dateras, vilket öppnade en ny och i tiden äldre forskningsplattform för diskussionen kring stadens ursprung, som nu kunde förläggas till Harald Blåtands tid.

Projektets oväntade resultat intresserade konsthistorikern Lone Mogensen som utifrån kontinentala projekt med geometriska grunder för stadsplanläggning ville undersöka det ursprungliga Lunds geometriska bundenhet. En inspiration till arbetet var inte minst de arbeten som gjorts i Harald Blåtands

Jelling vad gäller den anläggningens geometri. Var Lund också planlagt utifrån geometriska axiom?

I arbetet med domkyrkobyggets logistik kunde snart konstateras att de olika bergarternas förekomst i byggnaden och kunskapen om deras förekomst i landskapet var, till viss del, ännu outrett och väsentligt för förståelsen av byggnadsförloppet. Ulf Sivhed, doktor i geologi, är den skånske bergartsgeolog som har mest erfarenhet av landskapets sedimentära byggnadssten. Han kom tidigt att knytas till projektet Vägar mot Lund.

Genom ett anslag från Thora Ohlssons stiftelse kunde 14 C-analyser, ytterligare dendrokronologiska dateringar och andra arbeten utföras, bland annat ett prov med georadar. Ett anslag genom beredningsgruppen för ett kommande domkyrkohistoriskt bokverk inför domkyrkojubileet 2023 gjorde det möjligt att med georadar undersöka domkyrkans interiör och dess omgivning.

6 Förord

Vagar mot Lund-180424.indd 6

2018-04-25 17:28

Många är att tacka för hjälp med olika arbeten.

Chatarina Ödman har lagt ner ett stort arbete med figurframställning, bildbearbetning, textgranskning och assistans vid fältundersökningar i landskapet.

Som faktagranskare vill vi tacka Bertil Helgesson, Lars Ersgård, Tomas Broman, Thomas Bergqvist Rydén, Caroline Arcini och Sten Rydahl. På Kulturen har Conny Johannson Hervén, Gertie Eriksson, Gunilla Gardelin, Mattias Karlsson, Aja Guldåker och Ivan Balic bistått på olika sätt. Statsgeolog Kärstin Malmberg-Persson vid SGU har varit behjälplig med tolkningen och beskrivningen av de kvartära stratigrafierna i Lund och omland. I detta ämne har också lektor emeritus Ronnie Liljegren varit ett bra bollplank. Hydrolog Jan Falk, Stockholm, har skapat förståelse för vattenströmmarna under staden. På Lunds universitets historiska museum vill vi tacka Andreas Manhag, Lovisa Dal och Jenny Bergman för all hjälp. Stor hjälp har vi fått från

vagnskonsulent Per Ole Schovsbo i Nestved och oxuppfödare Yngve Henriksson i Repperda, Holsby­ brunn. Birgitta Pilz Williams vid institutionen för arkeologi vid Lunds universitet tackas för hjälp med tolkning av kartmaterial och Irma Mogensen för framtagning av kartunderlag.

Ett stort tack också till de studenter som med stor möda drog georadarapparaturen i värmekulvertarna under domkyrkans golv.

Slutligen vill vi tacka Thora Ohlssons stiftelse för det generösa anslag som gett oss möjlighet att formge och trycka boken samt Kungliga Patriotiska Sällskapet för det anslag som fyllde de ekonomiska behoven.

Maria Cinthio och Anders Ödman (redaktörer) Bjellerup/Lillla Harrie 20 april 2018

Förord 7

Vagar mot Lund-180424.indd 7

2018-04-25 17:28

8

Lund frรฅn fรถrsta bรถrjan

Vagar mot Lund-180424.indd 8

2018-04-25 17:28

1 Lund från första början

Maria Cinthio Lund från första början

Vagar mot Lund-180424.indd 9

9

2018-04-25 17:28

10

Lund frรฅn fรถrsta bรถrjan

Vagar mot Lund-180424.indd 10

2018-04-25 17:28

Mission och kunglig etablering Lund De vägar som på olika vis kommer att följas börjar i det äldsta Lund. Utgångspunkten är området kring dagens domkyrka, den romanska katedralen helgad åt Sankt Laurentius. Bland de arkeologiska fynden därifrån finns några av pusselbitarna både till historien bakom stadens tillkomst och till den kyrkliga etableringen.

Spåren efter byggena, byggherrarna, kungar och biskopar, hantverkare och slavar, kommer denna gång att tolkas med hjälp av nya forskningsresultat och analyser av äldre grävningsfynd också från Drotten/Trinitatiskyrkan (fig. 1). I mer än ett sekel har den stadsarkeologiska verksamheten skötts av museet Kulturen som samlat stora mängder material från hela Lunds medeltid. Samtidigt har dokumentationsmaterial och fynd som direkt kan knytas till domkyrkan och dess förhistoria tilldelats Historiska museet vid Lunds universitet och Domkyrkomuseet. Föremål och arkivmaterial som lyfts fram i det följande finns således tillvarataget på Kulturen och i Historiska museet i Lund.

Lunds skiftande ålder Stadens ålder har diskuterats mycket länge. Me­ deltida krönikörer och historieskrivare omnämner

Lunds stadskärna 1. Domkyrkan 2. Drotten

Fig. 1. Lunds stadskärna med två markerade områden.

I det följande behandlas framför allt fynd från domkyrkans föregångare och dess omgivning samt från kvarteren kring Kattesund med lämningarna från Drotten/ Trinitatiskyrkans mark. Ritning M. Cinthio, C. Ödman.

Lund från första början

Vagar mot Lund-180424.indd 11

11

2018-04-25 17:28

Lund i samband med Knut den stores regeringstid (1018/19–1035). Det är även på hans silverpenningar, slagna i staden på 1020-talet, som myntortens namn, ”Lund” kan läsas. Staden kunde alltså med fog fira sitt 950-årsjubileum år 1970. Samtidigt hade flera större arkeologiska undersökningar resulterat i mängder av fynd och avtäckt tidigmedeltida bebyggelse. Men redan 1990 var det åter igen dags att fira, denna gång stadens 1000-åriga historia. Den dendrokronologiska dateringsmetoden, utgående från en kurva över årsringsbredder på ekträ, hade då börjat användas. Det skedde framför allt i samband med att Drotten/Trinitatiskyrkan (riven omkring 1536) med dess föregångare av trä och stora delar av den omgivande kyrkogården grävdes ut inför nybyggen 1974–1975 och 1982–1984. De många välbevarade träkistorna därifrån möjliggjorde en säker datering av de äldsta gravarna till tidigt 990-tal och kung Sven Tveskäggs tid (986–1014) (Kriig 1987).

De senaste decennierna har alltså Sven Tveskägg antagits vara stadens grundare.

Sagan om Egil Skallagrimsson citerades ofta i den äldre diskussionen om stadens ålder. Snorre Sturlason, den högättade isländske skalden och lärde historikern, nedtecknade troligen sagan omkring år 1200. Egil, också han en berömd isländsk skald, var en hövding och krigare som levde på 900-talet. I berättelsen finns den ”visa”, som omtalar Lund och som enligt Snorre var diktad av Egil. Snorre förtäljer följande om en av Egils bravader (översättning Hjalmar Alving 1938): “Vid den tiden hade Harald Gormsson [Blåtand] övertagit makten i Danmark efter sin fader som var död. Landet var mycket hemsökt av vikingar, som låg därutanför.

Ake kände väl till Danmark, både till lands och sjöss, och Egil utfrågade honom noga om

12

ställen, där rikt byte vore att vinna. När de kom in i Eyrarsund [Öresund], sade Ake att där låg uppe i landet en stor köpstad, som hette Lund. Där var utsikt till byte, sade han, men det var troligt att de skulle möta motstånd från köpstadsmännen. Frågan framlades för skeppsfolket, om de skulle göra landgång eller inte, och meningarna var delade, somliga var för, andra emot. Till slut hänsköts den till anförarna. Torolv var för landgång. Då vädjades det till Egil, vad han tyckte. Han kvad en visa: Vasst skola våra svärd i sommar vina, vi, som ulvtand ofta färgat, dåd må öva.

Upp till Lund en var av härmän brått må ila, att oskön svärdsång sjunga innan solen sjunker.

Därefter rustade sig folket till landgång och de drog mot köpstaden. När köpstadsmännen blev varse att ofred nalkades, samlades de till motstånd. Runtom staden var en träborg. På den satte de män till motvärn, och där blev det strid. Egil trängde först innanför träborgen. Då tog köpstadsmännen till flykten och det blev stort manfall. Vikingarna plundrade staden och brände den, innan de drog bort.

Därefter återvände de till sina skepp.”

(Isländska sagor 1938:103 f.)

Att omge staden med en ”träborg” (träpalissad) och göra den till en ”köpstad” får skyllas den tid Snorre levde i och det Lund han hört talas om och kunde tänka sig. Den traderade och av Snorre nedskrivna

Lund från första början

Vagar mot Lund-180424.indd 12

2018-04-25 17:28

versens äkthet har emellertid ifrågasatts av olika orsaker och det faktum att Lund skulle ha grundats av Sven Tveskägg har stärkt kritikerna. Egils anfall skedde ju enligt Snorre sedan Gorm dött och sonen Harald Gormsson, senare kallad Blåtand, blivit kung, vilket bör ha varit omkring 958/960 och Egil skall själv ha avlidit som mycket gammal omkring 990.

Sagan har dock kommit till heders i ett nytt sammanhang. Knappt fem kilometer från Lund har dagens Uppåkra, tack vare senare års undersökningar, visat sig ha en storslagen historia som blomstrande

centralort under hela järnåldern. Nu har ”köpstaden som hette Lund” ibland tolkats som syftande på Uppåkra, således en gång i stället benämnt Lund, ett namn som sedan skulle ha övertagits vid grundandet av medeltidens och dagens Lund (Andrén 1998:137 ff.; Hårdh & Larson 2007:99 f.).

Men, med tanke på de nya analyserna av fynden från domkyrkoområdet, ser det ut som om det trots allt skulle kunna ligga ett korn av sanning i Snorres historia, att Egils drapa skulle kunna vara äkta och att Uppåkra inte hette Lund i mitten av 900-talet.

En kyrkogård från Harald Blåtands tid Omfattande aktiviteter hade inletts i och med utstakandet av det stora, tidigare obebyggda område som mycket snart skulle utvecklas till staden Lund (se Lone Mogensens text). Detta kan inte ses som annat än följderna av ett kungligt initiativ. Den första Trinitatis/Salvatorkyrkan av trä (som följdes av en stenkyrka även kallad Drotten) sydväst om nuvarande Stortorget har hitintills antagits vara uppförd vid ett samtida stadsgrundande på Sven Tveskäggs tid (986–1014). Ett antagande som härmed, åtmin­ stone vad gäller Lunds tillkomst, planläggning, bebyggelse- och kyrkoetablering måste revideras. Med tanke på våra nya dateringar och Harald Blåtands inträde på Lundascenen bör alltså Sven Tveskäggs inflytande i Lund tolkas i ett nytt och efterföljande sammanhang. Var det en förmodad träkyrka på nuvarande domkyrkoområdets norra del som var den första i Lund och Skåne?

Norr om Lunds domkyrka gjordes åren 1908 och

1941–1942 märkliga fynd av ”ålderdomliga” stockkistor. Detta har varit känt och enstaka gånger omnämnt i den arkeologiska litteraturen (fr.a. Rydbeck 1946; E. Cinthio 1990/2006). Några av kistorna togs omhand och har sedan dess förvarats på Historiska museet i Lund. Efter ett första men oavslutat dateringsförsök 1995 (Cinthio 2002:78), har dessa relativt välbevarade träkistor med sitt innehåll nu kunnat analyseras, denna gång med ett gott och överraskande resultat. Parat med andra gamla fynd och återblickar på äldre dokumentationsmaterial kan diskussionen om det nuvarande domkyrkoområdets allra äldsta och svårgripbara historia åter tas upp. Inte nog med det, de nya rönen kan innebära att Lund fungerade som en kyrklig och administrativ stödjepunkt ett par årtionden tidigare än vad vi hittills trott. De nygjorda dateringarna visar att det senast år 979, alltså under kung Harald Gormsson Blåtands regeringstid cirka 962–986/987, röjdes för en kristen begravningsplats

Lund från första början

Vagar mot Lund-180424.indd 13

13

2018-04-25 17:28

Fig. 2. Domkyrkan sedd från nordväst. I bakgrunden Historiska museet och Krafts torg. På grässlänten är platsen för kyrkogården med stockkistor markerad. Foto M. Cinthio 2017. Bildbearbetning C. Ödman.

på den slänt som i dag skiljer Lundagårds södra del från domkyrkoområdet (fig. 2).

På 960- och 970-talen utökade Harald sitt rike och byggde vägar, broar, borgar och vallar. I sin ursprungsort Jelling på Jylland lät han efter förrättat värv förfärdiga runstenen med en imponerande Kristusfigur och fastslå att: Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm sin fader och efter Thyra sin moder, den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna (Jacobsen & Moltke 1942: DR 42; Hvass 2011) (fig.

3a, b, c,). Exakt när stenen restes är inte fastslaget, ett förslag är att det skedde kring år 980 (Gelting 2010:115).

Kan begravningsplatsen i Lund ha omgivit en kyr-

14

ka tillkommen i samband med att Harald ”kristnade danerna”? I Jelling har arkeologerna funnit spår av träbyggnader som skulle kunna tolkas som kristna kulthus (Hvass 2011:46). Den kyrka Harald enligt historieskrivaren Adam av Bremen skulle ha låtit uppföra i Roskilde har ännu inte påträffats och inte heller den kyrkobyggnad som bör ha existerat i Ribe på hans tid (Søvsø 2011). På begravningsplatsen i Lund återfanns visserligen inga tydliga spår av en byggnad i de smala schakten men, som kommer att visas i det följande, är det mycket som tyder på att en kyrka har funnits.

Gravarna, däribland flera för barn, var på kristet vis (med en del små avvikelser) orienterade i öst-västlig riktning. De ser ut att ha legat samlade på ett relativt litet område. Detta var i sin tur, att döma av ett mäktigt kulturlager, till delar kringgärdat av hus-

Lund från första början

Vagar mot Lund-180424.indd 14

2018-04-25 17:28

klungor och täppor. Strax ovanför gravplatsen låg också en större gård (Gardelin, Goksör, Johansson Hervén & Larsson 1997:46 ff.). I slutet av 900-talet innebar en sådan placering av begravningsplatsen något helt nytt eftersom gravfälten i det omgivande landskapet, även om de kunde innehålla till synes kristna gravar, alltid fanns ett stycke utanför byar och bebyggelse (Svanberg 1999:55 ff.). Den antagna kyrkogården var anlagd på ett markskikt som innehöll keramikskärvor av så kallad Östersjötyp vars uppdykande har daterats till 900-talets andra hälft. Om inte keramiken i efterhand hade hamnat i kyrkogårdsjorden kan alltså bosättningen ha varit ett antal år äldre än den kyrkliga etableringen.

Med utgångspunkt från de arkeologiska fynden av gravarna kommer först kyrkogårdens disponering

och begravningssederna att beskrivas och diskuteras. Detta leder vidare till omständigheterna kring grundandet av Lund, och till frågorna om orten som utgångspunkt för mission och med en kyrka knuten till kungamakten. Med hjälp av senare tids historiska forskningsrön har vi fått nya inblickar i kung Harald Blåtands agerande och kontakter under det omvälvande skedet i slutet av 900-talet. I ljuset av detta och tack vare spåren av vad som hände i Lund kan vi kanske ana oss till vad som låg bakom kung Haralds ord om kristnandet av danerna och hans samtidiga strategi för ett inlemmande av Skåne i Danmark.

Stockkistor funna vid domkyrkan Redan i samband med stadens stora kloakgrävning som pågick år 1908 hade professorn i arkeologi Otto Rydbeck funnit de första kistorna som skulle visa sig

Fig. 3 a–c. Den stora stenen i Jellig på Jylland.

Sida a) runorna är ristade på vågräta rader liksom skriften i ett latinskt, kristet manuskript: Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm sin fader och Thyra sin moder, den Harald som lagt under sig hela Danmark.

Sida b) bild med stort djur och orm och texten: och Norge. Sida c) med Kristusfigur och texten: och gjorde danerna kristna. Efter Wimmer 1914.

Lund från första början

Vagar mot Lund-180424.indd 15

15

2018-04-25 17:28