9789188099471 by Smakprov Media AB

Bra mat

vid typ 2 diabetes

Bra mat för en bra hälsa! Vi dietister som skrivit denna broschyr hoppas att du som har typ 2-diabetes kan bli inspirerad till nya vanor med våra råd och tips. Här får du lättillgänglig information om mat som är bra att äta när man har diabetes och hur olika näringsämnen påverkar ditt blodsocker. Du får även förslag på lättlagade recept och konkreta förändringar som kan hjälpa dig om du behöver gå ner i vikt.

hannah helgegren och carina trägårdh tornhill

I broschyrens mittuppslag hittar du två vardagsmenyer och en helgmeny. Där kan du i bilder se exempel på måltider att bli inspirerad av! Författare är legitimerade dietisterna Hannah Helgegren och Carina Trägårdh Tornhill, Skånes universitetssjukhus SUS.

ISBN 978-91-8809-947-1

789188 099471

Förord Diabetes är en sjukdom som finns i hela världen. Det är en livslång ämnesomsättningssjukdom, en störning i kroppens förmåga att ta hand om kolhydrater som vi får i oss när vi äter och dricker. Bra mat, motion och medicinering är grunden för ett gott liv med diabetes. Vi dietister som skrivit denna broschyr hoppas med våra råd och tips att du kan bli inspirerad till nya vanor. Det behövs motivation och ork för att ändra sina mat- och motionsvanor och för att förändringarna ska bestå. Ge inte upp även om inte allt går som på räls på en gång. Små förändringar nu kan göra skillnad på sikt!

annah Helgegren H Leg. dietist

Carina Trägårdh Tornhill Leg. dietist

skånes universitetssjukhus, sus

Innehåll Vad är typ 2-diabetes? 4

Kolhydrater 13

Blodsocker 4 Symtom på högt och lågt blodsocker 4 Vilken behandling får jag? 5 Livsstilsförändring 5 Övervikt 5 Medicinering 5 Insulin 5 För högt blodsocker är farligt 5 Hur påverkar mat min diabetes? 5 Vilka kolhydrater påverkar blodsockret? 5

Mängden kolhydrater 13 Glykemiskt index 14 Bröd, mjöl, flingor, müsli och gryn 15 Potatis, ris och pasta 15 Fullkornsbulgur, quinoa, kornris, mathavre, matkorn och matvete 16 Pajdeg med quinoa 16 – recept Mathavre med kassler 16 – recept Matkornssallad med mango 17 – recept Frukt och bär 17 Bärkesella 17 – recept Rotfrukter och grönsaker 18 Fibrer – bra för vad? 18 Ärtor, bönor och linser 19 Råkostsallad 20 – recept Bönsallad med tomater 20 – recept Champinjon- och kikärtssallad 20 – recept Ananassalsa med röda kidneybönor 20 – recept Rostade kikärtor 20 – recept Ugnsbakade rotfrukter 21 – recept Ratatouille, fransk grönsaksröra 21 – recept

Den nya maten för dig med diabetes 6 Bästa maten 6

Måltider 7

När är det bäst att äta? 7

Portionsstorleken är viktig 7

Tallriksmodellen visar vägen 8

Smörgåsbord med tallriksmodellen 9 Hälsosamt med nyckelhålsmat 10

Protein 11

Kött och chark 11

Ägg 11

Fisk 11

Goda smaksättare till fisk och kött 12

Förslag på matsedel för två vardagar och en helgdag 22–24 Medelhavsspätta 25 – recept Cashewnötbiffar 25 – recept Rostade mandlar 25 – recept Mjölk, fil och yoghurt 26 Sött och gott 26 Sötningsmedel 27 Sockeralkoholer 27

Fett 28

Färdiglagad mat 38

Skillnad på fett och fett 29 Omega-3 – hjärtvänligt fett 29 Fettguide 29 Ändra fettfördelning i maten 30 Snabbfakta om fett 31 Fiskrecept 31 Lax med täcke från Medelhavet 31 – recept Grön laxpasta 31 – recept Livsstilsförändringar för bättre hälsa 32 Lars 32 Eva 33

Dagens lunch 38 Snabbmat på stan 38 I frysdisken 38

Fyra diabeteskoster 39 Traditionell diabeteskost 39 Traditionell diabeteskost med lågt GI 39 Måttlig lågkolhydratskost 39 Medelhavskost 39 Jämföra måltider 40 Extrem lågkolhydratskost 41

Alkohol 42

Frukostar 34

Att väga för mycket 42

Hälsogrötar 35 Bärgröt 35 – recept Havre- och korngröt 35 – recept Bästa mellanmålen 36

Hur fungerar en viktnedgång? 42

BMI – ett mått på vikten 42

Att göra nya vanor till vardagsvanor 43

Matiga smörgåsmåltider till lunch 36

Vanliga ovanor 43 Framgångsfaktorer 43

Salladsförslag till smörgåsarna 36

Motion 44 Rör dig mer i vardagen 44 Hur ofta ska jag motionera? 44

Svensk klassiker 36 – recept Hemmagjord restburgare 36 – recept Hälsofralla 36 – recept

Vad finns i paketet? 37 Ingrediensförteckningen 37 Näringsdeklaration 37

Vad är typ 2-diabetes? Typ 2-diabetes innebär att känsligheten för insulin är nedsatt i kroppens celler och ofta att det bildas för lite eller inget insulin i bukspottkörteln. Utan behandling stiger blodsockret vilket är skadligt för kroppen. En del talar om sockersjuka vilket är ett uttryck från ”förr” som inte används längre.

Nyfiken på mer? Blodsocker

Kolhydraterna i maten blir till socker i blodet (s.k. plasmaglukos). Med hjälp av insulin tas sockret upp i cellerna och förser alla kroppens organ och muskler med energi. Hjärnan måste alltid ha tillgång till blodsocker och därför lagras glukos i levern, i form av glykogen. Detta kan användas som en reserv att ta av, till exempel under nattens fasta.

Blodsocker Mat och dryck påverkar vårt blodsocker varje gång vi äter och dricker. För de flesta är målet att ligga mellan 4–6 mmol/L innan måltid och mellan 5–8 mmol/L efter en måltid. Har du möjlighet så testa gärna ditt blodsocker hemma. Du kan lära dig mycket om hur din kropp fungerar med olika slags mat.

Symtom på högt och lågt blodsocker För att du ska få en vägledning hur den mat och dryck du äter påverkar ditt blodsocker är det en god hjälp att testa blodsockret, hemma eller på vårdcentralen.

Nyfiken på mer?

Exempel på symtom vid högt blodsocker är ökade urinmängder ökad törst huvudvärk trötthet muntorrhet.

Insulin

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln och dess funktion är att, likt en nyckel, öppna cellerna så att sockret kan ta sig in. Vid typ 2-diabetes producerar man för lite insulin eller så är cellerna i kroppen inte tillräckligt känsliga så att ”nyckeln” kan hjälpa till och släppa in nedbrutet socker från maten.

Exempel på symtom vid lågt blodsocker är svettningar oro irritation, aggressivitet yrsel, darrighet.

Vilken behandling får jag?

Hur påverkar mat min diabetes?

Diabetes är en komplicerad sjukdom. Du kan själv hjälpa till att styra ditt blodsocker med kostens hjälp.

Det är främst kolhydraterna i maten som påverkar ditt blodsocker när du ätit. Kolhydrater är viktiga att äta varje frukost, lunch och middag men mängden och sorten avgör hur de påverkar blodsockret.

Livsstilsförändring De flesta med typ 2-diabetes behöver göra en livsstilsförändring med ändrade mat- och motionsvanor. Du behöver troligtvis få individuella råd om kosten; prata med en dietist.

Kolhydrater finns till exempel i pasta, potatis, ris, bröd, gryn, gröt, müsli, flingor, ris, pasta, couscous, bulgur, quinoa, rotfrukter, mjölk/fil/yoghurt, frukt, socker, godis, bullar, kakor, kex och söta drycker. Läs mer om kolhydrater på sidan 13.

Övervikt Att arbeta för en hälsosam vikt och ett mindre midjemått kan hjälpa dig att få bättre blodsocker och på sikt minska risken för skador orsakade av typ 2-diabetes. Hundratusentals svenskar har en typ 2-diabetes och cirka 75 procent av dessa har en övervikt. Innehållet i denna broschyr kommer att vägleda dig till bra matvanor och livsmedelsval, och råden passar alla, såväl normal- som överviktiga. Mer om ”viktarbete” på sidan 42.

Rätt mängd energi (kalorier) hjälper dig att hålla en hälsosam vikt. Detta innebär att det för de flesta krävs till exempel mindre matportioner, minskat intag av kakor, godis och annat sött, mindre fett i maten och mer motion. Bra fettkvalitet är mycket viktigt för hjärta och blodkärl, speciellt när man har diabetes.

Här kan du se en sammanfattning på hur mat, motion och medicin påverkar blodsockret.

Medicinering Räcker inte bra mat- och motionsvanor kan du behöva läkemedel av olika slag. Dessa läkemedel får din bukspottkörtel att frigöra mer insulin, ökar känsligheten för insulin eller så fördröjs sockerupptaget från tarmen. Senare kan det bli aktuellt med insulinbehandling.

Insulin Innan man börjar med insulin är det önskvärt att man ändrar sin kost. Energi (kalorimängd) måste ofta minskas och måltider som innehåller stora mängder kolhydrater behöver bli mindre.

För högt blodsocker är farligt Att ofta eller under en längre period ha ett förhöjt blodsocker är inte bra. Det ökar risken för hjärtinfarkt, stroke, syn- och njurproblem, känselbortfall och mag-tarmstörningar.

Höjer blodsockret

Sänker blodsockret

Mat och dryck

Läkemedelsbehandling, fysisk aktivitet, för lite mat i förhållande till läkemedelsbehandling

Inaktivitet, stress, feber, infektion

Alkohol tillsammans med medicinsk behandling