9789140686121

Mikael Hjerm, Simon Lindgren & Marco Nilsson

Introduktion till samh채llsvetenskaplig analys

2 uppl.

Författarpresentation Mikael Hjerm är professor i sociologi vid Umeå universitet. Han fors­ kar om främlingsfientlighet i ett komparativt perspektiv och under­ visar i kvantitativ metod.

Simon Lindgren är internetforskare och professor i sociologi vid Umeå universitet, där han undervisar i kvalitativ metod och textanalys.

Marco Nilsson är filosofie doktor och verksam vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Han forskar om mellanstatliga krig och terrorism och undervisar i både kvalitativ och kvantitativ metod.

Innehåll Förord till andra upplagan

9

Förord

11

1. Metod och metod – jag vill ju förstå samhället?

13

Mikael Hjerm & Simon Lindgren Politisk tillit Forskningsprocessen Idé Problemställning Design Datainsamling Analys Avrapportering Generellt om forskningsprocessen

Är det så stor skillnad på siffror och text?

2. Kvalitativ analys

15 17 18 18 20 21 21 22 22 23 29

Simon Lindgren Att förbereda data för analys Den kvalitativa analysprocessen Reduktion av data: Kodning Presentation av data: Tematisering Slutsatser och verifiering: Summering

31 32 37 40 41

3. Kodning

45

Simon Lindgren Kategorier och koder Kodens roll i analysarbetet Vad ska man koda?

Två sätt att börja koda Kodning på bredden Kodning på djupet

4. Tematisering

45 50 53 54 56 60 63

Simon Lindgren Från enskilda koder till en tematisk struktur Att utveckla teman Dags att summera analysen?

5. Summering

63 68 71 73

Simon Lindgren Att skriva ihop analysen Verifiering av analysen

6. Kvantitativ analys

77 81 87

Mikael Hjerm Enheter, variabler och variabelvärden Skalnivåer Operationalisering: exemplet indexkonstruktion Siffror har en mening

7. Univariat analys

89 90 94 99 103

Mikael Hjerm Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Signifikans och inferens

104 106 110 111

8. Bivariat analys

117

Mikael Hjerm Korstabeller Chi2 Sambandsmått Styrkan på sambandet Riktningen på sambandet Sambandsmått och skalnivåer i praktiken

En första bivariat analys av tillit

9. Multivariat analys

119 122 123 125 126 127 128 133

Mikael Hjerm Regressionsanalys Effekter Determinationskoefficienten

Förutsättningar för regressionsanalys Multivariat regressionsanalys

10. Att samla in kvalitativa data – halvstrukturerade intervjuer

136 138 140 142 143 149

Marco Nilsson Halvstrukturerade intervjuer Urvalets storlek – vem ska intervjuas?

Hur förbereder man sig inför en halvstrukturerad ­ intervju?

Hur genomför man en halvstrukturerad intervju?

150 152 156 161

11. Att samla in kvantitativa data – enkätundersökningar 167 Marco Nilsson Validitet och reliabilitet Hur konstruerar man en enkätundersökning?

Population och urval – vem ska svara på enkät­ undersökningen?

168 171 179

12. Att kombinera kvantitativ och kvalitativ analys

185

Mikael Hjerm & Simon Lindgren Tre övergripande modeller Sex specifika strategier Slutord

186 187 189

Epilog

191

Referenser

193

Register

197

Appendix

199 199 202 203

Exempel på hur man beräknar Chi2 Pearsons r Estimering av regressionslinjen

Förord till andra upplagan Det är svårt att göra en bra bok bättre. Den första upplagan utmärkte sig som en praktiskt orienterad handledning till samhällsvetenskaplig metod med fokus på databearbetning och analys. Denna andra upp­ laga har samma praktiska inriktning som vi tycker har fungerat bra, men nu har två kapitel om datainsamlingsmetoder tillkommit. På så vis har boken blivit mer heltäckande och därmed mer användbar. Tex­ ten har också uppdaterats och delvis strukturerats om.

Som tidigare behandlar boken både kvalitativa och kvantitativa ansatser, men den nya upplagan tar upp flera av forskningsprocessens olika steg. De två nya kapitlen syftar till att introducera läsaren i hur man kan samla in data som sedan analyseras kvalitativt och/eller kvan­ titativt. Det finns en mängd datainsamlingsmetoder men vi har valt enkätundersökningar och halvstrukturerade intervjuer därför att dessa­ datainsamlingsmetoder är mycket vanligt förekommande i såväl fors­ karvärlden som i andra typer av undersökningar. Även om data­­ insamling kan vara mycket svårt är vårt mål att även ni studenter som inte tidigare har planerat och genomfört en forskningsstudie ska kun­ na använda dem för att få fram data av bra kvalitet för vidare analys.

Enkätundersökningar används flitigt för att ta fram data från ett stort antal respondenter för kvantitativ analys. Samtidigt finns det andra forskningsfrågor som kräver att man genomför intervjuer med färre deltagare, med syfte att skapa förståelse för deras livsvärld med hjälp av en kvalitativ analys. I slutänden är det alltid forskningens syften och den aktuella forskningsfrågan som avgör vilken datainsam­ lingsmetod som är mest lämplig. Även om insamling av kvalitativ och kvantitativ data är delvis olika hantverk, vill vi även i denna andra upplaga betona att kvalitativ och 9

introduktion till samhällsvetenskaplig analys kvantitativ metod inte utgör varandras motsatser. Båda kräver samma noggrannhet när man planerar och genomför både insamlingen och analysen av data. Dessutom, på grund av att både kvantitativ och kva­ litativ metod har sina egna starka sidor, är det mest konstruktivt att se dem som komplementära. Just därför är det nödvändigt att lära sig båda för att på ett konstruktivt sätt kunna kombinera dessa olika forskningsstrategier när man söker svar på viktiga samhällsfrågor.

Marco, Mikael och Simon Göteborg och Umeå, december 2013

10

1. Metod och metod – jag vill ju förstå samhället?

Mikael Hjerm & Simon Lindgren Metod brukar inte vara den främsta anledningen till att studenter väljer att läsa samhällsvetenskap, tvärtom brukar många studenter sucka djupt vid blotta nämnandet av ordet metod. ”Jag vill ju lära mig något om samhället”, är en inte helt ovanlig utsaga i sammanhanget. Haken är bara att utan kännedom om hur vi får kunskap om samhället blir det ingen kunskap över huvud taget. Visserligen kan man tänka sig att låta forskare införskaffa och förmedla kunskap, vilket skulle betyda att man inte behöver lära sig något om metod. Det är visserligen en forskares uppgift att göra just det, men det är inte bara forskare som behöver metodkunskaper, utan även de flesta av er som läser den här boken. Du kommer att behöva dessa när du ska skriva uppsats på universitetet, men kanske framför allt i väldigt många arbetsuppgifter där du förväntas göra en utredning eller liknande. Och om du inte själv kommer att göra en utredning är det bra att kunna diskutera resultat från sådana utred­ ningar, rapporter eller mindre analyser. Utan kunskaper i metod kom­ mer det att bli problem. Även om man aldrig kommer att syssla med några som helst arbetsuppgifter åt det hållet är det viktigt att ha åtmins­ tone grundläggande kunskaper i metod som en del av det kritiska tän­ kandet när man läser en tidning eller hör på nyheterna om något forsk­ ningsresultat som presenteras. Du kommer att blir förvånad över hur lite kunskap som behövs för att du ska reagera på vissa forskningsresul­ tat, opinionsundersökningar och liknande som presenteras av mass­ media, med ett: ”Men det där verkar ju inte helt riktigt.”

13

introduktion till samhällsvetenskaplig analys Med metod menar vi ett vetenskapligt tillvägagångssätt. Men vad är då ett vetenskapligt tillvägagångssätt? Det enkla svaret är att det innebär en systematisk och verifierbar procedur från en forskningsidé till avrapportering av ett forskningsresultat. Denna utsaga kanske inte klargjorde exakt vad det är frågan om, men vår målsättning är att vi ska förklara detta i den här boken.

Målsättningen med boken är inte att förklara hela den vetenskap­ liga proceduren från början till slut. Vår målsättning är att förklara grunderna i vad man gör med den information (data) man samlar in om omvärlden. Syftet är att hjälpa dig som student när du ska skriva en uppsats eller genomföra något projekt där du måste analysera någon form av information. Vi kommer inte att diskutera problemformulering och datainsamlingsmetoder på något ingående sätt, utan vi kommer istället att lägga fokus på hur du ska hantera data när du väl har dem framför dig.

Med data menar vi information om omvärlden som är insamlad på ett systematiskt sätt. Det kan vara svar på en enkät eller en intervju, olika texter, observationer av människor eller fenomen, experiment och så vidare. Data kan ha olika karaktär, de kan till exempel vara i form av ord eller siffror. Skillnaden i hur data representeras har kon­ sekvenser för våra möjligheter att analysera dem. De två övergripande tillvägagångssätten som man brukar tala om är kvalitativ respektive kvantitativ metod. Med kvalitativ metod avses oftast analysmetoder som främst är avpassade för att analysera ord eller text, och med kvan­ titativ metod avses oftast strategier som är avsedda för att analysera siffror.

I resten av det här kapitlet kommer vi först att diskutera forsknings­ processen som helhet. Sedan gör vi en jämförelse mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Vi kommer dock att inleda med en kortare teoretisk diskussion om politisk tillit, eftersom vi kommer att använda ämnet i merparten av exemplen i den här boken. Vi har valt att använda oss av politisk tillit för att exemplifiera olika metoder. Tanken är att det ska vara lättare att förstå olika metoder och analyser om vi använder oss av liknande exempel. Det här betyder inte på något sätt att politisk tillit skulle vara det viktigaste att studera för en samhällsvetare, eller 14

1. Metod och metod – jag vill ju förstå samhället? för den delen att författarna är av den åsikten. Vi har bara valt det som ett exempel i syfte att konkretisera de metoder som presenteras i de följande kapitlen i boken. Avsikten med att återkomma till ett exempel är att visa att de metoder som vi presenterar inte är totalt abstrakta, utan att de faktiskt kan användas för att besvara reella forsknings­ problem. Sedan kan forskningsproblemet vara att undersöka politisk tillit eller vilket annat problem som helst.

Politisk tillit Utan tillit till det politiska systemet kommer människor inte att vilja bidra till samhället, eftersom de inte litar på att de inte blir lurade. Det finns ingen anledning att betala skatt om ingen annan gör det eller om skattemyndigheten tar alla skattepengarna i egen ficka. Utan tillit till det politiska systemet kommer politiken inte att fungera, vilket i för­ längningen kan få stora konsekvenser för ett fungerande samhälle. Det är ett ämne som varit aktuellt under ganska lång tid, då förtroendet för politiker faktiskt har minskat över tid. Ett minskat förtroende som är synligt i ett minskat valdeltagande i såväl Sverige som i andra länder.

Frågor som rör konsekvenser av detta är mycket viktiga. Det är därför som vi valt att använda oss av just politisk tillit som genomgående exempel i boken.

Frågan är vad politisk tillit är för någonting? John Stuart Mill (1861) antog att tillit var en förutsättning för ett fungerande samhälle. Med tillit avsåg han såväl tillit mellan individer som tillit till det politiska systemet. Tillit till det politiska systemet är en förutsättning för en fungerande demokrati (Mishler & Rose, 2001). Om inte människor litar på att det politiska systemet fungerar är det svårt att genomdriva politiska beslut. Rothstein (2003) använder exemplet om en mutad domare i fotboll, där det är meningslöst för ett lag att spela mot ett annat lag om det andra laget har mutat domaren. Det betyder att det inte blir någon match, vilket strider mot båda parternas intressen ef­ tersom båda lagen vill spela fotboll. Om man inte litar på att myndig­ heter kommer att behandla människor rättvist är det rationellt att försöka kringgå systemet. Om mina möjligheter att erhålla någon form 15

introduktion till samhällsvetenskaplig analys av ersättning från staten är relaterat till vilka personer jag känner kom­ mer tilliten till ett sådant system att vara låg.

Politisk tillit är ett komplicerat fenomen, och graden av tillit beror på hur människor uppfattar att det politiska systemet fungerar. Om människor uppfattar att det fungerar bra är också tilliten hög, medan den är låg om man uppfattar att systemet fungerar dåligt. Samtidigt underlättas politiska beslut och deras verkställande av att människor litar på det politiska systemet, vilket innebär att det finns en växelver­ kan mellan vad de politiska institutionerna gör eller kan göra och människors tillit till dessa institutioner.

Tidigare forskning har pekat på tre övergripande förklaringar till varför människor känner eller inte känner politisk tillit. För det första handlar det om institutionella utförandeteorier. Det handlar helt en­ kelt om att människor kommer att lita på det politiska systemet om systemet levererar vad människor vill ha. Alltså om man får sjukvård, infrastruktur, skola och så vidare. Här har man visat att människors uppfattningar om vad som levereras liksom vad som faktiskt levereras har betydelse för deras tillit. För det andra har det visats att så kallad procedurell rättvisa har betydelse. Med det avses att regler och proce­ durer för politiskt beslutsfattande och genomförande är rättvisa och demokratiska. Till exempel att vissa lagar inte gynnar specifika grupper av människor. För det tredje handlar det om de så kallade kulturella förklaringarna. Med kulturella förklaringar avses att människor måste känna någon form av gemenskap med varandra för att lita på det poli­ tiska systemet. Det måste så att säga finnas en känsla av ett ”vi”. Debat­ ten om vad denna gemenskap i praktiken måste vara för att skapa politisk tillit är väldigt omfattande och diversifierad, så vi nöjer oss med att påstå att någon form av gemenskap mellan människor inom det politiska territoriet, till exempel landet, hävdas vara en nödvändig förutsättning för politisk tillit.

I kapitel två till fem, som handlar om kvalitativ analys, ges exempel på kvalitativa data som behandlar politisk tillit.

När det gäller kapitel sex till och med nio, som handlar om kvantita­ tiv analys, kommer alla data från European Social Survey (ESS). ESS är en attityd- och beteendeundersökning som hittills genomförts vartannat 16

1. Metod och metod – jag vill ju förstå samhället? år i mer än 30 europeiska länder, varav ett är Sverige. Två- till tretusen människor per land intervjuas om deras attityder till exem­pelvis invand­ ring, demokrati, jämställdhet, media och medicinanvändning, del­ tagande i samhället, kontaktnät, psykologiska predispositioner, viljan att betala skatt och så vidare. För dem som är intresserade av att göra egna analyser finns data att tillgå på www.europeansocialsurvey.org.

Kapitel tio och elva ger en introduktion i två vanligt förekommande datainsamlingsmetoder: intervjuer och enkätundersökningar. Det t­ olfte och avslutande kapitlet handlar om konkreta möjligheter att kombinera kvalitativ och kvantitativ analys.

Forskningsprocessen Fokus för den här boken är på analyser av data, men att forska innebär en mängd andra steg både före och efter analysen. Dessa steg, tillsam­ mans med analysen, brukar kallas för forskningsprocessen. Vi kommer nu bara kort att beskriva hur hela forskningsprocessen kan se ut från idé till publicering. När vi säger forskningsprocessen innebär det forsk­ ning i vid bemärkelse. Det kan vara en forskare som ska genomföra en studie, men lika gärna du som läsare som ska skriva uppsats eller göra en mindre undersökning. Rubrikerna i forskningspro­cessen som den presenteras här är inte satta i sten, och man skulle lika gärna kunna dela upp flera av dessa faser i mindre delar. Vidare är det inte alltid så att alla delar alltid finns med i varje studie eller att processen alls sker i den här ordningen. Olika studier kommer också att ha sitt fokus på olika delar av processen, men som generell modell funge­rar vår bild av forskningsprocessen bra.

Vi kommer om och om igen i boken att betona vikten av teoretisk förståelse för att kunna undersöka något. Följaktligen har vi medvetet valt att inte ha någon enskild rubrik som behandlar teori, eftersom den teoretiska förståelsen är en fundamental del i alla steg av forsknings­ processen och inte något som kan lyftas ut som en fristående del.

17

introduktion till samhällsvetenskaplig analys

Idé För det första behöver vi en idé om vad vi ska analysera. Det är ganska lätt att förstå att vi inte kan undersöka något om vi inte har någon idé om vad vi ska undersöka. I en ideal forskningsvärld härstammar idé­ erna från forskarens eller studentens intresse för ett specifikt fenomen.

Idéer kan vara av generell karaktär, där vi till exempel är intresserade av fenomenet politisk tillit, men de kan också vara av mer specifik karaktär där vi är intresserade av vilken betydelse olika former av po­ litisk tillit har för möjligheterna att skapa ett effektivt skattesystem.

Graden av generalitet relateras till mängden tidigare forskning, där en stor mängd tidigare forskning och teoribildning möjliggör mer speci­ fika idéer och forskning, medan idéer inom ett nyare forskningsom­ råde oftast är mindre specifika. Idéer är självfallet nödvändiga för att kunna forska, och bra idéer är nödvändiga för att forskningen ska bli intressant och relevant.

Det är dock sällan så att idéerna kommer som blixtar från klar him­ mel, utan de bygger oftast på förkunskaper och på en teoretisk förstå­ else av ämnesområdet. Även om det är viktigt att betona tidigare kunskap för idéfasen måste man komma ihåg att möjligheter är vik­ tiga i sammanhanget. Utan möjligheter att konkretisera idéerna blir det ingen forskning. Det är därför som idéerna i viss mån styrs av externa­omständigheter. För forskaren kan det handla om att det finns pengar för forskning inom något specifikt område, och för studenten kan det vara institutionen, handledaren eller ett företag som vill att ni som studenter ska ha en viss inriktning på er uppsats. Även om det finns en viss frihet att formulera idéer kan ramarna till viss del vara satta av den praktiska genomförbarheten.

Problemställning Problemställningen är den mer specifika formuleringen av idén. Det är i denna fas som idén måste specificeras så att den blir praktiskt ge­ nomförbar. Även om man är intresserad av allt inom ett visst område är det helt enkelt inte möjligt att genomföra en sådan studie. Om du 18

4. Tematisering Simon Lindgren När den uppsättning koder som du löpande arbetar fram börjar anta en mer stabil form är det dags för dig att börja förfina analysen. Den här nivån i den kvalitativa analysen kallar vi för tematisering. Här handlar det om att hitta tematiska relationer mellan de kodade kate­ gorier som du har skapat. Med andra ord går det ut på att ordna och sortera bland koder och idéer, och det här kan se mycket olika ut be­ roende på person och forskningsuppgift. I vissa sammanhang är det väldigt viktigt att precis alla koder inordnas i ett välfungerande system.

I andra fall är huvudfunktionen med tematiseringsarbetet att vaska fram en mindre uppsättning nyckelteman som den fortsatta analysen kan kretsa omkring. I arbeten med omfattande datamaterial, vars syfte är att utveckla och styrka teorier, är den förstnämnda strategin motiverad. För mindre projekt med mer beskrivande syften är den senare varianten mer lämplig. Oavsett hur noggrant och uttömmande du kommer att arbeta med tematiseringen är dock själva grund­ principen densamma. Du utgår från de enskilda koder som du har skapat och strävar mot att finna en mer övergripande tematisk struktur i mate­rialet.

Från enskilda koder till en tematisk struktur Ett sätt att röra sig från de mer preliminära och fritt flytande koderna mot ett mer integrerat begreppsligt ramverk är att du börjar tänka omkring koderna som delar i en trädstruktur med olika överordnade nyckelbegrepp och underordnade förgreningar. Det handlar alltså om 63

introduktion till samhällsvetenskaplig analys att inordna kategorierna i ett hierarkiskt system, och sådana tankar dyker oundvikligen upp redan i kodningens tidiga skeden. Varje gång en kod skapas är det naturligt att du frågar dig: ”Vad handlar det här om, och var hör det hemma?” Med andra ord kan vi återigen konsta­ tera att den kvalitativa analysprocessen präglas av en ständig växel­ verkan mellan olika nivåer (kodning, tematisering, summering etc.), snarare än av en linjär rörelse från steg till steg.

Många saker händer på en och samma gång. Kategorier identifieras i materialet och jämförs med andra. Du utvecklar koder och skriver memos. Och även om det i början är lätt att glömma bort att fundera ordentligt på hur man tänker sig att de koder som man skapar kan ses i ljuset av en mer övergripande tematisk struktur, så är det ändå viktigt att du börjar tänka på sådant redan från start. Att ständigt pröva de koder som du har skapat och se hur de står sig i relation till de tankar som du har om det större sammanhanget kan nämligen bidra till att du inte förlitar dig onödigt mycket på koder som är i för hög grad deskriptiva och i för liten grad analytiska. Det är därför bra om du hela tiden ”tänker högt” om dina data och analyser. Varje gång ett mönster eller en idé identifieras eller dyker upp – se till att placera den på ett väl genomtänkt ställe. Att laborera med sådana överväganden fungerar särskilt väl om man använder datorprogram för att göra sina analyser, eftersom sådana oftast tillåter en och samma kod att höra hemma på flera olika ställen i den tematiska strukturen. En textpassage som ex­ empelvis handlar om ”misstro mot politiker” kan också innehålla saker som gör det meningsfullt att till exempel använda koden ”orättvisor”.

I det sammanhanget kan givetvis en och samma passage aktualiseras när man diskuterar olika aspekter av materialet.

Det är viktigt att inse att det här arbetet i lika hög grad är ett kropps­ arbete som ett intellektuellt arbete. Ibland beskrivs kvalitativa analy­ ser i termer av att ”mönster framträder” eller att ”teorier genereras”.

Men sådant sker givetvis inte genom magi, utan som en följd av ingå­ ende och ihärdigt arbete med data. Mönster framträder inte av sig själva – och teorier genereras inte med automatik – utan genom en omfattande arbetsinsats från forskarens sida. Du måste själv få mönst­ ren att framträda och själv generera teorierna.

64

4. Tematisering När man talar om teorier i det här sammanhanget avses alltså inte redan befintliga teorier som har formulerats av andra forskare, utan snarare slutresultatet av den kvalitativa analysprocessens strävan mot att ständigt – genom läsning, tolkning, omläsning, reflektion och så vidare − formulera och pröva nya sätt att tänka omkring materialet.

Genom sådant arbete formas kategorier, koder och teman. Något som man måste komma ihåg och acceptera är att dessa ofta är föga impo­ nerande i början av analysarbetet. Då kan det handla om en röra av gissningar, frågor, magkänslor och anteckningar om saker som har förvånat en på olika sätt – eller som har bekräftat något man redan visste. En av den kvalitativa forskningens främsta utmaningar består i att i denna röra identifiera vad som är mest betydelsefullt och vad som är av underordnad betydelse.

När det gäller förmågan att lyckas med detta kan förvisso talang, beläsenhet och forsknings­erfarenhet spela en viss roll, men om bara arbetet utförs systematiskt kan du med all sannolikhet uppnå ett bra resultat. Tematiseringen av koderna är ett led i den kvalitativa bear­ betningens rörelse mot alltmer förfinade och väl underbyggda analyser.

Strategin är att löpande skapa ”större” idéer med utgångspunkt i de ”små” idéer som tidigare genomgångar av materialet har gett. Vilka koder och kategorier spelar störst roll? Hur kan de förstås i rela­tion till varandra? Vilka mönster är återkommande? Vilka saker uppträder tillsammans med varandra?

Till den begreppsapparat som vi har introducerat tidigare adderar vi nu alltså ytterligare ett begrepp. Medan de upptäckter som du gör i materialet kallas för kategorier, och de etiketter som du sätter på dem inför den fortsatta analysen benämns koder, kommer vi att kalla de grupperingar som du skapar som en följd av mönster och relationer bland koderna för teman. Relationen mellan dessa tre begrepp illustre­ ras i figur 4.1.

Den kodningsprocedur som beskrevs i det förra kapitlet resulterar ofta i att man skapar ett mycket stort antal koder, inte sällan hundratals.

Det är för att du ska kunna skapa ordning bland dessa som tematise­ ringsarbetet är värdefullt. Vad du rent handfast ska göra under temati­ seringsarbetet är i själva verket mycket likartat den föregående kod­ 65

introduktion till samhällsvetenskaplig analys Figur 4.1 Begreppen kategori, kod och tema Dokument

Dokument

Kategori Kod

!

xxx

aaa bbb ccc ddd eee fff ggg hhh iii jjj kkk lll mmm nnn ooo ppp qqq

1

Tema

2

3

ningen. Skillnaden är att den första kodningen (jfr kapitel 3) utgår från rå text (intervjuutskrifter, tidningsartiklar, dokument, observations­ anteckningar etc.), medan tematiseringen kan sägas vara en kodning av koderna. Målet är att kategorisera de nu befintliga koderna genom att gruppera dem omkring mönster som du har upptäckt i data och som du har bedömt som särskilt relevanta i relation till den aktuella forsknings­ frågan. De kategorier som man bestämmer sig för här kopplas i sin tur till koder som ligger på en högre abstraktionsnivå än de första. Som vi använder begreppen i den här boken är dessa, den andra gradens, koder liktydiga med namnen på de teman som identifieras.

Med kodlistan som utgångspunkt ska du nu i dess mångfald av kodade kategorier urskilja, förfina och välja ut de teman som framstår som mest lovande inför den fortsatta analysen. Även i det här läget är det värdefullt att skriva memos, men nu inte för att ange vilka över­ väganden som har bestämt hur du har kodat vissa textpassager med en viss kod. Istället handlar det på denna nivå om att klargöra de princi­ per som har legat till grund för hur du har utformat teman. Varför har du valt de teman som du har valt? Vilka är deras underkategorier? Hur tänker du omkring relationerna såväl mellan teman, som mellan koder inom olika teman? Även här är det viktigt att du tänker på den kvalitativa forsknings­ 66

4. Tematisering processens iterativa karaktär. De teman som du utvecklar på det sätt som vi har beskrivit ovan ska du i lika hög grad som koderna se som preliminära. Genom att gå tillbaka till valda delar av datamaterialet och genom att utmana de egna tolkningarna och vägvalen genom att medvetet försöka hitta tecken på att den tematiska indelningen måste utvecklas ytterligare arbetar du dig fram mot mättnad. Du växlar stän­ digt mellan att tänka induktivt (det vill säga med utgångspunkt i data, och med fokus på att därifrån utveckla koder och teman) och att tänka deduktivt (det vill säga med fokus på att testa dina koder och teman gentemot data). Denna växling kallas ibland för abduktion (Peirce, 1998). Du bör också ständigt försöka se hur det hela relaterar till de teoretiska perspektiv som du utgår ifrån (Burawoy, 1998, s. 5).

Slutmålet med tematiseringen beskrivs ibland med begreppet selektiv kodning (se exempelvis Glaser, 1978; Strauss & Corbin, 1990). Det åsyftar den ideala situationen, då kodnings- och tematiserings­processerna har kommit så långt att du kan urskilja en enda huvud­kategori för data som helhet. Enligt ett sådant ideal är det önskvärt att finna själva kärnan i materialet och sedan ordna de övriga teman som har identifierats runt omkring den. På samma sätt som när det gäller koderna och temana kan sedan även denna teoretiska modell av materialet valideras genom att den prövas mot data till dess att mättnad uppnåtts.

Det här arbetet går ut på att fokusera analysen omkring något – att finna dess centrala punkt. För även om du tidigare kan ha formulerat ett syfte eller en forskningsfråga som anger detta, så är det inte ovanligt att fokus klargörs på allvar först under arbetets gång. För att ett tema ska kunna betraktas som det mest centrala i en analys måste ett antal kriterier vara uppfyllda (fritt efter Strauss & Corbin, 1990, s. 147): 1. Temat måste (förstås) vara centralt. Alla andra tongivande teman i materialet måste ha någon relation till det.

2. Temat måste förekomma ofta i materialet. Det måste nämnas eller antydas i så gott som alla texter (intervjuer, tidningsartiklar etc.) som har analyserats.

3. Inga nödlösningar eller ad hoc-förklaringar ska krävas för att man ska kunna hävda att temat är det allra mest betydelsefulla.

67

introduktion till samhällsvetenskaplig analys 4. Temats namn, och det begrepp som ligger bakom detta, ska vara tillräckligt abstrakt för att resultaten ska kunna överföras på andra områden och till andra studier.

5. Det analysarbete som sker efter att den centrala kategorin har identi­ fierats leder till allt djupare förståelser och allt större förklaringskraft.

6. Temat förmår att förklara inte bara huvudpoängen, utan också va­ riation: Förklaringen håller i huvudsak även när omständigheter skiftar.

7. Motsägelsefulla eller alternativa observationer och tolkningar mås­ te kunna förklaras i termer av eller i relation till det centrala temat.

Det här kan ses som en ideal tankefigur över hur kvalitativ analys potentiellt kan fungera. Du rör dig från ett rikt och omfattande text­ material som först reduceras genom kodning, sedan begreppsliggörs genom tematisering för att slutligen möjliggöra presentationen av en ytterst renodlad modell av vad materialet som helhet representerar.

Men det är mycket viktigt att komma ihåg att det här ofta förblir just en ideal tankefigur. I praktiken kan man ganska sällan koka ner data till en enda huvudkategori utan att göra alltför mycket våld på verk­ ligheten. En av huvudpoängerna med kvalitativ metod är trots allt att fånga upp nyanser och motsägelser. Därför måste du se till att aldrig låta strävan mot att renodla tolkningarna längre än vad som är moti­ verat, bara för sakens skull, ta över.

Att utveckla teman Det mest handgripliga och tydliga sättet att utföra tematiseringsarbe­ tet är att du tänker på dina data och koder som hierarkiska trädstruk­ turer. Koder har nämligen nästan alltid någon form av logisk relation till varandra, och att klargöra totaliteten av alla sådana relationer som du har funnit i ditt material är en mycket betydelsefull del i arbetet med att klargöra analysens fokus. Men inte bara analytiskt, utan ock­ så rent praktiskt, underlättar det mycket om du har dina koder tydligt ordnade. Det gör det lätt att hitta dem under kodningsarbetet, och det möjliggör också en mer systematisk tillämpning av dem. Även träd­ 68

6. Kvantitativ analys Mikael Hjerm Om det suckas när det gäller metod rent generellt, så är suckarna aldrig så djupa som bland samhällsvetenskapliga och humanistiskt orienterade studenter när orden ”kvantitativ” och ”metod” nämns tillsammans. Or­ sakerna till suckarna är många och kan vara upplevelsen av otillräcklighet med avseende på matematiska förkunskaper eller rent ointresse för siff­ ror. Vi börjar med att göra dig lite lugnare i det att de matematiska kunskaperna som krävs för att förstå den här boken är mycket begrän­ sade. När det gäller ointresse är det bara att erkänna att man inte kan vara intresserad av allt. Det är till och med möjligt, men inte särskilt troligt, att du som läsare aldrig kommer att göra något som liknar en studie av något slag i framtiden, men med lite grundläggande kunskap i kvantitativ metod kommer du att se till exempel nyhetsrapportering med helt andra ögon. Du kommer att veta att det är en icke-nyhet som rap­ porteras när de säger på nyheterna att Moderaterna har ökat med tre pro­ centenheter men att förändringen inte är statistiskt signifikant. Du kom­ mer också att veta att påståenden i massmedia som att något ämne i maten orsakar cancer oftast bara innebär att risken att få cancer ökar om man äter ämnet, men inte att man alltid får cancer när man gör det. Även om du visste detta sedan tidigare är poängen att du genom att åtmins­ tone lära dig grunderna i kvantitativ analys kommer att få en ökad kritisk medvetenhet kring kvantitativa forskningsresultat, rapporter, eller bara enkla statistiska redovisningar. Med en sådan medvetenhet följer möj­ ligheterna till ett kritiskt tänkande.

Att jobba kvantitativt innebär, lite förenklat, att man sätter siffror på det som ska analyseras i syfte att kunna genomföra allt från de 87

introduktion till samhällsvetenskaplig analys enklaste procentberäkningar till mycket avancerade statistiska bear­ betningar, som till exempel strukturella ekvationsmodeller. Vi kommer att guida dig som läsare via detta introduktions­kapitel (kapitel 6) till univariat analys (kapitel 7) och bivariat analys (kapitel 8) för att av­ sluta den kvantitativt orienterade delen med multi­variat analys (kapi­ tel 9).

Univariat analys innebär att man analyserar en enda egenskap. Ett exempel kan vara hur stor andel av folk i Sverige som litar mycket på det politiska systemet. I bivariat analys undersöker man sambandet mellan två egenskaper. Man skulle till exempel kunna fråga sig om tilliten ökar med ökad kunskap om det politiska systemet. Multivariat analys innebär att man analyserar förhållandet mellan fler än två egenskaper. Den univariata analysen handlar alltså om att beskriva ett fenomen, men den bivariata handlar om en första förklaring av ett fenomen medan den multivariata analysen handlar om att bättre förklara fenomenet i fråga.

De univariata och bivariata analyserna är i praktiken oftast inte mycket mer avancerade än det som vi kommer att visa i boken. Den multi­variata analysen kan dock vara mycket mer tekniskt avancerad än vad vi kan erbjuda här. Följaktligen är inte målsättningen att du som läsare ska förstå de mer avancerade statistiska metoderna, utan fokus ligger på att du ska tillägna dig själva tänkandet bakom multivariat analys. Vi kom­ mer dock i kapitel nio att introducera en något mer avancerad metod än i de tidigare kapitlen, nämligen linjär regressionsanalys.

Inom kvantitativ analys räknar man på en massa saker. Det kan handla om att analysera befintlig statstik om folks inkomster eller den ekonomiska tillväxten i olika regioner i Frankrike. Det kan också röra sig om data från olika undersökningar. I fallet med politisk tillit har vi ställt ett antal frågor kring det ämnet till ett stort antal individer.

En av frågorna ser ut som följer: Hur stor tillit har du personligen till Sveriges riksdag?

Ingen Fulltillit ständig alls tillit 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

88

6. Kvantitativ analys Respondenterna (de personer som svarade på undersökningen) svarar på en skala från 0 till 10, där 10 betyder ”Fullständig tillit” och 0 ­”Ingen tillit alls”. Detta är bara några exempel på saker som man kan sätta siffror på, eller ”kvantifiera” om man så vill, och så länge vi kan göra det kan vi använda oss av ett kvantitativt angreppssätt.

Enheter, variabler och variabelvärden Nu utgår vi från att vi redan har samlat in data och du ska sätta igång att analysera dem. För att kunna göra detta på ett kvantitativt sätt måste du ha viss kunskap om den terminologi som förekommer inom kvantitativt orienterad forskning. Du och vi måste så att säga prata samma språk.

Här följer därför definitioner av tre nyckelbegrepp: Enheter är den/det/de som undersöks i en studie. Inom samhälls­ veten­skapen är individer oftast vår undersökningsenhet, men det kan lika gärna vara kommuner, parlament, filmer eller något annat. I vårt exempel fokuserar vi på att undersöka politisk tillit bland individer.

Följaktligen är individer vår undersökningsenhet. Om man ska vara riktigt noggrann är egentligen europeiska individer som är äldre än 15 år vår undersökningsenhet, eftersom vi undersöker politisk tillit bland dessa och inte bland några andra individer i världen. Även om vi istället skulle försöka förklara varför olika individer är olika mycket främlingsfientliga är det alltså fortfarande individer som är vår under­ sökningsenhet. Om vi istället skulle undersöka hur rika eller fattiga olika kommuner är skulle kommuner vara vår enhet, eller om vi har en studie som fokuserar på lycka i olika länder så är länder vår enhet.

Variabler är, som namnet antyder, egenskaper som varierar bland enheterna. I vårt exempel är det politisk tillit som är variabeln. Vissa individer har hög politisk tillit, medan andra har låg politisk tillit. Inom samhällsvetenskapen undersöks ofta individer och variablerna är därför ofta just individegenskaper som till exempel kön, ålder, vilket parti man röstade på i senaste valet, utbildning och så vidare. Undersöker vi andra enheter som länder kan variablerna istället vara bruttonationalproduk­ ten (BNP), spädbarnsdödlighet, grad av korruption, och så vidare.

Variabelvärden uttrycker det sätt som en variabel teoretiskt varierar 89

introduktion till samhällsvetenskaplig analys på, eller med andra ord hur man mäter variabeln. Variabelvärdena för tillitsvariabeln är 0–10. Variabelvärdena för kön är kvinna respektive man, och variabelvärdena för månadsinkomst är hur mycket pengar folk tjänar i månaden. Tillitsvariabeln har 11 möjliga variabelvärden, kön har två, medan inkomst har lika många möjliga värden som det finns människor som tjänar olika mycket i månaden. Det är viktigt att inse att samma variabel kan mätas på olika sätt och därför vara indelad i olika variabelvärden. Vi skulle kunna ha delat in tillit i hög respektive låg tillit, vilket innebär att tillit då skulle ha två möjliga variabelvärden: hög respektive låg. Utbildning kan mätas med antal år som man har gått i skolan, men vi kan också dela in den i de tre kategorierna grund­ skola, gymnasium och universitet. Även andra indelningar av utbildning är möjliga, men det förändrar inte det faktum att vi fortfarande mäter utbildning. Variabeln är med andra ord fortfarande utbildning.

Tabell 6.1 Några exempel på enheter, variabler och variabelvärden Enhet

Variabel

Variabelvärden

Vilket parti männi­skor röstade på i det senaste riksdagsvalet i Sverige

Röstberättigade individer i Sverige

Partipreferens

Partier (M, S, MP etc)

Hur mycket pengar människor tjänar per månad

Individer

Inkomst

Kronor per månad

Läskunnighet i världen

Länder

Läskunnighet

Procent

Skalnivåer Skalnivåer är klassificeringar av variabelvärden beroende på deras ma­ tematiska kvalitet. Det finns fyra olika skalnivåer: kvotskala, intervall­ skala, ordinalskala och nominalskala. Poängen med skalnivåerna är att de bestämmer vilka beräkningar som är möjliga att göra på de variab­ ler som analyseras.

90

Introduktion till samhällsvetenskaplig analys

aNdra upplagaN

Mikael Hjerm, Simon Lindgren & Marco Nilsson Samhällsvetenskaplig forskning handlar om att studera sociala fenomen som väcker frågor och skapar nyfikenhet. Men för att man ska kunna besvara frågorna och stilla sin nyfikenhet måste man veta hur man ska gå tillväga. I den här boken beskrivs och förklaras det vetenskapliga hantverk som krävs för att man ska nå underbyggd kunskap om vårt samhälle. Det finns många metodböcker, men den här utmärker sig, dels genom att den betonar det tolkningsarbete som tar vid efter insamling av data, dels genom att den avdramatiserar skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ analys.

Denna andra upplaga är mer heltäckande än den första. Här har två kapitel om datainsamlingsmetoder tillkommit, och texten har också uppdaterats och delvis strukturerats om.

Mikael Hjerm är professor i sociologi vid Umeå universitet.

Simon lindgren är professor i sociologi vid Umeå universitet.

Marco Nilsson är filosofie doktor och verksam vid Statsvetenskap­ liga institutionen, Göteborgs universitet.

ISBN 978-91-40-68612-1

9 789140 686121