Ç TUMMEN
Ç
UPP!
TUMMEN UPP! I TUMMEN UPP! SO – GEOGRAFI OCH SAMHÄLLSKUNSKAP, KARTLÄGGNING ÅK 6 finns
SO ÅK 6 Göran Svanelid
övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven för åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna. Längst bak i häftet finns dessutom en matris som ger en samlad översikt av kunskapskraven i Lgr 11. Det här häftet innehåller uppgifter som tränar de förmågor som eleverna ska utveckla enligt Lgr 11, t.ex. analysförmågan, begreppsförmågan och förmågan att värdera olika lösningar. Tummen upp! kan med fördel användas som en förberedande kartläggning av elevernas kunskaper i geografi och samhällskunskap t.ex. som underlag för utvecklingssamtal och skriftliga omdömen.
I serien ingår följande titlar: MATTE
SVENSKA
• Kartläggning åk 3
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 2
• Kartläggning åk 3
• Kartläggning åk 1
• Lärarpärm åk 3
• Lärarpärm åk 1-3
• Kartläggning åk 2
• Kartläggning åk 6
• Lärarpärm åk 2
ENGELSKA • Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 1 • Lärarpärm åk 1
KARTLÄGGNING
• Kartläggning f-klass
Best.nr 47-10269-3 Tryck.nr 47-10269-3
OMSL T_upp_SO_TRYCK.indd 1-2
LGR 11
SAMHÄLLSKUNSKAP GEOGRAFI 2012-04-12 09.14
Lärarsida Tummen upp! SO – geografi och samhällskunskap, kartläggning åk 6 är kartlägger elevens kunskaper i geografi och samhällskunskap utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Här får eleven möjlighet att träna förmågor som att analysera, ta ställning, värdera, argumentera och resonera etc. i många s.k. öppna uppgifter. Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda enligt rubrikerna: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav där syftet avslutas med vilka förmågor som undervisningen ska utveckla. Det är samtidigt viktigt att inse att samma förmågor ska bedömas. Av detta följer att eleverna måste förstå vilka de aktuella förmågorna är, hur de kan utvecklas och bedömas.
DE VIKTIGASTE FÖRMÅGORNA • Analysförmågan (att analysera t.ex. orsaker till, konsekvenser av och förslag på lösningar/förbättringar, se samband och se utifrån olika perspektiv) • Kommunikativa förmågan (att kommunicera t.ex. föra resonemang, uttrycka ståndpunkter och argumentera) • Procedurförmågan (att bearbeta fakta t.ex. söka information, använda kartor, olika källor och diagram) • Begreppsförmågan (att visa att man förstår t.ex. förklara betydelsen av olika begrepp, beskriva med andra ord, använda begrepp i rätt sammanhang) Förmågorna återfinns i alla skolämnen, vilket innebär att de tillsammans kan bli den röda tråd som ska genomsyra undervisningen, bedömningen, utvecklingssamtal, IUP, läxor och prov.
EN SAMLAD ÖVERSIKT I GEOGRAFI OCH SAMHÄLLSKUNSKAP När eleverna arbetar med det här häftet rekommenderar vi att ni emellanåt gör en avstämning i matriserna på sidorna 46–47. De kan användas för läraren och elevens egna reflektioner. Kanske kommer ni tillsammans fram till att eleven behöver träna mer på en viss förmåga eller ett kunskapskrav i geografi eller samhällskunskap. Använd gärna matriserna som underlag för pedagogiska planeringar, utvecklingssamtal och individuella planeringar. Till ytterligare hjälp för bedömning finns ett bedömningsstöd i pdf-format att ladda ner från liber.se, där finns även facit till uppgifterna. Se vidare: skolverket.se samt liber.se för bedömningsstöd.
FAKTA, FÖRSTÅELSE OCH ANALYS Notera att uppdelningen av övningarna i häftet i Fakta, Förståelse och Analys är till för att ge eleverna en fingervisning om vilken förmåga de i huvudsak tränar. Fakta, Förståelse och Analys motsvarar inte kunskapsnivåerna E, C och A. De olika kunskapsnivåerna återfinns alla inom respektive kunskapsform och eleven kan många gånger visa detta genom att svara mer eller mindre underbyggt på respektive uppgift.
48
T_upp_SO_inlaga_tryck.indd 48
2012-04-11 16.20
Innehåll Geografi ................................................................. s.2
Samhällskunskap .............................................s. 26
Sveriges landskap .............................................. s. 2
Individer och gemenskaper .........................s. 26
Nordens länder .................................................. s. 4
Information och kommunikation .............s. 29
Geografiord ........................................................ s. 6
Rättigheter och rättsskipning .....................s. 33
Väder och klimat .............................................. s. 8
Samhällsresurser och fördelning ...............s. 38
Sveriges vatten .................................................s. 10
Beslutsfattande och politiska idéer ...........s. 42
Ett nytt land .....................................................s. 12 Vattnets kretslopp och fördelning ............s. 14
Kunskapsöversikt geografi ..........................s. 46
Naturens krafter förändrar landskapet ....s. 16 Jordskorpan – ett pussel i rörelse ..............s. 17
Kunskapsöversikt samhällskunskap ........s. 47
Vår världsdel Europa ....................................s. 18 Från naturresurs till produkt ......................s. 20
Lärarens sida ....................................................s. 48
Energi – en viktig naturresurs ....................s. 21 Vatten och mat i världen ..............................s. 22 Naturkatastrofer slår olika .........................s. 24
ISBN 978-91-47-10269-3 © 2012 Göran Svanelid och Liber AB redaktion Charlotte Eriksson (förf. geografi) grafisk form Sara Ånestrand, Toula van Rooij bildredaktör Mikael Myrnerts produktion Eva Runeberg Påhlman illustration Johnny Dyrander s. 14 och 20, Liber Kartor, övriga Shutterstock Första upplagan 1
foto Bengt Olof Olsson/Bildhuset/Scanpix 11 Newsis/Xinhua/Scanpix 15 Liu Junfeng/ChinaFotoPress/IBL 16 (1) Magnus Martinsson/Naturfotograferna/IBL 16 (2) Alf Linderheim/IBL 16 (3) Jan Töve/Naturfotograferna/IBL 16 (4) Thony Belizaire/AFP/Scanpix 24 (1) Barbara Davidson/Dallas Morning News/Corbis/ Scanpix 24 (2) Josh Estey/UNICEF 37 övriga Shutterstock
repro Repro 8 AB, Stockholm tryck Kina 2012 Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovs-
everna i Vi vill tacka el i Tullinge, Banslättskolan i Karlshamn ltur och Musik Ku en är al G JB lan i Nacka. och Myrsjösko
T_upp_SO_inlaga_tryck.indd 1
rättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se
2012-04-11 16.19
NORDENS LÄNDER 1.
Skriv namnen på Nordens länder i kartan.
2.
Skriv namnen på Nordens huvudstäder.
3.
Skriv också namnet på Nordens största bergskedja.
4.
Skriv in namnen på Nordens hav.
5.
Gör färdigt teckenförklaringen till kartan.
Kartornas symboler Huvudstäder
Sjö Glaciär 2469
Tundra
Betesmark
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
GEOGRAFI
FAKTA
4
T_upp_SO_inlaga_tryck.indd 4
2012-04-11 16.19
FÖRSTÅELSE OCH ANALYS
a) I det här landet finns det många glaciärer och varma källor som kallas gejsrar. Vad heter landet?
GEOGRAFI
6.
b) Klimatet här gör att man inte kan odla sädesslag, men gräs växer bra. Vilken nytta har invånarna av de stora grässlätterna? (Till vad används de?) ____________________________________________________________________________________________
7.
a) Ett annat av länderna i Norden är mycket bergigt, vilket? b) Mellan bergen finns det djupa havsvikar som skär in i landet. Vad kallas dessa? ____________________________________________________________________________________________
c) I havet längs kusten till det här landet finns en naturresurs som bidrar mycket till landets inkomster. Vad är det? ____________________________________________________________________________________________
8.
a) Beskriv naturlandskapet i Danmark. Ta stöd av kartan här intill. ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
b) Ge exempel på hur Danmark kan utnyttja sitt naturlandskap i någon näring som ger landet inkomster. ______________________________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
9.
a) Vilket land i Norden kallas för de tusen sjöarnas land? b) Vilken naturresurs finns det mycket av i landet? (Tips, titta på kartan.)
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
____________________________________________________________________________________________
c) I industrier används den här naturresursen som råvara till en mängd olika produkter. Ge tre exempel på sådana produkter. ____________________________________________________________________________________
Ç
____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________
FAKTA, FÖRSTÅELSE och ANALYS Eleven har kunskaper om Nordens namngeografi. Eleven förstår kartans uppbyggnad med färger och symboler. Eleven använder geografiska begrepp på ett fungerande sätt.
T_upp_SO_inlaga_tryck.indd 5
Ger du dig själv Tummen upp?
Eleven kan med hjälp av kartan beskriva naturlandskapet i Nordens länder. Eleven kan föra resonemang om enkla samband mellan naturoch kulturlandskap och naturresurser.
5
2012-04-11 16.19
GEOGRAFI
NATURENS KRAFTER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
FAKTA OCH FÖRSTÅELSE
Alla bilder visar exempel på hur landskapet har förändrats som en följd av naturens krafter. Placera först ut rätt namn under varje bild. 1. Flyttblock
2.
2. Rullstensås
3. Rauk
4. Jordskred
Fundera nu över vad som är orsaken till det du ser i landskapet på bilderna ovan. Skriv en bokstav vid varje bild. A. Strömmande vatten från inlandsisens avsmältning
D. Vindens krafter
B. Inlandsisen framfart över mark och terräng
E. Kraftigt och långvarigt regnväder
C. Havens krafter
3.
Vilket av dessa fenomen i naturen kan vi använda och ha nytta av idag? Hur då?
_________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________ FAKTA och FÖRSTÅELSE Eleven kan synliggöra processer som formar och förändrar jordytan.
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
1.
Eleven använder geografiska begrepp på ett fungerande sätt. Eleven kan se samband mellan naturens processer och hur vi kan dra nytta av dem.
16
T_upp_SO_inlaga_tryck.indd 16
2012-04-11 16.19
GEOGRAFI
JORDSKORPAN – ETT PUSSEL I RÖRELSE FÖRSTÅELSE OCH ANALYS 1.
Jordskorpan runt jorden är inte hel som skalet på en apelsin. Den består av stora pusselbitar som ligger runt jorden. Berätta vad du vet om de här stora pusselbitarna. Använd gärna några av orden i rutan. jordskorpan
sprickor
jordplattor
rör sig
krockar
jordbävning
_____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
2.
Rita in en symbol
för tre vulkaner i kartan, på platser där det är troligt att de kan ligga.
3.
Varför förekommer det ofta vulkanutbrott på Island, men aldrig i Sverige? _____________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________
4.
En del av naturens krafter bygger upp jordytan, andra bryter ned den. Fundera på om följande fenomen bygger upp eller bryter ner berggrunden. Sätt ett kryss i rätt ruta. Fenomen
uppbyggande kraft
nedbrytande kraft
vittring av berg bergskedjeveckning ett vulkanutbrott en glaciär som rör sig fram och tillbaka i bergen ett jordskred
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
5.
Trots att det kan innebära stora faror med att bo i områden som drabbas av jordbävningar bor miljoner av jordens människor just på sådana platser. Hur kan det komma sig? ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
Ç
Ger du dig själv Tummen upp?
____________________________________________________________________________________________
FÖRSTÅELSE och ANALYS Eleven för resonemang om processer som formar och förändrar jordytan. Eleven använder geografiska begrepp på ett fungerande sätt.
T_upp_SO_inlaga_tryck.indd 17
Eleven resonerar kring sambandet mellan naturens krafter och människans anpassning.
17
2012-04-11 16.19
ANALYS
SAMHÄLLSKUNSKAP GEOGRAFI
Kille eller tjej – är det någon skillnad? 11. a) Vilka av följande egenskaper anses som positiva? Är det olika
beroende på om man är tjej eller kille? Sätt ett + tecken om det anses som positivt och ett – tecken om det anses som en negativ egenskap. Fyll i tabellen nedan och fyll gärna på med egna förslag. Egenskap
Anses som positiv/ negativ hos en tjej
Anses som positiv/ negativ hos en kille
modig känslig händig sportig noggrann smart barnkär söt snäll busig
b) Finns det någon egenskap som anses som positiv om man är tjej, men negativ om man är kille? Vilken, i så fall? c) Finns det någon egenskap som anses som positiv om man är kille, men negativ om man är tjej? Vilken, i så fall?
d) Försök resonera kring varför samma egenskap kan uppfattas olika beroende på om den som har egenskapen är tjej eller kille.
____________________________________________________________________________________________
Ç
____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
Ger du dig själv Tummen upp? ____________________________________________________________________________________________
ANALYS Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor (könsroller) ur något perspektiv.
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
____________________________________________________________________________________________
Eleven värderar och uttrycker ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor (könsroller) med resonemang och underbyggda argument.
28
T_upp_SO_inlaga_tryck.indd 28
2012-04-11 16.20
SAMHÄLLSKUNSKAP GEOGRAFI
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION FAKTA
Medier i samhället 1.
Fyll i den text som saknas nedan. Använd orden/begreppen i rutan. massmedier
reklam
källa
sociala medier
En säker ____________________________________ på internet kan vara regeringen.se Tv, radio och tidningar är exempel på ____________________________________. Om man vill att många ska köpa en ny produkt, t.ex. från Arla, kan man använda ____________________________________ . Facebook är ett exempel på 2.
.
Använd begreppet censur i en mening, så att du visar att du förstår vad begreppet betyder. ____________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________
FÖRSTÅELSE 3. För 200 år sedan levde vi i Sverige i ett jordbrukssamhälle. För ca 100 år sedan gick vi över i ett industrisamhälle. Idag lever vi i ett informationssamhälle.
Skillnaderna mellan dessa tre samhällen syns bland annat genom vilka yrken som var vanliga under de tre olika samhällena.
Fyll i tabellen för att visa att du har förstått vad som skilde de tre samhällena åt. Samhällstyp
Typiska yrken för respektive samhälle
Typiska hjälpmedel för att kunna utföra yrkena i respektive samhälle
Kopiering förbjuden. Se s. 1.
Jordbrukssamhälle
Industrisamhälle
Informationssamhälle
FAKTA och FÖRSTÅELSE Eleven har kunskaper om olika medier. Eleven förstår innebörden i och kan använda begrepp som massmedier, sociala medier, reklam och censur på ett fungerande sätt.
T_upp_SO_inlaga_tryck.indd 29
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor (yrkesroller och hjälpmedel) ur ett historiskt perspektiv.
29
2012-04-11 16.20
T_upp_SO_inlaga_tryck.indd 46
2012-04-11 16.20
Från naturresurs till produkt s. 20
4 naturresurser, var de finns och hur de
i världen. 4 ger förslag på hur levnadsvillkor kan förbättras. 4 använder geografiska begrepp och verktyg på ett fungerande sätt.
4 resonerar kring ojämlika levnadsvillkor
kan användas.
hållbar utveckling. 4 kan ge förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. 4 använder geografiska begrepp på ett fungerande sätt.
Vatten och mat i världen s. 22 Naturkatastrofer slår olika s. 24
Sveriges vatten s. 10 Vattnets kretslopp och fördelning s. 14 Energi – en viktig naturresurs s. 21 Vår världsdel Europa s. 18
4 kan resonera kring frågor som rör
en tabell. 4 Jag bearbetar källor och sammanställer en tabell med fakta. 4 Jag namnger några hjälporganisationer.
4 Jag kan utifrån två temakartor sammanställa
i landskapet.
4 Jag ger exempel på naturresurser
i vardagen som kräver energi/el. 4 Jag kan ge exempel på förnybara och icke förnybara energikällor.
4 Jag kan identifiera saker som jag gör
4 Jag namnger olika fenomen i naturen.
Ett nytt land s. 12 Naturens krafter förändrar s. 16 Jordskorpan – ett pussel i rörelse s. 17
och kulturlandskap. 4 resonemang om processer som formar och förändrar jordytan samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. 4 använder geografiska begrepp och verktyg på ett fungerande sätt.
4 kunskaper om sambandet mellan natur-
4 Jag beskriver lägen och tolkar symboler
landskap, städer, sjöar och älvar. 4 Jag kan namn och läge på några geografiska objekt (länder, städer, vatten) i Norden. 4 Jag kan namn och läge på Europas länder och huvudstäder.
4 Jag kan namn och läge på Sveriges
Fakta
behov.
4 Jag redogör för människors viktigaste
och vilken naturresurs den kommer ifrån.
4 Jag förklarar vad en produkt består av
betydelse, kretslopp och fördelning. 4 Jag ger förslag på hur jag kan agera annorlunda för att minska mitt användande av energi/el.
4 Jag redogör i bild och text för vattnets
av naturens krafter. 4 Jag skiljer på uppbyggande respektive nedbrytande krafter av jordytan. 4 Jag förstår varför jordskalv är vanliga på vissa platser på jorden, men inte på andra.
4 Jag förstår hur dessa fenomen uppkommit
jag använder väderstreck, temperatur och orden för Sveriges tre delar.
4 Jag formulera en möjlig väderprognos där
i Sverige det bor flest människor. 4 Jag beskriver hur Nordens länder ser ut utifrån en karta och några enkla fakta. 4 Jag ger en förklaring till varför städer växer upp i anslutning till vatten. 4 Jag jämför ett annat europeiskt land med Sverige och beskriver dess läge, klimat och natur.
4 Jag beskriver Sveriges läge och var
Förståelse
Förmågorna och kunskapskraven i övningarna
i en tematisk karta. 4 Jag förstår innebörden av begreppet klimat. 4 Jag kan läsa av tabeller som har att göra med två platsers olika klimat.
Väder och klimat s. 8
Sveriges landskap s. 2 Nordens länder s. 4 Sveriges vatten s. 10 Vår världsdel Europa s. 18
Övningar i Tummen upp! SO
en tematisk karta. 4 använder geografiska begrepp och verktyg på ett fungerande sätt.
4 kan beskriva lägen och använda
Europas namngeografi och geografiska lägens betydelse för klimat och natur. 4 förklaringar till hur befolkningen är fördelad i Sverige. 4 kunskaper om sambandet mellan naturoch kulturlandskap. 4 använder geografiska begrepp och verktyg på ett fungerande sätt.
4 kunskaper om Sveriges, Nordens och
Kunskapskrav
KUNSKAPSÖVERSIKT TUMMEN UPP! SO – GEOGRAFI åk 6
av naturkatastrofer och skilda levnadsvillkor och ger förslag på hur levnadsvillkor kan förbättras.
4 Jag ser samband mellan konsekvenser
dricksvatten, hälsa och mat i världen.
4 Jag redogör för sambandet mellan rent
miljöproblem i Östersjön och i områden med torka samt ger förslag på lösningar. 4 Jag redogör för varför vissa energikällor är mest hållbara eller ekonomiska. 4 Jag ger hållbara val/förslag på hur man undviker att vatten blir förorenat. 4 Jag ger förslag på hur utvecklingen i Europa kan bli mer hållbar.
4 Jag visar på orsaker och konsekvenser av
lantbruk på platser i en karta där det är troligt att dessa verksamheter vuxit upp. 4 Jag formulerar en text som förklarar att jordens plattor rör sig och vilka konsekvenser detta medför. 4 Jag ger en förklaring till varför människor trots faran för jordskalv bor, där de bor.
4 Jag placerar städer, industrier, vägar och
någon slutsats.
4 Jag jämför två platsers klimat och drar
lever idag och drar några slutsatser.
4 Jag jämför livet förr i Europa med hur vi
ländernas produktion av varor/tjänster.
4 Jag visar hur naturen har betydelse för
varför folk flyttar.
4 Jag kan ge troliga förklaringar till
med att bo i stad och i glesbygd.
4 Jag kan resonera om för- och nackdelar
Analys
T_upp_SO_inlaga_tryck.indd 47
2012-04-11 16.20
använder begrepp på ett fungerande sätt. 4 undersöker elevnära samhällsfrågor och tar ståndpunkt, resonerar och argumenterar. 4 har kunskaper om demokrati, demokratiska beslutsprocesser och demokratiska värden. 4 för resonemang kring hur individer och grupper kan påverka politiska beslut.
4 undersöker politiska strukturer och
ser samband och använder begrepp på ett fungerande sätt. 4 undersöker elevnära samhällsfrågor och tar ståndpunkt, resonerar och argumenterar.
4 undersöker ekonomiska strukturer,
använder begrepp på ett fungerande sätt. 4 undersöker elevnära samhällsfrågor och tar ståndpunkt, resonerar och argumenterar. 4 redogör för innebörden av mänskliga rättigheter och barnens rättigheter.
4 undersöker rättsliga strukturer och
använder begrepp på ett fungerande sätt. 4 undersöker elevnära samhällsfrågor och tar ståndpunkt, resonerar och argumenterar. 4 för resonemang om information och källors användbarhet.
Beslutsfattande och politiska idéer s.42–45
Samhällsresurser och fördelning s. 38–41
Rättigheter och rättsskipning s. 33–37
Information och kommunikation s. 29–32
4 undersöker mediala strukturer och
och använder begrepp på ett fungerande sätt. 4 undersöker elevnära samhällsfrågor och tar ståndpunkt, resonerar och argumenterar.
Individer och gemenskaper s. 26–28
Övningar i Tummen upp! SO
4 undersöker sociala strukturer i samhället
Kunskapskrav Fakta
ingår i regeringen och vilka de övriga partierna är i riksdagen.
4 Jag har kunskaper om vilka partier som
rättsskipning att göra. 4 Jag har en uppfattning om några organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter.
4 Jag använder begrepp som har med
med medier att göra. 4 Jag sammanställer en tabell om hur jag fördelar min tid på olika medier. 4 Jag kan skilja mellan begreppen information och reklam.
4 Jag förstår innebörden av begrepp som har
kan tillhöra. 4 Jag ger exempel på en minoritetsgrupp och dess rättigheter.
ett demokratiskt beslut. 4 Jag förstår innebörden av politiska begrepp som block och partier, regering och riksdag samt majoritet. 4 Jag har kunskaper om kommunens, riksdagens och regeringens funktion och beslutsfattande i samhället.
4 Jag förstår vad som menas med
inkomst och utgift. 4 Jag kan avgöra om ett ekonomiskt beslut fattas av kommunen eller staten/ riksdagen.
4 Jag förstår begreppen budget, konsumera,
rollerna i en rättegång. 4 Jag förstår lagstiftningens principer. 4 Jag förstår skillnaden mellan regler och lagar. 4 Jag förstår innebörden av brott och straff, rättigheter och skyldigheter samt minderårig.
4 Jag förstår innebörden av de olika
informationssamhället. 4 Jag förklarar varför källkritik är viktigt. 4 Jag förstår vad målgrupper är och hur det kan användas i reklam. 4 Jag förstår hur statlig television finansieras.
4 Jag jämför jordbruks-, industri- och
med att tillhöra en viss grupp. 4 Jag förstår skillnaden mellan mobbning och diskriminering. 4 Jag anger vilka faktorer som avgör om ett bråk är mobbning. 4 Jag förklarar vad det innebär att ha lika rättigheter för t.ex. homosexuella.
4 Jag ger exempel på för- och nackdelar
Förståelse
Förmågorna och kunskapskraven i övningarna
4 Jag ger exempel på olika grupper som man
KUNSKAPSÖVERSIKT TUMMEN UPP! SO – SAMHÄLLSKUNSKAP åk 6
ett politiskt beslut.
4 Jag ger exempel på hur man kan påverka
diktatur och en demokrati.
4 Jag kan förklara innebörden av en
en demokrati.
4 Jag förklarar vad som kännetecknar
upp i ett klassråd.
4 Jag avgör om ett beslut är lämpligt att ta
i ekonomin och ser vilka konsekvenser det får för familjens och samhällets ekonomi.
4 Jag kan analysera olika händelser
och hälsa i vardagen.
4 Jag ser samband mellan ekonomi, miljö
brottslighet och argumenterar för ett rimligt straff utifrån brott och ålder på gärningsman. 4 Jag tar ställning till om Barnkonventionen efterlevs.
4 Jag ger förslag på hur man kan minska
av brott.
4 Jag visar på orsaker och konsekvenser
(Facebook) och till reklam samt resonerar om för- och nackdelar. 4 Jag tar ställning till om en källa är trovärdig. 4 Jag väljer en målgrupp utifrån produkt. 4 Jag kan anpassa valet av medier efter budskap.
4 Jag tar ställning till sociala medier
egenskaper anses som ”tjejiga/killiga”.
4 Jag kan resonera kring varför vissa
mobbning kan få.
4 Jag ger exempel på vilka konsekvenser
familjestrukturen har förändrats.
4 Jag förklarar orsakerna till att
Analys
Ç TUMMEN
Ç
UPP!
TUMMEN UPP! I TUMMEN UPP! SO – GEOGRAFI OCH SAMHÄLLSKUNSKAP, KARTLÄGGNING ÅK 6 finns
SO ÅK 6 Göran Svanelid
övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven för åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna. Längst bak i häftet finns dessutom en matris som ger en samlad översikt av kunskapskraven i Lgr 11. Det här häftet innehåller uppgifter som tränar de förmågor som eleverna ska utveckla enligt Lgr 11, t.ex. analysförmågan, begreppsförmågan och förmågan att värdera olika lösningar. Tummen upp! kan med fördel användas som en förberedande kartläggning av elevernas kunskaper i geografi och samhällskunskap t.ex. som underlag för utvecklingssamtal och skriftliga omdömen.
I serien ingår följande titlar: MATTE
SVENSKA
• Kartläggning åk 3
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 2
• Kartläggning åk 3
• Kartläggning åk 1
• Lärarpärm åk 3
• Lärarpärm åk 1-3
• Kartläggning åk 2
• Kartläggning åk 6
• Lärarpärm åk 2
ENGELSKA • Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 1 • Lärarpärm åk 1
KARTLÄGGNING
• Kartläggning f-klass
Best.nr 47-10269-3 Tryck.nr 47-10269-3
OMSL T_upp_SO_TRYCK.indd 1-2
LGR 11
SAMHÄLLSKUNSKAP GEOGRAFI 2012-04-12 09.14