9789152302224 by Smakprov Media AB

Urban Gillå

Medicin 1, som är skriven för den programgemensamma kursen med samma namn i nya Vård- och omsorgsprogrammet, beskriver människokroppens anatomi och fysiologi, samt orsak, symtom, diagnos, undersökningsmetod och behandling vid vanliga sjukdomar. Här ingår den medicinska terminologin som en naturlig del. I boken har stort utrymme getts till vården och omsorgen vid olika sjukdomar, ofta i form av fallbeskrivningar som ger kunskaper om sambandet mellan människa, miljö, livsstil och sjukdom. För att ytterligare befästa kunskaperna avslutas varje kapitel med studieuppgifter.

Medicin 1

Cellen är kroppens minsta funktionella enhet. Under en människas livstid bildas det flera miljarder celler. Den snabbaste delningstakten äger rum under fosterutvecklingen då en uppdelning till nya celltyper, t.ex. muskeloch nervceller sker. Inom de nio första fosterveckorna sker uppbyggnaden av hjärtmuskelceller, och hjärtat börjar slå sina första slag.

Medicin 1 Urban Gillå

I Medicin 1 ingår även: • Människans livscykel • Folkhälsans utveckling • Allergi • Läkemedel • Delegering av läkemedel • Mikrobiologi • Hjärt–lungräddning • Samhällets hjälpinsatser vid olyckor och katastrofer • Brandsäkerhet Medicin 1 är faktagranskad av Gunilla Hasselgren, leg. läkare och specialist i allmänmedicin. Illustrationerna är gjorda av Kari C . Toverud, CMI.

www.bonnierutbildning.se

Omslag_Medicin1.indd 1

(523-0222-4)

2011-07-05 11.26

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Författare: Urban Gillå Redaktör: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Bildredaktör: Ann Eriksson Illustrationer: Kari C. Toverud Medicinsk granskare: Gunilla Hasselgren Omslagsbild: Lennart Nilsson

Medicin 1 ISBN 978-91-523-0222-4 © Urban Gillå och Bonnier Utbildning AB Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryckt i Lettland av Livonia Print, 2011

Medicin_1_slutv.indb 2

2011-07-05 22.53

Förord Medicin 1 är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammets kurs med samma namn, men kan med fördel även användas inom annan medicinsk grundutbildning. I Medicin 1 förklaras anatomi och olika fysiologiska processer i kroppen på ett lättfattligt sätt. Varje avsnitt inleds med en mer övergripande text om respektive organsystems betydelse i kroppen, och hur det påverkar andra organsystem samt kroppens funktion. Avsikten är att ge den studerande ett helhetsperspektiv på hur skador och sjukdomar påverkar hela människan fysiskt, psykiskt och socialt. Vanliga sjukdomar, t.ex. stroke, diabetes, hjärt–kärlsjukdom och KOL har fått ett större utrymme med bl.a. fallbeskrivningar. Syftet är att ge en mer levande och konkret bild av de personer som drabbats. Medicinsk terminologi och förekommande fackuttryck förklaras alltid i sitt sammanhang. Illustrationer och foton ger den studerande en anatomisk bild över människokroppen, men ska även vara ett stöd när fysiologiska förlopp, symtom och behandlingar förklaras. Varje kapitel avslutas med studieuppgifter. En del frågeställningar grundar sig på grundläggande faktakunskaper när man översiktligt ska förklara olika skeenden och förlopp. Andra frågeställningar har till uppgift att skapa en fördjupad kunskap och förståelse av olika fysiologiska processer och sjukdomsförlopp i kroppen. Jag vill rikta ett stort tack till Gunilla Hasselgren, leg. läkare och specialist i allmänmedicin, som faktagranskat Medicin 1. Urban Gillå

FÖRORD

Medicin_1_slutv.indb 3

2011-07-05 22.53

Innehåll

1. Människans livscykel 13 Fosterutveckling och förlossning 13 Fosterutveckling 14 Förlossning 16

Allmänna symtom på sjukdom 36

Medicinska termer och begrepp 47

Från spädbarn till vuxen 18 Nyföddhetsperioden 18 Spädbarnsåldern 19 Småbarnsåldern 19 Skolåldern 20 Puberteten 20

Biologiska åldersförändringar 22

Diagnos 38 Provtagningar och undersökningar 39 STUDIEUPPGIFTER 49

3. Cellen, vävnader, organ och organsystem 50

Cellens åldrande 22 Fysiologiskt åldrande 23

Cellens uppbyggnad och funktion 51 Cellens inre miljö 52

STUDIEUPPGIFTER 27

2. Folkhälsans utveckling i Sverige 28 Medellivslängden 28 Hälsotillstånd och utbildningsbakgrund 29 De vanligaste dödsorsakerna i Sverige 30

Riskfaktorer som påverkar folkhälsan 30

Stress och psykosociala faktorer 30 Kost, övervikt och fysisk aktivitet 31 Rökning 31 Alkoholberoende 32 Narkotikaberoende 33

Hälsa i olika åldrar 33

Barns och ungdomars hälsa 33 Vuxnas hälsa 34 Äldres hälsa 35 STUDIEUPPGIFTER 35

Allmänna symtom och tecken på sjukdom 36

Cellkärnan 52 Ribosomer 53 Mitokondrier 54 Endoplasmatiskt nätverk 54 Golgiapparaten 54 Lysosomer 54

Cellens energiomsättning 54 Mjölksyrabildning 55

Celldelning 56

Stamceller 58 Gener och ärftlighet 58

Vävnader 59

Epitelvävnad 59 Stödjevävnad 59 Muskelvävnad 61 Nervvävnad 61 Flytande vävnad 61

Olika vävnader bildar ett organ 61 Organsystem 62 STUDIEUPPGIFTER 64

INNEHÅLL

Medicin_1_slutv.indb 4

2011-07-05 22.53

Cancersjukdomar 65 Celldelning 66 Orsak 68

Diagnos 95 Behandling, vård och omsorg 95 STUDIEUPPGIFTER 96

De vanligaste cancerformerna 69

Symtom 69 Diagnos 70 Undersökningar 70 Behandling, vård och omsorg 71

Kirurgisk behandling 72 Cytostatikabehandling 72 Strålbehandling 74 Antihormonell behandling 76 Immunterapi 76 Stamcellstransplantation 77 Nya läkemedel 77 Smärtbehandling 78

Orsak 79 Symtom 81 Diagnos 81 Behandling, vård och omsorg 82

Orsak 84 Symtom 85 Diagnos 86 Behandling, vård och omsorg 86

Bröstcancer 79

Prostatacancer 84

Hudcancer 88 Malignt melanom 88

Symtom 90 Diagnos 90 Behandling, vård och omsorg 90

Lungcancer 91

Orsak 92 Symtom 92 Diagnos 93 Behandling, vård och omsorg 93 Prognos 94

Tjocktarmscancer 94 Orsak 94 Symtom 95

4. Nervsystemet 97 Nervcellen 97 Nervsystemets uppbyggnad 99

Centrala nervsystemet 99 Ryggmärgen 105 Perifera nervsystemet 105 Nervsystemets funktion 107

STUDIEUPPGIFTER 110

Sjukdomar i nervsystemet 111 Multipel skleros 111

Orsak 112 Sjukdomsförlopp och prognos 112 Symtom 113 Diagnos 113 Behandling och rehabilitering 114

Parkinsons sjukdom 115

Orsak 116 Symtom 116 Diagnos 117 Prognos 118 Behandling, vård och omsorg 118 Epilepsi 119 Orsak 119 Symtom 119 Diagnos 120 Behandling, vård och omsorg 121 Att leva med epilepsi 122

Demens 123

Vad är demens? 123 Alzheimers sjukdom 124 Andra former av demens 125 Symtom vid demenssjukdom 126 Diagnos 128 Läkemedelbehandling vid Alzheimers sjukdom 129 INNEHÅLL

Medicin_1_slutv.indb 5

2011-07-05 22.53

Vård och omsorg vid demens sjukdom 129 STUDIEUPPGIFTER 130

5. Sinnesorganen 131 Sinnesöverföring 131 Adaptation 132 Ögat 132 Synen 133 Så skapas en bild 134 Vanliga synfel 134

Ögats sjukdomar 136

Grå starr 136 Glaukom 136 Åldersförändringar i gula fläcken 137

Örat 138

Hörseln 139 Så skapas ljud 139 Hörselnedsättning 140

Örats sjukdomar 141

Öroninflammation 141 Tinnitus 141

Balanssinnet 143 Luktsinnet 144 Smaksinnet 145 Känselsinnet 146 Smärta 146

STUDIEUPPGIFTER 147

6. Andningsorganen 148 Övre luftvägar 148 Näsan 148 Svalget 149

STUDIEUPPGIFTER 155

Sjukdomar i andningsorganen 156 Övre luftvägsinfektion 157 Orsak 157 Komplikationer vid förkylning 158 Behandling 159

Nedre luftvägsinfektion 159 Akut luftrörskatarr 159 Lunginflammation 159

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 163

Orsak 163 Symtom 163 Diagnos 164 Prognos 165 Behandling 165 Vård, omsorg och rehabilitering 166

Orsak 168 Symtom 169 Diagnos 171 Behandling 171

Astma 168

STUDIEUPPGIFTER 174

7. Cirkulationsorganen 175 Hjärtat 177

Hjärtats blodförsörjning 178 Lilla kretsloppet 178 Stora kretsloppet 179 Blodtrycket 180 Pulsen 180 Retledningssystemet 181

Blodkärlen 183

Andningen 152

Artärer 183 Vener 183 Kapillärer 184

Syresättning 153 Gasutbyte 153

Blodkroppar 184

Nedre luftvägar 151 Lungorna 151

Syretransport 154

Blodet 184

INNEHÅLL

Medicin_1_slutv.indb 6

2011-07-05 22.53

Blodgrupper 188

Lymfsystemet 189

Lymfan och lymfkärlen 189 Lymfatiska organ 189 Mjälten 189 Brässen 189

STUDIEUPPGIFTER 191

Hjärt–kärlsjukdomar 192 Åderförkalkning 193

Afasi 225 Rehabilitering 226

Blodsjukdomar 229 Blodbrist 229

Orsak 229 Symtom 230 Diagnos 230 Behandling 230

STUDIEUPPGIFTER 231

Riskfaktorer 194

Högt blodtryck 196

Orsak 198 Symtom 198 Diagnos 198 Behandling 198

Kärlkramp 200

Symtom 200 Diagnos 201 Behandling 202

Hjärtinfarkt 204

Symtom 204 Diagnos 206 Behandling, vård och omsorg 206

Hjärtsvikt 211

Orsak 211 Symtom 212 Diagnos 212 Behandling vid akut hjärtsvikt 213 Behandling, vård och omsorg vid kronisk hjärtsvikt 214

Stroke 216

Riskfaktorer 217 Orsak 218 Symtom 219 Diagnos 221 Behandling, vård och omsorg 222 Perceptionsstörningar och kognitiv svikt 225 Psykiska och emotionella problem 225

8. Urinorganen 232 Njurarna 232 Urinvägarna 233 Njuren 234 Kroppens vätskebalans 237 STUDIEUPPGIFTER 240

Sjukdomar i urinorganen 241 Urinvägsinfektion 241 Orsak 242 Symtom 242

Övre urinvägsinfektion 242 Diagnos 243 Behandling, vård och omsorg 243

Njursvikt 244

Orsak 245 Symtom 245 Behandling, vård och omsorg 246

Njursten 250

Orsak 250 Symtom 250 Diagnos 251 Behandling 251 Förebyggande åtgärder 252

Besvär med att tömma blåsan 252 Symtom 252 LUTS, Lower urinary tract symtoms 253 INNEHÅLL

Medicin_1_slutv.indb 7

2011-07-05 22.53

Förstorad prostata 254

Orsak 254 Symtom 254 Undersökning och diagnos 255 Behandling 255

STUDIEUPPGIFTER 258

9. Matspjälkningen 259 Ämnesomsättningen 259 Matspjälkningsorganen 260

Munnen 260 Tänderna 262 Svalget 262 Matstrupen 263 Magsäcken 264 Levern 264 Gallblåsan 265 Bukspottkörteln 266 Tunntarmen 266 Tjocktarmen 266 Ändtarmen 268

STUDIEUPPGIFTER 268

Sjukdomar i matspjälkningsorganen 269 Akuta sjukdomstillstånd i buken 269

Analys av smärta 270 Symtom från mag–tarmkanalen 271 Diagnos 273 Undersökning 273

Dyspepsi 274

Skrumplever 280

Orsak 280 Symtom 281 Diagnos 282 Behandling, vård och omsorg 282

Känslig tarm 283 Diarré 283 Orsak 284 Diagnos 284 Behandling 285

Förstoppning 285

Orsak 285 Symtom 286 Diagnos 286 Behandling 286

Orsak 287 Symtom 288 Diagnos 288 Behandling, vård och omsorg 289 Stomier 290

Fickor i tjocktarmen 286 Inflammatoriska tarmsjukdomar 287

Tarmvred 291

Symtom, diagnos och behandling 291

Hemorrojder 292

Orsak och symtom 292 Behandling 293 STUDIEUPPGIFTER 294

Symtom 275 Behandling 275

10. Rörelseorganen 295

Symtom 276 Behandling, vård och omsorg 277

Skelettet 298

Magsår 276

Gallstenssjukdom 277 Orsak 277 Symtom 278 8

Diagnos 279 Behandling, vård och omsorg 279

Skelettets utveckling 295 Leder och fogar 296

Huvudet 298 Ryggraden 300 Bröstkorgen och övre extremiteter 301 Bäckenet 302

INNEHÅLL

Medicin_1_slutv.indb 8

2011-07-05 22.53

Benens och fotens skelett 302

Musklerna 303

Musklernas funktion 303 Kroppens muskler 306 STUDIEUPPGIFTER 308

Sjukdomar och skador i rörelseorganen 309

Behandling 332 Höftledsoperation 333 Vård, omsorg och rehabilitering 334

Rygg- och nackbesvär 336 Symtom 338 Diagnos 338 Behandling 338 STUDIEUPPGIFTER 339

Traumatiska skador 310 Behandling av lindriga skador 310

Belastningsskador 311

11. Huden 340

Symtom 312 Diagnos 312 Behandling 313 Att förebygga belastningsskador 313

Överhuden 341 Läderhuden 343 Underhuden 344

Orsak 314 Diagnos 315 Behandling 315 Förebyggande åtgärder 316

Olika typer av frakturer 317 Symtom 319 Läkning av frakturer 319 Behandling, vård och omsorg 320 Komplikationer 323 Rehabilitering 324

Benskörhet 314

Frakturer 316

Höftfraktur 324

Symtom 325 Behandling 325

Inflammatoriska sjukdomar 325 Kronisk ledgångsreumatism 325

Orsak 326 Symtom 326 Behandling 326 Vård, omsorg och rehabilitering 328

Artros 330

Orsak 331 Symtom 331 Diagnos 332

Hudens uppgifter 340

Håret 344 Naglarna 345

STUDIEUPPGIFTER 345

Hudsjukdomar 346 Psoriasis 346 Orsak 347 Symtom 347 Behandling 348

Eksem 349

Kontakteksem 349 Böjveckseksem 350 STUDIEUPPGIFTER 351

12. Allergi 352 Vad är allergi? 353 Överkänslighetsreaktioner 353

Orsak 354 Atopisk allergi 355 Anafylaktisk chock 356 Allergiutredning 356 Förebyggande behandling 357

STUDIEUPPGIFTER 357

INNEHÅLL

Medicin_1_slutv.indb 9

2011-07-05 22.53

13. Endokrina organ 358 Reglering av hormonbalansen 358 Återkopplingssystem 359

Symtom 390

Gonorré 391 Syfilis 391

Endokrina körtlar 359

STUDIEUPPGIFTER 392

Sköldkörteln 359 Hypofysen 359

Gynekologiska sjukdomar 393

Hormoner som läkemedel 361 STUDIEUPPGIFTER 361

Endokrina sjukdomar 362

Endometrios 393 Äggledarinflammation 394 Tumörer 395 STUDIEUPPGIFTER 395

Diabetes 362 Typ 1-diabetes och typ 2-diabetes 363

Metabola syndromet 364

Symtom 366 Diagnos 366 Behandling, vård och omsorg 367 Låg blodsockernivå 372 Hög blodsockernivå 373 Senkomplikationer 374

Sjukdomar i sköldkörteln 376 Hypertyreos 376 Hypotyreos 378 STUDIEUPPGIFTER 380

14. Könsorganen 381

Bakterier 397

Bakterietillväxt 399 Värme 399 Näring 400 Fukt och pH-värde 400 Olika typer av bakterier 400 Resistensutveckling 406

Virus 407

DNA-virus 408 RNA-virus 408

Protozoer 409 Hudparasiter 410

Fortplantningen 381

Löss 410 Kvalster 411

Kvinnans könsorgan 381 Menstruationscykeln 383 Mannens könsorgan 385

Trådsvampar 413

STUDIEUPPGIFTER 386

Sexuellt överförbara infektioner 387 Klamydia 388 Symtom 388 Diagnos och behandling 389 Smittspårning 389

Kondylom 389

15. Mikrobiologi 396

Maskinfektioner 411 Svampar 412 Prioner 413

STUDIEUPPGIFTER 414

Immunologi – kroppens försvar 415 Yttre försvar 414 Immunförsvarets kommunikationssystem 418 Inflammationsreaktionen 418 Immunisering 419

INNEHÅLL

Medicin_1_slutv.indb 10

2011-07-05 22.53

Immunbrist – nedsatt funktion av immunförsvaret 420 Autoimmuna sjukdomar 420

Smitta och smittspridning 421

Infektioner orsakade av insekter och djur 443 Infektioner i mag–tarmkanalen 444 Sepsis 445

Smittspridning 421 Att förhindra smittspridning 422

Kampen mot smittsamma sjukdomar 445

STUDIEUPPGIFTER 423

Anmälningspliktiga sjukdomar 445 Samhällets organisation för smitt skydd 446

Infektionssjukdomar 424 Virusepidemier 424 Influensa A 425 Smittspridning 425 Symtom 425

Hepatit 426

Hepatit A 426 Hepatit B 428 Hepatit C 429 Kronisk Hepatit C 430

Hiv/aids 431 Hiv/aids i Sverige 432

Orsak 432 Symtom 433 Aids 433 Diagnos 434 Behandling, vård och omsorg 435 Att vara hivsmittad 435 Smittorisker i vård- och omsorgs arbete 436 Hiv och Smittskyddslagen 436

Vanliga virusinfektioner 437 Herpesinfektioner 437 Vattkoppor 438 Bältros 438

Andra infektioner 439 Luftvägsinfektioner 440 Infektioner orsakade av bakterier 441 Tuberkulos 441 Infektioner i hjärnan och hjärn hinnorna 443

STUDIEUPPGIFTER 447

16. Läkemedel 448 Vad är ett läkemedel? 450 Naturläkemedel 450

Läkemedelsformer 451 Läkemedlets verkan i kroppen 455 Läkemedlets nedbrytning och utsöndring 456 Dosering av läkemedel 457 Läkemedelsordination 458 Recept 459

Läkemedelshantering 460 Iordningställa och överlämna läkemedel 462 Delegering 462 Läkemedelsbiverkningar 464 Läkemedelsberoende och missbruk 465 STUDIEUPPGIFTER 466

17. Insatser vid olycksfall 467 Första hjälpen 468 Säkerställa olycksplatsen 468 Larma 468 Livräddande åtgärder 470

Pre Hospital Trauma Life Support 478 L-ABCDE 478

Samhällets beredskap vid olyckor och katastrofer 479 INNEHÅLL

Medicin_1_slutv.indb 11

2011-07-05 22.53

Skillnad mellan olycka och katastrof 481 Krisberedskap 481 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 482 Statlig räddningstjänst 482 Kommunal räddningstjänst 483

Brandskyddsarbete 484

Förebyggande brandskyddsarbete 485 Personalen – den viktigaste resursen 485

Åtgärder vid händelse av brand 486 Att tänka på vid brand 487 STUDIEUPPGIFTER 487

Ämne – Medicin 488 Ämnets syfte 488 Kursen Medicin 1, 150 poäng 489 Centralt innehåll 489

INNEHÅLL

Medicin_1_slutv.indb 12

2011-07-05 22.53

nervvävnad

hjärtmuskelvävnad, tvärstrimmig

epitelvävnad

glatt muskelvävnad

tvärstrimmig muskelvävnad

benvävnad

bindväv

broskvävnad

Vävnader i kroppen.

Cellen, vävnader, organ och organsystem

Medicin_1_slutv.indb 60

2011-07-05 22.53

CNS, centrala nervsystemet, (hjärna och ryggmärg).

PNS, perifera nervsystemet nerv

nervceller är samlade i nervtrådsbuntar, där flera buntar går i en och samma nerv

cellkärna

långt utskott, axon

korta utskott, dendriter

myelin

synaps, omkopplingsställe

Nervsystemet.

signalsubstans nervcell/muskelcell

Nervcellens byggnad och en synaps.

NERVSYSTEMET

Medicin_1_slutv.indb 98

2011-07-05 22.54

De perifera nervbanorna består av 12 par hjärnnerver och 31 par ryggmärgsnerver eller spinalnerver, nervi spinalis, som utgår från ryggmärgen. Sensoriska nerver leder känsel- och sinnesintryck från kroppens olika vävnader, t.ex. hud, muskulatur och inre organ via ryggmärgen till hjärnan. Motoriska nerver leder rörelser från hjärnan, via ryggmärgen till kroppens olika delar. Hjärnnerver

12 par hjärnnerver, kranialnerver, leder impulser från våra sinnen, impulser till och från musklerna i ansikte, svalg, lungor, hjärta och övre delen av mag–tarmkanalen. I (1) Luktnerven, nervi (n.) olfactorii II (2) Synnerven, n. opticus III (3) Ögonrörelsenerven, n. occulomotorius IV (4) Rullmuskelnerven, n. trochlearis, nerv till ögats övre sneda muskel V (5) Trillingnerven, n. trigeminus, nerv till ögat samt över-och underkäke VI (6) Sidoförande ögonmuskelnerv, n. abducens, nerv till ögats raka utåtvridande muskel VII (7) Ansiktsnerven, n. facialis, nerv till ansiktets och ögats muskler VIII (8) Nerv som innerverar hörselsnäcka i innerörat, balans och hörsel, n. vestibulocochlearis IX (9) Tung- och svalgnerv, n. glossopharyngeus, nerv för smakupplevelser X (10) Hjärt–magnerven, n. vagus XI (11) Accessoriusnerven, n. accessorius, hjälp- eller binerv till vagusnerven, bröstkorgs- och skuldermuskel nerven XII (12) Tungans rörelsenerv, n. hypoglossus

106

NERVSYSTEMET

Medicin_1_slutv.indb 106

2011-07-05 22.54

Demens Det finns idag ca 150 000 personer som har en demenssjukdom. Risken att insjukna i demens ökar med stigande ålder. Antalet sjukdomsfall ökar, främst beroende på att antalet äldre ökar. Varje år nyinsjuknar mer än 24 000 personer i någon form av demenssjukdom, ungefär lika många dör i sjukdomen. • I åldern 65–69 år beräknas ca 1 % ha en demenssjukdom. • I åldern 70–74 år är det omkring 3 %. • I åldrarna över 90 år uppskattas ca 40 % lida av demens. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. Antalet yngre personer med demenssjukdom uppskattas till ca 8 000–9 000, varav merparten är 60–65 år. Vad är demens?

Demens är inte en sjukdom utan en diagnos på en rad symtom som beror på olika sjukdomar och skador. Man talar om två huvudgrupper. Primär demenssjukdom

Demenssjukdomar orsakas av att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Kännetecknande för dessa sjukdomar är att de kommer smygande. Tillståndet försämras gradvis i takt med att hjärnskadan breder ut sig. Förloppet går inte att hejda, men symtomen kan i vissa fall lindras. Symtomen varierar, bl. a beroende på vilken del av hjärnan som skadas. Därför brukar de primärdegenerativa demenssjukdomarna delas in i undergrupper: • Alzheimers sjukdom • Frontallobsdemens • Vaskulär demens eller blodkärlsdemens • Lewy Body demens • Parkinsons sjukdom med demens. Sekundär demenssjukdom

En sekundär demenssjukdom kan ha en mängd olika orsaker. Totalt handlar det om ett sjuttiotal sjukdomar och skador. Exempel är infektionssjukdomar, t.ex. borrelia, könssjukdomar, syfilis och hiv, samt alkoholmissbruk. Även långvarig exponering av lösningsmedel kan framkalla demens.

sjukdomar i NERVSYSTEMET

Medicin_1_slutv.indb 123

123

2011-07-05 22.54

Adaptation Om vi ständigt utsätts för stimuli uppfattar vi till slut inte dessa, t.ex. om vi vistas i en miljö som luktar speciellt uppfattar vi efter en tid inte den speciella lukten. Våra sinnesreceptorer reagerar mest vid förändringar i vår omgivning. Detta är en viktig del i vår överlevnad då hjärnan måste få information om förändringar vid nya situationer. Adaptation gör att hjärnan kan prioritera och analysera viktiga förändringar i stället för att ägna uppmärksamhet åt intryck som är ”oviktiga” för oss. Adaptation är också viktig så att hjärnan slipper ”gå på högvarv”, vilket i hög grad påverkar våra stresshormoners negativa inverkan på hjärt–kärlsystemen.

Ögat Ögat, bulbus occuli, ligger väl skyddat i ögonhålan. Den runda ögongloben är ca 25 mm i diameter. Ögonhålan är fylld med stötdämpande fett. Ytterst omges ögongloben av den starka senhinnan, sklera, som framtill övergår i hornhinnan, kornea, som är klar och genomskinlig. Den del av senhinnan som ligger närmast hornhinnan ses som ögonvitan. Bakom hornhinnan finns regnbågshinnan, iris. Den innehåller ett färgämne som ger ögat dess färg. Mycket pigment ger brun färg medan lite pigment ger blå färg. Regnbågshinnan reglerar pupillens, pupilla, storlek. Vid starkt ljus dras pupillen samman, och ljusinsläppet minskar. I mörker vidgas pupillen för att på så sätt släppa in mer ljus. hornhinnan, kornea linsen, lens pupillen, pupilla

näthinnan, retina glaskroppen, corpus vitreum

åderhinnan, koroidea senhinnan, sklera gula fläcken, macula lutea

regnbågshinnan, iris

Ögats byggnad (genomskärning från sidan).

132

blinda fläcken

synnerven, nervus opticus

sinnesorganen

Medicin_1_slutv.indb 132

2011-07-05 22.54

Ögats sjukdomar Grå starr

Grå starr, katarakt, innebär en tilltagande grumling av linsen, viket leder till synnedsättning. Vanligaste orsaken är åldersförändringar. Utveckling av grå starr drabbar i regel båda ögonen, men synnedsättning sker inte alltid i samma takt. Det kan dröja månader upp till flera år innan synnedsättningen blir märkbar. Vanliga symtom är en försämrad synskärpa, bländningsbesvär och dubbelseende, även när man håller för det ena ögat. För att se bra krävs mer belysning när personen t.ex. läser eller handarbetar. När symtomen blir för besvärande krävs operation, som innebär att linsen byts ut. Operationen tar ca 20 minuter och personen får gå hem samma dag. Ungefär hälften av de som opereras får efterstarr efter några månader eller år och kan behöva behandlas med laser. Många klarar sig utan operation då utvecklingen av symtomen sker långsamt. Glaukom

Glaukom eller det som tidigare kallades grön starr innebär många gånger att trycket i ögat är för högt. Glaukom drabbar oftast äldre personer och diagnosen förekommer sällan hos personer under 50 år. Glaukom kan vara kroniskt eller akut. Båda formerna är allvarliga ögonsjukdomar som kan leda till försämrad syn eller i värsta fall blindhet. Den vanligaste formen är öppenvinkelglaukom. Synnerven påverkas gradvis av det förhöjda trycket i ögat, och personen får skador på näthinnan. Detta leder till synfältsbortfall, dvs. att personen ser mörka fläckar i synfältet. Ett annat symtom är att personen ser regnbågsfärgade ringar kring ljuspunkter, t.ex. runt gatlyktor och ljuslågor. När synen börjar bli sämre har personen ofta haft sjukdomen i flera år utan att märka av symtomen. Många kommer för sent under behandling och kroniska skador kan då ha uppstått. Obehandlad kan den leda till blindhet. Orsaken är inte helt känd men en viss ärftlighet finns. Ungefär hälften av alla som har öppenvinkelglaukom har ett förhöjt tryck i ögat. Det är balansen mellan till- och avflöde av ögats kammarvatten som påverkar ögats tryck. Kammarvattnet är viktigt för transporten av näring till linsen och hornhinnan samt för att transportera bort slaggprodukter. 136

sinnesorganen

Medicin_1_slutv.indb 136

2011-07-05 22.54

desto oftare spänns stämbanden. Ljudet fortplantas uppåt genom svalget, munhålan, näshålan och bihålorna. Dessa är resonansorgan och ger ljudet dess fyllighet. Med hjälp av tungan artikulerar vi och skapar tal och sång. När vi är förkylda svullnar slemhinnorna i näsan, svalget och bihålorna.

Andningsorganen.

bihålor, sinus paranasale näshålan, cavum nasi svalget, farynx struplocket, epiglottis luftstrupen, trakea luftrör, bronker

lunglober

lungor, pulmones lungblåsa Alveolernas och kapillärernas väggar är så tunna att syre och koldioxid kan passera igenom.

KolSyre dioxid O2 CO2

kapillär röd blodkropp

150

Luftrörens fina gångar slutar i lungblåsor, som omsluts av kapillärer.

andningsorganen

Medicin_1_slutv.indb 150

2011-07-05 22.54

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Göran, 61 år, arbetar som lagerchef på ett varuhus. Han är ensam stående efter en skilsmässa för 10 år sedan. Göran har en son som bor utomlands. Göran började röka i 17-årsåldern och blev snabbt storrökare. Som mest rökte han fyrtio cigaretter om dagen. För tio år sedan fick han astmatiska besvär och läkaren uppmanade honom att sluta röka. Han försökte sluta röka flera gånger, men började igen efter bara några veckors uppehåll. I samband med en lunginflammation blev han inlagd på sjukhus och efter det slutade han röka. Trots rökstoppet har han tidvis haft svåra besvär från luftvägarna, med hosta och slemmiga upphostningar, speciellt på morgonen. Efter ytterligare en lunginflammation fick han diagnosen KOL. De senaste två åren har han varit sjukskriven längre perioder och sen tre månader tillbaka har han 50 % sjukersättning. Periodvis mår han bättre, tack vare olika läkemedel och den hjälp med andnings- och hostningsteknik han får av sjukgymnasten. Göran har varit ganska överviktig men under de senaste åren har han gått ner över 20 kilo. Han försöker vara ute och promenera varje dag, men han blir då lätt andfådd särskilt när det är kallt och blåsigt väder vintertid eller när det är högsommarvärme. Periodvis känner han sig trött och orkeslös och mår psykiskt dåligt till följd av andfåddheten. Ibland drabbas han av panikångest. Efter den senaste lunginflammationen blev han inlagd på sjukhus och fick syrgasbehandling för sina andningsbesvär. Göran oroar sig för hur han ska klara av att fortsätta jobba och hur det ska bli med hans hälsa.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en av våra stora folksjukdomar. I Sverige beräknas mellan 400 000–700 000 personer ha sjukdomen. De flesta har den i en lindrig form och lever med sjukdomen utan att ha fått en diagnos fastställd. KOL är relativt ovanlig före 40 års ålder men blir mer vanlig bland äldre personer. Sjukdomen utvecklas långsamt och det är viktigt att upptäcka de tidiga symtomen för att kunna förhindra utvecklingen av sjukdomen. Rökstopp är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra utvecklingen av KOL. Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som

162

sjukdomar i andningsorganen

Medicin_1_slutv.indb 162

2011-07-05 22.54

STUDIEUPPGIFTER 1. Ge exempel på sjukdomstillstånd när hyperventilation respektive hypoventilation förekommer. 2. Redogör översiktligt eller utförligt för orsak, smittspridningsväg, symtom och behandling vid övre luftvägsinfektioner. 3. Vilka komplikationer kan man få i samband med en vanlig förkylning? 4. Redogör översiktligt eller utförligt för orsak och symtom vid astma. 5. Vilka faktorer kan utlösa allergisk respektive icke-allergisk astma? 6. Vilka läkemedel används vid allergisk astma respektive icke allergisk? 7. Vilka åtgärder vidtar du om en person i får ett astmaanfall? 8. Redogör översiktligt för orsak, symtom, behandling, vård och omsorg vid lunginflammation. 9. Redogör översiktligt eller utförligt för orsak, symtom och behand ling vid KOL. 10. Förklara sambandet mellan emfysem och KOL. 1 1. Förklara översiktligt eller utförligt vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas för att förhindra en försämring av KOL. Göran, 61 år. • Vilken hjälp kunde Göran ha fått för att sluta röka? • Hur kan Göran lindra sina symtom? • Vad kan Göran göra för att behålla vikten? • Vad bör du som vård- och omsorgspersonal tänka på eftersom Göran är mycket infektionskänslig? • Vilka läkemedel används vid KOL? • Vilka hjälpmedel finns det så att Göran kan vistas ute när det är kallt och blåsigt väder? • Vilka är restriktionerna vid syrgasbehandling i hemmet? • Vilket stöd behöver Göran för att han ska må bättre psykiskt?

174

sjukdomar i andningsorganen

Medicin_1_slutv.indb 174

2011-07-05 22.55

Hjärtat Hjärtat, cor, har till uppgift att pumpa blodet genom blodkärlssystemet ut till kroppens alla organ. Hjärtat ligger bakom bröstbenet i utrymmet mellan lungorna och skyddas framifrån av bröstkorgen, hjärtats spets pekar snett mot vänster. Bakom hjärtat ligger matstrupen och stora kroppspulsådern, aorta, och nedre hålvenen, vena cava inferior. Hjärtat är lika stort som personens knutna näve. Hjärtat är inneslutet i hjärtsäcken, perikardiet. Hjärtsäcken består av en dubbelbladig hinna, där det inre bladet är fästat vid hjärtväggen. Mellan de båda bladen finns ett vätskefyllt mellanrum, som gör att hjärtat kan röra sig obehindrat vid varje slag. Hjärtmuskulaturen, myocardiet, är uppbyggd av tvärstrimmig muskulatur, vilket gör att impulserna från hjärtats retledningssystem lät�tare fortplantas i hjärtmuskeln. Till skillnad från annan tvärstrimmig muskulatur kan hjärtmuskeln inte styras med hjälp av viljan. Hjärtat består av två halvor. Båda halvorna består av förmak och kammare och skiljs åt av hjärtskiljeväggen. Mellan förmaken och kamrarna finns segelklaffar, som stängs då kamrarna fyllts med blod. Mellan höger kammare och lungartärerna samt mellan vänster kammare och aorta finns fickklaffar. Hjärtat i genomskärning. aorta lungartärer

lungartär

övre hålven

lungvener vänster förmak

lungartärklaff höger förmak

vänster kammare

nedre hålven

mitralisklaffen

höger kammare

tresegelklaffen

cirkulationsorganen

Medicin_1_slutv.indb 177

177

2011-07-05 22.55

Blodtrycksmätning.

samt ärftlighet ökar risken för hjärt–kärlsjukdomar. Det är den samlade bilden av alla riskfaktorer som avgör hur stor risken är att få kärlkramp, hjärt- och hjärninfarkt. Svår hypertoni innebär att blodtrycket är högre än 180/110. Hos äldre personer ser man ofta högre blodtryck p.g.a. en uttalad ateroskleros i blodkärlen. Då diagnosen hypertoni fastställts ska en blodtrycksutredning göras för att se om det förhöjda blodtrycket har påverkat organ som blodkärl, hjärta och njurar. I utredningen vill man ta reda på orsakerna till det höga blodtrycket. En kartläggning av livsstil, ärftliga faktorer, medicinering och förekomst av andra sjukdomar görs. Undersökningarna som görs är EKG, pulskontroll, blodprov och kontroll av njurarnas funktion via blodprov. Vid osäker diagnos eller svårbehandlat blodtryck görs blodtrycksmätning ibland under 24 timmar för att se hur blodtrycket varierar. hjärt–kärlsjukdomar

Medicin_1_slutv.indb 197

197

2011-07-05 22.55

njurbark

kärlnystan

nefron

njura njurv buka urinl urinb urinr nedr

kapsel

njurmärg

Sid 2

njurartär

njurven

samlingsrör

njurartär njurven

njurbäcken

njurkanal urinledare

Urinorganen. Njuren i genomskärning.

kapillärnät

Förstoring av ett nefron.

primärurinen eller 1,5–2 liter per dygn. Återuppsugningen sker främst med hjälp av olika salter, som natrium och kalium, men även med kalcium och bikarbonat. Njuren utgör en viktig funktion för reglering av blodets pH*, detta regleras genom utbyte av vätejoner och bikarbonatjoner i njurarna. Glukos, blodsocker, sugs även upp till blodbanan. Om blodsockervärdet överstiger 10 mmol i blodet ser man glukos i urinen. Njurens förmåga att filtrera ut avfallsprodukter, dvs. utsöndringshastighet, är mycket viktig för kroppens funktion. Njurens utsöndringsförmåga kan mätas genom kreatinin clearence, där man mäter hur lång tid det tar för njuren att utsöndra ett visst ämne. Ibland kan urinen innehålla t.ex. röda blodkroppar eller äggviteämnen. Det beror ofta på en skada i kärlnystanet eller på att det är för högt blodtryck i kärlnystanet, vilket gör att det läcker ut ämnen, t.ex. äggviteämnen. Urinen

Urinen är steril och består till största delen av vatten. Genom kärlnystanet filtreras en rad nedbrytningsprodukter som är skadliga för

* pH-värde, mått i form av ett tal på hur sur eller hur basisk (alkalisk) en lösning är. Källa: NE.

urinorganen

Medicin_1_slutv.indb 235

235

2011-07-05 22.55

Sjukdomar i urinorganen

Sjukdomar i urinorganen kan delas in i sjukdomar i urinvägarna och sjukdomar i njurarna. Sjukdomarna i urinvägarna kan påverka njurfunktionen och leda till allvarliga sjukdomar. Njurarna har en stor reservkapacitet, och det är först när båda njurarna har förlorat en stor del av sin funktion som symtom uppstår. Ålder är en av de viktigaste faktorerna bakom en nedsatt njurfunktion. Vid 80 års ålder är njurfunktionen nedsatt med 50 % och det är framför allt ett reducerat antal av de urinproducerande nefronen i njuren samt den försämrade genomblödningen av njuren som orsakar en försämring av njurfunktionen. Njurfunktionen påverkas även av andra sjukdomar, t.ex. diabetes, åderförkalkning i blodkärlen och högt blodtryck.

Urinvägsinfektion Urinvägsinfektion, UVI, är en vanlig åkomma som drabbar främst unga kvinnor. Det är ovanligt att yngre män drabbas. UVI kan omfatta följande besvär i urinvägarna: • olika former av urinträngningar • infektion i urinröret, uretrit • bakterieförekomst i urin utan symtom, asymtomatisk bakteriuri • inflammation i urinblåsan, cystit • bakteriell infektion i urinvägarna, vilken kan spridas till blodbanan. Nedre urinvägsinfektioner omfattar urinblåsa och urinrör, medan övre urinvägsinfektioner omfattar urinledarna, njurbäcken och njurvävnaden.

SJUKDOMAR I urinorganen

Medicin_1_slutv.indb 241

241

2011-07-05 22.55

Flödeshinder, obstruktion, i urinvägarna ger följande symtom: • svårt att komma igång och tömma blåsan • svag urinstråle • känsla av att blåsan inte är tömd • spontana avbrott när blåsan töms • behöver krysta för att tömma blåsan. Vid flödeshinder påverkas också blåsans förmåga att hålla urin, vilket leder till en överaktiv urinblåsa. LUTS

Lower urinary tract symtoms, LUTS, är ett samlingsbegrepp för störningar i blåsfunktionen. Det omfattar en mängd symtom som kan orsakas av flera sjukdomar, t.ex. prostataförstoring, cancer, urinvägsinfektioner och olika neurologiska sjukdomar. De vanligaste formerna är: Ansträngningsinkontinens, innebär en ofrivillig urinavgång vid fysisk ansträngning när det blir ett ökat buktryck, t.ex. när personen hostar, nyser och hoppar eller när personen får ett skrattanfall. Ansträngningsinkontinens drabbar kvinnor oftare än män. Behandlingen är i första hand bäckenbottenträning under några månader, men man kan även använda läkemedel som stärker blåsmuskeln. Olika kirurgiska ingrepp som Tension Free Vaginal Tapemetoden, TVT, är en effektiv metod vid ansträngningsinkontinens som drabbar kvinnor. Trängningsinkontinens, innebär att personen blir plötsligt kissnödig och måste genast tömma blåsan. Orsaken kan vara en överaktiv blåsmuskel, men ibland uppkommer trängningssymtom utan påverkan av blåsmuskeln. Trängningsinkontinens förekommer vid prostataförstoring p.g.a. flödeshinder och då blåsan arbetar mot ett motstånd. Trängningsinkontinensen försvinner när avflödeshindret avlägsnas, t.ex. genom operation. Neurogen blåsa, där skador och neurologiska sjukdomar som drabbar hjärnan kan leda till en överaktiv blåsa med urinläckage som följd. Ibland kan dessa sjukdomar leda till tömningssvårigheter, och då kan man använda intermittent katetrisering för att tömma blåsan. Ibland används läkemedel för att avhjälpa besvären. I svåra fall görs en kirurgisk rekonstruktion av urinblåsan.

SJUKDOMAR I urinorganen

Medicin_1_slutv.indb 253

253

2011-07-05 22.55

svalget, farynx matstrupen, esophagus

levern, hepar

magsäcken, ventrikeln

gallblåsan, vesica fellae

bukspottkörteln, pankreas (bakom magsäcken)

tolvfingertarmen, duodenum

tjocktarmen (tvärgående del)

tjocktarmen, kolon (uppåtgående del)

tjocktarmen (nedåtgående del) tunntarmen, ileum

blindtarmens maskformiga bihang, appendix

tjocktarmen (s-formad del), sigmoideum ändtarmen, rektum

Matspjälkningsorganen.

ändtarmsöppningen, anus

Matstrupen

Matstrupen, esophagus, är 25–30 cm lång och finns mellan luftstrupen och ryggraden. Upptill består den av tvärstrimmig muskulatur och nedtill av glatt muskulatur. Detta har betydelse när något fastnar i övre delen av matstrupen. Då kan vi få upp det med hjälp av hostningar och harklingar och genom sammandragningar av matstrupens muskler. Matstrupens insida är beklädd med en slemhinna. Maten transporteras med hjälp av muskelsammandragningar till magsäcken. matspjälkningen

Medicin_1_slutv.indb 263

263

2011-07-05 22.56

Sjukdomar i matspjälkningsorganen

Mag–tarmkanalen är en del av kroppen som reagerar ganska snabbt på hur vi mår fysiskt och psykiskt. Oro och stress ger ofta magbesvär i form av t.ex. ont i magen, känsla av uppkördhet, diarré eller förstoppning. Symtom och besvär från mag–tarmkanalen drabbar nästan varje svensk någon gång i livet. Det kan vara alltifrån tillfälliga besvär och relativt lättbehandlade åkommor till allvarliga sjukdomar. Sjukdomar i mag–tarmkanalen kan uppstå akut och i en del fall kräva kirurgisk behandling. I andra fall sker en långsam utveckling av sjukdomarna i mag–tarmkanalens olika organ. Tumörer är ett exempel på detta. Olika bristtillstånd ger upphov till sjukdomar som ofta kräver livslång behandling. En del sjukdomar är relaterade till vår livsstil och våra matvanor och förändrade kostvanor med mer fett och socker i maten har bidragit till att övervikt och fetma är ett av vår tids största hälsoproblem.

Akuta sjukdomstillstånd i buken Akuta sjukdomar i buken är bland de vanligaste orsakerna till att människor besöker en akutmottagning. Symtomen kan variera från uppkördhet, illamående, kräkningar till problem med att tömma tarmen. Ibland krävs omedelbar kirurgisk behandling av det akuta sjukdomstillståndet. Ett stort antal sjukdomstillstånd kräver utredning, samt undersökningar och provtagningar för att fastställa diagnosen. En noggrann sjukdomshistoria samt en genomförd undersökning av buken ger god vägledning för att identifiera de flesta åkommor. Symtom på akuta sjukdomar i buken är: smärta, illamående, kräkningar, diarré, förstoppning, blödningar från mag–tarmkanalen och feber. Smärta i buken är det vanligaste symtomet när man söker för en akut buksjukdom. Smärtan kan av olika personer upplevas olika starkt och ibland kan det var svårt att skilja buksmärtor från t.ex. sjukdomar i matspjälkningsorganen

Medicin_1_slutv.indb 269

269

2011-07-05 22.56

huvudet, kranium

halskotor, vertebrae cervicales nyckelben, clavicula skulderblad, scapula

bröstbenet, sternum

överarmsben, humerus

revben, costa

ryggraden, columna vertebralis

disk, discus

armbågsben, ulna strålben, radius handlovsben höftben, ilium

mellanhandsben

korsben, os sacrum svansben, os coccygis

fingerben lårbenshals, collum femoris

blygdben, os pubis sittben, os ischii

lårbenshuvud, caput femoris

blygdbensfogen, symfysen

lårben, femur knäskål, patella

skenben, tibia vadben, fibula vristens ben mellanfotsben tåben

Skelettet. rörelseorganen

Medicin_1_slutv.indb 299

299

2011-07-05 22.56

ansiktsmuskler

stora bröstmuskeln, m. pectoralis major deltamuskeln, m. deltoideus tvåhövdad överarmsmuskel (biceps)

sneda bukmuskler

trehövdad överarmsmuskel (triceps)

raka bukmuskler

handens och fingrarnas sträckarmuskler handens och fingrarnas böjarmuskler

fyrhövdade lårmuskeln, m quadriceps femoris

tårnas sträckarmuskler

Kroppens viktigaste muskler.

304

rörelseorganen

Medicin_1_slutv.indb 304

2011-07-05 22.56

stora kappmuskeln, m. trapezius

breda ryggmuskeln

stora sĂ¤tesmuskeln, m. gluteus maximus bakre lĂĽrmuskler

vadmuskeln

rĂśrelseorganen

Medicin_1_slutv.indb 305

305

2011-07-05 22.56

Tvärfraktur uppstår ofta i samband med kraftigt våld mot de långa rörbenen. Snedfraktur förekommer när benet utsätts för vridning, böjning och tryck och förekommer på lårben och underben. Spiralfraktur uppstår när foten sitter fast och benet vrids, t.ex. vid en skidolycka. Splitterfraktur, benet är krossat i ett flertal mindre delar kombinerat med stora mjukdelsskador orsakade av ett kraftigt våld. Intraartikulärfraktur, innebär att en led är krossad i flera mindre delar och med stora mjukdelsskador. Exempel på detta är skador på ledband och ledkapsel. Kompressionsfraktur är vanligast i ryggradens kotor, särskilt vid fallskador hos äldre. Greensticksfraktur eller böjfraktur drabbar endast barn. Benet är helt eller delvis av men benhinna håller det på plats. Inkilad fraktur, den ena bendelen har då skjutits in i den andra. Frakturen kan ses först vid en röntgenundersökning. Vid ledluxationer förskjuts leden ur sitt läge. Orsaken är ett kraftigt våld mot leden. En fraktur kan ha uppstått i ledhuvudet eller så har leden hamnat ur sitt läge. Ledbanden som håller leden på plats har i regel slitits av, och det har uppstått omfattande mjukdelsskador. Ibland förekommer en subluxation, dvs. en delvis förskjutning av ledytorna. Diagnosen ställs utifrån symtom och röntgenundersökning. Stukning innebär att en led delvis eller under en kort stund hamnat ur sitt läge p.g.a. ett lindrigt våld. Ofta förekommer mer eller mindre allvarliga skador på ledband och ledkapsel. Ledbandsskador undersöks genom att pröva ledens stabilitet.

318

SJUKDOMAR OCH SKADOR I rörelseorganen

Medicin_1_slutv.indb 318

2011-07-05 22.56

Tvärfraktur

Snedfraktur

Spiralfraktur

Splitterfraktur

Symtom

Följande symtom ses vid frakturer: • kraftig smärta vid belastning och rörelse • felställning, t.ex. utåtrotation, underbenet pekar bakåt • onormal rörlighet, benet kan ändras i en onaturlig vinkel • benskrap eller att benet knastrar vid rörelse • förkortning av benet • svullnad och/eller smärta. Läkning av frakturer

Läkning av frakturer kan indelas i två faser. Den första läkningsfasen sker direkt efter att frakturen uppkommit. Bindväv börjar bildas

SJUKDOMAR OCH SKADOR I rörelseorganen

Medicin_1_slutv.indb 319

319

2011-07-05 22.56

hårstrå

överhud tillväxtlager

hornlager

känselreceptorer talgkörtel kapillärer läderhud hårmuskel

hårsäck hårrot

svettkörtel underhud

fettvävnad

Huden består av olika lager, som vart och ett har olika funktioner.

I huden bildas D-vitamin med hjälp av solens ultravioletta strålar. D-vitamin är viktigt för kalcium- och fosfatomsättningen i kroppen och har stor betydelse för bl.a. skelettets hållfasthet. Huden består av tre lager: överhud, läderhud och underhud. Överhuden

Överhuden, epidermis, är hudens yttersta lager. Den varierar i tjocklek mellan 0,05 och 0,15 mm. På särskilt utsatta ställen är huden tjockare, t.ex. under foten och i handflatan. Huden kan öka i tjocklek om den utsätts för stor belastning. Det yttersta hudlagret består av ett hornlager. På grund av slitage och tvättning av huden sker en kontinuerlig avstötning av döda hudceller. Nybildning av celler sker under det yttersta hudlagret, och detta tar normalt ca fem veckor. I två veckor finns cellerna i det yttersta lagret för att sedan avstötas från huden. Denna process kallas förhorning. Efter en intensiv solbränna kan vi tydligt se en avstötning av överhudens döda celler, huden flagnar. Vid denna process bildas keratin, ett ämne som gör att överhuden får en vattenavstötande förmåga. HUDEN

Medicin_1_slutv.indb 341

341

2011-07-05 22.57

Atopisk allergi

Vid atopisk allergi bär personer på en ärftlig egenskap att bilda IgE-antikroppar efter kontakt med ett allergen. Atopisk allergi är den största riskfaktorn för att utveckla en allergi. Barn till föräldrar med atopisk allergi löper en större risk att drabbas. Under det första levnadsåret är risken speciellt stor då spädbarnets immunförsvar inte är fullt utvecklat. Eftersom bröstmjölken innehåller antikroppar ger amning ett bra skydd mot allergi. Eksem är röda hudutslag som är vanliga i ansiktet, i armveck och knäveck, böjveckseksem. Eksemet kliar, vilket gör det svårt för barnet eftersom det ofta river sönder huden. Efter 2 års ålder försvinner många eksem. Kontakteksem är ett eksem där man reagerar för ett speciellt ämne, t.ex. nickel. Symtomen är rodnad, svullnad och blåsor. Att undvika kontakt med ämnet är ett måste för att eksemet ska läka. Hösnuva, rinit, orsakas av en allergisk reaktion i näsans och ögats slemhinna som leder till svullnad och rinnande näsa och ögon. Vanligtsvis förkommer hösnuva under våren p.g.a. pollenallergi. Om man lider av hösnuva året runt är den ofta orsakad av damm eller kvalster som finns i inomhusmiljön. Astma, allergisk astma, innebär att luftrören reagerar på ett allergen. Den vanligaste reaktionen leder till att luftrören blir trånga och det blir svårt att andas. Personen får pipande andningsljud, pulsen ökar och ansiktsfärgen blir blek. Svår andnöd skapar ofta ångest hos personen. Astmaanfall ska alltid behandlas med läkemedel. Vid svåra anfall ska personen alltid behandlas på sjukhus. Nässelutslag, urticaria, och svullnad, ödem, är en kraftig hudreaktion med röda, upphöjda och intensivt kliande utslag på huden. Dessa flyter ihop och drabbar stora hudpartier.

Nässelutslag. ALLERGI

Medicin_1_slutv.indb 355

355

2011-07-05 22.57

hypofysen

sköldkörteln bisköldkörtlarna

binjurarna bukspottkörteln

äggstockarna

testiklarna

Hormonproducerande körtlar i kroppen.

Hypofysens framlob styr regleringen av: • sköldkörtelns produktion av tyroxin som bidrar till att öka eller sänka cellens ämnesomsättning. Brist på tyroxin leder till sjukdomen hypotyreos, ökad produktion leder till sjukdomen hypertyreos • bisköldkörtlarnas produktion av parathormon, PTH, som styr kalcium- och fosfatomsättningen • bukspottkörtelns endokrina del som styr produktionen av insulin • binjuremärgens produktion av adrenalin, som ökar hjärtats slag, drar ihop de ytliga blodkärlen och vidgar luftrören, samt nor adrenalin, en transmittorsubstans i det centrala nervsystemet som även har en blodtryckssänkande effekt 360

endokrina organ

Medicin_1_slutv.indb 360

2011-07-05 22.57

och Nordamerika, och den största ökningen ser man i Sverige och Finland. Orsaken till det är förmodligen en kombination av ett flertal faktorer. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes, och sjukdomen ökar kraftigt. Idag är ca 150 miljoner drabbade. WHO, Världshälsoorganisationen, räknar med att 300 miljoner människor kommer att ha typ 2-diabetes år 2025. Ca 85 % av alla diabetiker har typ 2-diabetes. Risken att få diabetes ökar med åldern; 10 % av dem som insjuknar är över 75 år. Sjukdomen kan även debutera hos yngre, men ofta sker debuten efter 50 års ålder. Sjukdomsförloppet är vanligtvis långsamt och det kan ta upp till 10 år innan symtomen visar sig. Det är mycket vanligt med viktuppgång innan sjukdomen bryter ut. Vid typ 2-diabetes sker en nedgång av insulinproduktionen i bukspottkörteln samtidigt som kroppens celler får en nedsatt förmåga att ta upp insulin. Orsaken till typ 2-diabetes är ärftlig, men den kraftiga ökningen av antalet insjuknade anses bero på övervikt och felaktiga matvanor. Metabola syndromet

Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för de riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt–kärlsjukdomar. Tillståndet ökar kraftigt i hela världen och är kopplat till ökningen av antalet överviktiga personer samt ökningen av antalet insjuknade i diabetes. Detta i kombination med fysisk inaktivitet. Det metabola syndromet leder till åderförfettning, som är den vanligaste orsaken till hjärt–kärlsjukdomar. Risken för att drabbas av en hjärt–kärlsjukdom och typ 2-diabetes skiljer sig åt mellan olika sociala grupper. Lågutbildade löper dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt, och för män är risken tre gånger så stor som för kvinnor. Personer med utländsk bakgrund har också en förhöjd risk att insjukna i hjärt–kärlsjukdomar och diabetes. Det metabola syndromet kännetecknas av: • Insulinresistens, kroppen har nedsatt förmåga att uppta insulin i vävnaderna. Detta leder till att kroppen ökar produktionen av insulin och bukspottkörteln ansträngs. Detta leder slutligen till diabetes. • Förhöjda (förändrade) blodfetter. • Högt blodtryck. 364

endokrina SJUKDOMAR

Medicin_1_slutv.indb 364

2011-07-05 22.57

Gynekologiska sjukdomar

Gynekologi är läran om sjukdomar i kvinnans könsorgan. Vanliga besvär är flytningar och sveda, smärta vid samlag samt olika infektioner. Även hormonella rubbningar ingår i de gynekologiska sjukdomarna, t.ex. utredning och behandling av menstruationsrubbningar och ofrivillig barnlöshet. Komplikationer under graviditeten, t.ex. illamående, blödningar, missfall och utomkvedshavandeskap behandlas inom gynekologin, liksom utredning och behandling av urininkontinens, myom i livmodern och cancer i könsorganen. En viktig del inom gynekologin är arbetet för en bättre kvinnohälsa, genom t.ex. återkommande cellprov från livmodertappen, preventivmedelsrådgivning och behandling av klimakteriebesvär. En gynekolog är en specialistläkare inom både gynekologi och obstetrik, läran om förlossningar.

Endometrios Endometrios är en godartad, kronisk sjukdom som ofta leder till svåra smärtor. Sjukdomen är relativt vanlig och drabbar ca 10 % av alla kvinnor i fertil ålder. Ca 60 % har lindriga symtom medan ca 20 % har svåra symtom. Livmoderns insida är klädd med livmoderslemhinnan, endometriet. Vid endometrios finns livmoderns slemhinna även på äggledare, på tunntarmen och andra organ i bäckenet. Vid menstruation stöts livmoderslemhinnan bort. Normalt ska menstruationsblodet rinna ner genom slidan, men det händer att blod med avstött slemhinna kommer ut i buken via äggledarna. Vid endometrios försvinner inte livmoderslemhinnan som hamnat i buken utan fortsätter där att följa menstruationscykeln. Endometrioscystor kan då blöda ut i buken och ge upphov till inflammationer och svåra smärtor. Sjukdomen uppträder i skov, och frekvensen varierar från kvinna till kvinna. GYNEKOLOGISKA SJUKDOMAR

Medicin_1_slutv.indb 393

393

2011-07-05 22.57

Kapitel 15

Mikrobiologi

Mikroorganismer var de första levande organismerna som fanns på jorden. Från mikroorganismerna har det, under flera hundratals miljoner år, utvecklats organismer som växter, djur och människor. Mikroorganismer finns överallt i vår omgivning och har en stor överlevnads- och en god anpassningsförmåga till olika miljöer. De är nödvändiga för att andra organismer ska kunna leva och utvecklas. Genom att mikroorganismerna bryter ned döda växter och djur frisätts grundämnen som andra växter och djur kan ta tillvara. Mikroorganismer används inom livsmedelsindustrin, t.ex. vid framställning av mjölkprodukter som yoghurt och filmjölk. De används även i läkemedelsindustrin för att framställa läkemedel. De flesta mikroorganismer är ofarliga för människan, apatogena, medan andra är mer eller mindre skadliga för människan, patogena, och som orsakar sjukdomar. På huden och i kroppen finns mikroorganismer som tillhör kroppens normalflora. Dessa är vi beroende av för att kroppen ska fungera. En del bakterier som tillhör normalfloran kan orsaka infektioner på andra ställen i kroppen, t.ex. kan kolibakterier, som finns i ändtarmen, orsaka urinvägsinfektioner. Då allmäntillståndet försämras förändras ofta balansen i normalfloran, vilket gör att infektioner uppstår. Allmäntillståndet, dvs. hur vi mår fysiskt och psykiskt har stor betydelse för vår motståndskraft mot infektioner. Även ärftliga faktorer, sjukdom och livsstilsfaktorer har stor betydelse för vårt allmäntillstånd. Ett gott hälsotillstånd, oskadad hud och friska slemhinnor, näringsriktig kost, motion, normal vikt, att inte röka och att dricka alkohol i måttliga mängder är viktiga faktorer som bidrar till ett gott allmäntillstånd. Kriser och psykisk ohälsa påverkar i hög grad motståndskraften mot infektioner. 396

mikrobiologi

Medicin_1_slutv.indb 396

2011-07-05 22.57

Smittvägar för dessa bakterier är via munnen, vatten och födoämnen samt kontakt med smittad avföring. Gemensamt för dessa enterobakterier är att de förorsakar diarré som är mer eller mindre allvarlig. Vanliga kolibakterier kan förändrats och några kan bilda toxiner som skadar tarmens celler och ge upphov till sår med svåra buksmärtor och feber, med diarré som följd. ETEC orsakar turistdiarré, som normalt självläker inom några dygn. EIEC är en enterobakterie som orsakar sår på tarmslemhinnan och ger upphov till vattnig och blodig diarré. EHEC är alltid sjukdomsframkallande och förekommer normalt inte i tarmen. Bakterien orsakar blodig diarré och kan även påverka njurfunktionen. Antibiotikabehandling har ingen effekt på EHEC, utan behandlingen inriktas på vätsketillförsel och lindring av aktuella symtom. Ibland krävs intensivvårdsbehandling. Sjukdomen är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen. Salmonellabakterien finns i 2 000 olika arter och indelas i två typer: Salmonella typhi, som orsakar allvarliga tarminfektioner. Bakterien sprider sig till blodbanan och andra organ och ger upphov till tyfoid feber. Symtomen är mycket hög feber och allmänpåverkan. Salmonella enteritidis orsakar lindrig men långvarig diarré. Sjukdomen självläker efter 6–8 veckor. Salmonellabakterien sprids framför allt med livsmedel och vatten. Noggrann livsmedelshygien, god personlig hygien samt kontroll av dricksvatten och livsmedel är viktiga förebyggande åtgärder. Personer som är smittbärare får enligt Smittskyddslagen inte arbeta inom restaurang- och livsmedelsindustrin. Sjukdomen är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen. Vid Salmonella typhi är föreskrifterna strängare. Shigellabakterien är mycket smittsam och orsakar blodblandad diarré en form av dysenteri. Den förekommer mest i samband med utlandsresor. Campylobacter

Campylobacter kan orsaka infektion i tjocktarmen med tät, blodig och slemmig diarré. Ibland förekommer kramper. Vanligtvis läker sjukdomen inom en vecka men symtom kan kvarstå upp till fem veckor. Campylobacter kan finnas normalt hos kycklingar, får och

404

mikrobiologi

Medicin_1_slutv.indb 404

2011-07-05 22.57

Immunologi – kroppens försvar

Immunologi betyder läran om kroppens försvarsmekanismer främst mot infektioner men även mot cancer. Immunförsvaret består av hud, slemhinnor, benmärg och tymuskörteln, lymfsystemet med lymfkörtlar och mjälten. Motståndskraften mot olika infektioner påverkas av olika individuella faktorer. Åldern är en mycket viktig faktor. Nyfödda har ett outvecklat immunförsvar men har ett skydd som de fått via moderns antikroppar och via amningen. Immunförsvaret försämras normalt efter 65 år, vilket gör att många äldre oftare drabbas av infektioner. Vid olika sjukdomstillstånd påverkas immunförsvaret, t.ex. ökar diabetes risken för infektioner. Sjukdomar som kräver olika former av behandling, t.ex. cytostatikabehandling, försämrar immunförsvaret och personen blir mer infektionskänslig. Hormonet kortisol påverkar immunförsvaret, t.ex. påverkas immunförsvaret negativt om kortisolhalten minskar i kroppen. Näringsbrist och särskilt brist på protein ökar risken för infektioner p.g.a. att nybildningen av celler fördröjs, t.ex. vid sårläkning och antikroppsproduktion. Människan immunförsvar består av: • yttre försvar, hud och slemhinnor • det ospecifika immunförsvaret, lymfkörtlar • det specifika immunförsvaret, vita blodkroppar.

Yttre försvar Huden och slemhinnor utgör den första barriären mot olika mikroorganismer. Normalfloran på huden och slemhinnorna utgör ett skydd som hindrar andra bakterier från att få fäste. Förändras balansen i normalfloran kan en ofarlig bakterie föröka sig och orsaka infektion. En god blodcirkulation i hud och slemhinnor är viktig då nedsatt

IMMUNOLOGI – kroppens försvar

Medicin_1_slutv.indb 415

415

2011-07-05 22.57

Infektionssjukdomar

Virusepidemier Influensa orsakas av virus. Det finns tre olika typer av influensavirus: A, B och C. Det är främst A och B som ger upphov till den typiska influensan. Om influensan drabbar befolkningen i ett land talar man om en epidemi. Influensaepidemier drabbar oss regelbundet varje år under vintersäsongen och orsakar en relativt hög sjukfrånvaro på arbetsplatser och skolor. Under influensasäsongen noterar man också en överdödlighet bland äldre. Utbrott av influensa hos oss har i regel föregåtts av utbrott på södra halvklotet, och därför är vi ofta förvarnade och har hunnit vidta förebyggande åtgärder, t.ex. vaccinframställning och vaccinering. Med jämna mellanrum händer det att virusepidemier uppstår p.g.a. av förändringar, mutationer, av virus, vilka sedan överförs till människan. Exempel på detta var ”asiaten” (1957–1958) och Hongkong-influensan (1968–1970). Med pandemi menas att en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Spanska sjukan (1918–1920) var en influensa som spreds via fåglar och troligtvis även mellan grisar. Spanska sjukan är den pandemi som skördat flest dödsoffer i världen under modern tid. Andra liknande influensavirus som sprids från fågel till människa är den så kallade fågelinfluensan eller SARS. Influensaviruset är mycket föränderligt, och därför kan man insjukna i influensa flera gånger. Ibland räcker immuniteten helt eller delvis under några år, men om influensaviruset har förändrats löper alla en risk att smittas och insjukna.

424

INFEKTIONSSJUKDOMAR

Medicin_1_slutv.indb 424

2011-07-05 22.57

Hiv-virus.

Hiv/aids i Sverige

Man räknar med att ca 5 000 personer i Sverige är smittade med hiv (oktober 2009). Antalet nyrapporterade fall har, sedan slutet av 1980-talet och fram till 2002, legat konstant med omkring 300 fall per år, men under de senaste åren har det skett en viss ökning. År 2009 rapporterades 486 fall. Den största gruppen smittade finns bland heterosexuella personer som kommer från länder med hög förekomst av hiv och som smittats före ankomsten till Sverige samt bland homosexuella män som är smittade i Sverige. Källa: www.smittskyddsinstitutet.se Orsak

Hiv, humant immunbristvirus, är ett retrovirus som angriper det specifika immunförsvarets T-lymfocyter, T-hjälparceller. Dessa har en mycket viktig funktion genom att de aktiverar det övriga immunförsvaret. En för låg nivå av T-hjälparceller hos den hivsmittade leder till olika infektioner orsakade av andra virus och bakterier vilket leder till hivinfektionens slutstadium, aids. Hiv finns i kroppsvätskor, t.ex. blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk. Om smittade kroppsvätskor kommer i direkt kontakt med slemhinnor i munnen, urinröret, slidan, ändtarmen, ögat eller på förhudens insida kan hiv överföras. Hiv anses som lågvirulent, och chansen att smittas är ganska liten jämfört med t.ex. hepatit. Ett stort problem är att hiv lagras i kroppens arvsmassa, vilket gör att den som smittats är smittsam hela livet. 432

INFEKTIONSSJUKDOMAR

Medicin_1_slutv.indb 432

2011-07-05 22.57

Iordningställa och överlämna läkemedel Läkemedel kan iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. På sjukhus iordningställer sjuksköterskan vanligen läkemedlen en gång per dygn. I öppenvården iordningställs dosetten en gång i veckan och förses med en tydlig angivelse om vilka datum som avses. Överlämnande, administration, av läkemedel på sjukhus görs vanligen 3 gånger per dag, kl. 8.00, 15.00 och 20.00. Om patienten är i behov av sömnmedel ges detta i samband med sänggåendet. I dag iordningställs även läkemedel på apoteket genom dosexpediering på samma sätt som inom primärvården.

Delegering Med delegering avses att en sjuksköterska, som har formell kompetens, överlåter vissa uppgifter till en annan person som saknar formell kompetens. Delegering ska användas restriktivt och är inte avsedd att t.ex. lösa personalbrist eller organisatoriska problem. Sjuksköterskan får bara delegera uppgifter till en person som har tillräckliga kunskaper och erfarenheter, reell kompetens. Delegering av uppgifter och mottagande av delegering kan aldrig beordras. Delegering är personlig och beslut om delegering ska vara skriftligt och gälla högst ett år. Genom att underteckna delegeringsbeslutet försäkrar den som fått delegering, uppgiftsmottagaren, att han eller hon är införstådd med vad delegering innebär för hälso- och sjukvårdspersonal, samt att han eller hon ska vara förtrogen med bestämmelser om delegering, SOSFS 1997:14 och läkemedelshantering inom Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659. Den som överlämnar läkemedel är ansvarig för att rätt läkemedel ges till rätt person och att en kontroll av personens identitet alltid görs före överlämnandet så att rätt dos ges till rätt person. Förutsättningen för delegering är:

• Arbetsuppgiften som ska delegeras ska vara klart definierad, t.ex. ge N.N. 24 E Lantus-insulin i penna, subkutant i mage kl. 08.00 varje dag. • Ett beslut om delegering är personligt och gäller endast för den namngivna personen. En person som delegerats en uppgift kan inte delegera uppgiften vidare.

462

läkemedel

Medicin_1_slutv.indb 462

2011-07-05 22.58

Livräddande åtgärder Andning

Kroppen behöver ständig tillförsel av syre. Upphör andningen drabbas hela kroppen av syrebrist. Organ som är speciellt känsliga för syrebrist är hjärnan, hjärtat och njurarna. När en person slutar andas är det stor risk för bestående hjärnskador. Redan efter 3–4 minuter utan syre ökar risken för obotliga hjärnskador. Efter 5 minuter har hjärnceller dött i så stor utsträckning att personen betraktas som hjärndöd. Vid drunkningstillbud i kallt vatten, eller när personen av andra orsaker blivit kraftigt nedkyld, sjunker kroppens ämnesomsättning och syrebehovet minskar. Livräddande åtgärder kan då få effekt även om personen varit utan syre längre än 5 minuter. Av alla livräddande åtgärder är fria luftvägar viktigast och ska prioriteras. Om du hittar en medvetslös person bör du försöka väcka honom genom att ropa och försiktigt skaka honom. Om personen är medvetslös och ligger på rygg faller tungan tillbaka och blockerar luftvägen. Skapa fria luftvägar

För att skapa fria luftvägar ska du göra följande: • Placera den ena handen på den skadades panna och böj maximalt bakåt. Med den andra handen lyfter du den skadades haka uppåt/ bakåt. Ta inte under nacken eftersom personen kan ha nackskador. • Inspektera den skadades mun. Vänd försiktigt den skadades huvud, så att du med fingrarna kan rensa blod, kräkning, snus och/eller tuggummi ur munnen. Om personen har tandprotes, försök ta ut den.

470

insatser vid olycksfall

Medicin_1_slutv.indb 470

2011-07-05 22.58

Skapa åter fria luftvägar och kontrollera andningen: • Kontrollera om den skadades bröstkorg eller buk höjs eller sänks. • Luta dig över den skadade, lägg örat mot hans mun och lyssna efter andningsljud. • Är luftvägarna fria och den skadade andas tillfredsställande kan du lägga honom i stabilt sidoläge (s. 476) för att behålla fria luftvägar. • Stanna hos den medvetslöse om det är möjligt. Undvik att han blir nerkyld genom att lägga en filt över honom. Öva på att skapa fria luftvägar och att lägga en person i stabilt sidoläge.

Mun mot mun-metoden

Om den skadade inte andas trots fria luftvägar ska du ge andningshjälp med mun mot mun-metoden. Så här gör du: • Lossa på åtsittande kläder och rensa munnen från blod, slem, kräkning och ev. föremål. • Skapa fria luftvägar. Böj den skadades huvud maximalt bakåt och lyft upp hakan med två fingrar. • Kläm ihop näsborrarna på den skadade. • Ta ett normalt andetag. Slut din mun omkring den skadades mun och blås in luft. Luftmängden ska motsvara ett normalt andetag. • Gör 12–20 blåsningar per minut. Ju yngre den skadade är, desto mindre mängd luft per andetag, och desto fler andetag per minut. Om det rör sig om ett litet barn kan du sluta din mun runt barnets näsa och mun. insatser vid olycksfall

Medicin_1_slutv.indb 471

471

2011-07-05 22.58

genomföra en kontinuerlig brandtillsyn, t.ex. kontroll av släckningsutrustning, kontroll av automatiskt utlösande larm, utplacering av brandvarnare och deras antal och utmärkningen av utrymningsvägarna. Enligt lagen ska all kontroll och tillsyn dokumenteras och en kontinuerlig uppföljning av ev. vidtagna åtgärder göras. Förebyggande brandskyddsarbete

Det viktigaste förebyggande arbetet mot brand är att se till att brand inte uppstår. Vanliga orsakeR till brand är:

• elfel, ca 5 000 bränder orsakas av elfel i vitvaror, t.ex. kyl och frys, hushållsapparater, t.ex. kaffebryggare, samt trasiga eller gamla sladdar eller stickkontakter • kvarglömda ljus eller annan öppen eld • rökning, som är den vanligaste orsaken till brand med dödlig utgång • kvarglömda, påslagna spisplattor och torrkokning • hög temperatur på fett eller olja • brandfarliga vätskor som inte förvaras på ett betryggande sätt, t.ex. bensin, T-sprit, fotogen och tändvätska • bilbatteri, som kan orsaka bilbrand eller antändas om det förvaras inomhus för laddning • brännbart material, som förvaras i trappuppgångar, på vindar och i förråd kan utgöra en risk för anlagda bränder. Produktionsprocessen inom t.ex. metallindustrin kräver mycket höga temperaturer som kan orsaka brand. Utbildning i brandskyddsarbete inom dessa industrier är därför obligatorisk.

Personalen – den viktigaste resursen

För dig som arbetar inom vård och omsorg är det viktigt att ha god kännedom och kunskap om hur du ska förebygga bränder och vilka åtgärder du ska vidta i händelse av brand. Det är viktigt att du i ditt arbete känner till hur man gör en riskbedömning utifrån en aktuell situation och vilka lämpliga åtgärder som bör vidtas. På sjukhus och på särskilda boenden ska det finnas larm som utlöses automatiskt,

insatser vid olycksfall

Medicin_1_slutv.indb 485

485

2011-07-05 22.58

Urban Gillå

Medicin 1

Medicin 1 Urban Gillå

www.bonnierutbildning.se

Omslag_Medicin1.indd 1

(523-0222-4)

2011-07-05 11.26