9789127422278 by Smakprov Media AB

Geografi SVERIGE

SVERIGE

LÄRARBOK LÄRARBOK

G Geeooggraf i GR UN DB OK

raf i

S V E R IG E

Ingrid Åsgård Kata

rina Olsson

Katarina Olsson • Ingrid Åsgård

Innehåll PULS Geografi 4–6 Sverige ................................................................. 4 Att läsa och förstå faktatexter ............................................................ 8 Svenska som andraspråk Prov och bedömning

...................................................................

14 Tabell över centralt innehåll ................................................................ 15 Bedömningstabell geografi .................................................................. 16 ...........................................................................

Att arbeta med PULS Geografi Sverige

....................................

HANDLEDNING TILL GRUNDBOKEN Vad är geografi? ....................................................................................... 22 Vår jord

........................................................................................................

Jordytan förändras ................................................................................. 36 Kartor beskriver världen

...................................................................

........................................................................................

...........................................................................................

Vi bor i Sverige Sveriges natur

Återanvändning

......................................................................................

Sveriges landskap

...................................................................................

KOPIERINGSUNDERLAG

.............................................................

82 88 95

Handledning till grundboken Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida i lärarboken med följande struktur:

Vår jord Centralt innehåll och förmågor

Centralt innehåll Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, t.ex. plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

Här finns punkterna från det centrala innehållet i kursplanen för geografi som kapitlet innehåller och de förmågor som eleverna tränar.

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Förmågor Utforska, tolka, reflektera, jämföra, använda geografiska verktyg, beskriva med geografiska begrepp

Syfte Varje kapitel har ett syfte som utgår från Lgr 11 och författarnas tankar om innehållet.

Uppstart Här finns förslag på en gemensam uppstart av kapitlet. Det är oftast någon form av uppgift som ska leda till frågor och väcka intresse för kapitlets innehåll.

Syfte Kapitlet syftar till att ge en enkel bild av vår planet ur ett historiskt/geologiskt perspektiv, dvs. från det att den bildades och fram till idag. De exempel som lyfts fram handlar om plattektonik och bildande av världshaven.

Uppstart Berätta om en av de värsta naturkatastroferna i modern tid, vulkanutbrottet, Krakatoa år 1883 i Indonesien. Har det nyligen skett någon naturkatastrof på jorden, som har med plattektonik att göra, t.ex. ett vulkanutbrott eller en jordbävning? Sannolikheten är stor att det har det, eftersom kontinentalplattorna hela tiden rör på sig. Berätta i klassen om den senaste naturkatastrofen. Dela ut en blindkarta till eleverna, och låt dem själva leta på internet efter olika platser, där det har skett stora vulkanutbrott och jordbävningar. Låt dem pricka in dessa platser på kartan. När alla är klara, får eleverna rita in alla platser på en gemensam karta som kan visas på storskärm. Diskutera det mönster ni ser. Jämför hur plattgränserna framträder med bilden på s. 17 i grundboken.

Nyckelord glödande klot universum stjärna solsystem galax

atmosfär magma jordskorpa mantel pangea

jordbävning jordskalv tsunami ocean djuphavsgrav

planet gas syre

plattor kontinent berggrund

djuphavsslätt flytande massa

SVA-begrepp Partikelverb och avledningar sammanhängande jämfört med bestå av oändlig behållare genomskärning

hänga ihop glida isär innehålla förstenad våldsamma uppstå

SVA-begrepp

inträffa utvidgas förfäder uppstå tillverka bosätta

Detta är ord och begrepp som är viktiga att uppmärksamma med tanke på elever som har svenska som andraspråk.

Sammansättningar jordskorpa rymddräkt rymdfärja himlakropp

landmassa jordglob djuphavsslätt

bergsrygg ryggrad istäcket

Idiomatiska uttryck till och med

på sina håll

Homonymer fast

ras

Övriga glödande sval platt bana likna krets forskare desto

massa svalna upphov stelna skrovlig grund kraftig forsa

aktiva gräns näst ränna grop studera bakterie insekt

Nyckelord Detta är ord som är viktiga att uppmärksamma under arbetet med kapitlet för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet och förstå texterna.

Viktiga ord i no och so Man behöver lära sig många nya ord för att förstå vad man läser om i no och so. I den här ordboken finns de vanligaste orden förklarade. Orden står förklarade i bokstavsordning och ibland finns exempel på hur ordet används eller en bild som förtydligar.

Varje uppslag i grundboken har följande struktur i lärarboken:

Vår plats i universum

Vår jord Från början fanns inga hav, inget land, inga skogar eller öknar. Jorden var länge ett glödande klot. När det glödande klotet efter mycket lång tid sakta blev svalare bildades hav och de stora områden av land som vi kallar kontinenter. Men hela jorden har faktiskt inte svalnat ännu. Det glöder fortfarande långt ner i jordens inre.

Om du skulle sitta i en satellit ute i rymden och titta ner på jorden, skulle du tydligt se att jorden är rund som ett klot. Du skulle snart upptäcka att det finns mer vatten än land på jorden. Du skulle också kunna se stora gröna skogar och gula odlade slätter, brungula öknar och vita glaciärer av is. Det är lätt att tro att jorden alltid har sett ut som den gör just nu. Men jorden förändras hela tiden. Ända sedan den allra första början har starka krafter i naturen förändrat jordens yta. I dag förändrar också människan land och hav på jorden.

Jorden är en planet som rör sig i en bana runt solen. Vår sol är en stjärna i galaxen Vintergatan. En galax består av väldigt många stjärnor. I universum finns det mängder av galaxer som liknar Vintergatan. Kring många av stjärnorna kretsar planeter. Kanske kan det finnas liv på några av dem, precis som hos oss. Vad tror du? Forskare som studerar hur stjärnor och planeter har bildats tror att universum, där galaxerna finns, är mellan 13 och 16 miljarder år gammalt. Det finns också forskare som räknat ut att universum skulle kunna vara minst 986 miljarder år eller till och med oändligt gammalt.

Vårt solsystem är bara ett av många solsystem i vår galax, Vintergatan. Så här tror forskarna att Vintergatan ser ut.

På den här satellitbilden av jorden ser vi Afrika och Antarktis. De är två av jordens stora sammanhängande landmassor – kontinenter.

Solen Jorden

I detta kapitel får du läsa om: • hur vår jord har förändrats under sin livstid • det som är speciellt med planeten jorden jämfört med andra planeter

Vårt solsystem

• hur jordskorpan är uppdelad i stora plattor, med sprickor emellan • vad som kan hända när plattorna rör sig • hur haven bildades. Planet är en himlakropp som kretsar runt en stjärna. Solsystem består av en stjärna och de planeter som kretsar kring den. Universum är platsen där allt finns, galaxerna, stjärnorna och planeterna.

Fakta om uppslaget Här får du som lärare mer fakta om geografin som ligger bakom innehållet i grundboken, för att du ska kunna ha svar på frågor som eleverna ställer.

Vår plats i universum

Att göra

Stjärnor bildar galaxer och galaxen där vi bor heter Vintergatan. Det finns många miljarder galaxer, ingen kan säga exakt hur många. Galaxerna ser olika ut, de två huvudtyperna är spiralformade och elliptiska. De galaxer som ligger närmast Vintergatan är av en mindre typ, de är så kallade dvärggalaxer.

U U A

Vad heter planeterna i vårt solsystem? s. xx Stjärnhimlen s. xx Arbetsboken s. 7

Mer fakta Universum expanderar allt snabbare s. xx

Att diskutera Av alla planeter i solsystemet är det bara Tellus som har vegetation. • Hur skulle t.ex. er hemtrakt se ut om alla växter var borta? Hur ser själva jordytan ut? • Finns det fler planeter kring andra solar, dvs. stjärnor i Vintergatan?

Att diskutera Detta är frågor som kan diskuteras i samband med arbetet med sidan eller uppslaget. Frågorna är tänkta att vara en inspiration och igångsättare för få eleverna att prata geografi.

Att göra Under att göra finns aktiviteter som passar att göra i samband med respektive uppslag. U är hänvisning till uppgifter som finns i slutet av

respektive kapitel i lärarboken.

A är hänvisning till arbetsboken Geografi Sverige. K

är hänvisning till kopieringunderlag som finns i slutet av lärarboken.

Vi bor i Sverige Centralt innehåll Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden. Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, t.ex. åldersfördelning. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Förmågor Använda geografiska verktyg.; utveckla kunskaper om kartor och kunna använda dem; hitta och återge viktiga namn; göra geografiska analyser; dra slutsatser,; göra jämförelser; se skillnader och likheter; undersöka närområde och platser i Sverige; presentera resultat med hjälp av geografiska begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Syfte

SVA-begrepp

Kapitlet syftar till att introducera eleverna i Sveriges geografi, dvs. hur landet är indelat i olika typer av regioner och hur befolkningen fördelas.

Partikelverb och avledningar

Uppstart Be eleverna att under fem minuter anteckna sådant som de tror är typiskt för Sverige, i jämförelse med andra länder. Gå sedan igenom och prata i klassen om vad eleverna tror. Kanske finns det elever med erfarenheter från andra länder som kan göra jämförelser. Be eleverna rita en karta (utan förlaga) över Sverige och sätta ut Stockholm, Göteborg och Malmö samt sin hemort, sin hemkommun och sitt landskap. När de är klara får de jämföra sin karta med kartbokens.

Nyckelord invånare tättbefolkat glest befolkat rikt land landskap

regioner län landsting kommuner huvudstad

kollektivtrafik tätort stad folkmängd befolkningspyramid

omvandla genomföra tillhöra besluta

omsorg utsikt sammanställning övertog

jämnårig slumpmässig näringsriktig

Sammansättningar järnväg äldrevård

hälsovård kollektivtrafik

landsbygd jordbruk

Idiomatiska uttryck från dag till dag

Övriga kusten vård modern avlopp älv mellersta lagar

samt bilda glest kontor reparationer transporter hamn

invånare exakt hittills pyramiden ett visst år bostäder

Vi bor i Sverige

Sverige är ett rikt land

Befolkningstäthet i Sverige Invånare per km2

Sverige hör till de rika länderna i världen. Men det betyder inte att alla som bor här har väldigt mycket pengar. Det som ändå gör Sverige till ett rikt land är till exempel: • att gamla och sjuka får vård • att alla svenska barn får gå i förskola och att alla går i skola • att vi har bra vägar, järnvägar och flygtrafik • att nästan alla svenskar bor i moderna bostäder med elektricitet, vatten och avlopp • att det finns många arbetsplatser • att det finns naturtillgångar som skog, järnmalm jordbruksmark • att det finns älvar med rinnande vatten som kan omvandlas till energi.

mindre än 10 inv/km2 10–50 inv/km2

Kiruna

50–100 inv/km2 2

mer än 100 inv/km

I Sverige bor det drygt 9 miljoner människor. Man brukar räkna med att det varje år föds ungefär 100 000 barn i Sverige. Det är alltså så många som är lika gamla som du. Men alla som bor i Sverige är inte födda här. Över en miljon invånare i Sverige kommer från ett annat land.

De flesta invånarna i Sverige bor i de södra delarna. Där ligger de tre största städerna: Stockholm, Göteborg och Malmö. Mest tätbefolkat är det längs kusten och i Mälardalen. Ett tätbefolkat område är där det bor många människor på en liten yta. Norra Sverige är ett glest befolkat område. Där är det längre mellan städerna och där bor inte så många människor. De största städerna i norra Sverige ligger vid kusten. På karatan ser du var de flesta bor.

Umeå

Östersund

Stockholm

Göteborg

Malmö

100 150 200 km

Befolkningstäthet i Sverige Invånare per km

mindre än 10 inv/km2 10–50 inv/km2

Kiruna

50–100 inv/km2 mer än 100 inv/km2

Umeå

Östersund

I detta kapitel får du läsa om: • hur många som bor i Sverige och var de flesta bor • varför Sverige räknas som ett rikt land i världen • att Sverige är indelat i landsdelar, län, landskap och kommuner • vad en tätort är och vad en stad är.

Stockholm

Göteborg

Malmö

I svenska förskolor och skolor har man lunchrast. Då får barnen och eleverna näringsriktig mat. 0

Elektriciteten som driver tågen kommer från kraftverk av olika slag, som vatten-, vind- eller kärnkraftverk.

100 150 200 km

Sverige är ett rikt land ”Förväntad livslängd” är ett statistiskt mått som även återspeglar levnadsstandarden i ett land. I t.ex. Afghanistan är den förväntade livslängden inte ens 50 år medan den i Sverige är över 80 år. På Utrikespolitiska Institutets Landguiden finns statistik för världens alla länder http://landguiden.se. Sverige är ett glest befolkat land. Det är spännande att fundera över hur stora skillnader det kan vara mellan olika länder och vilken förmåga vi människor har att anpassa oss till olika situationer.

Att diskutera • Titta på kartan på s. 46. Hur ser befolkningsfördelningen ut i Sverige? Varför ser den ut som den gör? • Vad innebär det att Sverige är ett så långsmalt land i nord-sydlig riktning?

Invånare är en person som bor i ett visst område, till exempel i en stad.

Fakta hämtat från Lantmäteriets hemsida: • Sverige är 1 572 000 meter långt och 500 km brett. • Om du åker Sveriges längd söderut från den sydligaste udden Smygehuk hamnar du ungefär i Neapel. • Landets yta är ca 449 964 km². Detta omfattar den totala arealen inklusive sjöar och vattendrag. • Till ytan kan Sverige jämföras med Irak och Marocko, i Europa närmast med Spanien. • Exempel på länder som har ungefär lika stor befolkning (ca 9 miljoner invånare) är Bulgarien och Zimbabwe. • Sveriges befolkning har gott om utrymme att röra sig på (22 invånare/km²) om man jämför med Europa i övrigt. Minst plats är det i Nederländerna (372 invånare/km²).

Att göra U U A

Sverige är ett rikt land s. 57 Befolkningstäthet s. 57 Arbetsboken s. 26

Olika sätt att dela in Sverige

21 län Flera kommuner tillsammans hör till ett län. Varje län har en länsstyrelse. Länsstyrelsen genomför riksdagens och regeringens beslut i de kommuner som tillhör länet. Länsstyrelsens chef kallas landshövding.

Tre stora landsdelar Sverige delas in i tre stora landsdelar. De heter Götaland, Svealand och Norrland. Lappland

Götaland ligger längst i söder. I Götaland bor nästan hälften av alla människor i Sverige.

Norrbotten

21 landsting

Svealand heter den mellersta landsdelen. Där bor

också många människor. I Svealand ligger Sveriges huvudstad, Stockholm.

I varje län finns ett landsting. Landstingens viktigaste uppgifter är att sköta hälsovård och sjukvård, samt kollektivtrafik.

NO R R L AN D Västerbotten

Den nordligaste delen kallas för Norrland. Norrland är stort, men där bor inte så många människor.

Ångermanland

Jämtland

Hälsingland Dalarna Gästrikland

S V EA LA ND Värmland

290 kommuner Det finns 290 kommuner i Sverige. Kommunerna är olika stora och i en och samma kommun kan det ligga flera tätorter. Kommunen sköter till exempel förskola, skola, äldrevård, vatten och avlopp, idrottsplatser och bibliotek.

Det är mycket vanligt att flera kommuner och landsting som ligger nära varandra samarbetar och hjälper varandra. För att kunna göra det har de bildat olika regionsförbund. Ofta handlar samarbetet om arbetsplatser, vård och utbildning.

Medelpad

Härjedalen

Uppland

Skåne län

I södra delarna av landet är länen mindre. Kommunerna är många och små till ytan.

Närke Södermanland

Dalsland Bohuslän

Västmanland

Jämtlands län

Samarbete i regioner

25 landskap Sverige brukar också delas in i 25 landskap. För länge sedan, innan Sverige blev ett land, var landskapen som små egna länder med egna lagar. Så är det inte längre. Nu använder vi landskapen när vi ska berätta var en plats ligger och varifrån vi kommer. ”Jag bor i Småland. Min moster och morbror bor i Värmland.”

I Norrland är länen mycket stora. I varje län finns det få och ofta stora kommuner, som är glest befolkade.

Västergötland

Östergötland

G Ö TA LA ND Halland

Gotland

Småland Öland Blekinge

Det finns ca 700 ambulanser i Sverige. I de län där det bor många människor, finns det förstås fler ambulanser än i de glest befolkade länen. Region Västra Götaland har flest, cirka 80 stycken.

Skåne

Sveriges landsdelar och landskap.

Huvudstad är den ort i ett land där de som styr finns.

Olika sätt att dela in Sverige Det var länge sedan indelningen av vårt land i landskap hade någon administrativ betydelse. I dag finns inga skarpa gränser mellan landskapen och ingen myndighet som sköter landskapsfrågor. Men vanan att dela in Sverige i landskap är starkt rotad. Det är en referensram som skolbarn i alla tider blivit delaktiga i. Vi använder landskapsnamnen när vi talar om var orter ligger eller varifrån en person kommer. Det finns dialekter, traditioner och seder som gör att våra landskap skiljer sig åt. Många vill gärna stärka sin identitet och sina band till familj och släkt med sådant som har sitt ursprung i det landskap man vuxit upp i. Man firar högtider på ett särskilt sätt och man lagar och äter mat som förknippas med landskapet. Ordet län kommer från ordet förläning. Ursprungligen var förläning när kronan gav personer som ansågs ha gjort betydelsefulla insatser, kontroll över ett markområde. År 1634 reformerade Axel Oxenstierna den svenska statsförvaltningen och delade in landet i län med en länsstyrelse och en landshövding. På den tiden var länsstyrelsens viktigaste uppgift att driva in skatter. I dag sköter länsstyrelserna en rad administrativa frågor t.ex. regional utveckling och samhällsplanering, befolkningsfrågor och

Kollektivtrafik är ett sätt för flera människor att resa med samma fordon, till exempel buss eller tåg.

medborgarskap, integration och jämställdhet, djurskydd och skogsvård. Fortfarande leds varje län av en landshövding som utses av regeringen. Han eller hon leder en länsstyrelse och är ordförande i dess styrelse. Landshövdingen är också regeringsmaktens främste ställföreträdare i länet. Ordet kommun kommer av latinets communis som betyder gemensam. Och i Sveriges 290 kommuner sköts också mycket av det som vi gemensamt behöver som skolor, äldrevård, vatten, avlopp, renhållning och mycket annat.

Att diskutera • Finns det fortfarande behov av att dela in Sverige i landskap? Varför? • Har du släktingar i något annat landskap? Hur långt är det dit? • I vilket län bor vi? Är det någon som vet vad vår landshövding heter?

Att göra U U K A

Din del av Sverige s. 57 Sveriges landskap s. 57 11 A–B Sveriges landskap (förklaring s. 57) Arbetsboken s. 27, s. 28 (uppgift 2, 4)

Mitt i staden Helsingborg ligger medeltidsborgen Kärnan. Från det 35 meter höga tornet har man en fin utsikt över stadens hamn och Öresund. I Helsingborgs kommun finns det många tätorter. De flesta invånarna i kommunen bor i själva staden Helsingborg.

Fler än 200 000 invånare 100 000 – 200 000 invånare Färre än 100 000 invånare

Luleå

De flesta bor i tätorter De flesta i Sverige bor i tätorter. En tätort är en plats där det bor minst 200 människor. Riktigt stora eller gamla tätorter kallar vi städer. Stockholm är den stad som det bor flest människor i. Människor bor där det finns arbeten. I dag arbetar många på stora och små företag i städer och tätorter. Det kan till exempel vara arbeten på kontor eller i affärer, på byggen eller med reparationer, transporter eller arbeten inom vård och omsorg. För hundra år sedan bodde de flesta på landsbygden. Där fanns gott om arbeten inom jordbruket. Men när man kunde sköta det tunga arbetet på gården med hjälp av maskiner, behövdes inte så många lantarbetare längre. Många fick då arbete i de nya fabrikerna som tillverkade saker. Och de flyttade in till städerna där fabrikerna låg. Städerna växte och blev större.

Umeå

Sundsall

Kommuner och tätorter Västerås Karlstad Örebro Eskilstuna

I kommunen Helsingborg finns tätorterna: Allerum, Bårslöv, Domsten, Grantofta, Hasslarp, Helsingborg, Hittarp, Kattarp, Mörarp, Påarp, Rydebäck, Tånga/Rögle, Utvälinge, Vallåkra och Ödåkra. I några av tätorterna bor bara några hundra människor, i andra flera tusen. I staden Helsingborg bor det nästan hundra tusen människor och i hela kommunen Helsingborg bor det totalt cirka 130 000 människor. I kommunen Upplands Väsby, ca 3 mil norr om Stockholm, finns bara en tätort. Så är det med många kommuner som ligger i närheten av Stockholm. I Upplands Väsby bor det cirka 36 000 invånare.

Stockholm Södertälje

Norrköping Linköping Göteborg

Borås Jönköping Växjö

Halmstad Helsingborg Malmö

Lund

Fler än 200 000 invånare 100 000 – 200 000 invånare Färre än 100 000 invånare

Upplands Väsby kommun är en tätort.

Luleå

Tätort är ett samhälle där det bort minst 200 personer, och där det är högst 200 meter mellan husen. Stad är en gammal eller en större tätort, det vill säga ett område där många människor arbetar och bor nära varandra.

Umeå

Sundsall

De flesta bor i tätorter

Att diskutera Västerås Karlstad Örebro Eskilstuna

Stockholm Södertälje

Frågan är om en tätort i Sverige är lika stor som en tätort i t.ex. Japan. Olika länder har olika tätortsbegrepp, bl.a. beroende på den totala folkmängden och hur stora städer och andra tätorter är. Själva begreppet tätort introducerades i Sverige år 1930. I dag definieras tätort som en ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse där avståndet mellan husen ska vara högst 200 meter. En tätort kan ligga i flera kommuner och till och med i flera län, och en stadsdel kan ibland utgöra en egen tätort. I USA är Urban Area en övergripande benämning på tätortsområden. Vid varje folkräkningstillfälle bestäms i detalj dessa områden och år 2000 gjordes uppdelningen Urbanized Area (över 50 000 invånare) och Urban Cluster (under 50 000 invånare men över 2 500 invånare). På Statistiska Centralbyråns hemsida http://www.scb.se kan du hitta bra information och mängder med statistik över Sverige. Norrköping Linköping

Göteborg

Borås

Jönköping Växjö

Halmstad

Helsingborg

Malmö

Lund

• Vad är en tätort? • Vad är en stad? • Bor du i en stor eller liten kommun? Hur många människor bor det där? Hur många tätorter finns det?

Att göra U U K A

Tätorter s. 57 Var bor eleverna? s. 57 5 Tätorter eller stora städer Arbetsboken s. 28 (uppgift 3)

Hur många bor i Sverige?

Statistiska centralbyråns uppgifter från 31 december, 2010.

Om man vill ta reda på hur många människor som bor i Sverige kan man få en ganska exakt siffra. Den ändras förstås från dag till dag, när nya människor föds eller flyttar hit och när några flyttar härifrån eller dör. Vid varje års slut gör man en sammanställning. Då ser man om befolkningen har ökat eller minskat. Hittills har den bara ökat.

På 1700-talet övertogs denna uppgift av staten. Då bodde ca 1,7 miljoner människor i Sverige. Sedan dess har mängden svenskar ökat många gånger om, och nu är vi fler än 9 miljoner. Man räknar med att Sveriges befolkning passerar 10 miljoner år 2027.

Från 1,7 till 9 miljoner

Roligt att veta

Redan på 1600-talet började man räkna hur många människor som bodde i Sverige. Det var prästerna som hade i uppgift att skriva upp hur många som bodde i församlingen. Alla uppgifter skrevs in i de så kallade kyrkböckerna. Prästerna skrev in barn som föddes, familjer som flyttade dit eller därifrån. Och de skriv in när någon dog.

Personnumret består av tio siffror. Först kommer år, månad och dag — alltså sex siffror. Sedan följer tre slumpmässigt valda siffror och en kontrollsiffra. Den sista av de slumpmässigt valda siffrorna (näst sista siffran i personnumret) talar om vilket kön man har. Pojkars näst sista siffra är alltid udda och flickors jämn.

Befolkningspyramiden I en befolkningspyramid kan man se hur många män och kvinnor det finns i olika åldrar. I den svenska befolkningspyramiden kan vi se att det föds fler pojkar än flickor. Och i nästan alla åldrar upp till 60 års ålder, finns det fler män än kvinnor. Men efter det, är kvinnorna fler. Det beror på att kvinnor ofta lever längre än män.

Var är du i befolkningspyramiden? Totalt fanns det 9 415 570 människor i Sverige år 2010. 4 725 326 kvinnor och 4 690 244 män. I pyramiden går det inte att se hur många som är över 95 år. Men det var ganska många. 1 659 stycken personer var till och med över 100 år! Den äldsta var 111 år. Tänk, du är

ju faktiskt medräknad i pyramiden. Hur gammal var du 2010? Var finns du och dina jämnåriga i pyramiden?

Varför befolkningspyramid? För de som bestämmer och planerar i kommunen är det viktigt att veta hur många människor i olika åldrar som bor i kommunen. Då de vet hur många som föds ett visst år vet de också ungefär hur många som kommer börja skolan sju år senare. Det gör att det blir lättare att se hur många platser i skolan som kommer att behövas. Det blir också lättare att planera hur många bostäder som behöver byggas, hur många sjukhus som behövs och hur många äldre som kanske behöver särskild hjälp med städning och matlagning.

Hur många bor i Sverige? Genom att jämföra den svenska befolkningspyramiden med en pyramid från ett annat land (t.ex. ett land med hög nativitet och kort livslängd), kan många frågor väckas som berör utveckling, rikedom och fattigdom. På uppslaget beskrivs dels hur många som lever i Sverige och dels hur befolkningen är fördelad på kön och ålder. När det gäller tillväxten över tid är det viktigt att notera hur brant kurvan är mellan årtalen, dvs. hur snabb eller stor ökningen har varit. Vad tror eleverna att det är som gör att en befolkning växer? Faktorer som självklart påverkar är: ekonomisk och teknisk utveckling, livsmedelsförsörjning, hälso- och miljöutveckling, sjuk- och åldringsvård. Befolkningstal som periodvis sjunker hittar vi i länder som drabbats hårt av krig och epidemier. Befolkningspyramiden på s. 53 visar Sveriges befolkning 2010. Under rubriken Varför befolkningspyramid? får eleverna en uppfattning om hur befolkningsutvecklingen kan påverka samhällsplaneringen i en kommun, ett län eller i ett land. Lyft även det perspektivet till hela världen, det kan ge inspiration till tankar om framtiden. Befolkningspyramider som beskriver befolkningen i många länder finns på adressen

http://www.census.gov/ipc/www/idbpyr.html. Mer befolkningsdata finns på FN:s hemsida: http://www.un.org/popin/data.html.

Källa: http://www.census.gov/ipc/www/idbpyr.html

Bilden visar hur Indiens befolkningsstruktur förändras, andelen äldre människor ökar, liksom andelen kvinnor. I många U-länder utgör barn under 15 år mer än 40 procent av befolkningen, medan andelen i I-länder i allmänhet är omkring 20 procent eller lägre. Hälften av människorna i världen beräknas vara yngre än 27 år.

Att diskutera • Hur avspeglar befolkningspyramiden att Sverige är ett rikt land? • Ser det ut så här i alla länder?

Att göra U A

Hur många är vi nu? s. 57 Arbetsboken s. 29

Uppgifter – Vi bor i Sverige Sverige är ett rikt land Sverige är ett rikt land. Men vad innebär det? Jämför Sverige och några andra länder, när det gäller faktorer som kan sägas ha med rikedom och fattigdom att göra. Låt varje elev/grupp redovisa Sverige och ytterligare ett land. För att hitta statistik över världens länder se t.ex. http://www.landguiden.se. Befolkningstäthet På http://www.landguiden.se finns statistik som visar befolkningstätheten (invånare per kvadratkilometer) i alla länder i hela världen. Plocka ut några länder som ni tycker avviker i jämförelse med Sverige (t.ex. Sydkorea och Saudiarabien). Jämför länderna med Sverige. Din del av Sverige Vad heter ditt landskap, län, landsting och kommun? Varifrån kommer namnet på ditt landskap? Sveriges landskap Bläddra till den avslutande delen av grundboken (s. 100–153) där beskrivs de svenska landskapen i bokstavsordning. Leta rätt på det egna landskapet och se om ni känner igen något.

Tätorter Titta på kartan på s. 50 i grundboken. Där är några av Sveriges tätorter utritade, men det finns många fler. Ta fram kartböcker och låt eleverna leta upp en bra karta som visar tätorter. Gå tillsammans igenom vilka tätorter som finns i ert landskap. Var bor eleverna? Bor eleverna i tätort eller på landsbygd, i villa eller flerfamiljshus? Gör en enkel tabell på tavlan och låt varje elev gå fram och kryssa i vad som gäller för honom/henne. Gå igenom resultaten tillsammans. Om alla elever har samma bostadsförhållanden kan även släktingar tas med i undersökningen. Hur många är vi nu? Statistiska Centralbyrån http://www.scb.se samlar varje år in siffror om befolkningen i Sverige. Låt eleverna gå in på deras hemsida och ta reda på aktuella fakta. De får själva bestämma vad de tycker är intressant att redovisa. Med hjälp av Statistikatlasen på SCB:s hemsida kan man se vilka kommuner som fått fler invånare och vilka som fått färre. Uppgiften kan även användas som läxa.

Sveriges landskap (kopieringsunderlag 11A–B) Dela ut en blindkarta över Sverige och alla landskapen. Låt eleverna sätta ut alla landskapsnamnen och även färglägga de landskap som de har besökt.

Innehållsförteckning Kopieringsunderlag 1 Här vill jag bo

25 Närke

2 Jordens utveckling

26 Skåne

3 Förstoring eller förminskning?

27 Småland

4 Bli en geograf

28 Södermanland

5 Tätorter eller stora städer

29 Uppland

6 Lika eller olika Sverige?

30 Värmland

7 Stora skogar

31 Västerbotten

8 Öar i hav och sjöar

32 Västergötland

9 Sjöar i Sverige

33 Västmanland

10 Vattendrag i Sverige

34 Ångermanland

11A Sveriges landskap

35 Öland

11B Sveriges landskap

36 Östergötland

12 Blekinge 13 Bohuslän

Prov

14 Dalarna

Vad är geografi?

15 Dalsland

Vår jord

16 Gotland

Jordytan förändras

17 Gästrikland

Kartor beskriver världen

18 Halland

Vi bor i Sverige

19 Hälsingland

Sveriges natur

20 Härjedalen

Skogen

21 Jämtland

Odlingsmarken

22 Lappland

Vatten i och runt Sverige

23 Medelpad

Naturområden

24 Norrbotten

Återanvändning

Namn

Bli en geograf Läs texterna på s. 44–45 i grundboken och ta reda på vad en geograf arbetar med. Nu ska du själv få vara en geograf – välj själv ett av ämnena nedan och ta reda på så mycket du kan. Redovisa med texter och bilder. kartor öknar gruvor bergarter/stenar

100

vulkaner grottor skogar jordbävningar

klimat oceaner återvinning odlingsmark

vågor bergskedjor kretslopp satellitbilder

glaciärer floder istider fiske

Namn

5 MINSVERI.GEB

04-06-08

16.32

Sida 41

Tätorter eller stora städer En tätort har minst 200 invånare och det är normalt högst 200 meter mellan husen i en tätort.

Tätorter eller stora städer De områden som inte är tätorter kallas småorter. En del stora eller gamla tätorter kallas städer.

En tätort har minst 200 invånare och det Sätt uthögst de tio200 största tätorterna/städerna på kartan! är 1 normalt meter mellan husen i en tätort. De största är: De områden som inte är tätorter kallas småorter. En del stora eller gamla tätorter kallas Stockholm städer.

Göteborg A. Sätt ut de tio största tätorterna/städerna Malmö på kartan!

Uppsala De tioVästerås största tätorterna är:

Umeå

Linköping

Stockholm Göteborg Örebro Malmö

Helsingborg

Uppsala

Norrköping Västerås Linköping

Jönköping

Örebro

Stockholm

2Helsingborg Ta reda på hur många som bor i tätorterna/städerna ovan. Norrköping

Jönköping Skriv dina svar på raderna. Göteborg B. Ta reda på hur många som bor i tätorterna/städerna ovan.

Malmö

100 100 150 200 km

101

A. Färglägg Lappland på Sverigekartan. Fjällsippa

B. Skriv gränsande landskap på landskapskartan. C. Skriv in följande på landskapskartan:

Namn

Kiruna Malmberget Gällivare Torneträsk Hornavan

Lappland

Treriksröset

Fjällräv

på landskapskartan: D.Skriv Vad heter följande: Tätorter: Kiruna Malmberget 1.Torneträsk

FINLAND

NORGE Riksgränsen

Gällivare

1 Kebnekaise ______ möh

Hornavan

2.Vilken tätort?

1 3.

eln NorraPolcirk

2 4. 3

6 7

Akka _______ möh Sarektjåkkå 2090

9 Norra Storfjället 1792

Vatten:

NORGE

Vilket vatten?

Marsfjällen 1589

5 6 7 8

12 3 4

0 20 40 60 80 km

E. Hur höga är fjällen Kebnekaise och Akka? 11 Skriv höjden vid namnen på kartan. F. Vilka länder har gemensam gräns vid Treriksröset?

10.

11.

• 12. Hur höga är fjällen Kebnekaise och Akka? Skriv höjderna på kartan.

A13. Varför kallas norra Lappland midnattssolens land? 19

B Vilken djurskötsel lever samerna av?

C Varför är orterna Kiruna, Gällivare och Malmberget viktiga för Sveriges ekonomi?

119

Vi bor i Sverige

PROV

Namn

Vi bor i Sverige 1 Rätt eller fel?

Skriv ett R efter de meningar som är rätt. Rätta de meningar som är fel. Skriv den rättade meningen på raden under. Det bor ungefär 20 miljoner människor i Sverige.

Det är mest tätbefolkat längs de svenska kusterna

De flesta invånarna i Sverige bor i de norra delarna av landet.

De tre största städerna i Sverige är Göteborg, Karlstad och Malmö.

Landstingen sköter bland annat sjukvård och kollektivtrafik.

I Sverige finns det 40 landskap.

2 Beskriv varför Sverige kan räknas till ett av de rika länderna i världen?

144

PROV

Vi bor i Sverige

Namn

3 Sätt in rätt ord i meningarna. landsting

kommunen

län

landskap

Det finns 25

regionsförbund

i Sverige. sköter bland annat förskola, skola, vård av gamla,

idrottsplatser, vatten och avlopp. I

samarbetar man bland annat om

arbetsplatser, vård och utbildning. Viktiga uppgifter för ett hälsovård och sjukvård. Flera kommuner tillsammans bildar ett bland annat sköter sjukvården.

är att sköta kollektivtrafik, som

4 Förklara vad en tätort är.

5 Svara på frågorna med hjälp av diagrammet. a) Ungefär hur många invånare fanns det i Sverige år 1800? b) Ungefär hur många invånare fanns det i Sverige år 1900? c) Ungefär hur många invånare fanns det i Sverige år 2000? Statistiska centralbyråns uppgifter från 31 december, 2010.

145

Vi bor i Sverige

PROV

Namn

6 Svara på frågorna med hjälp av befolkningspyramiden som visar Sveriges befolkning år 2010.

a) I vilken åldergrupp finns det flest människor? b) I vilken åldersgrupp börjar det bli fler kvinnor än män? c) Ungefär hur många barn som var 0–9 år fanns det 2010? d) Hur många människor var över 110 år 2010?

Statistiska centralbyråns uppgifter från 31 december, 2010.

7 Extra – Hitta på egna frågor.

Hitta på några egna frågor till diagrammet i uppgift 5 och till befolkningspyramiden i uppgift 6. Skriv svar till dina frågor.

146

I lärarboken till PULS Geografi Sverige finns fakta, tips och kommentarer till grundbokens texter. Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med en beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Geografi 4–6 Sverige är upplagda.

I lärarboken får du: Konkret handledning till grundbokens uppslag. Tips på gemensamma diskussioner och aktiviteter. Kopieringsunderlag med blandade aktiviteter och uppgifter. Bedömningsunderlag och tabeller kopplade till kunskapskraven i Lgr 11. Stöd i arbetet med ord och begrepp för elever med svenska som andraspråk. Aktuell forskning om läsförståelse och faktatexter.

• • • • • •

PULS Geografi Sverige 4–6 består av följande komponenter:

Geografi

I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

Geografi

SVERIGE

GRUNDBOK direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper

Geografi Geografi

eleverna att träna de förmågorna som finns beskrivna i kursplanen. I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Orden ska förklaras och skri-

SVERIGE

LÄRARBOK LÄRARBOK

ARBETSBOK

vas in i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna för att kunna lösa vissa av uppgifterna. Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller:

SVERIGE

Nordpolen

Sverige

Ge ogr afi Geo gra GRUNDBOK

0°

EUROPA

Haparanda

SVERIG E

AFRIKA

SVERIGE

0°

EKVATORN

Umeå

0°

Arbetsbok 1

Sydpolen

Vad är fysik och kemi? Material Ljud Vatten Blandningar Värme och kyla

Stockholm

I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna:

Göteborg

PULS Geografi – Norden PULS Geografi – Europa Malmö

Ingrid Åsgård Katarina

Geogra fi Geografi GRUNDBOK

Olsson

SVERIGE

Ingrid Åsgård Katarina

Olsson

ISBN 978-91-27-42226-1

Ingrid Åsgård Katarina Olsson

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Ingrid Åsgård t Katarina Olsson

9 789127 422261

Grundbok

Arbetsbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter, fördjupningsuppslag och landskapsdel. Finns även som digitalbok.

Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42227-8

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 422278