Havsรถring
Kustens silver
HAVSร RING KUSTENS SILVER
Jan Johansson
Bokfรถrlaget Settern 1
Jan Johansson
Tidigare böcker av Jan Johansson: Laxfiske Västra Sveriges Förlag, 1982 i Sverige Laksefiske – alt om fiske etter laks P. F Steensballes Forlag, 1982 i Norge Sjøørret – alt om fiske etter sjøørret P. F Steensballes Forlag, 1985 i Norge Havsöringsfiske Bokförlaget Settern, 1988 i Sverige Du vidunderlige lakseflue P. F Steensballes Forlag, 1988 i Norge Lohenkalastus Otava, 1989 i Finland Du underbara laxfluga Gamefishing, 1990 i Sverige Du vandrende laks P. F Steensballes Forlag, 1992 i Norge Laks A/S Landbruksforlaget ,1997 och 2004 i Norge Sjøørret A/S Landbruksforlaget, 2003 i Norge
© Jan Johansson, text och foto, 2012 Övriga foto Börje Börjesson sid: 14, 72, 76, 110, 140, 151 Christina P. Johansson sid: 4, 8, 68, 80, 86, 112, 130, 163 Peter Lind sid: 77, 123 Björn Reinli sid: 7, 129, 161 Tomas Wahlén sid: 42, 144, 158 Illustationer: Thommy Gustavsson Grafisk form: Lina Wahlén
2
Utgiven av Bokförlaget Settern, 286 92 Örkelljunga Tel 0435-800 70 Fax 0435-804 00 info@settern.se www.settern.se Tryckt vid Bulls Graphics AB i Halmstad, 2012 ISBN 978-91-7586-637-6
Innehåll Inledning Ett sätt att leva Ett livslångt sökande En framgångssaga
5 9 10 14
del i
havsöringen
Fisken med många namn Lokala namnvarianter på västkusten Danska namn Norska namn i vardagsspråket Många namn på De brittiska öarna Vad är vad? Utseende och form Höstens lek Inledande procedur Vattenföringens betydelse Naturens skådespel Efter leken Identitetsförväxlingar Från rom till smolt När romkornen kläcks Stirr- och smoltstadiet Smoltifisering och utvandring Förhållanden som påverkar utvandringen Livet i havet Kustnära identitet Betydelsen av flod och ebb En fantastisk möjlighet Liten och stor fisk Står sig väl i storlek En flergångslekare Egna noteringar
17 17 18 21 22 24 27 30 35 36 36 38 41 44 47 49 49 51 52 55 58 60 61 63 64 64 66
del ii
havsöringsfiske ur ett historiskt perspektiv
Från handredskap till flugfiske Från spinn till flugfiske En vidunderlig upplevelse Något av en utveckling Anpassa utrustningen Den tunga och lätta utrustningen Fluglina – tafs – flugrulle
69 69 72 74 75 79 81 84
Flugor och flugtyper En kollektion streamers Traditionella våtflugor Typiska ytvattenflugor Imitationer eller vad? Stor eller liten fluga Övrig utrustning Kläder och vadare i låg temperatur Kläder och vadare i högre temperatur Övriga tillbehör Det underbara baslägret
87 88 88 91 94 95 99 100 101 102 106
del iii
kustflugfiskets säsonger
Från vår till höst Vårens tidiga kustflugfiske Vårens tidiga havsöringslokaler Födan – tiden – vinden Sökteknik i låg vattentemperatur Vårens sena kustflugfiske Den sena vårens havsöringslokaler Något om födan Vind och väder Dit vinden blåser – finns också havsöringen Den varma årstidens flugfiske Vattentemperaturens betydelse Ett rörligt liv Det traditionella sökområdet Där fisken passerar De klassiska platserna Mörkerfiske – i en annan värld Att tänka på Den mest produktiva säsongen De tre perioderna Sommarens flugfiske i tidvattenzonen Livet i tidvattenzonen De viktiga förberedelserna Långa utlägg – en stor fördel Underbara september Temperatur och vandringsmönster De yttre förutsättningarna Försiktigt tagbeteende Förkortar tiden Litteratur Register
109 109 113 114 114 118 125 126 126 127 128 131 132 133 134 136 138 143 144 145 146 149 150 151 154 157 158 159 160 162 164 165
3
4
Inledning
J
ag skriver de här raderna efter det jag har kommit hem ifrån en av mina traditionella höstturer till havsöringens lekvattendrag i min hembygd. Det har varit en dag att minnas! Den syn som mötte mig och min kamrat Börje Börjesson var något av det mest fantastiska vi har varit med om i samband med fiskens reproduktion. Överallt fanns det fisk av alla storlekar i de vattendrag vi besökte. Ett skådespel på en teaterscen av sällan skådat slag – inramat i ett underbart höstväder där det låga ljuset förgyllde trädens kvarvarande lövverk i sprakande färgnyanser. Detta mina vänner var en härlig naturupplevelse och avslutning på ett havsöringsår som för oss båda har varit mycket innehållsrikt. Jag vill inte på något vis föringa fiske med spinn. Men jag vill ändå säga till er som inte har sökt kustöringen med fluga – ta med flugspöet och ni finner ganska snart inspiration som genererar till stor glädje också senare i livet. I jämförelse med flugfiske i älvar, åar och sjöar är kustflugfisket en relativt ny fiskeform. Men det är en utövelse som är under stark utveckling och som attraherar allt flera flugfiskare. Dessutom är det ett fiske som i de nordiska länderna är gratis, vilket är unikt i samband med flugfiske efter havsöring. Vilken frihetskänsla är det inte att när som helst under den lovliga tiden på året besöka vår underbara kustmiljö och fiska med fluga efter den kustnära flanören. Eller varför inte, som jag i
5
inledningen berörde, att visuellt iaktta fisken när den vandrar upp i vattendragen för att trygga släktets fortbestånd. Allt detta kan vi uppleva då havsöringen i sitt livsmönster är så nära oss människor. Då min senaste bok Sjøørret (Landbruksforlaget i Oslo, 2003) kom ut, var det tänkt att också kustflugfisket skulle vara med som en del i innehållet. Av olika anledningar blev det inte som jag hade tänkt mig. Det var då som tanken föddes till en bok som skulle handla om fiskens livsmönster kopplat till kustflugfiske efter havsöring. I anknytning till detta vill jag uttrycka min uppriktiga glädje och tack till Bokförlaget Settern för fint samarbete och att de har vågat satsa på en bok som i sitt innehåll skiljer sig från andra böcker om havsöring och havsöringsfiske. Jag vill också tacka Red. Thommy Gustavsson för hans generositet att låta mig använda utvalda delar i artiklar som jag har haft i Flugfiske i Norden, och inte minst för hans briljanta illustrationer i boken. Mina varmaste känslor går till dig Christina som med engagemang och bilder givit mig både stöd och inspiration. I anknytning till min hembygd går tankarna till mina gamla vänner Björn Reinli och Börje Börjesson som på var sitt sätt har bidragit med värdefull erfarenhet och bildmaterial. Utan inspiration från vänner och kollegor är det svårt att skriva en bok, där innehållet handlar om havsöringens liv i söt-, bräckt- och saltvatten, och hur man på bästa sätt bedriver fisket i förhållande till de årstider som förekommer. Visst sitter man ensammen och skriver samt studerar lämpligt bildmaterial, men utan samlad erfarenhet är det omöjligt att genomföra arbetet på ett trovärdigt sätt. Så till er alla från in- och utland – ett stort tack! Kungälv, hösten 2011 Jan Johansson
6
16
Utseende och form
I alla tider har det pratats om skillnaden mellan havsöring och lax. Till följd av alla rymlingar och korsbefruktning finns det i dag fler aktörer, det är inte alltid uppenbart vad som är vad. Fokuserar vi på det yttre utseendet och kroppsformen på typexemplar av vild havsöring och lax samt rymd odlingslax finner vi följande kännetecken: Havsöringens särdrag • massivare och kortare kroppsform än laxen • normalt grövre stjärtspole än vad laxen har • stjärtfenans bakkant är rak eller till och med lite konvex • ögat är placerat något framför käkvinkeln • fjällbeklädnaden kan variera ifrån blank till dunkelt gråfärgad med nästan svart rygg • trubbigare huvud än laxen • fjällbeklädnad 13–16, oftast 14, fjäll räknat från fettfenans framkant nedåt/ framåt till sidolinjen
30
Havsöringens utseende varierar mer än laxens. Mest påfallande är fiskens förändring både vad gäller kroppsform och färg efter att den har lekt en eller flera gånger. I det stadiet får fisken en mer kompakt kroppsform, färgen blir gråare och det är tätare mellan sidofläckarna. Havsöring som ännu inte har lekt, den så kallade gallfisken, kännetecknas av en blank kropp med ett fåtal sidofläckar. Små blanköringar har en mer kluven stjärtfena än vad den vuxna fisken har.
Laxens särdrag • långsträckt kroppsform • normalt smalare stjärtspole än havsöringen • stjärtfenans bakkant något kluven • ögat är placerat i rak linje med käkvinkeln • blank fjällbeklädnad med blå/svart rygg • sparsamt med sidofläckar • få gällocksfläckar • fjällbeklädnad 10–13, oftast 11, fjäll räknat från fettfenans framkant nedåt/framåt till sidolinjen Nämnda kännetecken gäller den nystigna fisken, den som blank och muskulös vandrar upp i älvarna under vår och sommar. Lax som står i älven ändrar med tiden såväl kroppsform som färg. Fisk som vandrar upp under sensommar och höst kan redan i havet ha intagit en mörkare färg. När fisken befinner sig i det här stadiet finns det fiskare som tror sig ha landat en stor havsöring, när det i verkligheten är en färgad lax.
31
90
Ett urval nymfer som givit fina upplevelser i den bohuslänska skärgården och i det norska kustlandskapet.
Kate McLaren och Bibo i storlekar från 6–10 är utmärkta kustflugor, inte minst på västkusten under den varma årstiden. Men här finns också vingade superstars som March Brown, Heggeli, Telemarkskongen, Stoats Tail och Munro Killer. Med dessa flugor har jag haft några av mina mest minnesvärda upplevelser, inte bara i norska älvar utan också på Bohuskusten och i norska fjordar. Däremot har de omtalade våtflugorna inte gjort något större väsen av sig längs de mer öppna kusterna. Det skulle möjligen kunna förklaras med att det inte finns någon tradition att söka kustöringen med dessa för älvfiske traditionella flugor längs dessa kuster.
Typiska ytvattenflugor
Det är inte bara traditionella våtflugor som går att överföra från de norska och brittiska klarvattenälvarna till västkustens vatten. Man kan faktiskt gå ännu längre in i flugfiskets mysterier. Jag kan till exempel berätta att jag under sen vår, sommar och i september har fått åtskilliga kustöringar på för älven typiska ytvattenflugor så som nymfer, stripe- och dropperflugor samt torrflugor. På tal om ytvattenflugor så vill jag gärna berätta om en händelse i Nordre älvs fjord i början av 1990-talet. På Karholmens sydsida hade jag ett flugfiske som visar vilket variationsrikt fiske som bjuds på västkusten. Den här morgonen i början på augusti var himmelen något molnig och det blåste en svag bris från sydväst. Kvällen innan hade jag varit i kontakt med flera havsöringar utan att kroka någon av
Kustflugfiske med dropper är ingen vanlig sysselsättning precis. Men jag kan garantera att det är en metod som attraherar kustöringen, framför allt från slutet av april, under sommaren och i september månad.
91
När vattentemperaturen stiger och kustöringen i större utsträckning än tidigare börjar röra på sig, kan en snabbare intagning högre upp i vattenskiktet ge mer kontakt med fisk än vad en långsam gör.
120
växlingar fungerar det utmärkt då det blir ett visst tryck i vattenmassan. Fiskaren kan också hjälpa till genom att förflytta sig mellan varje påbörjad intagning av flugan. På så vis kommer fluglinan ligga i den nämnda bågen i utfiskningen. Den här infiskningstekniken är på sätt och vis en kustfiskemodell av backing-up, som är en vanlig utfiskningsmetod i laxälvar på det skotska höglandet. Att ha ögonen öppna är alltid av stort värde, inte minst under utfiskningsfasen. Ofta följer havsöringen flugan ända in till fiskaren utan att ta den, ibland efterlämnar fisken en virvel i vattenytan när den vänder ut igen. Det händer också att fisken ”nyper” flugan utan att fastna och att den följer efter och inte definitivt beslutar sig för att ta flugan förrän framför fötterna på fiskaren. Den här situationen, då man ser havsöringen intill flugan, uppkommer ofta och bidrar till att göra kustflugfisket så fantastiskt som det är.
Kustöringen följer ofta flugan ända intill dig. Påbörja därför inte ett nytt utlägg förrän du har visuell kontakt med flugan. I slutfasen – för spöet i en sidorörelse uppåt vid sidan om dig så att flugan får en längre söksträcka.
121
Undervattensgrund i frivatten fiskas effektivast av med båten ankrad i kasthåll vid sidan av platsen. Kasten sprids ut i solfjäderform över och vid sidan av grundet.
De klassiska platserna
I anknytning till det här lilla grundet i Nordre älvs fjord har jag fått många fina sommaröringar.
138
I det bohuslänska kustlandskapet är skär och undervattensgrund heta havsöringslokaler. Men av någon anledning är det inte alla som behagar havsöringen, trots att de för det mänskliga ögat ser inbjudande ut. Den erfarenhet jag har i samband med skär och undervattensgrund är att det främst är de mindre skären och grunden som lockar havsöringen. Det kan ha sin förklaring i att fisken finns inom ett begränsat område där det ibland räcker med ett tjugotal kast för att fiska av platsen. Bland annat finns det ett minigrund i Nordre älvs fjord som det endast behövs några få utlägg för att fiska av. Det här lilla grundet har under mina besök vid fjorden givit ifrån sig ett stort antal fiskar. Men platsen ger för den skull inte fisk varje dag. Efter varje fångst får jag snällt vänta några dagar innan ny fisk tar grundet i besittning. Kast lagda i solfjäderform är det effektivaste sättet att från land söka av undervattensgrund. Skär och undervattensgrund i frivatten är dock en annan sak, dessa måste fiskas av med kast lagda från båt. Som jag ser på det, finns det tre sätt att göra detta på. För det första kan man låta båten ligga ankrad på lämpligt kastavstånd från skäret eller grundet, och därifrån söka av platsen. Om det är ett stort undervattensgrund kan båten efterhand flyttas tills hela grundet har fiskats av. Detta är en säker metod i alla väderförhållanden då fiskaren har kontroll över både båt och fiske. En uppankrad båt är även att föredra när det är två fiskare i båten då infisk ningen av flugan kan göras från två sidor.
Är man två i båten kan den också hållas på kastavstånd med årornas hjälp medan kamraten fiskar av den aktuella platsen. Vid nyttjande av den här metoden är det viktigt att både roddare och fiskare har erfarenhet av båtfiske. Detta gäller särskilt när det är hård vind och hög sjö. Att i sådana besvärliga förhållanden hålla båten i rätt riktning är inte någon lek. Roddaren måste hela tiden beräkna hur både vind och vågor förhåller sig, så att inte flugkasten får närkontakt med honom själv eller den fiskare som finns i båten. Den tredje båtmetoden går ut på att låta båten driva förbi platsen som ska fiskas av. Det förvånar mig att så många använder sig av den här metoden då det är en osäker form av båtfiske. Det är till exempel mycket vanligt att båten inte tar den tänkta färdriktningen och följande scenario kan då inträffa: sidvind gör att båten driver förbi fiskeplatsen för snabbt, båten kommer för långt in mot land, båten rör sig inte för att det blåser för lite. Det finns alla tänkbara scenarier med en självdriftande båt. Som ni förstår utgör båtdriftning inte någon pålitlig avsökning. Tänk er en situation då en stor kustöring har följt flugan ända in till båten. Den kanske har ”nypit” tag i flugan under infiskningen, vilket inte på något vis är ovanligt. Vid nästa utlägg försöker du åter söka upp fisken men under tiden har båten med vindens hjälp drivit förbi platsen och därmed har möjligheten försvunnit. Detta hade inte hänt om båten hade varit ankrad eller hållits i läge av en erfaren roddare.
Med årornas hjälp håller roddaren båten på plats medan kamraten söker av den aktuella havsöringslokalen.
139
Tobis 96, 132 Strandhugg i Sälöfjorden 157, 164 Torrfluga 84, 135 Strandräkor 126 Torsk 9, 13, 14, 56, 70, 72, 80, 149 Strandskata 113, 114 Trondheimsfjorden 58 Strandzon 57 Tubeflies 96 Strategi 14, 92, 128 Tweed 25 Streaking Caddis 92 Tång 10, 84, 126, 162 Streamers 87, 88 I Havsöring fiskens94, 96, 126, 132, 133 Tångloppor Strending –22kustens silver kan du följa Stripande fluga 84, 93 biologi, historia och vandringsmönster. Strömstaren 47 Kustflugefisket i boken. Strömtryck 119har fått en stor plats U Stågarn 70 Uddar 126, 134, 136, 137 I denna fascinerande sport, som medUllvantar åren har fått Stål, Jens 95 100, 101 Støing utövare, 25 33 så många ger författaren rådUnderkäkskrok om lämpliga Stövlar 100 Undervattensgrund 56, 92, 102, 126, flugutrustningar, och flugmönster. Sund 56, 92, 126, flugtyper 136 138, 141 Sunndalen 22, 70, 71 28 Du får också följa med författaren Ungfisk ut till kusten, Sunndalsfjorden 58, 74, 75 Uppströms 12, 38 där han olika i anknytning50, 51 Surnabeskriver 22, 24, 41, 82, 153 kustområdenUppväxtområde Surnadalsfjorden 56, 58, 82, 143, 153 Uppväxtplats 33, 64 till havsöringens livsmönster – och inte minst hur du Surnaørret 24 Utlekt havsöring 25 17, 18, 24, fluga. 49, 56, 64, 76 Utter 39, 41, 47, 48, 61 fiskarSverige efter14,den med Swimming Nymph Hook 95 Utvandringsfasen 66 Svärmar 115 Sydkusten 57, 102, 105, 109 Syrebrist 37 V Syresättning 38 Vadarbyxoroch 101, 102 Jan Johansson förmedlar sin breda kunskap Särdrag 30, 31, 33 Vadare 99, 100, 101, 102, 106 erfarenhet, som han har samlat på sig under 102 Sättgarn 70 Vadarstövlar Sølvtøy 21 Vadning ett långt liv som havsörings- och laxfiskare i99,de101, 103, 116, 118 Sømme, Jacob D. 70, 74 Wahlén, Tomas 2 Wales öarna. 25 skandinaviska länderna och De brittiska Men Valeur, Morten 94 han Tåterkommer alltid till sin kära västkust och den Walker, Richard 79, 80 Valleredsån Tafs 84, 85, 99, 119, 147 havsöringsmiljö han sedan barnsben har vuxit12upp i. Walton, Izaak 17, 48 Tafsgrovlek 82, 84 Vandringsleder 15 Tafslängd 82, 84 Vattendrag 5, 10, 15, 17, 20, 21, 22, Tafsmaterial 102, 103, 106 27, 36, 37, 38, 39, 41, 48, 49, 50, Taktik 128 51, 55, 65, 69, 71, 72, 76, 114, 129, Tandsättning 33 149, 150 Taube, Evert 162 Vattenföring 13, 36, 38, 52, 58, 71, Telemarkskongen 91, 154 149, 150 The Compleat BOKFÖRLAGET Angler 17, 48 Vattentemperatur 20, 21, 36, 38, 43, The Dee Royal 88 49, 51, 52, 60, 66, 81, 88, 96, 100, The Life of the Sea Trout 24 101, 110, 114, 115, 118, 119, 120, 122, Tidvattenlandskapet 61, 149 126, 127, 128, 131, 132, 133, 143, 145, Tidvattenväxlingar 60, 61, 116, 119, 157, 158 126, 133, 136, 137, 146, 149, 150, 151, Wellendorf, Paul 20, 73 159, 160 Well mended kelt 25 Tidvattenzon 17, 149, 150, 151, 153, 154 Vestkysttobis 94 Tjuvfiske 15 WF-linan 84 Tjuvkils huvud 9 White Marabou 88 Tjällen 113
SETTERN
168
Whitling 24, 25 Vildlax 33 Vindförhållanden 84, 85, 127, 128 Vinge, Thomas 76 Vinterstøing 25 Wobbler 136 Wooly Bugger 10, 81, 88 Wooly Worm 88 Vrakfisk 18, 25 Våröring 10, 18, 19, 58 Väderförhållanden 82, 138 Välabäcken 12 Västkusten 9, 13, 14, 18, 20, 24, 25, 28, 33, 36, 42, 53, 56, 61, 64, 66, 70, 72, 73, 75, 76, 81, 82, 85, 87, 88, 91, 92, 101, 102, 105, 109, 110, 114, 115, 117, 127, 129, 131, 136, 140, 150, 151, 157, 158 Västkustöring 28, 42, 64, 66, 92
Y
Yngel 28, 49, 64 Ytan 61 Ythan Estuary 60 Yttre kännetecken 33, 44
Å
Åfaån 36 Ålgräs 56
Ä
Ägghinnan 38 Älgö 14, 58, 109 Älgöfjorden 9, 57, 64, 122 Ändflugan 122
Ö
Öringsbesa 18, 25, 45 Öringsyngel 50 Ørret 22, 28 Ørretboka 70, 74, 164