9789147082803

Andra upplagan

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

RELIGION

RELIGION

SO·S Religion ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i So. I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 6–9, dels som fyra årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarbox med

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

RELIGION

varierat övningsmaterial för kopiering, ett temahäfte, en cd och overheadbilder.

Best.nr 47-08280-3 Tryck.nr 47-08280-3

NYreligion_omsl_amnesb.indd 1

Ingrid Berlin Börge Ring

09-05-04 08.58.43

Innehåll Etik 4 Hur ska vi vara mot varandra? 4 Kan man ljuga ibland? 5 Får man säga vad som helst? 6 Hur visar man sin ilska? 7 Att leva som man lär 8 Kan vi minska svälten i världen? 9 Hjälporganisationer 10 Blir vi lyckligare av att hjälpa andra? 11

Systerreligionerna 12 Gemensamma myter 14

Judendom 16 Judarnas heliga skrift 18 Judiska riktningar 19 Bar och Bat Mitzva 19 Judiska högtider 20 Min tro – Samtal med Marcus 22 Uppgifter 23

Kristendom 24 Den heliga skriften 26 Den protestantiska kyrkan 26 Kristna högtider 28 Den ortodoxa kyrkan 29 Den katolska kyrkan 30 Frikyrkor 31 Min tro – Samtal med Tony 32 Uppgifter 33

Buddhism 50 Offer 52 Nirvana – målet för alla buddhister 53 Meditation – en av vägarna till målet 53 Högtid 54 Buddhistiska riktningar 54 Min tro – Samtal med Sioinan 56 Uppgifter 57

Filosofi 58 Vem är jag? 58 Är alla människor goda från början? 59 Vad är godhet? 60 Vad hände med Sokrates? 61

Etik 62 Fakta – värdering 62 Varför tycker vi olika i etiska frågor? 63 Har kärleken gränser? 64 Att våga säga nej 65 Tre kompisar – två fuskar 66 Vem gör mest fel? 67

Traditionella religioner 68 Traditionella religioner i Afrika 73 Samerna och deras religion 77 Traditionella religioner i Nordamerika 81 Magi och tabu 83 Uppgifter 85

Flodkulturer 86 Mesopotamien 88 Vad trodde sumererna på? 89 Gudar 90 Myter 91 Uppgifter 95 Egypten 96 Vad trodde egyptierna på? 97 Gudar 98 Myter 104 Uppgifter 107

Antiken 108

Bönen 36 Islams heliga skrift 37 Muslimska riktningar 38 Högtider 39 Min tro – Samtal med Shirin 40 Uppgifter 41

Grekland 110 Vad trodde grekerna på? 111 Gudar 112 Myter 116 Uppgifter 121 Romerska riket 122 Vad trodde romarna på? 123 Gudar 124 Myter och högtider 128 Uppgifter 131

Hinduism 42

Nordens forntid 132

Hinduismens gudar 44 Kast 45 Meditation 45 Heliga skrifter 46 Högtider 46 Liv är heligt 47 Min tro – Samtal med Noopur 48 Uppgifter 49

Norden 134 Vad trodde folket i Norden på? 134 Gudar 136 Myter 140 Uppgifter 147

Islam 34

1NYReligion_amnesbok_s001_003.indd 2

Filosofi 148 Vad är universum? 148 Vad är tid? 149 Farliga tankar? 150 Vad är filosofi? 151

09-05-04 09.16.01

Etik 152 Kompisar och svek 152 Människor tillsammans 153

Etik 260 Rätt och fel 260 Etiska modeller 261

Judendom 154

Hinduism 262

Pojken Mose 156 Uppgifter 161 Judendomens skrift 163 Uppgifter 169 Läran 170 Riktningar 174 Uppgifter 176 Vardag och högtid 180 Uppgifter 185

Hinduismens början 264 Uppgifter 267 Hinduismens skrifter 268 Hinduismens lära 271 Uppgifter 282 Riktningar 283 Vardag och högtid 284 Uppgifter 289

Buddhism 290 Kristendom 186 Jesus – kristendomens grundare 188 Uppgifter 195 Kristendomens skrift 196 Uppgifter 201 Den kristna läran växte fram 202 Riktningar 206 Uppgifter 215 Vardag och högtid 222 Uppgifter 227

Islam 228 Berättelsen om Muhammed 230 Uppgifter 237 Islams skrift 238 Uppgifter 241 Islams lära 242 Uppgifter 249 Riktningar 250 Vardag och högtid 253 Uppgifter 257

Filosofi 258 Ordens betydelse 258 Vad är sanning? 259

Legenden om Buddha 292 Uppgifter 298 Buddhismens skrifter 299 Buddhismens lära 300 Uppgifter 307 Riktningar 308 Vardag och högtid 310 Uppgifter 315

Kinas religioner – Konfucianism och Daoism 316 Den äldsta tron i Kina 318 Konfucianism 322 Daoism 326 Uppgifter 331

Japans religion – Shintoism 332 Shintoism - gudarnas väg 334 Uppgifter 339

Andra Livsåskådningar 340 Humanism 342 Uppgifter 345 New Age 346 Uppgifter 353 Rastafari 354 Uppgifter 359 Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga – Mormonkyrkan 360 Jehovas Vittnen 361 Uppslag med ytterligare livsåskådningar 362

Filosofi 364 Vad är meningen med livet? 364 Vad händer efter livet? 364 Finns Gud? 365

Register 366

1NYReligion_amnesbok_s001_003.indd 3

09-05-04 09.16.01

Etik Hur ska vi vara mot varandra?

Hur ska man vara mot sina kompisar och föräldrar? Är det viktigt att vara snäll och ställa upp på vad andra vill eller är det bäst att tänka på sig själv först och främst?

Det finns antagligen inte en enda människa som inte någon gång tänkt på den här typen av frågor. Svaren på frågorna visar på hur vi ska vara mot varandra och det är det som kallas etik.

Det är inte alltid tydligt vad som är rätt och vad som är fel. Vissa människor tycker till exempel att det är okej att småljuga ibland, medan andra människor tycker att man måste tala sanning i alla situationer.

Vi har ofta olika uppfattningar om hur vi ska vara mot varandra och det är därför etik är både spännande och svårt.

4

etik

2NYReligion_amnesbok_s004_011.indd 4

09-05-04 09.20.21

Kan man ljuga ibland?

Idag ljög min bästa kompis Nicolina för mig. Jag tyckte att det var fegt och fel, för man ska inte ljuga. Att ljuga är att smita anser jag. Men Nicolina tycker att det är okej att ljuga ibland.

Eftersom jag litar på henne brukar jag ställa frågor om det som är viktigt för mig. Så var det idag. Jag ville veta om hon är min bästa kompis.

Jag ville verkligen få ett ärligt svar. Nicolina sa att jag var hennes bästa kompis och jag blev jätteglad. Men sen råkade jag höra när Nicolina pratade med Anna och då sa hon att Anna var hennes bästa kompis. Då blev jag arg och gick fram till Nicolina och frågade varför hon ljög. ”Ibland måste man ljuga”, svarade hon.

UPPGIFTER 1. a. Är det rätt att ljuga ibland? b. När i så fall?

2. Går det att tala sanning i alla lägen?

3. Hur bemöter du den kompis som du vet småljuger ibland?

etik

2NYReligion_amnesbok_s004_011.indd 5

5

09-05-04 09.20.23

Får man säga vad som helst?

Peter har varit dum mot Lisa. Han har kallat henne dumhuvud. Peter brukar säga så, utan att egentligen mena det.

Men Lisa blev ledsen och tog det väldigt allvarligt. Hon gick därför och pratade med sin lärare och med rektorn.

Nu vet alla i klassen om att något har hänt. Det har gått rykten om att Peter har gjort si och så men ingen vet exakt vad. Men alla vet att Lisa mår dåligt. Några i klassen tycker att Lisa överdriver och skapar dålig stämning. Andra tycker att Peter borde ändra på sig och inte säga så elaka saker.

UPPGIFTER 4. Får man säga vad som helst?

5. Var det bara Peter som gjorde fel?

6 etik

2NYReligion_amnesbok_s004_011.indd 6

09-05-04 09.20.24

Hur visar man sin ilska?

De flesta av oss blir arga och upprörda nästan varje dag.

Men hur visar vi vår ilska? Är det bäst att trots ilskan försöka vara vänlig och snäll och tala lugnt och stilla, eller är det bättre att skälla och vifta med armarna? Spelar det någon roll hur vi reagerar?

”Ty aldrig upphör hat genom hat utan det upphör genom vänlighet; det är den eviga lagen.”

(Från buddhismens heliga skrift Dhammapada)

”Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er;” (Från Bibeln, Matteusevangeliet)

UPPGIFTER 6. Hur gör du när du blir riktigt arg?

7. Vad tycker du om citaten?

etik

2NYReligion_amnesbok_s004_011.indd 7

7

09-05-04 09.20.25

Att leva som man lär I nästan alla religioner i världen återkommer samma tanke:

Det du vill att andra ska göra för dig ska du göra för dem.

UPPGIFTER 8. a. Tänk efter vad det egentligen innebär. Går det att leva så? Gör du det?

Diskutera i grupp. b. Försök sedan tillsammans lösa fall 1 och 2.

FALL 1 Någon stjäl din alldeles nya och dyra jacka. Du får tag i tjuven.

Vad gör du då? Ska tjuven straffas? Hur i så fall?

Du måste förklara och berätta hur du kommit fram till ditt svar.

FALL 2 Låt oss säga att det är du som stjäl en jacka.

Fundera på hur du skulle vilja bli behandlad om du blev upptäckt.

Jämför sedan med hur du löste fall 1.

9. Varför finns det straff?

8 etik

2NYReligion_amnesbok_s004_011.indd 8

09-05-04 09.20.26

Kan vi minska svälten i världen?

Många människor i världen dör av svält varje dag. I Sverige slänger vi massor med mat, till exempel i matsalen. Är det rätt? Spelar det någon roll om vi slänger mat eller inte?

Några skulle troligtvis bli väldigt glada om vi inte slängde så mycket mat. Mattanterna till exempel, för de skulle slippa laga så mycket mat i onödan. Rektorn skulle också bli glad, eftersom kostnaderna för maten skulle sänkas.

Går det att minska svälten i världen? Det är en svår fråga för den handlar om mycket, mycket mer än bara matsalen i skolan. Den handlar om hur vi i den rika delen av världen ska kunna hjälpa de fattiga.

Sverige ger varje år pengar till fattiga länder. Den hjälpen kallas för bistånd. Bistånd ges för att de länder som är fattiga ska kunna utvecklas så att fattigdomen ska försvinna.

UPPGIFTER 10. Ta reda på hur mycket pengar Sverige skickar till fattiga länder, alltså hur stort biståndet är.

11. Vad ska biståndet användas till, tycker du?

etik

2NYReligion_amnesbok_s004_011.indd 9

9

09-05-04 09.20.27

Hjälporganisationer En hjälporganisation består av en grupp människor som vill hjälpa de fattiga. Det finns många sådana organisationer i Sverige. Röda korset, Radiohjälpen och Lutherhjälpen är exempel på sådana hjälporganisationer. På tv ordnas ibland stora galor, program med kända artister, för att samla in pengar.

Det är också vanligt att människor regelbundet skickar in pengar varje månad till någon av dessa många hjälporganisationer.

UPPGIFTER 12. Hur många hjälporganisationer känner du till? Ta reda på så många som möjligt och skriv ner namnen på en lista.

13. Välj en hjälporganisation och ta reda på hur de hjälper fattiga människor och länder.

14. Skulle du kunna tänka dig att offra något för att på så sätt kunna hjälpa någon annan? Skulle du till exempel kunna tänka dig att få mindre i veckopeng för att ge till någon som är fattig?

10 etik

2NYReligion_amnesbok_s004_011.indd 10

09-05-04 09.20.28

Blir vi lyckligare av att hjälpa andra?

filosof

Har du hört skämtet: Varför tänker alla bara på sig själva?

Det är bara jag som tänker på mig.

Filosofen John Rawls har tänkt mycket kring rättvisa och han har utgått från att människan i grunden är egoistisk. Det betyder att vi först och främst vill se till att vi har det bra själva.

Men varför ska vi då hjälpa andra? Det är egentligen ganska enkelt. När någon bryr sig om dig blir du lycklig.

När en kompis frågar hur du har det och lyssnar och tänker på dig, känns det bra.

De flesta människor tänker mest på sig själva och det är inget konstigt med det. Men just därför är det bra att tänka efter. Hur är jag mot andra, är jag snäll och omtänksam ibland?

= en tänkare

ego = jag

egoist = en som bara tänker på sig själv

UPPGIFTER 15. Tror du att människan i grunden är självisk eller osjälvisk?

16. Om man tänker på sig själv, behöver det betyda att man inte tänker på någon annan?

17. Blir vi lyckligare när vi bryr oss om andra?

18. Är det lättare att hjälpa någon man känner än den man inte känner? Varför? Varför inte?

etik

2NYReligion_amnesbok_s004_011.indd 11

11

09-05-04 09.20.30

Tre religioner från samma del av världen Judendom, kristendom och islam kommer från samma del av världen och har så mycket gemensamt att de kallas för systerreligioner.

SYSTERRELIGIONERNA Abraham Det började med en man som hette Abraham. Det sägs att han levde under 1800-talet f.Kr. Han är betydelsefull för såväl judendom, kristendom som islam.

Det var han som la grunden till alla tre

Tre religioner – en Gud Judar, kristna och muslimer tror på samma Gud. Gud har olika namn i skrifterna men det är samma Gud. De olika namnen beror på att skrifterna från början skrevs på olika språk: hebreiska, grekiska och arabiska. Gud heter Jahve på hebreiska, Teos på grekiska och Allah på arabiska.

3NYReligion_amnesbok_s012_013.indd 12

09-05-04 12.15.34

judendom • kristendom • islam Gud har skapat världen och människan Enligt alla tre religionerna har Gud skapat människan, djuren, världen, ja hela universum.

Människan är speciell: hon är den som ska hjälpa Gud på jorden. Hon ska ta hand om djuren och världen.

Helig bok Varje religion har en helig bok.

Tanach med Gamla testamentet är judendomens. Bibeln med Gamla och Nya testamentet är kristendomens. Koranen är islams heliga bok.

13

3NYReligion_amnesbok_s012_013.indd 13

09-05-04 12.15.42

Gemensamma myter I de tre systerreligionerna berättas samma myter om hur världen och de första människorna skapades.

Myter är berättelser som kan handla om gudar och övernaturliga ting, men också om varför livet ser ut som det gör. I myterna kan vi människor känna igen oss men också finna förklaringar till olika situationer som uppstår.

Myten om Adam och Eva

De två första människorna hette enligt Gamla testamentet Adam och Eva. Namnet Adam betyder människa och Eva betyder liv.

Adam och Eva levde i en trädgård som kallades för Eden, och den låg i paradiset. De hade all tänkbar frihet och hade fått till uppgift av Gud att ta hand om trädgården. I trädgården fanns vackra träd av alla slag, fulla med frukter. Men det fanns ett träd, det som stod i mitten av trädgården, som Gud förbjöd Adam och Eva att äta frukterna från.

Om de gjorde det skulle de dö.

En dag kom en orm slingrande bland grenarna. Den lyckades locka Eva att äta en av frukterna, och Eva gav också Adam en frukt. När de ätit upptäckte de för första gången att de faktiskt var nakna.

Berättelsen har tolkats på många olika sätt. En tolkning går ut på att människan fick kunskap om livets hårda villkor. Efter att de ätit av frukten levde inte Adam och Eva längre i paradiset, de levde ett mer vanligt liv på jorden.

Vet du vilken slags frukt de åt?

14 systerreligionerna

4NYReligion_amnesbok_s014_015.indd 14

09-05-04 12.23.13

Myten om Noa och arken

Gud var trött och besviken på människorna han skapat. De var onda och förstörde för varandra på alla sätt. Så Gud tänkte: Människorna som jag har skapat skall jag utplåna från jordens yta, och med dem alla fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag ångrar att jag gjorde dem.

Men hur skulle detta gå till? Jo, Gud bestämde sig för att låta en flod svämma över. Han bestämde också att himlen skulle öppna sig och att regnet skulle falla i mer än 150 dagar.

Men det fanns en man som hette Noa, och honom tyckte Gud om.

Därför kom Gud överens med Noa om att Noa skulle bygga en båt, en ark, som skulle vara 150 meter lång och 25 meter bred. Noa byggde efter de mått han fått av Gud. När den var färdig tog Noa med sig sin familj, sin hustru och sönerna Sem, Ham och Jafet in i arken. Sönerna tog med sig sina hustrur också. Dessutom fick en hane och en hona av varje djurart följa med.

När regnet slutat tog det sju månader innan vattnet sjunkit undan, och då blev arken stående vid toppen av berget Ararat i Turkiet. För att få veta om det fanns fler platser där vattnet sjunkit undan sände Noa ut en duva. Men duvan kom tillbaka för det fanns bara vatten överallt och ingen mark att sitta på för duvan. Efter sju dagar släppte Noa ut duvan igen. Denna gång kom den tillbaka med ett friskt blad från ett olivträd i näbben, och då visste Noa att det fanns land på annat håll också. Nästa gång Noa släppte ut duvan kom den inte tillbaka. Då förstod Noa att vattnet sjunkit undan och att de kunde lämna arken. I vår tid är olivkvistblad en symbol för budskap om fred.

Nu gav Gud Noa och människorna ett löfte: Så länge jorden består skall sådd och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra att skifta. Som ett tecken på detta löfte gjorde Gud regnbågen.

systerreligionerna

4NYReligion_amnesbok_s014_015.indd 15

15

09-05-04 12.23.16

Enligt judisk tro finns det bara en enda Gud. Denna Gud har skapat världen och allt som finns i den. Människan är lik Gud och ska hjälpa till att göra jorden till en fin plats att leva på.

Gud utsåg det judiska folket till att bli hans tjänare på jorden. Det skedde genom en överrenskommelse med Abraham för nästan 4 000 år sedan. Gud sa till Abraham att om det judiska folket blev Guds tjänare, så skulle Gud skydda dem. Några hundra år senare slöt Gud ett nytt förbund med en man som hette Mose. Gud gav Mose tio budord, tio regler, som berättar om hur människor ska vara mot Gud och mot varandra. Två av buden lyder ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig”, och ”Du skall inte stjäla”.

Men den viktigaste regeln, som alla judar försöker leva efter, är: Älska andra människor så som du älskar dig själv.

JUDENDOM Människorna här nere står framför en mur i Jerusalem som kallas Västra muren, eller klagomuren. Muren är det enda som är kvar av ett tempel som judarna byggde för mer än 2 500 år sedan. Templet förstördes under den tid som romarna bestämde över staden och landet runt omkring.

Västra muren är en helig plats för judar och dit färdas judar från hela världen för att be.

5NYReligion_amnesbok_s016_023.indd 16

09-05-05 09.13.38

JUDENDOM Judarnas gudstjänstlokal kallas synagoga. Ordet betyder samlingsplats. Den här synagogan ligger i Stockholm. Till synagogan kan man gå för att be, men också för att fira fester och för att studera.

Längst fram i synagogan står kantorn.

Det är han som leder gudstjänsten med sin sång. Till sin hjälp har han rabbinen som tolkar judarnas heliga skrift. Rabbinen är en mycket lärd man och församlingens ledare. Under gudstjänsten sitter männen i salen och kvinnorna uppe på läktarna.

17

5NYReligion_amnesbok_s016_023.indd 17

09-05-05 09.13.50

Judarnas heliga skrift Tanach

Judarnas heliga skrift heter Tanach och den är skriven på hebreiska. Tanach innehåller samma texter som Gamla testamentet i Bibeln. Där berättas om hur världen skapades och om judarnas historia. Men framför allt handlar den om människors tro på Gud. Tora

Den första delen av Tanach heter Tora och det är den mest lästa delen. I Tora finns bland annat regler för hur en jude ska leva.Texten är nedskriven på rullar och man läser den från höger till vänster.

I varje synagoga finns en läspulpet där torarullen kan ligga under gudstjänsten så att kantorn kan läsa ur texterna.

Davidsstjärnan Davidsstjärnan är en symbol för judendomen. David var en kung som levde på 900-talet f.Kr. och som var Guds tjänare på jorden. Kung David är den störste av alla judiska kungar. I denna davidsstjärna är en duva inlagd, symbolen för fred.

Torarullarna förvaras i ett skåp längst fram i synagogan.

18 judendom

5NYReligion_amnesbok_s016_023.indd 18

09-05-04 12.27.22

Judiska riktningar Det finns olika sätt att vara jude på.

Den som är mycket noga med att följa de levnadsregler som står i Tora kallas för ortodox. Utseende, klädsel, familjeliv och mat – allt finns det stränga regler för.

De judar som inte följer Tora lika strängt kallas liberala. De har tagit bort de regler som de inte tycker är aktuella idag. Liberala judar anser till exempel att man är jude även om man inte har en judisk mor, utan bara har en judisk far. De anser också att även kvinnor kan vara rabbiner.

På bilden nedanför står en pojke och läser i Tora.

Männen lyssnar noga så att det blir alldeles rätt.

I synagogan måste pojkarna och männen ha en

Vem är jude?

Jude är den som har en judisk mor, eller den som valt att bli jude efter att ha fått undervisning av en rabbin om den judiska religionen.

I Sverige bor ca 15 000 judar.

Pojkarna på bilden hör till de ortodoxa. Det syns på deras klädsel: svarta kläder och svarta hattar.

Vid tinningarna har de kindlockar.

kippa på huvudet och bönesjalar över axlarna för att visa sin vördnad för Gud.

Bar och Bat Mitzva En judisk pojke blir något som kallas Bar Mitzva, när han fyller tretton.

Då har han studerat Tora, och lärt sig om Guds budskap till judarna.

När en judisk flicka fyller tolv år blir hon Bat Mitzva.

Minst tio män måste delta för att en judisk gudstjänst ska kunna hållas. Efter Bar Mitzvan räknas en pojke som man och kan vara en av dessa tio män.

judendom

5NYReligion_amnesbok_s016_023.indd 19

19

09-05-04 12.27.25

Judiska högtider Den sjuarmade ljusstaken,

Chanukka

menora, är en viktig symbol

Det finns alltid åttaarmade ljusstakar i synagogan. De används vid en särskild ljusfest som kallas Chanukka och som firas i december. Den åttaarmade ljusstaken tänds till minne av en händelse i Jerusalem för över 2 000 år sen. Det judiska folket hade gjort uppror mot grekerna, som då styrde landet, och blivit fångade i templet i Jerusalem. Det fanns bara en ljusstake som kunde ge dem ljus i templet, och det fanns nästan ingen olja kvar. Oljan skulle bara räcka för en enda dag, men ändå brann ljusen i åtta dagar. För att minnas detta under firas en glad ljusfest då man äter gott och ger varandra presenter.

för judarna. Den påminner dem om de sju dagar då Gud skapade världen. Ljusstaken symboliserar även landet Israel, som är ett heligt land för judar.

20 judendom

5NYReligion_amnesbok_s016_023.indd 20

09-05-04 12.27.32

Pesach

Pesach, påsk, är en stor judisk högtid som firas på våren. Pesach firas till minne av att det judiska folket befriades från sin fångenskap i landet Egypten på 1200-talet f.Kr. Det var Mose som ledde judarna ut ur Egypten tillbaka till deras eget land, Kaanan.

Under gudstjänsten läser man ur torarullarna om hur judarna räddades av Mose.

Jom Kippur Jom Kippur kallas också försoningsdagen och är den dag på året då alla förlåter varandra och blir förlåtna av Gud. Att försonas betyder att bli sams. Högtiden firas på hösten.

Här firar man pesach i en liberal synagoga i London. Kvinnor och män bär torarullar och går i ett högtidligt led runt synagogan.

Purim

En annan judisk högtid heter Purim. Purim firas till minne av hur det judiska folket räddades av den vackra drottning Ester. Den persiske kungens närmaste man, Haman, hade övertalat kungen att döda alla judar i Persien.

Men Ester fick kungen att ändra sig och i stället dödades Haman.

Purim är en glädjefest, då barnen klär ut sig och det är karnevalsstämning i synagogan. Barnen på bilden är på väg till synagogan.

judendom

5NYReligion_amnesbok_s016_023.indd 21

21

09-05-04 12.27.37

Min tro – Samtal med Marcus Varför är du jude?

Framförallt för att jag är född jude. Det vill säga, min mamma är judinna och det gör mig automatiskt till jude. Men att vara född till jude är bara hälften av det hela. Det gäller även att följa de lagar och regler som finns inom judendomen. Som det är nu så är det ingen annan religion som tilltalar mig mer än judendomen.

Vad är viktigast för dig i ditt sätt att tro och tänka?

Det viktigaste i judendomen är att Gud är En. Egentligen kan man nog inte rangordna de olika lagarna och reglerna därför att alla är lika viktiga.

Hur påverkar det ditt sätt att leva?

Min tro påverkar mitt liv väldigt mycket. Till exempel måste jag alltid tänka mig för innan jag äter ute eller hos någon vän. Jag måste alltid ta reda på om innehållet är kosher, rent. Alltså om maten bara innehåller sådana ingredienser som är godkända av religionen. Maten får till exempel inte innehålla fläskkött.

Vad är finast i din religion?

Marcus utanför synagogan.

Min personliga uppfattning är att döden är finast i judendomen.

Eller inte själva döden utan mera sättet att bli begravd på. Alla som dör begravs i en enkel träkista med en davidsstjärna på. Detta för att visa att alla är lika inför döden, oavsett kön, ras eller rikedom.

Vad är det som är så speciellt med att vara jude?

Samhörigheten. Att tillhöra en minoritet skapar en viss samhörighet med andra inom den minoriteten. Man blir alltid välkomnad av en annan jude oavsett om man känner personen eller inte.

Vad svarar du om någon säger något negativt om judendomen?

Det finns många fördomar om judendomen som inte alls stämmer.

Jag försöker alltid att se till att de har alla fakta. Sen är det helt upp till dem att ändra sina uppfattningar. Jag kan inte göra mer än att försöka.

22 judendom

5NYReligion_amnesbok_s016_023.indd 22

09-05-04 12.27.42

Frågor på texten 1. Var finns Västra muren?

2. Varför står judar vid Västra muren och ber?

3. Vad är en synagoga?

Min tro – tankar och funderingar 20. Hur förklarar Marcus att han är jude?

21. Marcus talar om samhörighet. Hur tänker han om den?

4. Vad kallas den lärda person som förestår synagogan?

22. Vad är en fördom?

5. Vem leder gudstjänsten?

24. Vad innebär det att mat är kosher för en jude?

6. Vad är en kippa?

23. Hur ser en davidsstjärna ut?

7. Vilket språk är Tora skriven på?

8. Förklara skillnaden mellan liberala och ortodoxa judar.

9. Hur blir man Bar Mitzva?

10. Vad är Purim och Chanukka?

Arbeta med texten 11. Berätta om en judisk gudstjänst.

12. Varför firar man pesach? Försök att ta reda på hur det går till.

13. Vad har Gud gjort som är så viktigt enligt judisk tro?

14. Vilken uppgift har människan fått av Gud? 15. Med vilka olika personer har Gud slutit förbund?

16. Vilka förbund har Gud slutit med det judiska folket?

17. Nämn två av de tio budorden?

18. Hur hänger Tora och Tanach ihop med de kristnas Bibel?

19. Varför firar man olika helger och högtider?

judendom

5NYReligion_amnesbok_s016_023.indd 23

23

UPP GIF T ER U P P GI F TE R

UPPGIFTER

09-05-04 12.27.44

Enligt kristen tro är Gud kärleken. Gud har också skapat världen och allt som finns i den.

Människor är lika Gud, men gör trots det tokiga saker ibland och då behöver människorna hjälp. Därför kom Gud till jorden för två tusen år sedan. Gud visade sig då som Jesus och kallades Guds son.

KRISTENDOM Jesus lärde människorna hur de ska vara mot varandra. Han sa bland annat: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”

6NYReligion_amnesbok_s024_033.indd 24

09-05-04 13.12.04

Kristendomen brukar delas in i tre stora riktningar: den katolska kyrkan, den ortodoxa kyrkan och den protestantiska kyrkan. Svenska kyrkan tillhör den protestantiska riktningen.

Kristendomens gudstjänstlokal kallas också kyrka. Kyrka betyder Herrens hus.

Bilden är tagen i Bergum kyrka. Längst fram finns altaret. Runt altaret finns en ring där man kan knäböja vid nattvard och bröllop. Altaret är alltid vänt mot öster där solen går upp. Det ska symbolisera att Jesus uppstod från döden till nytt liv.

En präst leder alltid gudstjänsten. Prästen kan vara man eller kvinna.

Under en gudstjänst sjunger människor psalmer, ber böner, lyssnar på predikan och på texter som någon läser ur Bibeln. Ofta deltar körer med både vuxna och barn i gudstjänsten.

I den protestantiska kyrkan är predikan särskilt viktig. En predikan är ett tal som prästen håller. I varje kyrka finns det en predikstol, en upphöjd plats, där prästen håller sin predikan.

25

6NYReligion_amnesbok_s024_033.indd 25

09-05-11 12.27.05

Den heliga skriften Kristendomens heliga skrift är Bibeln. Bibeln består av två stora delar: Gamla testamentet och Nya testamentet. I Gamla testamentet finns den historiska bakgrunden till kristendomen beskriven. I Nya testamentet utvecklas och förklaras den kristna tron.

Nya testamentet berättar först om Jesu liv i fyra olika böcker som kallas evangelier: Matteus-, Markus-, Lukas- och Johannesevangeliet.

Därefter följer böcker som på olika sätt berättar om den första kristna tiden. Huvudförfattaren till dem är Paulus. Han är den man som arbetade hårdast med att sprida den kristna tron runt världen.

Den protestantiska kyrkan Nattvarden

Nattvarden är en måltid som firas i kyrkan till minne av Jesus och hans sista måltid tillsammans med de tolv lärjungarna.

Vard betyder måltid och eftersom Jesus åt sin sista måltid i början av natten heter det nattvard. Lärjungarna var de tolv män som levde med Jesus och lärde sig det budskap som Jesus kom med från Gud. Vid nattvarden ger prästen varje deltagare ett litet bröd som kallas oblat och en klunk med rött vin. Brödet symboliserar Jesu kropp och vinet symboliserar Jesu blod. För kristna är nattvarden en högtidsstund. Numera får de som går till nattvarden ofta ta emot bröd och vin stående av prästen. Förr gick man alltid fram till ringen runt altaret och föll på knä.

Dopet

Genom dopet blir man medlem i Svenska kyrkan. Drygt 70 % av svenska befolkningen tillhör Svenska kyrkan. Vid dopet häller prästen vatten tre gånger på barnets huvud och säger: Jag döper dig (namnet på barnet) i Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Dopskålen med vatten är här en enkel skål, men kan också vara stor och gjord i sten.

Den kallas då för dopfunt.

26 kristendom

6NYReligion_amnesbok_s024_033.indd 26

09-05-04 13.12.43

I samband med konfirmationen bekräftar man sitt eget dop och får lära sig om den kristna tron och gudstjänstlivet.

Konfirmationen

Konfirmation betyder bekräftelse och det som bekräftas är ens eget dop. Den som döptes som barn kommer inte ihåg det. Det var ju föräldrarna som valde att barnet skulle döpas. Därför kan den som vill gå i konfirmationsundervisning och efter det bekräfta sitt dop och sin tro. Den som inte är döpt som barn kan låta döpa sig i samband med konfirmationen.

bekräfta = gå med på, intyga

Frälsarkransen Radband finns i många religioner. Med hjälp av ett radband håller man reda på hur många böner man ber. Ett modernt radband är Frälsarkransen som används allt oftare i konfirmationsundervisning idag.

Varje pärla på Frälsarkransen står för något speciellt. Till exempel står den röda pärlan för kärlek och pärlemopärlan för hemlighet. Med hjälp av dessa pärlor övar man sig i modet att leva.

kristendom

6NYReligion_amnesbok_s024_033.indd 27

27

09-05-04 13.12.48

Kristna högtider

En julkrubba är en avbildning av stallet där Jesus föddes. Traditionen med krubba kommer från Italien och den helige Franciskus som levde på 1200-talet. Han skapade den första krubban i en grotta utanför sin stad Assisi. Till Sverige kom krubban egentligen först i början av 1900-talet.

Jul

Jul är en högtid då de kristna firar Jesu födelse. Jesus föddes i staden Betlehem som ligger några mil från Jerusalem. Hans föräldrar Josef och Maria var där på besök när Maria skulle föda. Jesus föddes i ett stall, för det fanns inte plats för dem i något rum.

Påsk

Korset – en kristen symbol Jesus dog på ett kors men uppstod till liv igen. På detta sätt visade Gud att livet inte tar slut efter döden. Efter döden finns ett nytt liv. Ett sådant här kors med en skulptur av Jesus på kallas krucifix.

Påsk är den största kristna högtiden. Den pågår under en vecka och firas på våren. Påsken firas till minne av dramatiska händelser under den sista veckan av Jesu liv.

Påsken börjar med palmsöndagen, då det berättas om när Jesus red in i Jerusalem. Folket strödde ut palmblad på hans väg för att hylla honom. Därför kallas den dagen för palmsöndagen.

Några dagar senare, på torsdagen, åt Jesus sin sista måltid tillsammans med lärjungarna. Den dagen har fått namnet skärtorsdagen. I samband med måltiden tvättade Jesus alla lärjungarnas fötter rena.

Skär betyder ren, och det är förklaringen till namnet skärtorsdag.

Långfredagen är dagen då Jesus tillfångatogs och blev korsfäst på en plats som heter Golgota. På kvällen lades han i en grav.

På söndagen kom några kvinnor till graven för att ta hand om hans kropp, men då var Jesus inte kvar. Enligt Bibelns berättelse hade han uppstått från döden och fått livet tillbaka. Söndagen har fått namnet påskdagen och då firas Jesu uppståndelse.

28 kristendom

6NYReligion_amnesbok_s024_033.indd 28

09-05-04 13.12.53

Den ortodoxa kyrkan En av de äldsta kristna kyrkorna är den ortodoxa kyrkan. Den finns i många länder och har namn efter det land den finns i.

Grekisk-ortodoxa och rysk-ortodoxa kyrkan är två exempel.

En ortodox kyrka känner man igen på att det längst fram i kyrkan finns en vägg med bilder på.

Väggen heter ikonostas. Bilderna på ikonostasen är ikoner, bilder på Jesus och hans mor Maria och andra betydelsefulla personer i Bibeln.

Det som är bakom väggen symboliserar himlen och det som är framför jorden.

I väggen med ikonerna finns tre dörrar som prästerna går ut och in genom. Hela gudstjänsten är som ett stort skådespel.

I de flesta ortodoxa kyrkor står människor upp under gudstjänsten. Det finns bara stolar till äldre och sjuka. I kyrkan finns ingen orgel, utan gudstjänsten leds av prästen som med hjälp av en liten kör sjunger alla texter.

I den ortodoxa kyrkan lever den gamla traditionen kvar d aatt doppa hela barnet vid dopet. Dopet är en stor och d vviktig händelse.

kristendom

6NYReligion_amnesbok_s024_033.indd 29

29

09-05-04 13.13.00

Den katolska kyrkan Den katolska kyrkan är världen största kyrka med mer än en miljard anhängare. Den har sitt centrum i Rom i Italien där påven bor. För katolikerna är påven Guds representant på jorden.

Gudstjänsterna i katolska kyrkan är ofta mässor eller nattvardsgudstjänster.

Man ber tillsammans och läser texter ur Bibeln.

Bikten Bikten är viktig i den katolska kyrkan. Att bikta sig innebär att en människa berättar för en präst om misslyckanden i livet. Det kan handla om att man tänkt för mycket på sig själv och glömt bort andra. Under en bikt lyssnar prästen, och det prästen får höra måste han behålla för sig själv. En präst har nämligen tystnadsplikt. Genom bikten får katoliker förlåtelse för sina misslyckanden.

I katolska kyrkor finns alltid statyer av helgon. Det allra viktigaste helgonet är Jungfru Maria, Jesu mor,

Vid kyrkans ingång finns en

som du ser här till vänster.

skål med vatten. Vattnet är

Ett helgon hjälper männi-

välsignat av en präst och därför

skor med bönerna så att

heligt. Den som går in i kyrkan

de når fram till Gud. Men

doppar några fingrar i vattnet

man ber inte till helgonen

och gör sedan korstecknet

utan genom dem.

genom att symboliskt rita ett kors på sin kropp.

30 kristendom

6NYReligion_amnesbok_s024_033.indd 30

09-05-04 13.13.07

Frikyrkor Under 1800-talet växte nya kyrkor fram som kallades frikyrkor. Frikyrkorna skapades av vanliga människor som kände att de ville utöva sin kristendom på ett friare sätt. Frikyrkorna ville vara fria från staten och fria att tolka Bibeln som de ville.

Runt om i hela Sverige byggdes mängder av små kyrkobyggnader som kallades bönhus, kapell eller missionshus. Men efter en tid fick frikyrkorna bättre ekonomi och kunde också bygga större och finare kyrkor.

Missionshusen kunde vara små enkla trähus som det här lilla röda missionshuset i Tolsbo.

De två största frikyrkorna idag är Svenska Missionskyrkan och Pingströrelsen. Andra frikyrkor är Svenska baptistsamfundet, Frälsningsarmén och Metodistkyrkan.

Det här är Immanuelskyrkan i Stockholm.

Immanuelskyrkan är en av de största frikyrkobyggnaderna i Sverige. Immanuelskyrkan tillhör Svenska Missionskyrkan.

I Svenska Missionskyrkan döps både barn och vuxna. När en vuxen döps väljer han eller hon oftast att låta sig doppas helt och hållet i en så kallad dopgrav. Här syns dopgraven till höger om orgeln.

kristendom

6NYReligion_amnesbok_s024_033.indd 31

31

09-05-04 13.13.16

Min tro – Samtal med Tony Varför är du kristen?

Jag är född in i kristendomen och jag har alltid levt så. Jag älskar min religion och skulle kunna dö för den. Varför skulle jag inte vara kristen?

Vad är viktigast för dig i ditt sätt att tro och tänka?

Kärleken är det viktigaste. Att respektera andra så som jag själv vill bli respekterad.

Hur påverkar det ditt sätt att leva?

Jag gör korstecken när jag går förbi en kyrka. Jag har alltid på mig ett kors. Jag diskuterar med polare och lärare om kristendomen. Jag respekterar alla som respekterar mig.

Vad är finast i din religion?

Jag vet att kristendomen är den rätta religionen. Jag vet att Jesus fanns och att han finns, och han kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Kärnan i kristendomen är kärlek och det tycker jag är bra.

Vad är det som är så speciellt med att vara kristen?

Tony sitter och väntar på sina kompisar.

Det är en stor gemenskap mellan alla kristna, och i de flesta länder behandlar alla varandra som bröder och systrar. Om man inte känner någon man möter men ser att den personen bär ett kors och är kristen blir man glad innerst inne.

Vad svarar du om någon säger något negativt till dig om kristendomen?

Jag tycker synd om den som inte förstår det vackra i kristendomen, den personen har missat något stort.

32 kristendom

6NYReligion_amnesbok_s024_033.indd 32

09-05-04 13.13.23

Frågor på texten 1. Hur beskriver kristendomen Gud? 2. Vad heter de tre stora kristna riktningarna?

Arbeta med texten 13. Hur är en människa enligt kristendomen?

14. Varför kom Gud ner till jorden?

3. Var i kyrkan står altaret?

15. Varför står altaret alltid i öster?

4. Hur blir man medlem i Svenska kyrkan?

16. Vilka viktiga händelser i Jesu liv handlar påsken om?

5. Varför konfirmeras man?

17. Vad kan ett helgon hjälpa människor med?

6. Vad är ett krucifix?

7. Hur känner man igen en ortodox kyrka?

8. Vad är en ikon?

9. Vem är högsta ledare för den katolska kyrkan?

10. Vad är det som alltid finns i en katolsk kyrka?

11. Hur gör man ett korstecken?

12. Vilka är de största frikyrkorna?

18. Varför bildades det frikyrkor?

Min tro – tankar och funderingar 19. Försök beskriva Tonys sätt att tro?

20. Vad anser Tony vara det allra viktigaste i kristendomen?

21. Vad är ett korstecken?

22. Varför gör Tony korstecken, tror du?

23. Tony säger att alla kristna är syskon.

Hur menar han, tror du?

kristendom

6NYReligion_amnesbok_s024_033.indd 33

33

UPP GIF T ER U P P GI F TE R

UPPGIFTER

09-05-04 13.13.24

En muslim är en människa som tillhör religionen islam. Enligt islam finns det bara en Gud och Gud är större än allt annat. Muslimerna kallar Gud för Allah, som är det arabiska ordet för Gud. Enligt islam har Gud skapat världen och allt som finns i den. Eftersom människan är skapad av Gud är hon god och förnuftig, precis som Gud.

För nästan 1 500 år sedan i staden Mecka i Saudiarabien levde en man som hette Muhammed. Han fick uppenbarelser från Gud. De innehöll berättelser om vem Gud är och hur människor ska leva.

Uppenbarelserna samlades ihop efter Muhammeds död och blev muslimernas heliga bok Koranen.

ISLAM ”Det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är Guds profet (sändebud)”. Så sammanfattas den muslimska tron.

7NYReligion_amnesbok_s034_041.indd 34

09-05-04 13.52.22

En moské är en helig plats för muslimer. Den upplysta moskén på den här bilden ligger i Brunei i Malaysia. Moskéer har byggts i över tusen år för att muslimer behöver samlingsplatser där de kan höra Guds budskap, läsa i Koranen och be tillsammans till Gud.

I moskén ber man vända mot Mecka tillsammans med en imam, en böneledare.

Det finns inga avbildningar av levande väsen i moskén, för inom islam är det ofta förbjudet att avbilda människor eller djur. Moskéerna är istället dekorerade med vackra mönster.

Det finns alltid en trappa i moskén. Där står imamen för att höras bättre. I denna moské syns ingången till trappan längst ner till höger. Imamen står aldrig överst i trappan, utan någonstans i mitten och där håller han sin predikan. Traditionen att stå i en trappa kommer av att Muhammed brukade klättra upp på en stege när han pratade till människor så att alla skulle höra hans budskap. Den lilla stegen i mitten av bilden leder till en plats som bara används när man vill ge allmän information. Därifrån hålls inga predikningar.

35

7NYReligion_amnesbok_s034_041.indd 35

09-05-04 13.52.34

När det är tid för bön kallar en böneutropare till bön. För att höras bra står han uppe i ett högt torn som kallas minaret.

Männen och pojkarna på bilden står och ber. Under bönen är det viktigt att koncentrera sig på att vara nära Gud. Ingenting får störa koncentrationen.

Bönen Fem böner om dagen

Fem gånger varje dag ska muslimer vända sig mot Mecka och be. Man vänder sig mot Mecka för att den heliga byggnaden Kaba finns där. Enligt islam byggdes Kaba av Muhammeds förfader Abraham, och Kaba är den heligaste byggnaden inom islam.

I varje moské finns en nisch, en fördjupning i väggen, som visar åt vilket håll Mecka ligger.

När man ber hemma på en bönematta måste man också vara vänd mot Mecka. Då kan man använda en särskild bönekompass för att ta ut den rätta riktningen.

Den här moskén ligger i Malmö. Varje moské är uppdelad så att männen ber för sig och kvinnorna för sig. Männen sitter i salen och kvinnorna på läktaren. När man går in i en moské måste man ta av sig skorna och tvätta sig noga.

36 islam

7NYReligion_amnesbok_s034_041.indd 36

09-05-04 13.52.44

Bildförteckning Abbas/Magnum/IBL 21(1), 36(1), 255 Abrahamsson, Tore/Tiofoto/NordicPhotos 79 Allofs, T./Zefa/Scanpix 12–13 Almasy, Paul/Corbis/Scanpix 300(2) Archivo Iconografico, S.A./Corbis/Scanpix 129(1) Armani, J.M./Rapho/IBL 30(1) Ashmolean Museum, Oxford/The Bridgeman Art Library/ IBL 110(3) Asian Art & Archaeology, Inc./Corbis/Scanpix 335 Aventurier, Patrick/Gamma/IBL 222 Bean, Tom/Corbis/Scanpix 81 Beck, Robyn/STR/AFP/Scanpix 234 Beliakov, Dimitri/Gamma/IBL 36(2) Berg, Håkan/Pix Gallery 25 Berg, Lars/Scanpix 26(2) Bergström Magnus/Scanpix 202 Berry, Ian/Magnum/IBL 86 Bettmann/Corbis/Scanpix 277(1) Bibliothèque Mazarine, Paris/The Bridgeman Art Library/ IBL 177(2) Bibliothèque Nationale, Paris/The Bridgeman Art Library/ IBL 326 Billeson, Göran/Scanpix 209 Bischof, Werner/Magnum/IBL 50 Boisvieux, Christophe/Bilderberg/Ina Press Agency 51 Boyce, Rusell/Reuters/Scanpix 84 The Bridgeman Art Library/IBL ,28(1), 157 British Museum, London/The Bridgeman Art Library/IBL 265, 318 Burkatowski, Alexander/Corbis/Scanpix 24 Chenet, Jacques M./Corbis/Scanpix 354(1) Chowdhury, Deshakalyan/STR/AFP/Scanpix 262, 280, 283 Christoph, Henning/Still Pictures 83 Clements, Geoffrey/Corbis/Scanpix 82 Corbis/Scanpix 179, 355, 357 Crane, Walter/The Bridgeman Art Library/IBL 119 Dagli Orti, Gianni/Corbis/Scanpix 102 Dahlström, Lars/Tiofoto/NordicPhotos 31(1) Datta, Arko/STR/AFP/Scanpix 43, 46 de Fraeye, Mark/Science Photo Library/IBL 71 de Vartavan-Landmann-Gamma/IBL 103(2) Det Konglige Bibliotek, Köpenhamn/The Bridgeman Art Library/IBL 134 Deville, Mark/Gamma/IBL 73, 74, 75 Dharapak, Charles/AP/Scanpix 228 Diltz, Henry/Corbis/Scanpix 346

Dufour-Travers/Gamma/IBL 211(2) Egyptian National Museum, Kairo/The Bridgeman Library/IBL 106 Ehrs, Bruno/Bildhuset/Scanpix 17, 20(2) Elfström, Jim/IKON 26(1) Engman, Anders 14, 18, 22, 30(3,4), 32, 40, 44, 47(2), 48, 52(2), 56, 97, 180, 181, 183(1,2), 204(1), 238, 239, 253(2), 269(2), 270, 272, 275(2), 276, 277(2), 284, 328, 349, 351(1) Ergenbright, Ric/Corbis/Scanpix 55(1) Europapress/REX/IBL 207(2) Freed, Leonard/Magnum/IBL 252 Freedman, Stuart/Corbis/Scanpix 29(2) Freeman, Michael/Corbis/Scanpix 304 Freeman/ANA/IBL 338(1) Gacad, Romeo/EPA/Scanpix 34-35 Gambarini, Maurizio EPA/Scanpix 344 Gamma/IBL 244(1) Gerigk, Christoph/Scanpix 120 Gerstenberg, Christen/Corbis/Scanpix 178 Gierth, Friedel/DPA/Scanpix 28(2) Gounot, Michel/Godong/Ina Agency Press 297 Good, Anders/IBL 20(1) Griffiths Belt, Annie/Corbis/Scanpix 16–17 Gruner & Jahr Verlag/Ina Agency Press 146 Gyori, Antoine/Corbis/Sygma/Scanpix 166 Hansen, Paul/Scanpix 253 Hardy, David A./Science Picture Library/IBL 348 Harlin, Tord/Scanpix 208 Hartman, Magnus/Scanpix226 Heaton, Dallas and John/Corbis/Scanpix 338(2) Hebberd, Lindsay/Corbis/Scanpix 279, 286 Heyer, Tobias/DPA/Scanpix 35 Hilgert, Michael/IBL 52(3) Historical Picture Archive/Corbis/Scanpix 101(1) Hornak, Angelo/Corbis/Scanpix 264 Horner, Jeremy/Corbis/Scanpix 363(1) Hulton Deutsch Collection/Corbis/Scanpix 309(1), 342 Häggström, Tore/Norrlandsbild 78(1) Image State/Ina Agency Press 303 Isaksson, Lennart/Scanpix 24–25 Jegou, Christian/Publicphoto Diffusion/Science Photo Library/IBL 103(1) Jin, Liu/STF/AFP/Scanpix 330 Jodice, Mimmo/Corbis/Scanpix 122, 129(2) Jonsson, Ove/Sydsvenskan Bild/IBL 183(3)

373

29NYReligion_amnesbok_s366_376.indd 373

09-05-04 17.44.39

Karnow, Catherine/Corbis/Scanpix 55(2), 352 Kubota, Hiroji/Magnum/IBL 319 Kungliga Biblioteket 78n, 213 Kungliga Biblioteket/Handskriftsenheten 197, 198, 199 Kuzutani, Shingo/Scanpix 332 Lariicchia, Mark/Corbis/Scanpix 68 Lauros/Giraudon/The Bridgeman Art Library/IBL 343 Lessing, Erich/IBL 89, 96, 100(1), 101(2), 110(1,2) 111, 168, 177(1), 204(2), 212, 233, 300(1) Littorin, Anna/Scanpix 337(2) Lounes, Mohamed/Gamma/IBL 247 Louvre, Paris/Great Shots/NordicPhotos 193 Louvre, Paris/The Bridgeman Art Library/IBL 240 Lubenow, Sabine/LOOK/IBL 30(2) Marmeisse, Jean/Gamma/IBL 47(1) Morris, Denis/Camera Press/Scanpix 358 Musée Guimet, Paris/The Bridgeman Library/IBL 292 Museo Armeno, Venedig/The Bridgeman Library/IBL 164 Nationalmuseet, Köpenhamn 131 Nationalmuseet, Oslo 139 Nelsäter, Hans/Windh/Megapix 80 Nickelsberg, Robert/Gamma/IBL 275(1) Nicolas, Reynard/Gamma/IBL 337(1) Nilsson, Roland/Naturfotograferna 135 Nilsson, Thord/Scanpix 77 Nordeman, Anders/Megapix 244(2) Nowitz, Richard T./Corbis/Scanpix 21(2), 161 Nusca, Antonello/Gamma/IBL 126(2) Oppenheim, Felix/Briljans 27 Page, Tim/Corbis/Scanpix 54 Parks, Peter/STF/AFP/Scanpix 316 Pascal, Della Zuana/Corbis/Scanpix 309(2) Patrick, Aventurier/Gamma/IBL 39(1), 50-51 Persson, Sven/sydpol.com/IBL 26(3) Peternek, Tomislav/Sygma/Scanpix 29(1) Peterson, Mark/Corbis/SABA/Scanpix 175 Pettersson, Per-Anders/Scanpix 256 Pictor/IBL 290 Raymer, Steve/ Corbis /Scanpix 311, 314 Robbins, David Samuel/ Corbis /Scanpix 45 Rotman, Jeffrey L./ Corbis /Scanpix 269(1) Röjder, Håkan/Sydsvenskan Bild 39(2) Sandberg, Kristoffer/Scanpix 184 Sauze, Francoise/Science Picture Library/IBL 351(2) Shaver, Stephen/STF/AFP/IBL 305, 306, 329 SHM-Bild 216 Singh, Raghibur/ANA/IBL 287, 288

Sinibald, ML./ Corbis /Scanpix 52(1) Spiegel, Ted/ Corbis /Scanpix 19, 173 Staatliche Museen, Berlin/The Bridgeman Art Library/IBL 114 Ström, Per 31(2) Su, Keren/ Corbis /Scanpix 322 Suki, Suki/DPA/Scanpix 38(2) Söderbom, Lars/IBL 211(3) Teleman, Hanna/Sydsvenskan Bild/IBL 36(1) Topfoto/Scanpix 126(1) Tweedie, Penny/Corbis/Scanpix 70 Töve, Jan/Naturfotograferna 132 Underwood & Underwood/Corbis/Scanpix 350, 354(2) Vandeville, Eric/Gamma/IBL 207(1) Vannini, Sandro/Corbis/Scanpix 340 Wibeck, Sören/IBL 362 Vikander, Brian A./Corbis/Scanpix 42-43 Wikström, Linda/Scanpix 186 Williams, Steve/REX Features/IBL 108 Voja, Miladinovic/Gamma/IBL 37, 38(1) Wood, Roger/Corbis/Scanpix 100(2) Wright, Alison/Corbis/Scanpix 53 Yamashita, Michael S./Corbis/Scanpix 334 Zellhin, F./Magnum/IBL 211(1) Åhlin, Christer, Historiska Museet/IBL 144 Åling, Ulrika/Tiofoto/NordicPhotos 28(3)

Tecknare Dyrander, Johnny 77 Hellström, Monica 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 67, 148, 149, 150, 151, 152, 153, 258, 259, 260, 261, 364, 365 Nyberg, Anders 87, 109, 133, 154, 187, 229, 263, 291 Nyberg, Ola 112, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 123, 124, 125, 127, 130, 173, 217, 230, 231, 232, 233, 234, 235, 236, 242, 243, 245, 246, 247, 254, 293, 294, 295, 296, 299, 301, 312 Westerberg, Anders 88, 90, 91, 92, 93, 94, 96, 98, 99, 104, 105, 106, 136, 137, 138, 140, 141, 143, 145, 146, 154, 155, 156, 157, 158, 159, 165, 167, 182, 188, 189, 190, 191, 192, 203, 219, 224, 266, 272, 274, 278, 285, 323

374

29NYReligion_amnesbok_s366_376.indd 374

09-05-04 17.44.39

ISBN 978-91-47-08280-3 © 2003 Ingrid Berlin, Börge Ring och Liber AB Redaktör: Eva Skarp Projektledare: Christian Laring Projektgrupp: Lennart Holmgren, Ludvig Myrenberg, Charlotte Olsson, Eva Skarp Formgivare: Lotta Rennéus, Sara Ånestrand Bildredaktör: Inga-Britt Liljeroth, Mikael Myrnerts Tecknare: Johnny Dyrander, Monica Hellström, Anders Nyberg, Ola Nyberg, Anders Westerberg Produktion: Thomas Sjösten Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Hägersten Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

Tack till alla lärare, elever och andra för synpunkter och goda råd!

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

375

29NYReligion_amnesbok_s366_376.indd 375

09-05-04 17.44.39

Andra upplagan

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

RELIGION

RELIGION

SO·S Religion ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i So. I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 6–9, dels som fyra årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarbox med

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

RELIGION

varierat övningsmaterial för kopiering, ett temahäfte, en cd och overheadbilder.

Best.nr 47-08280-3 Tryck.nr 47-08280-3

NYreligion_omsl_amnesb.indd 1

Ingrid Berlin Börge Ring

09-05-04 08.58.43