9789147103720

SO•Serien från Liber

SO•Serien från Liber SO·S Religion

SO•Serien från Liber

ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol­ arbetet i religion.

I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webmaterialet SO·S Plus.

RELIGION ÅR 7

RELIGION

RELIGION

Best.nr 47-10372-0 Tryck.nr 47-10372-0

Ingrid Berlin Börge Ring

RELIGION SO•Serien från Liber

Ingrid Berlin Börge Ring

Liber

ISBN 978-91-47-10372-0 © 2011 Ingrid Berlin, Börge Ring och Liber AB Redaktör: Anders Wigzell Projektledare: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Anders Westerberg s 46-47, 52-53, 54, 55, 56 60, 62-63, 65, 72, 75, 77, 78 Ola Nyberg s 48-49, 50-51, 59 Johnny Dyrander s 16 Anders Nyberg s 102-103 Produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Dimograf, Polen 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Bildförteckning: Corey Rich/Aurora Open/Getty Images 4 Rolf Broberg/Scanpix 6 Rafa Rivas/AFP/Scanpix 7 Tord Harlin/Scanpix 8, 9 Yvonne Åsell/SvD/Scanpix 10(1) Magnus Hallgren/Scanpix 10(2) Reuters/Scanpix 14 Magnus Bergström/Scanpix 15 Thord Nilsson/Scanpix 16 Tore Häggström 17(1) Kungliga Biblioteket 17(2) Tore Abrahamsson/Tiofoto/NordicPhotos 18 Bengt Olof Olsson/Bildhuset/Scanpix 19 Vegar Abelsnes Photography/Getty Images 20 Bridgeman Art Library/IBL 24(1) Universal History Archive/Getty Images 24(2) Hulton Archive/Getty Images 25(1) Jack Nisberg/Roger-Viollet/IBL 25(2) Moodboard/IBL 26 Toru Hanai/Reuters/Scanpix 29 White House/Pete Souza/Reuters/Scanpix 31 Bridgeman Art Library/IBL 32 Xinhua News Agency/Reuters/Scanpix 34 Yuri Maltsev/Reuters/Scanpix 38 Ian Berry/Magnum/IBL 44 Anselm Feuerbach: Gaea (1875). Ceiling painting, Academy of Fine Arts Vienna 57 AGE Fotostock/NordicPhotos 58 Grant Faint/Digital Vision/Getty Images 64 Erich Lessing/IBL 66 Staatliche Museen, Berlin, Germany/Bridgeman Art Library/IBL 67 Topfoto/Scanpix 68(1) Antonello Nusca/Gamma/IBL 68(2) Det Konglige Bibliotek, Köpenhamn/The Bridgeman Art Library/IBL 69 Roland Nilsson/Naturfotograferna/IBL 70 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 74 Mark Lariicchia/Corbis/Scanpix 80 Mark de Fraeye/Science Photo Library/IBL 82 Penny Tweedie/Corbis/Scanpix 84 Jean-Luc Puyssen/Gamma/IBL 85 National Library of Australia, Canberra, Australia/ Bridgeman Art Library/IBL 86 Stuart Mcevoy/Newspix/Rex Features/IBL 87 Mark Deville/Gamma/IBL 88, 89 Jonathan Watts/Etnografiska museet 91 Dave Etheridge-Barnes/Getty Images 92 Werner Forman Archive/IBL 94 1864 L.B. Franklin/Museum of History and Industry of Seattle. 95

Innehåll Välkommen till religions­ kunskapen 4 Religion och andra livsåskådningar 6 Religion 6 Människosyn 11 Uppgifter 13 Religion och samhälle 14 Religion och samhälle i dagens Sverige 15 Pröva dina kunskaper 15 Samernas tro 16 Samernas religion 16 Nåjden 17 Heliga platser 18 Offer 18 Gudar 19 Samerna blev kristna 19 Uppgifter 21 Andra livsåskådningar och livshållningar 22 Ateism 22 Humanism 23 Feminism 23 Likheter och skillnader mellan religion och andra livsåskådningar 25 Identitet och livsfrågor 26 Uppgifter 28 Etik 29 Regeletik 30 Konsekvensetik 30 Sinnelagsetik 32 Dygdetik 32 Uppgifter 33 Etiken och verkligheten 34 Barnkonventionen 34 Uppgifter 39 Livet och etiken 40 Fakta–värdering 40 Varför tycker vi olika i etiska frågor? 41 Att våga säga nej 42 Vem gör mest fel? 43

Forntida religioner 44 Egyptens gudar 46 Grekernas gudar 48 Romarnas gudar 50

Fornnordiska gudar 52 Sumerernas gudar 54 Sumerernas myter 54 Egyptiernas myter 56 Grekernas myter 57 Romarnas myter 59 Fornnordiska myter 60 Religion och samhälle i de forntida religionerna 62 Vad trodde sumererna på? 62 Vad trodde egyptierna på? 64 Vad trodde grekerna på? 66 Vad trodde romarna på? 68 Vad trodde folket i Norden på? 69 Etiken i de forntida religionerna 72 Kärlekens betydelse 72 Gilgamesh 73 Kärleken trotsar döden 75 Magna Mater och Attismysterierna 77 Varför skakar marken ibland? 78 Uppgifter 79

Traditionella religioner 80 Gemensamma drag 82 Magi och tabu 83 Australien och Oceanien 84 Hur gamla är de traditionella religionerna och hur uppstod de? 84 Aboriginernas tro 85 Maoriernas tro 85 Identitet och samhälle 86 Afrika 88 Förfäder–levande 88 Tron på Den högste guden 90 Identitet och samhälle 90 Nordamerika 92 Hopiindianernas tro och identitet 92 Inuiternas religion 93 Identitet och samhälle 94 Etiken i de traditionella religionerna 96 Australien och Oceanien 97 Afrika 98 Nordamerika 99 Uppgifter 101 Tidslinjer–världsreligionerna 102 Överblick–världsreligionerna 104 Register 106

v채lkommen till

I

alla tider har människor frågat:

Var kommer jag ifrån?

Vad ger livet mening?

Vad händer när jag dör?

Det är tre viktiga frågor om livet. Ämnet religionskunskap handlar om hur människor beskriver och tolkar livet.

Gamla och erfarna människor kan ibland säga att de förstår mindre och mindre, ju äldre de blir.

religionskunskapen Vad de oftast menar då är att det inte går att få svar på alla livets frågor. Det betyder inte att gamla och erfarna människor inte har några svar alls, utan att ju mer man tänker på dessa frågor, desto svårare blir det. Frågorna om vår existens och livet kommer vi att leva med tills vi dör.

Du har säkert redan funderat över livet en hel del.

Nu ska vi tillsammans läsa om religioner och andra livsåskådningar och se vad de har att lära oss.

välkommen till religionskunskapen

5

Religion och andra livsåskådningar Ordet livsåskådning består av två ord, liv och att skåda. Skåda är ett gammalt ord som betyder se. Så livsåskådning betyder att se på livet.

Det finns både religiösa livsåskådningar och icke-religiösa livsåskådningar.

I det här inledningskapitlet går vi igenom begrepp som har med ämnet att göra och förklarar vad de betyder och hur de används.

Religion Ordet religion betyder ungefär ”vördnad för det heliga”.

Att vörda innebär att visa respekt.

Heligt är det som är speciellt, avskilt från det vanliga.

Ordet helg kommer från helig. Lördag och söndag skiljer sig oftast från andra dagar i veckan.

Religion betyder inte samma sak för alla, men de flesta tänker på Gud, andar och andra världar när de talar om religion.

En religion består av flera delar. Enkelt kan man säga att religion har en inre och en yttre sida. Den inre innehåller tro och upplevelser av Gud, medan den yttre sidan handlar om att träffas och fira högtider och att leva på ett visst sätt genom att följa regler. Det som kännetecknar en religion är att den innehåller:

Denna gatsten finns vid korsningen Götgatan–Folkungagatan i Stockholm. Har du någon plats som är helig för dig?

6 välkommen till religionskunskapen

1. kult och riter 2. gemenskap 3. etik 4. tro.

Religion och samhälle

Den högsta politiska och religiösa makten i Iran innehas av Den högste ledaren. Ämbetet innehas av Ayatollah Khamenei (mannen i mitten på bilden). Här ses han vid en minnescermoni för Fatima, Muhammeds dotter.

Hittills har forskare inte hittat något samhälle utan religion. Men hur förhåller sig samhälle och religion till varandra?

Svaret är att det skiftar från tid till tid och från land till land. Om vi tar Sverige som exempel så satt samhället och kristendomen länge ihop. Den som tillhörde samhället var tvungen att vara kristen. Det skapade många konflikter. Samerna i norra Sverige hade sin egen religion och utövare av andra religioner fick inte komma hit eller hade det väldigt svårt.

Det dröjde ända till 1950-talet innan Sverige fick det som kallas religionsfrihet. Idag är det svenska samhället ett mångkulturellt samhälle där olika religioner och andra livsåskådningar lever sida vid sida.

Utanför Sverige finns länder där religion och samhälle är ett. Iran är ett sådant land, där de som bestämmer gör det utifrån islam.

Men även om religion och de som bestämmer i ett samhälle är skilda åt, kan religionen spela en mycket stor roll i ett land. De allra flesta som bor i USA kan inte tänka sig en president som inte är kristen, men samtidigt är religionen helt fri från dem som bestämmer i samhället.

14 välkommen till religionskunskapen

I de samhällen där politikerna förbjudit religion har det hänt att människor blivit mer intresserade av religion. I ett samhälle som Sverige där människor har all frihet att välja religion, är det fler och fler som lämnar kyrkan eller väljer att leva utan en religiös tro. Som du märker är förhållandet mellan samhälle och religion komplicerat.

Religion och samhälle i dagens Sverige I Sverige är mer än åtta miljoner människor medlemmar i någon form av religiös rörelse. Störst är Svenska kyrkan med drygt sju miljoner medlemmar. För tio år sedan var det ännu fler och just nu sker det som kallas sekularisering.

Sekularisering innebär att människor inte så ofta går till gudstjänster, döper sina barn eller gifter sig i kyrkan.

Svenska kyrkan förlorar många medlemmar och många människor med annan tro väljer ett liv där religionen får mindre betydelse.

Sekulariseringen betyder också att religionens roll i samhället blir mindre och annorlunda.

Samtidigt finns det en motsatt utveckling. Religiösa grupper växer med invandringen. Det finns över 30 olika religiösa grupper i Sverige. Islam och många kristna grupper växer, buddhismen får fler anhängare, och det är bara några exempel.

Sverige är religiöst sett ett rikt land, med religioner från hela världen, men totalt är det färre och färre som aktivt berörs av världsreligionerna.

Pröva dina kunskaper

I oktober eller november firar hinduerna ljusfesten, diwali. På bilden gör ett par ungdomar från Sollentuna utanför Stockholm sig i ordning inför en teaterpjäs som spelas under högtiden.

Pröva dina kunskaper på det du hittills läst. Här följer en text om Sveriges ursprungsfolk, samerna och deras tro. Ett ursprungsfolk är det folk som först bodde på en plats, ett land.

Var kan du hitta följande: 1. religion = vårda det heliga, 2. kult och riter, 3. kultplats, 4. kultledare, 5. gemenskap, 6. etik, 7. tro, 8. en viktig historia, 9. en eller flera böcker där tron förklaras, 10. religion och samhälle.

välkommen till religionskunskapen

15

Andra livsåskådningar och livshållningar Så här långt har vi tagit upp religion, men det finns andra livsåskådningar som inte är direkt kopplade till en religion.

Tidigare i kapitlet läste du om sekularisering, som innebär att färre och färre människor är direkt berörda av gudstjänster och religiösa riter.

Det är färre människor som är medlemmar och som är aktiva i politiska och religiösa föreningar idag än tidigare. Samtidigt har det blivit vanligare att människor i Sverige formar en livsstil och en livshållning på egen hand.

Det behöver inte innebära att man inte bryr sig eller inte tror på något, men man vill själv bestämma. Någon kanske deltar i protester mot krig runt om i världen, utan att vara medlem i en förening.

På nätet finns webbplatser som Godtube där människor utbyter tankar om sin tro, utan att ha kontakt med en församling.

Människor kan också inspireras och påverkas av idéer och livsåskådningar som exempelvis ateism, humanism och feminism utan att vara medlem i någon förening, församling eller gemenskap.

Här följer korta presentationer av ateism, humanism och feminism.

Ateism Ordet ateism betyder ”inte gud”. Ateismens åsikt är att det inte finns någon gud.

Ateismen går långt tillbaka i tiden. För ett par tusen år sedan menade indiska lärde att varken gud eller gudar existerar. Inom buddhismen fanns också mycket tidigt ateistiska traditioner. Under 1600- och 1700-talen skrevs ateismens grundtankar ner. Det skedde i en tid då nya vetenskapliga upptäckter gjordes om jordens uppkomst och plats i universum.

22 välkommen till religionskunskapen

Ateismen har två huvudargument: 1. Det som inte går att mäta och kontrollera finns inte.

2. Eftersom det finns ont i världen så kan det inte finnas en gud.

Enligt ateismen är Gud bara en mänsklig uppfinning. Människan behöver en tro på Gud för att klara av det besvärliga livet.

Enligt en annan beskrivning är religionen ett medel, ett verktyg för makthavare att förtrycka människor med. Människan flyr in i religionen och orkar eller vill inte göra uppror mot orättvisor, enligt den analysen.

Ateismen har ingen bok som skulle kunna motsvara Bibeln eller Koranen, utan ateismens tankar har presenterats i många olika böcker.

Humanism Humanism kommer från ordet humanus som betyder mänsklig.

Enligt humanismen har alla människor lika stort värde. Det spelar ingen roll om man är man eller kvinna, svart eller vit, barn eller vuxen, fattig eller rik, alla är lika mycket värda. Människan är förnuftig och har medfödda egenskaper som djur inte har.

Detta leder till att människan är fri och ska få vara fri. Det är inte humant att förtrycka andra människor eller hindra dem från att leva ett liv i frihet.

Humanismen stöds av både ateister och religiösa.

Det finns ingen enskild bok som förklarar humanismens tankar, men FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna utgår helt från humanismens grundtankar.

Feminism Ordet feminism kommer från det latinska ordet fe´mina, som betyder kvinna.

Feminismen började växa fram redan på 1700-talet. Då argumenterade man för att kvinnor borde få samma möjligheter att utveckla sina talanger och förmågor som män. Hundra år senare började man kämpa för att kvinnor också skulle få rösta i politiska val, men inget hände.

I början av 1900-talet fortsatte kampen och vissa grupper blev mer upproriska och ibland våldsamma. Först 1919 beslöts i Sverige att kvinnor skulle få rösträtt. välkommen till religionskunskapen

23

Identitet och livsfrågor

Hur jag ser på mig själv – det är min identitet.

Identiteten är kopplad till en människas livsåskådning. För att ta ett exempel: En muslim lever utifrån sina traditioner och en muslimsk livsstil, vilket skapar en identitet.

26 välkommen till religionskunskapen

Det är många saker som formar en människas identitet. Kön, ålder, sexualitet, familj, vänner, intressen och utbildning är några exempel på saker som har stor betydelse för identiteten.

Vi försöker på olika sätt tala om för andra vilken identitet vi har. Genom att visa att jag är muslim, hårdrockare, sportmänniska, bokälskare kan jag markera min identitet.

Vi väljer även olika sätt att tala. Genom språket markerar vi hur vi vill bli sedda. När vi talar med kompisar pratar vi på ett visst sätt, och med lärare och våra föräldrar på ett annat sätt.

Med hjälp av klädstilen berättar vi också om vår identitet, hur vi ser på oss själva.

Religiösa riter skapar identitet. En muslim går till bönen, en jude firar viktiga högtider, en kristen går till nattvarden, en buddhist mediterar, och allt det som hänger ihop med den religiösa traditionen hjälper människor att skapa en identitet.

Den sexuella läggningen har stor betydelse för identiteten.

Gemenskapen i kompisgänget påverkar identiteten.

En människas identitet är kopplad till livsfrågor som: Vad gör livet meningsfullt?

Det som formar min identitet är det som ger livet mening och kan vara förklaringen till att vi ibland ifrågasätter traditioner. När en tradition inte känns meningsfull längre, så försöker vi hitta nya vägar, vilket kan vara svårt.

Det som händer är att vi vill byta identitet.

Som ung letar man efter sin identitet och det är svårt många gånger. Genom att pröva på olika identiteter kommer man förhoppningsvis så småningom fram till det som känns bäst och sannast för en själv.

välkommen till religionskunskapen

27

Regeletik Regeletik, eller som det också kallas pliktetik, utgår ifrån att regler och plikter kan hjälpa en människa att leva moraliskt rätt.

Du ska inte döda är en regel som många människor försöker följa och en regel som finns i alla religioner. En annan återkommande regel är att man inte ska vara otrogen när man är tillsammans eller gift med någon.

En plikt är något som man bör göra och det blir en regel. Det är vår plikt att hjälpa gamla och sjuka människor, kan många säga. Det innebär att den plikten inte bör ifrågasättas, den är självklar.

De flesta av oss har någon gång tänkt eller sagt: Det här gör jag inte, för det är bara fel.

Det finns en känsla för vad som är rätt eller fel och jag kanske inte ens kan motivera varför. Vid de tillfällena är vi pliktetiker.

En berömd regel som finns i flera religioner är den som i kristen tradition kallas för Gyllene regeln: ”Allt vad du vill att människor ska göra mot dig, ska du också göra mot dem.” Några hävdar att det är den enda regeln man behöver följa för att leva rätt.

Ingen människa följer en och samma etiska modell hela tiden, utan växlar mellan olika modeller. Ett av skälen till det kan vara att varje etisk modell har sina brister.

Vad händer exempelvis när två regler krockar med varandra?

Om du bestämt dig för att aldrig stjäla, men också att du alltid ska hjälpa dina föräldrar. Din mamma är svårt sjuk och du måste stjäla medicin, annars dör hon. Vilken regel ska du då följa?

Konsekvensetik Konsekvensetik bygger på att det är konsekvenserna av en handling som avgör om det är moraliskt rätt. Det vill säga, vad blir följderna av att du väljer det ena eller det andra?

Låt oss återvända till exemplet med mamma som är sjuk och behöver mediciner. Du bedömer att det är bättre att du stjäl medicin och eventuellt får straff för det, än att din mamma dör.

Många gånger försöker vi tänka på konsekvenserna av våra handlingar och det blir bra. Men ibland blir det fel i alla fall.

30 välkommen till religionskunskapen

Från Vita huset följer President Barack Obama och utrikesminister Hillary Clinton tillsammans med en rad andra medarbetare operationen att döda Osama bin Ladin..

En av svårigheterna med konsekvensetiken är att det inte alltid går att bedöma konsekvenserna i förhand. Låt oss återvända till mamma.

Du stjäl medicinerna, men du stjäl fel mediciner. Din mamma får dem och dör i fruktansvärda plågor, vilket hon inte hade drabbats av om hon inte hade fått den felaktiga medicinen.

Andra svårigheter med konsekvensetiken är: • För vem ska det vara bra? För dig, familjen eller alla i världen?

• När ska det vara bra? Omedelbart eller på lång sikt?

• Vet vi vad bra är? Vet vi säkert vilket som är det bästa för oss?

välkommen till religionskunskapen

31

Etiken i de forntida religionerna Kärlekens betydelse Vi människor liknar varandra. Platser och tider kan skilja – en människa är ändå alltid och överallt en människa.

En av de starkaste och viktigaste krafterna i människolivet är kärleken.

Kärleken finns överallt. Du kan möta kärlek i filmer, spel, musik eller tillsammans med andra människor. I och med att vi tillbringar mer och mer tid på nätet kan man kanske säga att vi lever i två parallella världar. Oavsett om världen är vanlig eller om du befinner dig i en virtuell fantasivärld så möter du alltid kärlek. Andra starka krafter som godhet och ondska har också stor betydelse för vad som händer både i verklighetens och fantasins värld.

Du har rätt att tro och tänka som du vill. Men vilken religion eller livsåskådning du än väljer, kommer du att möta tecken på hur viktig kärleken är för oss människor. Så verkar det alltid ha varit.

När du läser om livet och religionen för mycket länge sedan i Mesopotamien, Egypten, Grekland, Rom eller vikingarnas Norden märker du att tankarna om hur vi människor bör behandla varandra liknar varandra.

Det handlar ofta om kärleken både som respekt för andra, som stark förälskelse och evig vänskap. Och överallt blir det också tydligt, att det är så svårt att gå med på att döden skiljer oss åt för alltid.

72 forntida religioner

Gilgamesh För nästan fem tusen år sedan levde en sumerisk kung, som hette Gilgamesh. Han bodde i staden Uruk i Mesopotamien.

Där lät han bygga en stadsmur runt staden. Hans namn är ihågkommet för den starka och kärleksfulla vänskap som han kände för sin vän Enkidu. Den fick honom att trotsa många faror för att rädda vännen från dödsriket.

Där kan man läsa om hur Uruks härskare Gilgamesh otroligt nog blir vän med Enkidu, en man från vildmarken. De ger sig iväg på många äventyr och deras vänskap är så stark att Gilgamesh är fullständigt ointresserad, när gudinnan Inanna kommer med förslaget att hon och Gilgamesh ska gifta sig.

När Gilgamesh vägrar gå med på giftermålet, hämnas Inanna genom att göra så att Enkidu blir sjuk och dör.

Gilgamesh ger sig iväg på en lång och farlig resa för att hitta livets ört och på så sätt få tillbaka Enkidu från dödsriket.

Hans plan är att hitta Utnapishtim, som en gång räddades från syndafloden och sedan fick evigt liv. Utnapishtim borde kunna förklara, hur det ska gå till att rädda Enkidu, tänker Gilgamesh.

Gilgamesh tar sig över dödens vatten, han hittar Utnapishtim och lyckas hitta livets ört. Men en orm äter upp örten och hans hopp om att kunna rädda Enkidu tillbaka till livet försvinner.

Till slut får han träffa Enkidus ande, som berättar om dödsriket, men utan livets ört kan Gilgamesh inte ta honom därifrån. Döden måste vi människor acceptera, hur svårt det än är.

forntida religionern

73

SO•Serien från Liber

SO•Serien från Liber SO·S Religion

SO•Serien från Liber

ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol­ arbetet i religion.

I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webmaterialet SO·S Plus.

RELIGION ÅR 7

RELIGION

RELIGION

Best.nr 47-10372-0 Tryck.nr 47-10372-0

Ingrid Berlin Börge Ring