__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

STINA ZEGARRA WILLQUIST

Kan man förbättra en persons hälsa istället för att minska ohälsan, och i så fall hur? Vilken roll har komplementärmedicin haft genom historien? Vad är skillnaden mellan komplementärmedicin och skolmedicin? Vilka tankar och teorier ligger bakom kinesisk traditionell medicin, antroposofi och indisk ayurveda?

Stina Zegarra Willquist är utbildad hälsopedagog och rektor. Hon har arbetat i flera år på Vård- och omsorgsprogrammet, som lärare och som rektor, och har erfarenheter både av ungdomsgymnasier och komvux.

STINA ZEGARRA WILLQUIST

Komplementärmedicin är skriven för kursen med samma namn och beskriver flera komplementärmedicinska metoder och teorier samt hur de kan utföras. Helhetsterapier, sinnesterapier, vattenterapier, massage, manuella behandlingsmetoder och komplementärmedicinens historia behandlas. Kopplingen mellan skolmedicin och komplementärmedicin samt när de används tillsammans tas också upp. Varje kapitel utgår från kursens centrala innehåll och insprängt i boken finns övningar som eleverna kan göra själva eller tillsammans med andra för att öka förståelsen och erfarenheten av komplementärmedicinska metoder.

Komplementärmedicin

Komplementärmedicin

Komplementärmedicin STINA ZEGARRA WILLQUIST ISBN: 978-91-40-69410-2

9 789140 694102

Komplementarmed_Omslag.indd 1

2016-05-10 08:42


Innehåll 1. Komplementärmedicin, skolmedicin och hälsa . . . . . . . . . .

4. Historik och kultur 7

Skolmedicin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Komplementärmedicin . . . . . . . . . . . . . . 11 Relationen mellan traditionerna . . . . . . . . 12 Hälsa och helhetsperspektiv . . . . . . . . . . 16 Förebyggande och hälsofrämjande . . . . . 21 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

2. Vem gör vad?

. . . . . . . . . . . . . . . . . 29

När komplementärmedicin får användas inom skolmedicin . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Växtbaserade läkemedel, naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Rollen som undersköterska i relation till komplementärmedicin . . . . . . . . . . . 37 Etik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Kommunikation i samband med komplementärmedicinska metoder . . . . 44

. . . . . . . . . . . . . 61

Hälsa genom tiderna . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Komplementärmedicinens utveckling i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Komplementärmedicinens utveckling i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Framtidens komplementärmedicin . . . . . 70 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

5. Komplementärmedicinska helhetsterapier . . . . . . . . . . . . . . . .

75

Helhetsterapier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Traditionell Kinesisk Medicin (TCM) . . . . . 76 Komplementärmedicinska metoder inom traditionell kinesisk medicin . . . . . . . . . . 82 Ayurveda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Komplementärmedicinska metoder inom Ayurveda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Antroposofi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Komplementärmedicinska metoder inom antroposofi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

3. Lagar och bestämmelser

. . . . . . 51

Lagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Övriga bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . 56 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

4

Kompmed.indb 4

2016-05-09 15:27


6. Sinnesterapier

. . . . . . . . . . . . . . . . 105

Våra sinnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

9. Planering, genomförande och utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

153

Aromaterapi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

Projekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154

Ljusterapi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

Upplägg av komplementärmedicinsk metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154

Musikterapi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Terapeutiska trädgårdar . . . . . . . . . . . . 114 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

Projekt Taktil massage på ett äldreboende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Intervjuer med terapeuter inom komplementärmedicin . . . . . . . . . . . . 163 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169

7. Vattenterapier

. . . . . . . . . . . . . . . . 119

Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Vattnets effekter på hälsan . . . . . . . . . . 123

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . 169

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175

Vattenterapier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . 129

8. Massage och manuella kroppsterapier . . . . . . . . . . . . . . . .

131

Beröring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Generella effekter av massage . . . . . . . . 132 Massageterapier . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Manuella kroppsterapier . . . . . . . . . . . . 145 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . 151

5

Kompmed.indb 5

2016-05-09 15:27


Eva är 86 år gammal och bor på Lyckans äldreboende i en mindre stad i södra Sverige. Eva flyttade till boendet för ett år sedan och hon trivs bra. Boendet är ganska litet och det passar Eva. Hon har fått några vänner bland de andra boende och personalen är trevlig. För två år sedan dog Evas man, Lars, och då kände Eva sig väldigt ensam. Deras två gemensamma barn bor utomlands och kan inte komma och hälsa på så ofta. Därför tycker Eva att det känns bra att bo på Lyckan eftersom hon har en social gemenskap på boendet. Eva jobbade tidigare på en badanläggning och är mycket intresserad av fysisk aktivitet och hälsa. I slutet av sin jobbkarriär höll hon i flera vattengymnastikpass och kunde se vilken positiv effekt träningen hade på deltagarnas hälsa. Eva har alltid försökt att leva sunt. Hon har varit fysiskt aktiv nästan varje dag. I början av sitt vuxna liv ägnade hon sig framförallt åt löpning men de senaste åren har kroppen sagt ifrån och hon har istället promenerat mycket. Eva tycker att personalen på Lyckan försöker tänka på de boendes hälsa så gott det går men hon hade önskat ännu fler hälsoaktiviteter. Personalen vill ha många hälsoaktiviteter men kunskapen och tiden saknas ofta. Eva vill gärna gå ut och promenera varje dag men behöver ha med sig någon i personalen. De har inte alltid tid och då får Eva stanna inne. Förutom fysisk aktivitet har Eva alltid varit noggrann med maten. Hon har ätit mycket frukt, grönsaker och fisk flera dagar i veckan. För det mesta tycker Eva att maten på boendet är bra men hon hade önskat mer variation på grönsakerna. På senare tid har Eva fått problem med att sova. Hon ligger länge vaken och då börjar tankarna irra omkring. Hon tänker på sin man och sina barn och ibland blir hon väldigt ledsen. Dagen efter blir helt förstörd eftersom hon inte orkar göra någonting.

6

Kompmed.indb 6

2016-05-09 15:27


1. KOMPLEMENTÄRMEDICIN, SKOLMEDICIN OCH HÄLSA Detta kapitel behandlar hur komplementärmedicin knyter an till skolmedicin. Det ger dig en grund att stå på när vi senare går in på hur olika komplementärmedicinska metoder kan öka hälsa och/eller minska ohälsa. Kapitlet ger dig inblick i:

• • • • •

olika aspekter av hälsa termer, definitioner och begrepp teorier kring skolmedicin teorier kring komplementärmedicin intregrativ medicin

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Tycker du att Eva har hälsa? Varför/Varför inte? 2. Vad tycker du personalen ska tänka på när det gäller Evas hälsa?

3. Hur tror du personalen kan hjälpa Eva med hennes sömnproblem?

4. Hur är din fysiska, psykiska och sociala hälsa? Motivera.

Punkt 3 i kursens centrala innehåll: • Komplementära behandlingsmetoder i relation till skolmedicin.

7

Kompmed.indb 7

2016-05-09 15:27


Hälsa Skolmedicin: det som praktiseras på sjukhus och vårdcentraler i Sverige.

Hälsa är ett begrepp som används på många sätt och innebär olika saker för olika personer. Detsamma gäller för begreppet komplementärmedicin. Både den ”vanliga” vården, som ibland kallas skolmedicin, och komplementärmedicin vill öka människors hälsa och vill minska ohälsa och sjukdom. Dessa två traditioner har oftast olika sätt att se på hälsa och sjukdom men ibland ligger dessa synsätt väldigt nära varandra.

Skolmedicin Skolmedicin är läkekonst som är baserad på vetenskaplig forskning och/eller som man har sett effekt av i vetenskapliga studier eller genom beprövad erfarenhet. Ett annat begrepp för skolmedicin är etablerad medicin. Det är denna läkekonst som används på alla sjukhus och vårdcentraler i Sverige och den lyder under Hälso- och sjukvårdslagen.

Vetenskaplighet Vetenskap innebär att välkända metoder används för att forska på till exempel effekter av en behandlingsmetod. Ett krav är att forskningen ska vara öppen för kritisk granskning och att det ska vara möjligt att följa forskningsprocessen fullt ut. För att studien ska vara vetenskaplig ska kunskapen kunna säkras genom att olika studier ska kunna genomföras och jämföras. Ett resultat från en studie måste kunna upprepas i liknande studier för att resultatet ska vara säkert. På så sätt kan faktorer som kan påverka resultatet upptäckas. Det finns nämligen alltid andra faktorer än själva metoden eller medicinen som kan påverka resultatet. En sådan faktor är den så kalllade placeboeffekten. Placeboeffekten kallas även förväntanseffekt eftersom forskare har visat att förväntningar och förhoppningar

8

Kompmed.indb 8

2016-05-09 15:27


Undersökningar och behandlingar inom skolmedicin är noga kontrollerade och godkända.

om hälsa spelar stor roll i behandling av sjukdom. Fenomenet med placeboeffekten visar att det vi tänker, tror och vill kan påverka vår hälsa. Inom komplementärmedicin och skolmedicin brukar detta ofta diskuteras. Är det verkligen metoden i sig som ger positiv effekt på hälsan eller är det bara placeboeffekt? Varje nation har en egen kontrollfunktion som granskar vetenskapliga metoder och godkänner om mediciner får användas i landet. I Sverige är det Socialstyrelsen som avgör om en metod är vetenskapligt bevisad. Experterna från Socialstyrelsen bedömer vad det finns för vetenskapliga belägg för en viss metod genom att titta på litteratur och utvärderingar. Ibland tar man även hänsyn till internationella medicinska riktlinjer. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, använder sig av begreppet evidensbaserad vård som betyder att vården ska grundas på den vetenskapliga forskning som finns tillgänglig. När SBU utvärderar olika studier om metoders effekter används en strikt metod för att kontrollera studien.

1. Komplementärmedicin, skolmedicin och hälsa

Kompmed.indb 9

Belägg: bevis

Evidensbaserad vård: Vård som grundas på vetenskaplig forskning.

9

2016-05-09 15:27


Placeboeffekten När ett nytt läkemedel ska prövas måste man ta hänsyn till placeboeffekten. Det innebär att när läkemedel ska testas har man tre forskningsgrupper. Grupp ett får läkemedlet, grupp två tror att de får läkemedlet men får egentligen sockerpiller och grupp tre får inget läkemedel alls. När det är uppföljning på vilken effekt läkemedlet har i de olika grupperna har nästan alltid grupp ett och grupp två fått en effekt av läkemedlet. För att säkerställa att effekten inte är en placeboeffekt, behöver grupperna skilja sig åt tydligt. Det vill säga för att läkemedlet ska bli godkänt behöver grupp ett ha betydligt större effekt än grupp två.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ Varför är det viktigt att utesluta placeboeffekten? Finns det tillfällen då det kan finnas fördelar med placeboeffekten? Fundera över om du själv har varit med om någon situation där dina tankar kan ha påverkat din fysiska hälsa.

Beprövad erfarenhet

Kliniskt experiment: exempelvis djurförsök

Begreppet beprövad erfarenhet diskuteras mycket inom hälso- och sjukvård. Skolmedicin ska, som du kunde läsa tidigare, bestå av metoder som har bevisats vetenskapligt eller bygger på beprövad erfarenhet. Det finns dock ingen klar definition av begreppet beprövad erfarenhet vilket gör att begreppet går att tolka på olika sätt. Socialstyrelsen menar att beprövad erfarenhet kan innebära att långvarig erfarenhet inom området kan räknas som effekt även om inga kliniska experiment har gjorts. Inom vården innebär då beprövad erfarenhet metoder som redan används inom vården, som har använts under lång tid och som anses vara verksamma.

10

Kompmed.indb 10

2016-05-09 15:27


Komplementärmedicin Komplementärmedicin definieras av nationalencyklopedin som sjukdomsbehandlande och besläktade åtgärder som utförs utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Vad innebär egentligen det? Det innebär att en behandling görs för att lindra besvär eller för att få en person att må bättre med metoder som vanligtvis inte används inom den etablerade hälso- och sjukvården. Det går också att beskriva komplementärmedicin utifrån utbildning och utövande. Med detta menas att komplementärmedicin är metoder för hälsovård som utövas utanför ett lands system för hälso- och sjukvård. I vissa metoder behövs det mycket utbildning för att få utöva dem, och i andra metoder behövs ingen utbildning alls. Komplementärmedicin bygger alltså inte på metoder som är vetenskapligt bevisade eller bevisade genom beprövad erfarenhet såsom metoderna inom skolmedicin gör. Istället bygger många komplementärmedicinska metoder på erfarenheter som förts vidare från generation till generation. Det kan vara genom kulturella upplevelser och erfarenheter som finns om hälsa och ohälsa som man tror fungerar. Många metoder sägs lindra besvär och öka hälsa men man kan inte riktigt förklara varför. Men eftersom man upplever att metoderna fungerar så fortsätter de att användas. I vissa fall kan komplementärmedicinska metoder användas inom vården. Det är möjligt i de fall när metoderna vetenskapligt kunnat visas ha effekt. Det som räknas som komplementärmedicin kommer att kunna ändras över tid, allt eftersom den etablerade sjukvården ändras. Eftersom forskning inom komplementärmedicin och inom skolmedicin hela tiden pågår och utvecklas kommer metoder som idag räknas som komplementärmedicin kanske räknas som metoder inom skolmedicin i framtiden. På 1970- och 1980-talen visade forskning att akupunktur har effekter som minskar smärta. Därför får man idag använda akupunktur inom skolmedicin för att lindra smärta. Alternativmedicin är ett begrepp som tidigare användes för att beskriva alla metoder som ökar hälsa eller minska ohälsa och som inte finns i den etablerade vården, skolmedicinen. Med andra ord

1. Komplementärmedicin, skolmedicin och hälsa

Kompmed.indb 11

Alternativmedicin: komplementärmedicin

11

2016-05-09 15:27


metoder som innebär ett alternativ till skolmedicin. I takt med att man använder termen komplementärmedicin mer och mer så används termen alternativmedicin mer sällan. Denna förändring visar på att inställningen till alternativa metoder blivit mer positiv och att man vill försöka använda metoderna som ett komplement till skolmedicin.

Relationen mellan traditionerna Reglera: styra, kontrollera

Vad som är komplementärmedicin och skolmedicin är olika i olika länder och varje land har sitt system för kategorisering och lagstiftning. I Sverige regleras skolmedicin av olika lagar som finns beskrivna i kapitel 3. I Patientsäkerhetslagen står det till exempel att metoder som används inom skolmedicin ska bygga på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Därför får komplementärmedicinska metoder som inte är vetenskapligt bevisade eller bygger på beprövad erfarenhet inte användas för att bota eller behandla sjukdom inom skolmedicin. Däremot kan komplementärmedicinska metoder användas för att öka välbefinnande och hälsa. Att till exempel ge äldre på ett äldreboende taktil massage för avslappning är tillåtet men inte för att behandla exempelvis diabetes typ 2. I Patientsäkerhetslagen beskrivs också vem som får lov att utföra komplementärmedicinsk behandling och när. I flera länder har alternativa metoder mer legitimitet än i Sverige och att använda sig av komplementärmedicinska metoder inom skolmedicin blir allt vanligare runt om i världen. Världshälsoorganisationen, WHO, har gått ut med en strategi för att integrera komplementärmedicin och skolmedicin på olika sätt. Målet med projektet är att hitta nationella strategier för att öka kunskapen om komplementärmedicinska metoder, öka säkerheten för metoderna genom till exempel nationella regler kring utövandet samt öka samarbetet mellan skolmedicin och komplementärmedicin inom sjukvården. Eftersom forskningen är begränsad inom komplementärmedicin är det viktigt att du alltid har ett kritiskt granskande förhållningssätt när du läser om olika komplementärmedicinska behandlingar.

12

Kompmed.indb 12

2016-05-09 15:27


Massage är en behandling som i vissa fall används inom skolmedicin och i vissa fall inom komplementärmedicin.

Integrativ medicin Med integrativ medicin menas att skolmedicin kombineras med komplementärmedicinska metoder. Syftet med integrativ medicin är att främja hälsa genom att integrera och kombinera kunskap från olika traditioner och kulturer med den etablerade medicinen. På Karolinska institutet i Stockholm finns ett centrum för integrativ medicin. Här bedrivs forskning om komplementärmedicinska metoder. Genom att utvärdera metodernas effektivitet och effekter vill man se hur man kan integrera dessa med den traditionella vården i Sverige.

Osher centrum för integrativ medicin Fokus på Oscher centrum för integrativ medicin vid Karolinska institutet är att forska på hälsa, smärta och placeboeffekt. Framförallt inriktar sig forskningen mot sjukdomsövergripande symtom, till exempel smärta och hur detta kan förebyggas och behandlas med komplementärmedicinska metoder och med skolmedicin. Osher centrum finns även i San Francisco och vid Harvard.

1. Komplementärmedicin, skolmedicin och hälsa

Kompmed.indb 13

13

2016-05-09 15:27


Certifiering inom komplementärmedicin För att kunna integrera komplementärmedicinska metoder inom skolmedicin är det viktigt att patienten inte utsätts för risk eller fara av behandlingar. Patientens säkerhet måste kunna garanteras. De risker som brukar diskuteras i användandet av komplementärmedicin är bland annat att patienten inte får en korrekt diagnos av komplementärmedicinska terapeuter, att viss komplementärmedicinsk behandling kan vara farlig vid vissa sjukdomstillstånd, att vissa komplementärmedicinska behandlingar inte ger effekt samt att vissa naturpreparat kan ha stora biverkningar eller interagera med andra läkemedel. För att minimera dessa risker och för att öka tryggheten för personer som vill använda sig av komplementärmedicin finns flera förbund i Sverige som certifierar terapeuter inom olika komplementärmedicinska metoder. KAM

Auktoriserad: godkänd, certifierad

Som ett led i att integrera komplementärmedicin och skolmedicin bildades Kommittén för alternativmedicin, KAM, år 1984. KAM har tagit fram en basmedicinsk utbildning på högskolenivå som flera skolor som utbildar i komplementärmedicinska metoder använder sig av. Om man har genomgått en utbildning i någon komplementärmedicinsk metod på tillräckligt omfattande nivå kan man bli auktoriserad av KAM. Branschrådet för Svensk Massage

För att bli certifierad massör krävs en certifiering av Branschrådet för Svensk Massage. En massör som har genomgått en utbildning söker själv till branschrådet om att bli certifierad. Branschrådet kontrollerar att utbildningen håller hög kvalitet och sedan måste massören göra ett teoretiskt och ett praktiskt prov. Massören åtar sig även att följa branschens etiska regler och åtar sig att ha en patientoch ansvarsförsäkring.

14

Kompmed.indb 14

2016-05-09 15:27


Kroppsterapeuternas förbund

För att bli medlem i kroppsterapeuternas förbund krävs att du har gått en utbildning hos förbundet och att du väljer att följa förbundets etiska regler samt har en ansvarsförsäkring. De yrkeskategorier som ingår är till exempel:

• • •

Ayurvedamassör

Shiatsuterapeut

Aromaterapeut Massör som är certifierad av Branschrådet för Svensk Massage

Yrkeskategorier i Kroppsterapeuternas förbund • Akupressur • Aromaterapi • Ayurvedisk massage • Ekologisk hudvårdsterapi • Friskvårdskonsult • Kinesiologi • Klassisk massage • Personlig träning • Rosenmetoden • Shiatsu • Spaterapi • Taktilterapi • Yogamassage • Zonterapi – reflexologi

1. Komplementärmedicin, skolmedicin och hälsa

Kompmed.indb 15

15

2016-05-09 15:27


SAM M A N FAT T N I N G •

Skolmedicin är läkekonst baserad på vetenskaplig forskning eller beprövad erfarenhet. Det är skolmedicin som bedrivs på sjukhus och vårdcentraler i Sverige.

Vetenskap innebär att välkända metoder används för att forska på till exempel effekter av en viss behandlingsmetod.

Komplementärmedicin är sjukdomsbehandlande och besläktade åtgärder som utförs utanför den etablerade hälso- och sjukvården. I flera komplementärmedicinska metoder fokuserar man på hälsa och försöker stärka hälsan på olika sätt.

Relationen mellan skolmedicin och komplementärmedicin varierar i olika länder. I Sverige har vi lagar som styr skolmedicin och som styr hur komplementärmedicin får användas inom skolmedicin.

Integrativ medicin är ett begrepp som används när skolmedicin kombineras med komplementärmedicinska metoder.

Det är viktigt att personen inte utsätts för någon risk i och med en komplementärmedicinsk behandling. För att säkerställa patientens säkerhet finns det förbund som komplementärmedicinska terapeuter kan ansluta sig till, exempelvis KAM.

Hälsa definieras enligt WHO som ett tillstånd av fullkomlig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom. – Fysisk hälsa innebär att din kropp har hälsa, till exempel så har du ingen infektion i kroppen – Psykisk hälsa innebär att ditt psyke mår bra, till exempel att du kan tänka klart och är glad – Psykosocial hälsa innebär att du har ett socialt rikt liv, till exempel att du har nätverk med vänner och familj.

Ett sätt att se på hälsa är det salutogena förhållningssättet som fokuserar på varför människor är friska. För att ha hälsa och må bra behöver livet vara begripligt, hanterbart och meningsfullt.

Livsrelaterade faktorer och levnadsvanor påverkar hälsan och kan förebygga ohälsa på olika sätt: Dessa faktorer kan exempelvis vara kost, fysisk aktivitet och stress.

26

Kompmed.indb 26

2016-05-09 15:27


INST U D E R I N G S F R Å G O R 1. Vad är skolmedicin? 2. Hur blir något vetenskapligt bevisat? 3. Förklara placeboeffekten. 4. Vad menas med beprövad erfarenhet? 5. Hur definieras komplementärmedicin i den här boken? 6. Vad är integrativ medicin? 7. Vad står KAM för? 8. Hur definierar WHO begreppet hälsa? 9. Vad innebär fysisk hälsa? 10. Vad innebär psykisk hälsa? 11. Vad innebär psykosocial hälsa? 12. Var ligger fokus i ett salutogent förhållningssätt? 13. När har man hälsa enligt Antonovskys känsla av sammanhang? 14. Vad menas med begriplighet? 15. Vad menas med hanterbarhet? 16. Vad menas med meningsfullhet? 17. Vilka är råden om hälsosam kost från Livsmedelsverket? 18. Hur mycket fysisk aktivitet ska vi ägna oss åt per dag? 19. Vilka positiva effekter har fysisk aktivitet på hälsan? 20. Vad kan för lite fysisk aktivitet leda till? 21. Vad innebär stress? 22. Förklara kroppens stressreaktion 23. Vilka negativa hälsoeffekter kan stress orsaka?

1. Komplementärmedicin, skolmedicin och hälsa

Kompmed.indb 27

27

2016-05-09 15:27


Isabel arbetar som undersköterska på Lyckans äldreboende i södra Sverige. Hon är väldigt intresserad av komplementärmedicin och vill lära sig mer om olika metoder, framförallt om taktil massage och akupunktur. I sitt senaste medarbetarsamtal tog hon upp med chefen att hon skulle vilja ha mer utbildning inom dessa metoder. Chefen svarade att hon skulle fundera på om det fanns möjlighet för Isabel att få kompetensutveckling inom detta. Isabel vet att det kan ta lång tid med beslut så hon har nu bestämt sig för att börja läsa in sig på vad olika lagar säger om komplementärmedicinska metoder. Hon börjar med att läsa Hälso- och sjukvårdslagen. Lagtexten är intressant och det hon tar med sig från lagen är att det är viktigt att patienter och boende blir respektfullt bemötta och att det är viktigt att de boende får möjlighet till inflytande över sin behandling. Isabel har märkt att om hon håller någon boende i handen och samtidigt klappar handen blir personen lugnare och gladare. Hon har förstått att taktil massage är mjuk beröring så det borde ge samma effekt på de boende med taktil massage. Det gäller framförallt en boende som heter Eva. Eva har tidigare varit mycket aktiv och vill ofta gå ut på promenad. På senare tid har hon dock fått svårt att sova och blir ofta ledsen. Isabel brukar försöka ha mycket kroppskontakt med henne och klappa henne. Då blir Eva lugn. Eva gillar inte att ta sömntabletter utan vill hellre försöka sova på andra sätt. Isabel skulle vilja utöva taktil massage på henne för att hon lättare ska kunna somna. På så sätt skulle Eva få inflytande på sin behandling. Isabel är dock osäker på om hon får lov att utföra taktil massage på Eva när hon är undersköterska. I Patientsäkerhetslagen hittar Isabel en paragraf som beskriver vad hälso- och sjukvårdspersonal inte får göra. Där står det att hon inte får utöva komplementärmedicin för att bota sjukdom. Men är det en sjukdom att inte kunna somna?

50

Kompmed.indb 50

2016-05-09 15:27


3. LAGAR OCH BESTÄMMELSER I detta kapitel kan du läsa om olika lagar, regler och överenskommelser som berör komplementärmedicin. Kapitlet tar upp följande lagar:

• • • • •

Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Smittskyddslagen Socialtjänstlagen Offentlighet och sekretesslagen

Det finns också flera överenskommelser som innefattar komplementärmedicin och dess utförande. I detta kapitel kan du läsa om The WHO Traditional Medicine Strategy 2014–2023.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Tycker du att Isabel ska få möjlighet till kompetensutveckling av sin arbetsgivare? Varför/Varför inte?

2. På vilket sätt kan man genomföra komplementärmedicinska metoder utifrån Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen?

3. Vad får man inte göra som undersköterska enligt kapitel 6 i Patientsäkerhetslagen?

Punkt 5 i kursens centrala innehåll: • Lagar och bestämmelser som reglerar det komplementärmedicinska verksamhetsområdet

51

Kompmed.indb 51

2016-05-09 15:27


Lagar

Befogenhet: rätt att göra något.

I alla länder finns det lagar som ska följas. I Sverige är det riksdagen som tar beslut om lagar. Det finns flertalet riktlinjer och lagar som reglerar hälso- och sjukvården. Att arbeta inom vården innebär att hela tiden ta beslut om en annan persons hälsa. Därför är det bra att vi har lagar som till exempel klargör vad vi ska grunda våra beslut på. I de olika lagarna beskrivs bland annat vilka ansvarsområden och befogenheter de olika yrkeskategorierna inom vården har samt att patienten har rätt att påverka sin behandling. En del av lagarna inom hälso- och sjukvården innefattar inte terapeuter inom komplementärmedicin men är viktiga att känna till för alla som arbetar med hälsa på något sätt. Det finns flera lagar som styr hälso- och sjukvårdsområdet. Här kan du läsa om några lagar inom området som berör de som arbetar inom vården och de som på något sätt ägnar sig åt komplementärmedicin.

Hälso- och sjukvårdslagen Den lag som först och främst styr hälso- och sjukvården heter Hälsooch sjukvårdslagen, HSL. Syftet med lagen är att alla invånare i Sverige ska få en så bra vård som möjligt. Lagen anger mål och riktlinjer för sjukvårdsarbetet och innehåller bland annat paragrafer som säger att man som patient ska bli bemött på ett respektfullt sätt och ha möjlighet till inflytande över de behandlingar som kan ges. Patientens behov av trygghet är i fokus i många paragrafer. Lagen styr vilket ansvar och skyldighet landstinget, kommunen och andra vårdgivare har. Lagen beskriver också vilken kvalitet vården ska ha och sätter upp olika kvalitetskriterier. En del i lagen beskriver också hur verksamheter inom hälso- och sjukvård ska kvalitetssäkras och utvecklas.

52

Kompmed.indb 52

2016-05-09 15:27


Patientsäkerhetslagen I Patientsäkerhetslagen står det beskrivet vad personal inom skolmedicin och terapeuter inom komplementärmedicin får lov att göra. I kapitel 6 i Patientsäkerhetslagen står det att hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra arbetet i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och att patienten ska få vård som uppfyller dessa krav. Dessutom ska man visa respekt för patienten och behandlingar ska utformas i samråd med patienten. I paragraf 1 behandlas personer som arbetar med andras hälsa och som inte är hälso- och sjukvårdspersonal. I denna paragraf står följande:

Enligt HSL ska patienter ha möjlighet till inflytande över sin behandling. Vårdplanering är ett sätt att överföra lagen till praktiken.

1 § Andra än hälso- och sjukvårdspersonal får inte yrkesmässigt undersöka någon annans hälsotillstånd eller behandla någon annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva någon av följande åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte: 1. behandla sådana smittsamma sjukdomar som enligt Smittskyddslagen (2004:168) är anmälningspliktiga sjukdomar, 2. behandla cancer och andra elakartade svulster, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning, 3. undersöka eller behandla någon annan under allmän bedöv-

3. Lagar och bestämmelser

Kompmed.indb 53

53

2016-05-09 15:27


ning eller under lokal bedövning genom injektion av bedövningsmedel eller under hypnos, 4. behandla någon annan med radiologiska metoder, 5. utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne, lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling, 6. undersöka eller behandla barn under åtta år, eller 7. prova ut kontaktlinser. Svensk författningssamling 2010:659 Patientsäkerhetslag (2010:659)

DISKUTERA • FUNDERA PÅ Kan man göra komplementärmedicinska behandlingar på personer med cancer enligt lagarna? Diskutera olika möjligheter.

Smittskyddslagen I Smittskyddslagen står det beskrivet hur man ska hantera vissa smittsamma sjukdomar. Dessa sjukdomar får inte behandlas med komplementärmedicin (se Patientsäkerhetslagen). Lagen innebär att en person som har en smittsam sjukdom som går under denna lag måste anmäla detta till en läkare och genomgå de behandlingar läkaren föreskriver. Om du misstänker att någon har en smittsam sjukdom som går under lagen så berätta för personen att de måste besöka en läkare. Lagen är till för att förhindra epidemier och okontrollerbar smittspridning. Några sjukdomar som går under Smittskyddslagen är:

• • • •

Gonorré Klamydia Hepatit B Tuberkulos

54

Kompmed.indb 54

2016-05-09 15:27


Med hjälp av blodprov kan man testa för en del smittsamma sjukdomar.

Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen styr socialtjänstens arbete. Lagen reglerar hur socialtjänsten ska främja människors trygghet, jämlikhet och deltagande i samhällslivet. I Socialtjänstlagen står det att alla som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel. Om du arbetar med personer under 18 år har du alltså anmälningsplikt till socialnämnden om du misstänker att ett barn far illa.

Främja: hjälpa till med, försöka skapa.

Offentlighets- och sekretesslagen I denna lag finns bestämmelser om myndigheters möjlighet att lämna ut uppgifter. Lagen innehåller även bestämmelser om tystnadsplikt. Med detta menas att du inte får lov att lämna ut en uppgift om en person om denne inte gett sitt medgivande. Terapeuter inom komplementärmedicin lyder inte under denna lag men det tillhör god etik att tillämpa tystnadsplikt.

3. Lagar och bestämmelser

Kompmed.indb 55

55

2016-05-09 15:27


SAM M A N FAT T N I N G •

Hälso- och sjukvårdslagen reglerar mål och riktlinjer för allt arbete inom hälso- och sjukvård. I lagen står det bland annat att patienten ska ha inflytande över sin behandling.

• •

Offentlighets- och sekretesslagen beskriver bland annat tystnadsplikt.

Om en verksamhet misstänker att ett barn far illa ska det anmälas till socialnämnden enligt Socialtjänstlagen.

Smittskyddslagen reglerar smittsamma sjukdomar för att förhindra okontrollerbar smittspridning.

The WHO Traditional Medicine Strategy 2014–2023 är en strategi för att integrera skolmedicin och komplementärmedicin.

I Sverige finns det ett förslag på att införa ett nationellt register med utövare i komplementärmedicin för att öka kvalitén på komplementärmedicinska metoder. Det finns ännu inget beslut angående detta.

I Patientsäkerhetslagen står det beskrivet vad den som arbetar med komplementärmedicinska metoder får lov att göra och inte får lov att göra.

58

Kompmed.indb 58

2016-05-09 15:27


INST U D E R I N G S F R Å G O R 1. Vad är syftet med Hälso- och sjukvårdslagen? 2. På vilket sätt reglerar Hälso- och sjukvårdslagen patientens inflytande? 3. Vad innebär Offentlighets- och sekretesslagen? 4. På vilket sätt berör Patientsäkerhetslagen komplementärmedicin? 5. Vad får en komplementärmedicinsk terapeut inte göra enligt Patientsäkerhetslagen?

6. Vad innebär Socialtjänstlagen? 7. På vilket sätt påverkar Smittskyddslagen komplementärmedicinska terapeuter?

8. Vad innebär The WHO Medicine Strategy? 9. Vad innebär ett nationellt register?

3. Lagar och bestämmelser

Kompmed.indb 59

59

2016-05-09 15:27


På Lyckans äldreboende arbetar Isabel som undersköterska. Hon är väldigt mån om att de boende ska må bra och vill gärna göra hälsofrämjande aktiviteter. Isabel vill lära sig mer om komplementärmedicin för att kunna stärka de boendes hälsa på olika sätt. Hennes chef har sagt att hon kanske kan få kompetensutveckling inom detta men ingenting är bestämt. Isabel bestämmer sig för att själv läsa in sig på ämnet komplementärmedicin medan hon väntar på ett beslut. Hon börjar läsa om historiken bakom komplementärmedicin och tycker att det är fascinerande. Förr i tiden var komplementärmedicin mycket mer utbrett och användes mer än vad det görs idag i Sverige. Isabel läser om kloka gummor och gubbar som man gick till för att få hjälp med olika hälsotillstånd. Bland annat använde dessa gummor och gubbar olika örter för att bota sjukdomar och stärka hälsan. Dessa örter används nästan inte alls idag. Isabel tänker på alla de boendes olika mediciner. Hon undrar hur de boende hade mått om man hade tittat på hela människan och inte bara på olika delar. De boende hade kanske mått bättre av att få örter som te istället för mediciner. Men det är klart, mediciners verkan är ju vetenskapligt bevisat. Så är det nog inte med örter. Isabel vill att de boende ska få den hjälp de behöver och den medicin som passar bäst. Isabel känner att intresset för komplementärmedicin har ökat. Flera av hennes vänner har provat lite olika komplementärmedicinska metoder som örter och massage. Själv hade Isabel problem med ett knä för några år sedan och fick då akupunktur mot smärtan.

60

Kompmed.indb 60

2016-05-09 15:27


4. HISTORIK OCH KULTUR I detta kapitel kommer du få en djupare insikt i den komplementärmedicinska historiken från olika kulturer runt om i världen. Stort fokus ligger på hur utvecklingen av komplementärmedicin har sett ut i Sverige. Kapitlet går igenom den komplementärmedicinska utvecklingen från årtionden f.kr till dagens utövande av komplementärmedicin. Du får även en inblick i hur komplementärmedicin kan komma att utövas i framtiden.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Vad tycker du om kloka gubbar och gummor och deras medicin som vi använde oss av under 1500- till 1600-talet?

2. Varför tror du att komplementärmedicinska metoder har ökat från 1900-talet och framåt? Hur kommer det att se ut i framtiden?

3. Varför tror du att vi i Sverige använder oss av mer mediciner och mindre komplementärmedicin inom vården?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: • Den komplementärmedicinska historiken ur ett kulturellt perspektiv. Etiska perspektiv på komplementärmedicinska behandlingsmetoder.

61

Kompmed.indb 61

2016-05-09 15:27


Hälsa genom tiderna Hälsa och ohälsa har varit ett intresse hos människor genom hela vår historia. Hos olika kulturer har olika synsätt på hälsa och sjukdom vuxit fram. Det vi idag kallar komplementärmedicinska metoder har sina rötter i olika traditioner och erfarenheter om hälsa och sjukdom från flera länder och kulturer. På olika platser har komplementärmedicinen utvecklats på olika sätt. I Kina och Indien har traditionell kinesisk medicin respektive ayurveda fortfarande stort genomslag och är en del av läkekonsten. I Sverige minskade intresset för många komplementärmedicinska metoder som till exempel örtmedicin i och med skolmedicinens framväxt. Gemensamt för alla länder är dock att intresset för komplementärmedicin ökar och spås öka ännu mer i framtiden.

Komplementärmedicinens utveckling i världen Man har haft olika sätt att se på hälsa och sjukdom genom historien. I många religioner ansågs hälsa vara vårt naturliga tillstånd medan sjukdom sågs som ett straff av gud. Inom den kinesiska medicinen ser man fortfarande hälsa som människans naturliga tillstånd, men sjukdom beror inte på guds straff utan på en obalans i energi. Redan 2800 f. kr finns detta dokumenterat i kinesiska skrifter. Även ayurveda, som kommer från Indien, har dokumentation från cirka 1000-talet f. Kr. som handlar om hur man ska uppnå hälsa och undvika sjukdom genom att leva i balans med sig själv och med naturen. Hippokrates, som levde i Grekland på ön Kos (cirka 460–370 f. Kr) kallas ofta läkekonstens fader. Han var den första i Europa som hävdade att det var läkarens uppgift att bota sjuka, inte gudarnas. Han menade att balansen mellan kroppsvätskor var grunden till hälsa samt att obalans skapade sjukdom. Balansen kunde återställas på olika sätt. Det bästa var att tappa ur den vätska som det fanns

62

Kompmed.indb 62

2016-05-09 15:27


Avbildning av Hippokrates.

för mycket av. Det kunde man göra med olika metoder beroende på vilken kroppsvätska det fanns ett överflöd av. Om det fanns för mycket slem i kroppen kunde behandlingen helt enkelt vara att snyta sig. Hade personen för mycket galla botades det med lavemang eller kräkning. En annan metod att återställa balansen i kroppsvätskorna var åderlåtning. Åderlåtning innebar att läkaren tappade kroppen på blod på olika sätt för att det sjuka skulle komma ut. Det vanligaste sättet var genom att sticka hål på huden och sätta en koppa ovanför området. På så sätt skapades ett vakum och blodet sipprade ut. Ibland användes istället blodiglar för att suga ut blodet. Hippokrates förespråkade också massage och andra ortopediska metoder för att balansera kroppsvätskorna. Att stimulera kräkning eller ge lavemang har idag bevisats verkningslöst på de flesta sjukdomar. Dock har de ortopediska metoderna, till exempel hur man spjälar benbrott, legat till grund för fortsatt forskning inom området. Förutom läkekonsten i sig var Hippokrates mycket intresserad av läkaryrket och etiken i rollen att bota. Den hippokratiska eden

4. Historik och kultur

Kompmed.indb 63

63

2016-05-09 15:27


Den hippokratiska eden Jag svär vid Apollon, läkaren, vid Aesklepios, Hygiea och Panakeia samt alla gudar och gudinnor, tagande dem till vittnen, att jag efter bästa förmåga och förstånd skall hålla denna min ed och denna min förpliktelse. Den som lärt mig denna konst skall jag akta lika högt som mina föräldrar, jag skall dela med honom vad jag äger och hjälpa honom i nödens stund. Hans söner skall jag betrakta som mina bröder, och om de önskar lära denna konst, skall jag undervisa dem däri utan lön eller villkor. Föreskrifter, föreläsningar och allt vad undervisning i övrigt kräver skall jag ge mina och mina lärares söner samt de lärjungar, som avgivit skriftlig och edlig förbindelse enligt läkares sed, men inte någon annan. Efter förmåga och omdöme skall jag följa den behandling jag anser gagnerikast för mina patienter och det som kan skada eller irritera dem skall jag undvika. Jag skall icke ge någon gift, även om jag blir ombedd, ej heller ordinera något sådant; ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. I renhet och fromhet skall jag leva mitt liv och utöva min konst. Stensnitt skall jag icke befatta mig med utan överlåta denna praktik åt dem som sysslar därmed. I de hus där jag går in skall jag vara till gagn för de lidande och avhålla mig från varje medveten fördärvlig orättrådighet, särskilt från könsumgänge med kvinnor och män, såväl fria som slavar. Vad jag under min yrkesutövning än hör och ser bland människor av den beskaffenhet att det måhända icke bör spridas, skall jag förtiga och betrakta som osagt. Om jag nu håller denna min ed och ej brister däri, så må det förunnas mig att glädja mig åt livet och min konst, aktad av alla människor i alla tider. Men om jag bryter och blir menedare, då må motsatsen bli min lott.

Stensnitt: ålderdomligt begrepp, ett slags kirurgiskt ingrepp.

64

Kompmed.indb 64

2016-05-09 15:27


Träsnitt som visar ett medeltida hospice. Patienten till vänster får massage, patienten i mitten får håret tvättat och patienten till höger får behandling med hjälp av koppor på ryggen.

kan fortfarande ses som ett etiskt förhållningssätt för alla vårdande yrken. Under medeltiden (500-talet till 1500-talet) dominerade den hippokratiska medicinen i Europa. Det var också då som kristendomen bredde ut sig och fick sin starka ställning. Fokus var själens frälsning och den materiella kroppen fördömdes. På denna tid var det ofta i klostren som det odlades läkeörter. De vanligaste örterna som odlades hade som uppgift att stimulera kräkning eller hade en laxerande verkan för att återställa kroppsvätskornas balans. Eftersom många örter odlades i klostern var det ofta nunnor och munkar som försåg läkare och andra läkekunniga personer med dessa örter. Kvinnor som utförde läkekonst utanför klostren kunde bli anklagade för att vara häxor, och i slutet av medeltiden började häxjakter där kvinnor som ansågs vara häxor brändes på bål. Många örtmediciner försvann så småningom då man inte vågade använda sig av dessa om örterna inte kom från klostren, och även många manuella komplementärmedicinska metoder som innebar beröring av kroppen försvann, till exempel massage. I andra länder, bland annat i arabländerna, Kina och Japan, hölls kunskapen om komplementärmedicinska metoder vid liv. På 1600-talet började nya idéer växa fram och gamla synsätt kom att ifrågasättas. Det ledde till den vetenskapliga revolutionen,

4. Historik och kultur

Kompmed.indb 65

65

2016-05-09 15:27


som innebar att forskare började ta sig an sin forskning på nya sätt. Istället för att lita på gamla synsätt började man bygga forskningen på observationer och experiment. Bland annat nåddes ny kunskap om solsystemet och naturlagarna genom Galilei och Newton. År 1628 gjordes en viktig medicinsk upptäckt av William Harvey. Han upptäckte blodomloppet. Vid denna tidpunkt började medicinen dela på sig från att se hela människan till att fokusera på hälsa eller på sjukdom. Forskning på sjukdom fick fokus på varför vi blir sjuka och man letade efter kroppsliga orsaker till sjukdom. Detta ledde till att det i början på 1800-talet blev lagligt att obducera kroppar. Kyrkan hade tidigare förbjudit detta och menat att en kropp som blivit öppnad inte kunde komma till himlen. Genom att börja öppna kroppar kunde läkare kartlägga våra organ och dess funktioner. Det ledde till ett genombrott i diagnosticering och behandling av flera sjukdomar. Forskning på hälsa blev istället forskning på friskfaktorer som till exempel sömn och fysisk aktivitet och hur de påverkar hälsan. Idag används många komplementärmedicinska metoder flitigt i låginkomstländer då det finns få läkare inom skolmedicin i många länder, till exempel i Sydamerika. Där finns istället många medicinmän som har hand om vården. Användning av komplementärmedicinska metoder har ökat drastiskt de senaste åren hos höginkomstländer. Europeiska och amerikanska studier visar att 30–50 % av befolkningen använder sig av komplementärmedicinska metoder, ofta i samband med skolmedicinsk behandling. Enligt studier verkar en anledning vara att många komplementärmedicinska metoder tillgodoser behov som inte täcks in av skolmedicinen, till exempel att man som patient får mer uppmärksamhet.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ Hur tycker du att du kan se uppdelningen av forskning som gjordes på 1600-talet i dagens samhälle?

66

Kompmed.indb 66

2016-05-09 15:27


Medicinmän i Bolivia I Bolivia kallas medicinmännen kallawaya och de använder naturmedicin och spirituella ritualer i sitt arbete med människors hälsa. 2003 förklarades kallawaya som ett världskulturarv av Unesco. Människorna på landsbygden i Bolivia har alltid uppsökt Kallawayas när de behövt hjälp med sin hälsa. En anledning är att det inte har funnits några vårdcentraler eller sjukhus i närheten. I en by på landet kan det däremot finnas flera medicinmän. Dessutom har människorna en stor tilltro till medicinmän vilket de inte har till skolmedicin på samma sätt.

En kallawaya utför en helande ceremoni som ska hjälpa mot personens reumatism.

4. Historik och kultur

Kompmed.indb 67

67

2016-05-09 15:27


SAM M A N FAT T N I N G •

Synen på hälsa och sjukdom har förändrats genom historien i både Sverige och resten av världen.

Vad som är hälsa och ohälsa har sett olika ut i olika kulturer. I vissa religioner ansågs ohälsa som ett straff från gud och i andra kulturer berodde ohälsa på obalans i energi.

Hippokrates, läkekonstens fader, menade att det var läkarens uppgift att bota sjuka, och sjukdom berodde på obalans i våra kroppsvätskor. Balansen kunde återställas med bland annat kräkning, lavemang, åderlåtning och massage.

Under medeltiden fördömdes kroppen i kristna samhällen och många komplementärmedicinska metoder försvann på grund av detta. Många var även rädda för att bli utsatta för häxjakt och slutade använda örter på grund av detta.

Under 1600-talet gjordes flera medicinska upptäckter, till exempel upptäckten av blodomloppet. Under 1800-talet blev det tillåtet att obducera kroppar vilket gjorde att läkare kunde kartlägga kroppens organ och dess funktioner.

Den medicinska utvecklingen under 1600-talet gjorde att forskning på hälsa och sjukdom skildes åt. Forskning bedrevs antingen på sjukdom eller på hälsa.

Idag används många komplementärmedicinska metoder i låginkomstländer vilket kan bero på att tillgången på läkare är låg i dessa länder. I höginkomstländer har intresset för komplementärmedicinska metoder ökat drastiskt. Anledningen verkar vara att komplementärmedicinska terapeuter ser hela människan och avsätter mer tid till personen

I Sverige är det olika personer som har varit ansvariga för hälsa och sjukdom genom tiderna, till exempel kloka gummor och gubbar, präster och barnmorskor.

1982 skapades Hälso- och sjukvårdslagen som reglerar alla som arbetar inom vården.

Övriga aktörer som arbetade med hälsa kallades kvacksalvare. 1999 försvann ordet kvacksalvare och kvacksalverilagen ersattes, tillsammans med Lagen om yrkesverksamhet inom Hälso- och sjukvård, med Patientsäkerhetslagen.

Intresset för komplementärmedicinska metoder ökar i Sverige och i framtiden tros intresset öka i hela världen.

72

Kompmed.indb 72

2016-05-09 15:27


INST U D E R I N G S F R Å G O R 1. Vem var Hippokrates? 2. Vad trodde Hippokrates att sjukdom berodde på och hur kunde man behandla detta?

3. Beskriv innehållet i den hippokratiska eden. 4. Hur såg man på kropp och själ under medeltiden? 5. På vilket sätt förändrades forskning på hälsa och sjukdom under 1600-talet?

6. På vilket sätt används komplementärmedicinska metoder idag i låginkomstländer?

7. Ökar eller minskar intresset för komplementärmedicinska metoder i världen?

8. Vilka aktörer hade hand om vår hälsa i Sverige under 1600- och 1700-talet?

9. Hur såg utvecklingen i komplementärmedicin ut i Sverige under 1900-talet?

10. Hur tror forskare att komplementärmedicin kommer att utvecklas i framtiden?

4. Historik och kultur

Kompmed.indb 73

73

2016-05-09 15:27


Isabel arbetar som undersköterska på äldreboendet Lyckan och vill lära sig mer om komplementärmedicinska metoder. Hon vill gärna jobba med hälsofrämjande aktiviteter med de boende. Därför ska hon träffa en läkare inom traditionell kinesisk medicin. Isabel har tidigare haft problem med sitt knä och fick då akupunktur mot smärtan. Nu har hon beställt tid hos samma läkare som arbetar med traditionell kinesisk medicin. När hon kommer fram lägger hon märke till att lokalen delas mellan traditionell kinesisk medicin, ayurveda och klassisk massage. Det första Isabel tänker på när hon kommer in i lokalen är atmosfären. Det finns soffor längs väggarna och på borden står levande ljus. På väggarna hänger anatomiska bilder av människor. Isabel sätter sig ner i en soffa och då öppnas dörren och hon hälsas välkommen av den läkaren. Han börjar med att fråga henne tusen frågor, allt från vad hon äter till om hon haft några infektioner eller om hon har ont någonstans. Isabel svarar så gott hon kan på frågorna och berättar att hon fortfarande har ont i sitt knä. Läkaren tittar på hennes tunga och tar hennes puls. Han förklarar att genom att titta på tungan kan han se om hon är i obalans. När Isabel ser frågande ut fortsätter han att förklara att inom traditionell kinesisk medicin tror man att vi har energibanor i kroppen där energin ska strömma fritt. När det blir en obalans i energi eller om energin stannar blir man sjuk eller får ont. Han säger att det finns en obalans i hennes energi som kan orsaka smärtan i knät och han undrar om Isabel vill få mer akupunktur för att balansera energin. Isabel tycker att det låter som en bra idé. Läkaren visar på en bild på var kroppens akupunkturpunkter finns och så får Isabel lägga sig på en brits. Hon ska slappna av och blunda. Läkaren sticker in nålar på olika punkter på Isabel. Det gör inte speciellt ont men pirrar lite. Isabel passar på att fråga vilken utbildning man behöver för att kunna ge akupunktur. Läkaren förklarar att han har utbildat sig i Kina. Där måste man först utbilda sig till läkare och sedan specialisera sig inom kinesisk medicin. Det är med andra ord en lång utbildning.

74

Kompmed.indb 74

2016-05-09 15:27


5. KOMPLEMENTÄRMEDICINSKA HELHETSTERAPIER Detta kapitel innehåller en genomgång av tre helhetsterapier samt vilka metoder de olika terapierna använder sig av. Dessa tre helhetsterapier är:

• • •

Traditionell kinesisk medicin Ayurveda Antroposofi

Kapitlet presenterar även några övningar som du kan göra själv eller tillsammans med dina klasskamrater.

DISKUTERA • FUNDERA PÅ 1. Har du provat någon metod inom traditionell kinesisk medicin? I så fall, hur kändes det?

2. Tror du att vi har energibanor i kroppen? Varför/Varför inte?

3. Hur skiljer sig diagnosmetoderna åt inom traditionell kinesisk medicin och skolmedicin?

Punkt 2 ur kursens centrala innehåll: • Komplementära behandlingsmetoder och verkningssätt och effekter ur ett fysiologiskt och psykologiskt perspektiv.

75

Kompmed.indb 75

2016-05-09 15:27


Helhetsterapier Var kommer de komplementärmedicinska metoderna ifrån? Och hur ser det ut i andra länder? Det komplementärmedicinska området är mycket stort och har sitt ursprung i olika delar av världen. Det finns dock tre stora helhetsterapier inom det komplementärmedicinska området. Dessa är traditionell kinesisk medicin som kommer från Kina, ayurveda som kommer från Indien och antroposofi som kommer från Österrike. Med helhetsterapi menas att dessa terapier har en övergripande syn på människan, där kropp och själ samt hälsa och ohälsa hänger ihop.

Traditionell kinesisk medicin (TCM) Traditionell kinesisk medicin kommer från Kina precis som namnet anger. Det sägs att förr i tiden hade de rika människorna i Kina en egen husläkare som fick betalt så länge man var frisk, men så fort man blev sjuk fick läkaren ingen lön. Idag ligger fortfarande fokus inom traditionell kinesisk medicin på att förebygga sjukdom snarare än att behandla den. Den första skriftliga dokumentationen av traditionell kinesisk medicin finns från cirka 300 f. Kr., men flera av begreppen sägs ha formulerats redan på 2000-talet f. Kr. I dagens Kina blandas den traditionella medicinen med västerländsk skolmedicin och individen får välja vilket sjukhus hon vill gå till. Det finns både västerländska och traditionella kinesiska sjukhus. På de västerländska sjukhusen finns det nästan alltid en avdelning som har hand om traditionell kinesisk medicin. På samma sätt fungerar apoteken i Kina – det finns apotek med västerländska läkemedel och det finns apotek med kinesiska läkemedel (vanligtvis örter och rötter). På flera apotek kan man få både och. Läkarna skriver ut recept antingen på västerländska läkemedel eller på kinesiska läkemedel. Det finns till och med en blandning av dessa två, då det finns

76

Kompmed.indb 76

2016-05-09 15:27


läkemedel som är kinesiska (det vill säga en ört) som sedan framställs syntetiskt och förpackas på liknande sätt som västerländska mediciner. I Kina görs det ingen tydlig skillnad mellan det som vi i denna bok definierar som komplementärmedicinska metoder och skolmedicin. Individen väljer själv vilken läkekonst de vill använda sig av och läkaren använder sig av olika behandlingar utifrån vad patienten vill och orsaken till ohälsan hos patienten.

Livsenergi Inom traditionell kinesisk medicin har man ett helhetsperspektiv på människan och fokus ligger på det som vi definierar som komplementärmedicinska metoder. I Kina tror man på att det finns en livskraft eller energi som strömmar genom allt. Denna energi kalllas qi. Qi bygger upp kroppen och ser till att den fungerar genom att till exempel göra så att vi kan röra oss. Qi värmer även kroppen och skyddar den på olika sätt. Enligt traditionell kinesisk medicin finns det 12 meridianer hos en människokropp. I dessa meridianer

Enligt traditionell kineisk medicin genomströmmas kroppen av energi som löper i linjer. Energilinjerna kallas meridianer.

5. Komplementärmedicinska helhetsterapier

Kompmed.indb 77

77

2016-05-09 15:27


Yin står för

Yang står för

• Jord

• Himmel

• Vatten

• Eld

• Måne

• Sol

• Kyla

• Hetta

• Avspänning

• Spänning

• Kvinnlighet

• Rörelse

strömmar qi fram och tillbaka. Om man blir sjuk beror det ofta på att qi har stagnerat någonstans i kroppen. För att bota sjukdom eller få någon till ökad hälsa behöver man ta bort blockeringar och se till att qi kan strömma fritt.

Yin och yang

• Manlighet

Inom traditionell kinesisk medicin använder man även begreppen yin och yang. Yin och yang är varandras motpoler i universum men kan inte fungera utan varandra. När yin blir för stor går den över till yang och vice versa. Det är därför det finns en prick av yin i yangfältet och en prick av yang i yinfältet.

De fem elementen I den traditionella kinesiska medicinen relateras mycket till de fem elementen. Dessa element är vatten, eld, jord, trä och metall. Elementen representeras av två organ i kroppen varav det ena är yin och det andra är yang. Varje person består av alla element men ett eller två är mer uttalat. Om du har ett uttalat träelement kan du till exempel vara smal och inte ha så mycket fett på kroppen. Eftersom elementen påverkar varandra på olika sätt är det viktigt att läkaren fokuserar på de olika elementen för att ställa en diagnos eller göra en behandling.

Dao Att följa dao är en viktig del i att uppnå god hälsa enligt traditionell kinesisk medicin. Dao betyder vägen och med det menas att den väg vi går genom livet ska vara riktig. Tänk dig att dao är en livsprincip som går ut på att du ska ta hand om dig själv och din hälsa och samtidigt ta hand om andra människor.

78

Kompmed.indb 78

2016-05-09 15:27


Yttre faktorer Traditionell kinesisk medicin menar att det även finns flera yttre faktorer som påverkar om vi blir sjuka. Dessa är klimatfaktorerna kyla, vind, fukt, hetta och torka. Till de yttre faktorerna hör också smitta. Om vi tar kyla som exempel så menar man att kroppens yang blir obalanserad av för mycket yttre kyla, såsom kallt väder. Om yang kommer i obalans blockeras qi vilket gör att man får ont i kroppen. Symtom på att du har fått in för mycket kyla i kroppen är att du känner dig frusen och kan få huvudvärk. För mycket vind, till exempel drag, innebär att yin kommer i obalans och det gör att qi vid lungorna stagnerar. En förkylning innebär ofta att du har fått in för mycket vind i kroppen. Om du utsätts för mycket fukt, till exempel av att du blir genomblöt av att det regnar, påverkas balansen mellan yin och yang på så sätt att det blir för mycket yin. Detta göra att cirkulationen av qi till delar av kroppen försämras och du känner dig trött och tung i kroppen. Om kroppen utsätts för väldigt mycket yang i form av hetta, till exempel genom väldigt varmt väder, blir det obalans i yang och qi stagnerar. Det yttrar sig genom att du får hög feber och svettningar. Även torka påverkar yang och gör att qi cirkulerar långsamt vilket gör att halsen blir torr och du får hosta och eventuellt andningssvårigheter. Den yttre faktorn smitta ger infektionssjukdomar som vattkoppor, kolera eller pest och påverkas bland annat av föroreningar i mat och vatten eller i luften.

Diagnosmetoder För att veta vad som är fel när en människa inte mår bra eller inte har hälsa har man inom traditionell kinesisk medicin flera diagnosmetoder som man alltid följer. Dessa är observation, lyssna och lukta, utfrågning, palpation, pulsdiagnos samt tungdiagnos.

Observera innebär att terapeuten tittar på personen och skapar sig ett helhetsintryck. Vilken färg har ansiktet och läpparna? En vitaktig färg visar till exempel att det är brist på qi eller brist på blod. Lyssna och lukta innebär att terapeuten lyssnar på personens röst och hur det låter när hon andas. Om personen pratar

5. Komplementärmedicinska helhetsterapier

Kompmed.indb 79

79

2016-05-09 15:27


Njurar Urinblåsa Tarmar

Lever Gallblåsa

En diagnosmetod inom traditionell kinesisk medicin är att undersöka tungan. Bilden visar vilka delar av tungan som hör ihop med vilket organ.

Mjälte Magsäck

Lunga Hjärta

tyst och/eller har svag andning visar detta på att det finns för lite qi som cirkulerar i kroppen. Terapeuten luktar på kroppen för att avgöra tillstånden på kroppens inre organ. Utfrågning innebär att ställa frågor kring sjukdomen men även om personens livssituation och levnadsvanor. Terapeuten frågar tio frågor. Dessa handlar om ifall personen: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

känner kyla eller hetta har svettningar har huvudvärk eller annan smärta har normal eller onormal avföring och urin bra matvanor har smärta i bröstkorgen och magen hörsel och syn fungerar optimalt sover bra har haft tidigare sjukdomar vet om det kan finnas andra orsaker till ohälsa, till exempel om klientens känslor påverkar hälsostatusen negativt.

80

Kompmed.indb 80

2016-05-09 15:27


Palpation innebär att terapeuten trycker (palperar) personen på viktiga områden på kroppen för att till exempel känna om personen är varm eller kall på något specifikt ställe. Pulsdiagnos innebär att känna personens puls. Detta gör man på handleden på tre olika ställen. En snabb puls visar till exempel att det finns för mycket yang och hetta i kroppen. Tungdiagnos innebär att terapeuten undersöker personens tunga. Då tittar hen på tungans form och färg med mera. Är tungan välformad finns det tillräckligt med qi i kroppen.

Övning: Kinesisk ögongymnastik Denna övning kommer från Kina, kan användas vid trötta ögon och sägs även kunna förbättra synproblem.

• • • •

Titta först så högt upp i taket du kan utan att huvudet rör sig och därefter så långt ner som möjligt. Upprepa detta i cirka 20 sekunder. Nu ska du titta nedåt utan att lyfta huvudet, håll kvar och sträck musklerna. Därefter tittar du från sida till sida med huvudet helt stilla. Försök nu att titta åt ena hållet så långt du kan, håll kvar och sträck ut musklerna ett tag, upprepa åt andra hållet.

5. Komplementärmedicinska helhetsterapier

Kompmed.indb 81

81

2016-05-09 15:27


Komplementärmedicinska metoder inom traditionell kinesisk medicin Inom den traditionella kinesiska medicinen finns flera komplementärmedicinska metoder. Nedan hittar du ett urval av dessa. Inom traditionell kinesisk medicin används också kinesisk massage, som du kan läsa mer om i kapitel 8.

Akupunktur, moxa och koppning Akupunkturnål kan täckas med gråbo och värmas upp för att skapa en extra effekt.

När qi har stagnerat någonstans i en meridian är akupunktur ett bra sätt att få igång cirkulationen. På meridianerna finns mer än 500 akupunkturpunkter som vanligtvis används när man gör en behandling, varav 365 räknas som centrala punkter. Terapeuten använder nålar och sticker in dem i huden där akupunkturpunkterna finns. Nålarna är olika stora beroende på var i kroppen punkten sitter. Om det finns mycket muskler, som till exempel i sätet, används längre nålar än på akupunkturpunkter i handen. När nålen har stuckits in på rätt djup väntar terapeuten en stund på att qi ska komma. Då vrider terapeuten nålen för att stimulera qi. Du kan känna det som en pirrning i huden. Ibland väljer terapeuten att använda moxa för att öka effekten. Moxa är en stav av örten gråbo. Terapeuten värmer upp staven och håller den över akupunkturnålen. Terapeuten kan även använda sig av koppning i samband med akupunkturbehandling. Det innebär att terapeuten placerar koppar, vanligtvis av glas, på huden. Syftet är att stimulera flödet av qi. Innan koppan placeras ut på huden tänder terapeuten en tändsticka i koppan för att skapa ett tryck så att koppan fastnar på huden när den ställs ner. Blodet strömmar upp till koppan och när koppan tas bort får

82

Kompmed.indb 82

2016-05-09 15:27


personen blåmärken. Behandlingen är ofarlig och terapeuten menar att blåmärken visar att behandlingen har effekt. Man kan även sticka hål på huden där koppan ska placeras så att det rinner några droppar blod ut i koppan för att öka effekten ännu mer.

Qigong Qigong är en fysisk aktivitet som är mycket utbredd i Kina. Syftet med terapin är att stimulera qi att cirkulera fritt i kroppen och ta bort eventuella blockeringar. Qigong kan utföras liggandes, sittandes eller i rörelse. Vid alla tre alternativen innebär qigong att man gör rörelser i ett visst flöde. Rörelserna ska vara långsamma och kontrollerade, som om man gjorde dem genom vatten. Det är viktigt att hela tiden vara avslappnad och må bra under och efter övningarna. I samband med övningarna fokuserar man även på andningen för att få qi att cirkulera. Andningen ska fokuseras till magen genom bukandning och ska ske utan ansträngning. När du andas in ska mellangärdet spännas och sänka sig ner och magen ska höja sig en aning. När du andas ut ska mellangärdet slappna av och höja sig. Andningen sker hela tiden genom näsan. Övningarna i qigong har ofta namn för att de ska vara lättare att komma ihåg, som till exempel ”lyft qibollen”.

Övning: Lyft Qibollen Stå höftbrett isär med benen. Föreställ dig att du har en badboll i händerna. För badbollen långsamt upp samtidigt som du andas in genom näsan. Tryck badbollen tillbaka ner samtidigt som du andas ut genom näsan. Tänk på att övningen ska gå långsamt som om du stod i en pool med vatten och ska lyfta bollen med vattnets motstånd. Upprepa övningen tio gånger.

5. Komplementärmedicinska helhetsterapier

Kompmed.indb 83

83

2016-05-09 15:27


Te gjort på olika örter anses ha läkande effekt inom traditionell kinesisk medicin.

Örtmedicin Örtmedicin är en av grundpelarna i traditionell kinesisk medicin och de flesta behandlingar innehåller örtmedicin. Örtmedicinen köps på apoteket i samband med att man har besökt en läkare. Örterna består av både vilda örter och odlade växter. De kan rostas, torkas eller behandlas på andra sätt. För det mesta kokas örterna till te som ska drickas. Olika örter används för olika problem och blandas efter varje person beroende på vilken effekt terapeuten vill åstadkomma. Beroende på vilken ört det är används olika delar. Det kan vara blomman på örten, bladen eller roten. Exempel på örter och dess effekter enligt traditionell kinesisk medicin:

• • •

Don quai (Cordyceps) – Stärker yin och yang. Stärker lungan och njurarna. Ginko bilboa – Ökar blodcirkulationen och används till exempel vid koncentrationssvårigheter, trötthet och yrsel. Ginseng – Är prestationshöjande och stärker immunförsvaret och används till exempel för ökad koncentrationsförmåga.

84

Kompmed.indb 84

2016-05-09 15:27


• • • • •

Ingefära – Eliminerar kyla och sätter igång svettning. Stimulerar magen och används till exempel för att stimulera aptiten och minska åksjuka. Johannesört – Lindrar till exempel vid urinvägsinfektion och röda, svullna ögon. Kamomill – Eliminerar vind och minskar hetta. Minskar effekter av till exempel huvudvärk och värmeutslag. Linfrö – Stärker yin och eliminerar hetta. Används till exempel vid förkylning för att få en slemlösande effekt. Vitlök – Minskar kyla och stimulerar qi. Används för att lindra till exempel förkylningar.

Ayurveda Ayurveda härstammar från Indien. Själva ordet ayurveda betyder kunskap om livet. Ayurveda handlar lika mycket om att behålla och förbättra hälsan som att bota sjukdom, och precis som i den traditionella kinesiska medicinen fokuserar man på hela människan. Genom att ta hand om sin kropp tar man hand om sin själ, eftersom kropp, sinne och själ hänger ihop. Ayurveda förklarar det som att ditt sinne är som ett hav där det händer mycket på ytan men där det finns ett stort lugn på djupet. Precis som havet får styrka att göra vågor från djupet får sinnet kreativitet, intelligens och energi från ett rent medvetande djupt inom dig. Den ayurvediska medicinen är ett godkänt medicinskt system i Indien och den används tillsammans med västerländsk medicin på sjukhusen. I de hinduiska Vedaskrifterna (från cirka 1 000-talet f. Kr.) står det att ayurveda hjälper människan att leva i balans med sig själv och med naturen. Enligt dessa skrifter ska människan försöka få en god hälsa så att varje människa ska kunna förverkliga fyra mål i livet: 1. Livsuppgift (dharma) 2. Rikedom (artha) 3. Sinnlig njutning (kama) 4. Frigörelse (moksha)

5. Komplementärmedicinska helhetsterapier

Kompmed.indb 85

85

2016-05-09 15:27

Profile for Smakprov Media AB

9789140694102  

9789140694102  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded