Skrivande p책g책r 6 Elevpaket (Bok + digital produkt) Provl채s elevpaketets samtliga delar
Skrivande pågår 6 Elevpaket (Bok + digital produkt) Skrivande pågår 6 är ett elevpaket som består två delar.
ELEVBOK
Elevboken inleds med en tankekarta över de texttyper som finns med i boken och deras kännetecken. Textuppslagen inleds med en faktaruta som utvecklar den aktuella texttypen. Texter med varierande innehåll följer därefter, och uppslaget avslutas med uppgifter av tre typer: • studera texten • samtala om texten • skriv en text. Skrivstrategierna som visas i texten och övas i uppgifterna ger eleverna konkret och strukturerad hjälp i skrivandet av egna texter.
DIGITAL DEL
Den digitala delen omfattar elevboken i digital form. Den innehåller hela boken inläst med textföljning. Dessutom finns det interaktiva övningar som tränar de ord och uttryck som förekommer i texten.
Här kan du provläsa elevpaketets samtliga delar
SKRIVANDE PÅGÅR Trine Gedde-Dahl • Anne Kristine Øgreid
6
Trine Gedde-Dahl • Anne Kristine Øgreid
SKRIVANDE PÅGÅR
6
Tankekarta över texttyper När du läser en text kan det vara bra att tänka på vilket sätt den är skriven. Texter kan vara berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. Den här tankekartan visar de olika uttryckssätt som du kan hitta i olika typer av texter. Du får också reda på i vilka texter de olika uttryckssätten används i boken.
Skrivande pågår hjälper dig att skriva olika slags texter. Skrivande är en grundläggande färdighet, som du använder dig av i samtliga ämnen. Du skriver för att lära dig och för att visa vad du har lärt dig. Texterna du ska arbeta med i den här boken är indelade i olika texttyper:
Berättande • Berättar om något som är sant eller påhittat. • Kan vara en blandning av sådant som hänt i verkligheten eller utspelas i en fantasivärld.
• berättande texter
Exempel
• beskrivande texter
Berättande texter Att inleda en berättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Sjukhus och snö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Tusen speglar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
• förklarande texter • instruerande texter • argumenterande texter. Läs mer om skrivande på sidorna 46–47.
Lyrik Dikter om djur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Två episka dikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Texterna ger dig idéer till något att skriva om och fungerar som en modell till din egen text. När du skriver måste du förbereda dig noga. Du får hjälp med planering och förberedelse genom fyra olika rubriker:
1
• Studera texten: Frågor som hjälper dig att läsa och bearbeta texten. • Samtala om texten: Arbeta tillsammans med en eller flera klasskompisar. Läs frågorna, diskutera dem och hitta svaren tillsammans. • Skriv en text: Nu får du användning av de idéer du fått genom att studera texten själv och genom att samtala om den med andra. Med hjälp av frågor leds du genom ditt skrivande steg för steg. • Kontrollera texten: Genom att svara på några frågor får du hjälp att utvärdera hur och vad du har skrivit. Tips! Läs gärna eventuell faktaruta innan du påbörjar ditt arbete med uppslaget. Lycka till med skrivarbetet!
2
Argumenterande • Talar om vad man tänker och tycker och varför. • Presenterar en eller fler åsikter. • Försöker påverka och övertyga andra. Exempel Sakprosatexter Skoluniform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Spanska större än tyska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Tio inlägg om slang och nya ord . . . . . . . . . . . . 26 Min första småkrypsbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Om jag fick bestämma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
5
Beskrivande • Informerar och beskriver. • Kan vara en del av nästan alla andra typer av texter. Exempel Sakprosatexter Så var det i skolan förr i tiden . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Nya ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Gamla arabiska skrifter beskriver lortiga vikingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Använda modelltexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Förklarande • Reder ut och förklarar. • Inga egna tankar och åsikter. • Innehåller ofta underrubriker, korta stycken och illustrationer.
2
Exempel
3
Texttyper
Sakprosatexter Fråga Vera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Språkexperten spekulerar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Farligheter i olika åldrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
4 Instruerande • Beskriver steg för steg. • Visar hur något fungerar. Exempel Sakprosatexter Världens bästa sommarläger . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Så får du en vårfin cykel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Fantastiska fenomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Så blir sopor till guld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
3
!
BERÄTTANDE TEXT – DIKT | underhåller och ger kunskap • Berättar om något som är sant eller påhittat. • Kan vara en blandning av sanning och uppdiktat.
Dikter om djur av Hippas Eriksson Vargen Med smygande gång och långa sylvassa tänder. Med fyra vassa kloprydda tassar till händer. Tyst och diskret, den lömska blickar dig sänder. Så se upp vart du dig i mörka skogen vänder. Men folk blir väl ändå mer bitna av mygg? För det är väl mest förtal – vargen är väl ej så stygg? Nej, vargen är faktiskt ganska ensam och skygg. Så lugn min vän – i skogen kan du vandra helt trygg.
Björnen Lufsande stor men springer lätt flera mil, både större och tyngre än min gamla bil. När jag fick se den – mitt blod frös till is, mitt i en glänta fylld med blåbärsris. Chokladbruna ögon mötte mina rädda blå, då reste sig björnen så sakta upp på tå. Stod där helt stilla på två ben sådär, sniffade sakta med en nos blå av bär. Jag kände mig livrädd och fruktansvärt liten. Jag tänkte att nu blir jag jagad och biten. Nu slår den med ramen, nu brummar den farligt. Men björnen fortsatte mumsa bär helt varligt. sylvass = mycket vass kloprydd = med klor diskret = försiktigt, utan att det syns så mycket lömsk = ilsken, opålitlig förtal = tala illa om någon varligt = försiktigt
Att överdriva
Vi kan till exempel:
Att överdriva är att förstora eller framhäva något. När vi överdriver något i en text eller i en bild gör vi det för att ge läsaren en viss känsla eller stämning.
• överdriva något mystiskt för att göra läsaren rädd • överdriva något komiskt för att få läsaren att skratta • överdriva något tragiskt för att göra läsaren ledsen • överdriva något orättvist eller fel för att få läsaren att bli arg • överdriva en detalj för att läsaren ska komma ihåg eller lära sig något.
4
Studera texten 1 Läs faktarutan. Vad är det i djurens utseende som diktaren överdriver när de beskrivs i dikterna? Rita en bild till varje dikt där du överdriver djurens utseende på samma sätt. 2 Vilka av djurens egenskaper är det som överdrivs i dikterna? Studera texten.
Samtala om texten 1 Varför tror du att man överdriver djurens utseende och egenskaper när de beskrivs i dikterna? 2 Diskutera vilken av dessa tre rubriker som passar bäst som en allmän rubrik till båda dikterna: • Ta en tur i skogen – där upplever du spännande saker! • Ja till att bevara utrotningshotade djur! • Kännetecken för varg och björn Förstå texten.
Skriv en dikt Skriv en dikt om ett djur. 1 Välj ett djur som du vill skriva om. 2 Vad vill du att läsaren ska uppleva med din dikt? Läs faktarutan på sidan 4 och få tips. 3 Bestäm dig för vad du vill överdriva i din dikt när det gäller djurets utseende och egenskaper. 4 Skriv dikten. Du väljer själv om du vill använda rim eller inte. Kontrollera texten • Vilka drag i utseendet och vilka egenskaper hos djuret har du över drivit i din dikt? • Vad vill du att läsaren ska uppleva med din dikt? Reflektera över texten.
5
!
BESKRIVANDE TEXT | informerar och beskriver • Beskriver och förmedlar. • Kan vara en del av nästan alla andra typer av texter.
Så var det i skolan förr i tiden Varje år börjar tusentals barn i skolan i Sverige. Många elever har längtat efter sin första skoldag. Andra är kanske inte alls lika sugna. Men skolan i Sverige är obligatorisk. Det betyder att alla barn måste gå i skolan. Hur länge har den svenska skolan varit obligatorisk? Och vad har det varit för skillnad för flickor och pojkar när det gäller utbildning?
Hemundervisning och husförhör Det var inte förrän på 1800-talet som det blev vanligt för barn i Sverige att gå i skolan. Innan dess fick barn börja arbeta och hjälpa till hemma så fort de kunde. De allra flesta familjer i Sverige var religiösa på den här tiden och varje familjefar ansvarade för att alla medlemmar i hushållet lärde sig att tolka Guds ord. Det gjorde man genom att läsa katekesen, Bibeln eller psalmboken. Därför hade de flesta barn hemunder visning i läsning och kristendom. Tack vare detta blev människor läskunniga tidigt i Sverige. En gång om året kom prästen på husförhör och förhörde familjemedlemmarna. Både förmågan att läsa och läsförståelse betygsattes. Man skulle inte bara rabbla ord, man skulle förstå vad de innebar också. När unga människor konfirmerades och tog emot nattvarden sågs det som en slags examen.
Folkskolestadga och obligatorisk skola Innan skolan blev obligatorisk och allmän (till för alla) fanns några enklare barnskolor på landet och i städerna. Men det var föräldrarna eller församlingen som fick bekosta skolorna med egna pengar. Det innebar att det var mest välbärgade personer som hade råd att utbilda sina barn. Kristendom var det skolämne alla skolor ägnade mest tid åt. Visst fanns det inslag av att läsa, skriva och räkna, men den kristna kulturen och läsning inför konfirmation och nattvard var det allra viktigaste.
6
År 1842 fick Sverige en folkskolestadga. Den innebar att alla barn i Sverige skulle gå i skolan, oavsett inkomst, bakgrund eller var i landet man bodde. Den obliga toriska skolan innebar att alla fick möjlighet att bli läsoch skrivkunniga. Detta gav alla chans till ett rikare liv och möjlighet att påverka samhället.
Skolan förr och nu Efter år 1842 fick alla barn gå i skolan, men redan från början var det stor skillnad mellan att vara pojke eller flicka. Det var även stor skillnad mellan att vara rik eller fattig. Det fanns också enskilda skolor, där det bara gick pojkar eller flickor. De skolorna fick man söka speciellt till och många av dem kostade pengar. De flesta gick fyra eller sex år i skolan. Pojkar hade möjlighet att studera vidare efter grundskolan. För fattiga pojkar fanns statligt finansierade läroverk. För flickor fanns inte denna möjlighet. De flickor som ville gå vidare till ”högre utbildning” måste komma från familjer som hade råd att betala för privat utbildning. I knappt tvåhundra år har alla barn i Sverige gått i skolan. Under två sekel har skolan också blivit mer och mer jämlik. I dag finns det mycket större möjlighet för alla att studera vidare oavsett kön och inkomst.
Folkskola på 1880-talet i Snöstorp, Halland.
Studera texten Läs texten och faktarutan om olika sätt att inleda och avsluta en faktatext. Vilken beskrivning passar till inledningen och avslutningen av denna text? Studera texten.
Samtala om texten Arbeta med en klasskamrat och hitta på två andra sätt att inleda texten på och ett annat sätt att avsluta den. Hämta tips från faktarutan. Förstå texten.
Skriv en beskrivande text Skriv en kort faktatext på högst en sida. Efteråt ska du testa olika sätt att inleda och avsluta din faktatext.
Att inleda och avsluta en faktatext Olika sätt att inleda en faktatext: 1 Ställ en fråga, som du svarar på i texten. 2 Berätta kort om det viktig aste som texten ska handla om. 3 Citera någon som har sagt något om detta ämne. 4 Förklara ett viktigt ord eller begrepp som texten ska handla om. Olika sätt att avsluta en faktatext: 1 Svara på en fråga du ställde i inledningen. 2 Sammanfatta det viktigaste i texten.
1 Skriv en kort faktatext om något som intresserar dig eller använd en text du har skrivit tidigare. 2 Välj två sätt att inleda faktatexten. Skriv de två inledningarna. 3 Välj två sätt att avsluta faktatexten. Skriv de två avslutningarna. 4 Välj den inledning och den avslutning du gillar bäst och skriv in dem i din faktatext. Kontrollera texten • Vilket sätt att inleda och avsluta faktatexten valde du? • Varför valde du just den inledningen och avslutningen?
Reflektera över texten.
7
!
BESKRIVANDE TEXT | informerar och beskriver • Beskriver och förmedlar. • Kan vara en del av nästan alla andra typer av texter.
Nya ord Usie Självporträtt med kändis eller annan person
Mobilzombie Jag blir fullkomligt tokig på alla dessa mobilzombies. De kanske tror att de har koll på vad som händer runt omkring – men det har de ju inte. Mobilzombies hasar omkring som levande döda med blicken fäst på sin skärm istället för på framrusande trafik och promenerande medmänniskor. Igår fick jag kasta mig undan för tre stycken. De märkte förstås inte ens att de höll på att gå rakt in i mig och min barnvagn.
Om det är någon jag drömmer om att få träffa och ta en usie med, så är det Rachel Bråthén. Rachel, eller Yogagirl som hon är mera känd som, är en stor förebild för mig och tusentals andra. Jag följer henne på Instagram. Rachel hade en ganska jobbig tonårstid av olika anledningar, men hittade tillbaka till lycka och livet igen tack vare yogan. Idag hjälper hon andra som inte mår bra.
Bloggpappan
Yogagirl 2
Frisparkssprej Frisparkssprej införs i Tyskland. Under fotbolls-VM fick frisparkssprejen sitt genombrott. Det är en sprej som domaren använder för att visa var bollen ska ligga när det blir straff eller frispark. Sprejen sprutas på gräset och försvinner efter ungefär en minut. Nu införs sprejen i Tyskland i landets två högsta divisioner. Det är sedan tidigare klart att sprejen kommer att användas i engelska Premier League, franska Ligue 1 och i Champions League. Sportbladet
8
Fotobomba Så länge film och foto har funnits har folk velat synas. När en målgörare intervjuas i teve efter en match kan man ofta se upprymda fans som hoppar i bakgrunden för att synas på bild. Många kändisar fotobombas. Folk vill gärna synas på samma foto som de. Men det händer faktiskt att kändisar
fotobombar tillbaka. Att de gör sig synliga i bakgrunden på vanliga människors bilder. Tänk vad förvånad du skulle bli om du plötsligt upptäckte din idol i bakgrunden på en bild du tagit. Att du mött och tagit en bild av personen utan att veta om det. Lucia
Klickfiske Många internetsajter, däribland Facebook, försöker förhindra klickfiske. Förut kunde du hitta många rubriker på olika sajter i stil med ”Du kommer aldrig tro vad som hände sen”. Men nu vill många sajter alltså få slut på det. Nu får man inte längre använda formuleringar som bara går ut på att lura användaren att klicka. Facebook och många med dem vill ha mer seriöst material i nyhetsflödet. Nätkoll ”Du kommer aldrig tro vad som hände sen”
Selfiepinne Selfiepinnar är väldigt populära, men nu börjar man införa förbud på museer och arenor över hela världen. Oaktsamma museibesökare har i sin iver att ta en selfie varit nära att välta ner, repa och skada ovärderliga konstverk. På sportevenemang och musikkonserter tycker många i publiken att selfiepinnar skymmer sikten och förstör upplevelsen man betalat dyrt för. Så det så
9
Studera texten 1 Läs om de nya orden. a) Känner du igen några av orden? Har du hört dem användas? b) Liknar orden några ord som du brukar använda? 2 Läs texterna och förklara vad orden betyder. 3 Läs faktarutan. Fundera på hur nya ord uppstår. Förklara hur du tänker. Studera texten.
Samtala om texten 1 Berätta för varandra vilka förklaringar ni gett till orden i uppgift 2 under ”Studera texten”. Vilka ord har ni förklarat på liknande sätt? Hur skiljer sig era förklaringar åt? 2 Prata om hur nya ord uppstår, utifrån det ni skrivit som svar på uppgift 3 under ”Studera texten”. Hur tror ni att de nya orden har tillkommit? 3 Vad tror ni påverkar och avgör om ett nytt ord ska accepteras och börja användas av media? 4 Diskutera dessa frågor: a) Vilka av dessa ord tror ni kommer att användas i framtiden? b) Vilket ord kan du/ni tänka er att använda själva? Förstå texten.
Skriv nya ord Du ska skapa tre nya ord.
Olika sätt att tillverka nya ord: • lägg till en ändelse på ett ord: -ing, -else, -het, -ie (kanoting, förälskelse, flat het, selfie ) • sätt ihop två eller flera ord (vattenskidor, badtunna) • ge ordet ett förled (fet-haja, naken-chock) • gör ett svenskt ord av ett utländskt ord (lajva, mejla)
10
1 Hitta på tre nya ord. 2 Förklara vad orden betyder. 3 Förklara hur varje ord är uppbyggt. 4 Skriv en eller flera meningar där du använder orden. Kontrollera texten • Vilket av dina egna ord gillar du mest? Varför? • Vilket av dina ord tycker du borde bli en del av svenska språket? Reflektera över texten.
Studera texten 1 Skriv ner några stödord om vad du vet om vikingar. Texten till uppgifterna på denna sida hittar du på nästa uppslag.
2 Läs texten på sidorna 12 och 13. Titta på orden som är markerade med fet stil i texten. Skriv upp vad du tror eller vet att orden betyder. 3 Välj ett stycke i texten. Sammanfatta det viktigaste med max 15 ord. Studera texten.
Samtala om texten 1 Vilka nya saker har du/ni lärt er om vikingar genom texten? 2 Förklara för varandra vad orden markerade med fet stil betyder. 3 Visa vilket stycke du valde att sammanfatta i texten i uppgift 3 under ”Studera texten”. Läs sammanfattningarna för varandra. Förstå texten.
Skriv en sammanfattning Skriv en sammanfattning av textens innehåll med max sju meningar. 1 Sammanfatta alla stycken på samma sätt som du gjorde i övning 3 under ”Studera texten”. 2 Sammanställ dina sammanfattningar och gör en enda text av dem. 3 Skriv en rubrik som beskriver det texten handlar om. Kontrollera texten • Hur lång är din slutliga sammanfattning? • Vilket viktigt innehåll har du med? Reflektera över texten.
11
!
BESKRIVANDE TEXT | informerar och beskriver • Beskriver och förmedlar. • Kan vara en del av nästan alla andra typer av texter.
Gamla arabiska skrifter beskriver lortiga vikingar Vikingarna var vackra, men lortiga och barbariska, menade araberna som har beskrivit sina möten med skandinaver som reste österut. De är de lortigaste av alla Allahs skapelser: De torkar sig inte efter avföring eller urinering, de tvättar sig inte när de är orena och de tvättar inte ens händerna efter maten. Detta skrev den arabiska författaren Ahmad ibn Fadlan efter sitt möte med tillresande nordbor för ungefär 1 000 år sedan. En isländsk historiker har studerat hur de vi kallar för vikingar, är omtalade i originaltexter av arabiska historiker och geografer. Texterna beskriver arabernas möten med skandinaver i området runt Kaspiska havet och floden Volga.
Volga
Östersjön
VIKINGAR
TURKAR
Kaspiska havet
Svarta havet
DET BYSANTINSKA RIKET
Medelhavet
ARABER
De ger en något annorlunda bild än den vi har av de skräckinjagande och dominanta vikingarna som härjade i Storbritannien och Frankrike under samma period.
Anpassningsbara skandinaver
Från manuskripten av bland annat Ahmad ibn Fadlan har den isländske historikern Thorir Jonsson Hraundal hämtat ny kunskap om hur vikingarna uppförde sig i Österlandet.
12
Från mitten av 800-talet och fram till omkring år 1000 upplevde Sverige och Skandinavien en slags reseboom. Vikingarna reste ut i den stora världen för att utforska, driva handel och kriga. Här i Sverige känner vi kanske mest till härjningarna i Västeuropa. Men det kan ha varit nästan lika vanligt att resa österut – längs de stora europeiska floderna. Man har nämligen funnit många fler skandinaviska föremål i Östeuropa än i väst, och i ett mycket större geografiskt område. Resorna mot öst var inte minst imponerande när det gäller avstånd. Vikingarna kunde resa längs de europeiska floderna ända till Kaspiska havet, därefter åka vidare över vattnet i båt, och så vidare till Bagdad på kameler. Det är ett avstånd på över 5 000 kilometer. En stor skillnad
mellan skandinaverna som reste österut och de som reste västerut, var att de som reste till de östliga områdena i långt större grad underordnade sig de samhällen de kom till.
På besök i land där turkar härskade I några hundra år var det vanligt med skandinaver i de östliga delarna av den europeiska kontinenten. Där arbetade de både som krigare, som handelsresande och som vanliga arbetare. Någon beskriver vikingar som arbetade som legosoldater. Araberna mötte vikingarna först och främst närmare Kaspiska havet, där turkarna härskade då.
Vackra, lortiga och galna Jag har aldrig sett en mer perfekt fysik än deras – de är som palmträd, ljusa och rödlätta och går varken med tunika eller kaftan.
Detta skriver ibn Fadlan, som också beskriver vikingens begravningsritual. Om det är en rik man, delar de hans förmögenhet i tre delar, en tredjedel går till hans hushåll, en tredjedel används till att tillverka det tyg som den rike mannen ska begravas i, och en tredjedel används till att tillverka alkohol som de dricker dagen då den döde mannen skall brännas tillsammans med sin slavinna.
Samtida arabiska skildringar Att vikingarna reste mot öst är ingen nyhet, men i Sverige är resorna beskrivna skriftligt först många år efter det att vikingaresorna upphörde. Sådana texter är svåra att lita på som historiskt källmaterial. Arabiska författare, som mötte skandinaviska handelsresande, skrev däremot ner händelserna. Det gör dem till utmärkta förstahandskällor.
Den polske målaren Henryk Siemiradzki har målat begravningsritualen som utfördes av de vikingar som reste österut, efter beskrivning av Ahmad ibn Fadlan. Nya analyser visar att hans och andra arabiska texter är en ypperlig källa till kulturkunskap om vikingarna som reste österut.
13
!
INSTRUERANDE TEXT | ger anvisningar och instruerar • Beskriver steg för steg. • Visar hur något fungerar.
Världens bästa sommarläger för nio- och tioåringar Våtsjön den 17:e och 18:e juli
s
y och m n o i t kr mo Mat, bara 250 r fö
Anmäl dig senast 11 juli Följ oss på
Läs mer p
å vår hem
Missa inte världens bästa sommarläger. För åttonde året i rad träffas vi vid Våtsjöns camping för att umgås tillsammans i två dagar. Du tar med sovsäck och ett glatt humör. Vi står för måltider och roliga aktiviteter. Dagarna fyller vi med lek, spel och bad. På kvällen går vi en äventyrsbana tillsammans. Sedan grillar vi och umgås runt lägerelden.
14
sida!
Studera texten 1 Vad informerar denna inbjudan om? 2 Bilderna och bakgrundsfärgerna delar inbjudan i tre olika delar. Vilken slags information hittar du i de tre delarna? 3 Var och hur kan du hitta mer information än det som står i inbjudan? 4 Vad ger bilderna för information? Studera texten.
Samtala om texten 1 Gå igenom svaren till ”Studera texten”. 2 Diskutera tillsammans a) hur ni upplever bilderna. b) hur bilderna kan påverka de som blir inbjudna. c) hur bilder på en sådan här inbjudan bör se ut. 3 Det är mycket text på den blå bakgrunden. Diskutera dessa frågor: a) Är informationen lätt eller svår att förstå? b) Är informationen lagom lång eller kunde texten varit kortare? Förstå texten.
Skriv en instruerande text Tänk dig att du tillsammans med några andra har ansvar för en idrotts dag för årskurs tre eller fyra. Välj en aktivitet för dagen. Skriv en inbjudan till aktiviteten och använd inbjudan till vänster som modell. 1 Hitta en passande bild och välj färg på bakgrunden ovanför och nedanför bilden. 2 Välj ut vilken information som ska stå ovanför och nedanför bilden. Kontrollera texten • Vilken nödvändig information finns med? • Förstår en elev i årskurs tre eller fyra vad det står i inbjudan? • Vad är det som lockar en elev i årskurs tre eller fyra att vilja vara med på din idrottsdag? Reflektera över texten. 15
!
INSTRUERANDE TEXT | ger anvisningar och instruerar • Beskriver steg för steg. • Visar hur något fungerar.
Så får du en vårfin cykel En ordentlig vårputsning gör att din cykel håller längre och blir roli gare att använda. Bra lufttryck och bromsar är det allra viktigaste. Tvätt och cykelvård är inte bara ekonomiskt smart. Cykelglädjen blir så mycket större när allt fung erar som det ska. Och en välskött cykel är en tryggare cykel. Det krävs egentligen inte så mycket för att få cykeln i toppform. Lite ansträngning vid säsongsstart och att hålla cykeln väl oljad är allt som behövs. Regnvatten har näm ligen en tendens att tvätta bort fettet som cykeln så väl behöver. Här är några bra tips för iordning ställande av cykeln:
16
bromshandtag nav
bromsvajer
nav växel
kedja
pedal
vevparti
1 Tvätta
3 Däcken
Börja med en allmän rengöring av cykeln. Använd vatten med rengöringsmedel och en svamp eller disktrasa. Använd mycket vatten på hela cykeln. Du kan även spola med vattenslang, men var försiktig så att vattnet inte tränger in i vevparti och nav. Undvik högtrycksspolning, som tvättar bort fettet.
På de flesta cykeldäck hittar du orden ”inflate to” med en siffra efter. Siffran berättar vilket lufttryck som däcket kan ha som mest. 2,0 kg är ett vanligt lufttryck. Att ha för lite luft i däcken är väldigt vanligt. Cykeln rullar bäst med fullt lufttryck. Om du har bilventiler på däcken kan du kolla lufttrycket på en bensinstation.
2 Växel och bromsar
4 Kedja och pedaler
Rost och gammal smuts kan försämra cykelns bromsar efter en lång vinterförvaring. Kläm på bromshandtagen och kolla att bromsarna tar bra. De ska också släppa direkt när du släpper handtaget. Droppa eller spreja olja på de rörliga delarna och in i bromsvajrarna, så att de kan röra sig lätt. Gör samma sak med växlarna. Kom ihåg att täcka cykeln (framför allt hjulen) och marken med gamla tidningar innan du sprejar och håll en trasa bakom sprejpunkten, så du inte smutsar ner omgivningen.
Kedjan ska rensas från sand och smuts och smörjas väl. Vintercykling kan lämna ett lager av salt, fukt och föroreningar som slipar och förstör. Det kräver extra noggrann rengöring när våren kommer. För att begränsa rost och slipskador bör kedja, pedaler och alla rörliga delar rengöras, oljas och torkas av. Gör om processen igen om kedjan är extra smutsig.
Studera texten
Brödtext Den löpande huvudtexten efter rubrik kallas för brödtext.
1 Information om hur du ska göra i ordning din cykel finns i olika delar av texten: i inledningen, rubrikerna, bilden, bildtexterna och i brödtexten. a) Leta upp de olika textdelarna. b) Vilken textdel hjälper dig bäst att förstå hur du ska göra i ordning din cykel? 2 Cykelinformationen är skriven för vuxna. Stryk under ord i texten som du inte förstår. Studera texten.
Samtala om texten 1 Vilka ord kan vara för svåra för en lågstadieelev? Skriv ner orden och hitta andra ord (synonymer) som är lättare att förstå. 2 Vilka meningar kan vara för svåra för en lågstadieelev? Skriv ner meningarna. Gör om meningarna så att de blir lättare att förstå. Förstå texten.
Skriv en instruerande text Du ska göra en väggtidning som informerar elever i lågstadiet om hur de kan göra i ordning sin cykel för en ny säsong. 1 Skriv en inledning där du förklarar varför det är viktigt att rengöra och olja cykeln efter vintern. 2 Skriv fyra avsnitt där du informerar lågstadieeleverna om vad de bör göra. Använd samma rubriker som i texten för de vuxna. 3 Använd bilder eller teckningar som passar till det du har skrivit. Kontrollera texten • Informerar väggtidningen lågstadieelever om vad de bör göra när de ska fixa i ordning cykeln inför en ny säsong? • Innehåller texten ord, meningar och illustrationer som en lågstadie elev kan förstå? Reflektera över texten.
17
!
INSTRUERANDE TEXT | ger anvisningar och instruerar • Beskriver steg för steg. • Visar hur något fungerar.
Här kan du läsa om fantastiska fenomen från hela världen.
Fantastiska fenomen
Har du förslag på teman?
Tipsa oss!
– tidningen som läses av barn i alla åldrar
Veckans tema:
Norrsken – Natten mot torsdag nästa vecka kommer det att vara möjligt att se norrsken i nästan hela landet. Orsaken är att en kraftig solstorm slår till mot jorden. Mest intensivt väntas norrskenet vara mellan klockan 01 och 04. Man förväntar sig en stor tillströmning av utländska turister.
3 Kan man se norrsken varje år? – Själva solcykeln är på elva år. Vid så kallad solmax ökar sannolikheten för norrsken. Vi har precis passerat ett solmax, och då är det också mycket goda förutsättningar.
6
2 Vad är norrsken? – Norrsken är ett olikfärgat ljus som man ibland kan se röra sig över himlen i norra delarna av världen. Aurora borealis är det latinska namnet för norrsken. Ett liknande fenomen finns på södra halvklotet och kallas då sydsken. Sydsken heter aurora australis på latin.
4
Varför blir det norrsken? – Norrsken uppstår då laddade partiklar blir påverkade av jordens magnetfält. Norrsken skapas av elektroner och protoner som accelereras in mot polarområdena. Slutligen krockar de med atomer och molekyler på hög höjd. Vid denna process skickas ljus ut, som vi ser som norrsken.
5 Blir det bara norrsken när det är kallt? – Nej, men när det är kallt väder är det ofta klart på natten. Det är lättare att se norrsken då.
7 Vilka färger har norrsken? – Norrsken är ofta gulgröna till fär gen men de kan också vara helt röda eller skifta i rödviolett i under kanten. Med blotta ögat kan man endast se dem på natten. Feno menet kan även ses i dagsljus, men då krävs särskilda instrument.
18
1
Norrsken i Sverige – Man kan se norrsken i södra Sverige, men man har bäst chans att se norr sken under vinterhalvåret i Norrland. Norrsken är ljussvaga fenomen. Därför kan man inte se dem under dagen eller på sommaren när nätterna är ljusa. Det krävs att himlen är någorlunda molnfri.
Är norrsken ett tyst fenomen? – Många personer säger sig ha hört olika slags ljud, men det finns inga vetenskapliga belägg för det. Norrsken övervakas med utrustning, men ingen har ännu lyckats spela in något ljud.
8 Vem lockas av norrsken? Norrsken är känt över hela världen och många turister lockas till Sverige för att få se norrsken. Norrsken studeras med olika instrument av forskare och entusi aster från hela världen.
Studera texten 1 Vad får du för slags information i den här texten? Skriv ner fem punkter som börjar med: Jag får veta att … 2 Läs faktarutan. Kan du hitta svaren på alla frågor i texten? Studera texten.
Samtala om texten 1 Berätta vad ni skrev för svar på uppgift 1. 2 Diskutera svaren till uppgift 2 under ”Studera texten”. Förstå texten.
Skriv en instruerande text Du ska göra en väggtidning om ett naturfenomen. Använd texten Fantastiska fenomen som modell. 1 Välj ett naturfenomen som du vill skriva om. Några tips är: vulkan, snöstorm, blixtar och åska.
Utgå från frågor När du beskriver t.ex. ett naturfenomen kan du utgå från olika frågor: • Vad är det du ska berätta om? • Var kan man uppleva det? • Hur ser det ut? • När inträffar det? • Varför sker det? • Vem har upplevt det? • Vilka har mer information om det?
2 Hitta information om ditt naturfenomen. Gör en tankekarta och använd frågorna från faktarutan. 3 Skriv rubriker och välj bilder eller teckningar som passar till det du har skrivit. 4 Sätt ihop texter och bilder till en väggtidning. Kontrollera texten • Har du berättat om varför naturfenomenet uppstår? • Har du beskrivit om när och hur det sker? Reflektera över texten.
19
!
INSTRUERANDE TEXT | ger anvisningar och instruerar • Beskriver steg för steg. • Visar hur något fungerar.
Så blir sopor till guld
Visste du att det du slänger i din sophink kan vara guld värt? Visste du till exempel att man ur både potatisskal och bananskal kan framställa biogas, som kan driva en personbil i flera mil? Genom att sortera rätt kan du hjälpa till att öka återvinningen. Sortera rätt När du har ett föremål som du vill göra dig av med, så börja alltid med att tänka efter: • Är det något jag kan laga eller förbättra så jag kan ha det kvar? • Är det någon annan som kan ha nytta av det jag vill slänga? Ge i så fall bort det eller sälj det. Det som är kvar ska sorteras. Om du gör det kan soporna tas omhand på ett säkert sätt. Det mesta kan återvinnas. Dina sopor är nämligen inte bara skräp. Om du hjälper till med att sortera soporna väl, så kan kommunen se till att de kommer till nytta som el, värme och fordonsgas. Då behövs mindre kol och olja, och skadliga utsläpp och växthuseffekten minskar. Vårt land blir både renare och världens resurser används bättre. Sopor blir energi, el och värme I många kommuner samlar invånarna redan sitt matavfall i speciella påsar och behållare. Varje år används över 2 miljoner ton avfall till energiutvinning. Mat avfall från olika hushåll blir till värme och el. Varje svensk lämnar efter sig ca 240 kg hushållsavfall per år, som tas tillvara som energi. Nästan hälften av hushållsavfallet går till förbränning med energiutvinning. Genom att bränna avfallet minskas mängden till mindre än en femtedel. Smitt ämnen förstörs i processen och dessutom ger avfallsförbränning energi. I Sverige finns avfallseldade kraftvärmeverk, som producerar både värme och el, samt värmeverk med enbart värmeproduktion. I kraftvärmeverk överförs värmen från rökgaserna till vatten, som bildar ånga och som i sin tur driver en turbin för elproduktion. Den resterande energin överförs till fjärrvärme
20
systemet. I ett värmeverk överförs all energi till fjärrvärmenätet. Många svenska hushåll är anslutna till fjärrvärme.
Visste du att: • ur 1 000 blöjor får man ut 59 kWh el. Det kan hålla en lågenergilampa tänd i 5 900 timmar. • ur 1 000 gympaskor får man 2 079 kWh värme. • skal från 1 000 potatisar
Sopor blir fordonsgas som rötas till fordonsgas kan driva en personbil Mat- och trädgårdsavfall är i 1,2 km. biologiskt lättnedbrytbart. • på 1 000 bananskal kan Genom kompostering eller man köra närmare 100 km. rötning kan näring och • en konservburk som åter vinns sparar energi som energi utvinnas ur avfallet. räcker till 7 timmars tv- Det ger stora miljövinster. tittande. Cirka 12 % av allt hushålls• en återvunnen aluminium burk sparar energi som avfall i Sverige behandlas räcker till ett dygn vid biologiskt genom kom datorn. postering eller rötning. • du kan koka 38 koppar kaffe med energin av din Biogas produceras till stor återvunna dagstidning. del av sådant som odlats på våra åkrar. Växterna har under sin tillväxt tagit upp koldioxid, som åter släpps ut när biogasen förbränns. Det skulle annars skett naturligt då växterna dött. Biogasproduktionen bidrar därmed inte till att öka koldioxidhalten i atmosfären och förvärra växthuseffekten. Därför brukar biogas kallas koldioxidneutralt. Sopsortering sparar energi och naturresurser Genom att sortera olika sorters avfall separat blir det mycket lättare att återvinna dem. Ju renare de är desto större möjligheter finns det att använda materialen på nytt. Mycket mer än förpackningar och tidningar kan återvinnas, men det är bara de som lämnas på närmaste återvinningsstation.
Studera texten 1 Vad kan man använda sopor till? Ge två exempel genom att rita två bilder. 2 Varför tror du det heter biologisk och biogas? Varför heter det bio-? 3 Vad menas med att biogas är koldioxidneutralt? 4 Vad menas med återvinning? Visa genom att rita en bild. 5 Vilka olika material går att återvinna? Rita bilder som svar. Studera texten.
Samtala om texten 1 Diskutera svaren till ”Studera texten”. 2 Arbeta tillsammans. Gör en gemensam skiss som visar hur sopor kan återvinnas. 3 Läs faktarutan och diskutera hur och när man bäst använder bara bilder, bara ord eller både bilder och ord för att förmedla information. Förstå texten.
Skriv en instruerande text Att informera på olika sätt
Du ska göra ett informationsblad där du informerar om återvinning och hur sopor kan komma till nytta. Bilderna ska vara det viktigaste på ditt informationsblad. Orden ska mer vara som stöd till bilderna.
Man kan informera om saker på olika sätt. Här är tre exempel:
1 Använd skissen ni gjorde i uppgift 2 under ”Samtala om texten”. Bestäm vilka slags bilder du vill ha med.
• Informera med bilder. Fördel: Fler kan förstå och ta till sig informationen, oavsett ålder och språk. Nackdel: Bilder kan betyda olika saker för olika personer.
2 Rita en bild till varje del av återvinningen.
• Informera med text. Fördel: Man får sagt allt man vill och lite till. Nackdel: Vissa saker kan vara svåra att förklara med bara ord.
3 Skriv en mening till varje bild. Sätt samman allt på ett enda blad. Kontrollera texten • Har du använt både bilder och text för att ge information om återvinning? • Går det att förstå din information med hjälp av bara bilderna? Reflektera över texten.
• Informera med bilder och text. Fördel: Ord och bild kompletterar varandra.
21
!
ARGUMENTERANDE TEXT | uttrycker åsikter och tar ställning • Argumenterar och berättar vad någon tycker. • Påstår något och motiverar varför. • Försöker övertyga andra med argument.
Spanska större än tyska Tyska har inte en chans längre när svenska ungdomar ska välja språk i skolan. Samtidigt lär sig spanjorer tyska som aldrig förr. De menar att det är där framtiden finns. 1849 blev tyska det största främmande språket i grundskolan i Sverige. Sedan dess har det mer eller mindre bara gått utför. Sedan nittiotalet har andelen elever som läser tyska som modernt språk halv erats. Samtidigt söker näringslivet tysktalande unga personer med ljus och lykta.
Hoppa av och hoppa på När skolinspektionen för några år sedan granskade undervisningen i moderna språk (exempelvis franska, spanska och tyska) konstaterade man till att börja med att nära hälften av alla elever i årskurs nio väljer bort moderna språkstudier. Många elever hoppar av för att de tycker att det blir för mycket jobb med flera språk. De väljer att satsa helhjärtat på engelska istället. Samtidigt kräver många av de medelstora företagen ett tredje språk för att man ska kunna få anställning. De flesta stora företagen vill i dag ta sig in på världsmarknaden. Engelska är självfallet viktigt. När de tillfrågade företagen fick prioritera vilket andra språk de tyckte ungdomar skulle läsa i skolan svarade 33 % tyska, 16 % spanska och hela 14 % kinesiska.
Tyska och kinesiska framtida språk ”Tyskland är Europas ledande ekonomi och en av Sveriges viktigaste handelspartners. Att ha medarbetare som kan tyskarnas eget modersmål kan ge svenska företag konkurrensfördelar i en allt tuffare internationell konkurrens” säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv. Han ångrar att han inte pluggade tyska i skolan och kommer uppmana sina barn att göra det. Men han poängterar också att väldigt många företag bedriver handel med Kina och att kinesiska språket är och kommer vara viktigt framöver. Sedan elever på åttiotalet erbjöds läsa spanska i grundskolan sjönk antalet elever som läser tyska. I dag är det mer än en tredjedel av grundskole eleverna som väljer spanska som modernt språk. 150 miljoner människor i Europa talar tyska och det är EU:s största språk. Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kom municera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kon takter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv. Ur Lgr 11, kursplanen för moderna språk, skolverket.se
24
Studera texten 1 Titta på bilderna och läs rubrikerna. Vad tror du att denna text handlar om? 2 Vad menas med moderna språk? 3 Vilka moderna språk kan man vanligtvis välja mellan i en svensk grundskola? 4 Läs texten. Skriv ner argument i texten som talar för att välja tyska som modernt språk i skolan. Studera texten.
Samtala om texten 1 Ta reda på allt du kan om vilka moderna språk man kan välja på i en svensk skola. Gör en lista. Skriv ner följande om varje språk: var språket talas, i vilket sammanhang det är mest aktuellt att använda språket i Sverige, vilka jobb man kan tänkas få med kunskaper i det språket, om språket liknar svenska och om det är svårt att lära sig. 2 Titta igenom din lista. Skriv fördelar respektive nackdelar med att lära sig de olika språken. Förstå texten.
Skriv en argumenterande text Resonera I situationer när det är svårt att bestämma sig kan man väga för- och nackdelar med olika alternativ. Det kallas att resonera. Exempel: Ett argument som talar för att välja tyska som modernt språk är att det finns ett stort behov av tysktalande personer i indu strin. Å andra sidan är inte tyska så användbart när man ska resa på semester till södra Europa. Där pratar folk andra språk som franska, spanska och italienska.
Du ska ta upp för- och nackdelar vid val av ett modernt språk i skolan. 1 Välj vilket modernt språk du vill skriva om. 2 Presentera språket kort i en inledning. Berätta att du ska presentera för- och nackdelar med att välja detta språk. 3 Presentera argumenten för och emot ditt val. 4 Avsluta texten med att säga något om sannolikheten att du skulle välja det här språket. Kontrollera texten • Har du skrivit om fördelar och nackdelar med ett modernt språk i skolan? • Vilket av dina egna argument tycker du är bäst? Reflektera över texten. 25
!
ARGUMENTERANDE TEXT | uttrycker åsikter och tar ställning • Argumenterar och berättar vad någon tycker. • Påstår något och motiverar varför. • Försöker övertyga andra med argument.
Tio inlägg om slang och nya ord 17.46 Monster 291 17.58 digga språket
18.37 Kontrollfreaket
19.03 Stenka Rasin
19.16 Nej till mello
20.45 Non-joking-generation
20.55 Sofo
22.45 Morf 15
» Jaha, då var det dags för årets nya ord igen. Man hinner knappt lära sig de gamla innan det är dags med nya. Vem bryr sig, liksom? « » Men kom igen! Det är väl bra att språket utvecklas. Tänk om jorden var full av gamla bakåtsträvare som du. Då skulle vi stå där och stampa på samma fläck. Kanske utstöta gutturala läten som man gjorde på stenåldern. Väx upp! « » Håller med dig digga språket. Men jag har ändå lite svårt för det där med slang. Det blir så lokalt liksom. Det tycker jag man kan hålla för sig själv eller inom familjen. Det blir ju jättekonstigt att prata slang i tv och använda det i media till exempel. « » Sluta klaga på slang. Det är inget nytt fenomen. Det lär finnas gamla egyptiska hieroglyfer där man klagar på ungdomar. Jag vet också att det finns gamla svenska dagstidningar där vuxna i insändare klagar på dagens ungdom och då framför allt vissa grupper. Till exempel fanns det i Stockholm på Söder en slags söderslang som förknippades mycket med unga människor. « » Jag hatar slang och annat dumt. Varför ska ord som mello i stället för melodi festival användas? Låter bara dumt. Det förekommer ofta att man förvränger de svenska orden. Är det modernt eller bara dumt? För ”ballt” är det inte. Och så all denna engelska eller svengelska som man svänger sig med. Engelska i de flesta reklamjinglar på tv. Pratar reklamfolk inte svenska? Ungdomar, ja inte bara de förresten, blandar svenska och engelska hej vilt. Det låter, ursäkta, för jäkligt. Vi har ett eget språk och jag försöker i alla fall att i mesta möjliga mån använda det. « » Fattar inte varför reportrarna i vissa tevekanaler ska prata så coolt med varandra, snacka slang även i nyhetsprogram. Nyheter är inget att skoja bort. Använd riks svenska och skippa nya uttryck som chilla eller gilla läget. « » Det är väl kul med nya ord och uttryck. Alla som inte tycker om slang och nya ord är bara rädda för förändringar. Sluta vara så oroliga för allt. Förändring är utveckling! « » ”Sjukt mycket hej!” Tänkte på ordet sjukt i dag. Det kan ju betyda så sjukt mycket. Typ ”Ta en bit lasagne! Den är sjukt god!”. ”Sjukt snygg kille du snackade med”. ”Du är sjukt jobbig, lägg av!”. Sjukt bra va? «
guttural = ljud som bildas långt bak i munhålan ondgöra sig över = klaga på
26
Studera texten 1 Vad är det som diskuteras i denna debatt på nätet? 2 Skriv upp alla argument du hittar för slang och nya ord. 3 Skriv upp alla argument du hittar emot slang och nya ord. 4 Läs faktarutan. Är det något av inläggen i debatten om slang och nya ord som du tycker är: • osanna? • osakliga? • opassande? Studera texten.
Samtala om texten 1 Diskutera svaren till ”Studera texten”. 2 Hitta fler argument som talar för eller emot slang och nya ord. Skriv ner argumenten. 3 Värdera om de argument ni har hittat är: • sanna eller osanna. • sakliga eller osakliga. • passande eller opassande. Förstå texten.
Skriv en argumenterande text Att värdera ett inlägg Vi kan värdera inlägg i en nät debatt utifrån om innehållet är: 1 sant eller osant: Är faktaupp lysningarna riktiga eller inte? 2 sakliga eller osakliga: Har det som skrivits något med saken att göra? 3 passande eller opassande: Är kommentarerna respektfulla eller finns det kommentarer som kan såra eller skada andra?
Du ska delta i nätdebatten om användning av slang och nya ord genom att skriva två inlägg i debatten. 1 Välj två av inläggen i texten som du ska svara på. 2 Skriv ett svar till vart och ett av inläggen. I svaren kan du gärna komma med nya argument. Kontrollera texten • Har du svarat på två av inläggen? • Är dina svar sanna, sakliga och passande? Reflektera över texten.
27
!
ARGUMENTERANDE TEXT | uttrycker åsikter och tar ställning • Argumenterar och berättar vad någon tycker. • Påstår något och motiverar varför. • Försöker övertyga andra med argument.
Min första småkrypsbok – en bok om insekter och kryp Har du tänkt på alla småkryp som rör sig på marken eller i luften när du är utomhus? Vilka är de och vad gör de hela dagarna? Det finns en helt ny värld att upptäcka om man kikar lite närmare. Visste du till exempel att flugan spottar på maten innan den äter? Eller att nyckelpigan klämmer ut en gul vätska ur knäna när den blir rädd? I den här boken kan du se vilka småkryp du kan träffa på ute i skog och mark! Ta med dig boken ut i naturen och skriv upp var och när du hittade små krypen. Fortsätt att leta efter kryp hela sommaren och hösten. När vintern kommer har du säkert hittat de flesta småkrypen som finns i boken. Om du läser den här boken, kommer du att uppleva småkrypens värld på ett helt nytt sätt nästa gång du går
till skolan, när du är på utflykt i skogen eller är ute i trädgården. Min första småkrypsbok är en bok om insekter som är systematiskt uppbyggd. Även om boken är snyggt utformad och har en tydlig layout, kan det ibland vara svårt att hitta rätt direkt. Du hittar ändå mycket bra fakta och information om insekter i boken. Boken har fina bilder som visar hur insekterna ser ut och vilka miljöer de lever i. Boken passar för barn i alla åldrar, vare sig man bara vill bläddra i en bra bok med fina bilder eller om man är intresserad av småkryp. För vissa kommer detta att vara en bok att läsa från pärm till pärm och ta fram många gånger. Andra kommer kanske bara att läsa om ett eller två kryp eller ha den i hyllan som en uppslagsbok. Jag rekommenderar boken för att den är rolig att läsa. Den är lätt att läsa och man kan lära sig mycket om de små djur som finns överallt runt oss.
Titel: Min första småkrypsbok Författare: Anja Baklien Förlag: B Wahlströms
28
Utgiven: 2008 Målgrupp: Barn 6–10 år
Studera texten 1 Blev du intresserad av att läsa boken efter att ha läst recensionen? Varför? Varför inte? 2 Läs faktarutan om modifiering. a) Hitta meningar i recensionen, som innehåller ord man kan hitta i faktarutan. Skriv ner meningarna. b) Förklara hur innehållet i meningarna ändrar sig när orden från faktarutan stryks. Studera texten.
Samtala om texten 1 Diskutera svaren till ”Studera texten”. 2 Varför är det smart att modifiera när man rekommenderar en bok? 3 Berätta för varandra om en faktabok. Gärna en bok som du tyckte om när du var yngre eller som du fortfarande tycker om. Förstå texten.
Skriv en argumenterande text Du ska presentera en faktabok. Välj en faktabok som du gillar och skriv en recension av boken. 1 Bläddra i boken och anteckna a) tre saker som är bra med boken. b) en sak som du saknar eller som inte är så bra. c) vem boken passar för och vem den inte passar för.
Modifiering Att modifiera betyder att anpassa eller mildra. Vi modifierar när vi använder ord som: • kan, bör • kanske, förmodligen • även om, fast än • ändå, likväl • för vissa, för andra.
2 Skriv texten och använd recensionen till vänster som modell. Använd ord som modifierar. Kontrollera texten • Har du med alla punkter från uppgift 1? • Hur många modifierande ord har du använt? Reflektera över texten.
29
Skrivande pågår Skrivande pågår är en serie som tränar skrivande utifrån olika texttyper. Boken inleds med en tankekarta som tydligt presenterar de olika texttyperna och deras kännetecken. Använd tankekartan både som introduktion för arbetet med texter och som repetition och inspiration i det fortsatta arbetet. Varje textuppslag inleds med kännetecknen för den aktuella texttypen i punktform. Därefter presenteras en text. På högersidan bearbetas textens innehåll i form av uppgifter på tre nivåer: • studera texten • samtala om texten • skriv en text. I boken medföljer en kod som ger tillgång till bokens digitala del. Där finns samtliga texter inlästa. Det gör att eleverna kan lyssna till texten eller läsa och lyssna samtidigt. De interaktiva uppgifterna ger förberedelse inför arbetet med den aktuella texten eller fördjupad träning efter att man har löst bokens uppgifter. Facit till bokens uppgifter ingår också i den digitala delen.
Art.nr 38616 ISBN 978-91-44-10135-4
www.studentlitteratur.se
9 789144 101354
Digital del Prova paketets digitala del genom att klicka på bilden.
Alla texter inlästa
Övningar med tydlig koppling till kunskapskraven Övningarna ger eleven direkt återkoppling